Uppföljning av lönesamtalen, lönerevision 2013

Transkript

1 Uppföljning av lönesamtalen, lönerevision 2013 SACO- föreningen, Institutet för språk och folkminnen, oktober 2013 I början av oktober fick SACO:s medlemmar möjlighet att svara på en enkät om årets lönesamtal. Det gjorde 33 av 42 medlemmar (79 %) vilket är en ökning jämfört med föregående år. Svaren på frågorna redovisas i cirkeldiagrammen nedan. De öppna kommentarerna för vardera fråga har sammanfattats under diagrammen. 1. Vilken avdelning tillhör du? DAG: 8 DAL: 2 DAUM: 2 DFU: 4 NAU: 5 Språkrådet: 11 VLS: 1 Antal personer som svarat på resp. avdelning

2 2. Fick du tillräckligt med information inför det lönesättande samtalet? Ja: 19 Delvis: 6 Nej: 3 Vet ej: 5 Ej svar: 0 9 kommentarer till fråga 2: En majoritet tycker att de har fått tillräckligt mycket information om lönesättande samtal. Några efterlyser dock information om lönepotten samt statistik. Några nämner att informationen på personaldagarna kom för sent eftersom revisionen redan satt igång.

3 3. Var lönekriterierna till någon hjälp i det lönesättande samtalet? Ja: 6 Delvis: 18 Nej: 8 Vet ej: 1 Ej svar: 14 kommentarer till fråga 3: En stor majoritet hade, åtminstone delvis, hjälp av lönekriterierna i samtalen. Några kommentarer handlade om att det är bra med kriterier i allmänhet eftersom de ger struktur åt samtalet. Men flera kommenterar handlade om att kriterierna inte användes alls under samtalet. Andra kommentarer handlar om att kriterierna är svåra att tolka och att de behöver omarbetas. Exempel: Svårt att skilja på bra och mycket bra eller att man inte tycker kriterierna fångar upp arbetsresultat tillräckligt bra.

4 4. Fick du intrycket av att chefen och du gjorde samma bedömning av dina insatser? Ja: 23 Nej: 3 Delvis: 5 Vet ej: 2 7 kommentar till fråga 4: En stor majoritet anger att det funnits en samstämmighet mellan den egna och chefens intryck av arbetssituation. Kommentarerna är spridda, några tycker att chefens resonemang visat att hen inte är insatt i vad medarbetarna gör och därför inte kan göra en rättvis bedömning. En annan tycker att samtalet mest var pliktskyldigast och en tredje att samtalet handlade om personliga egenskaper istället för arbetsprestation.

5 5. Fick du den lön du hade förväntat dig? Ja: 11 Delvis: 13 Nej: 9 12 kommentarer till fråga 5: De flesta angav att de hade fått ungefär den lön de förväntat sig. Av kommentarerna framgår dock att förväntningarna hos många var låga på grund av myndighetens dåliga ekonomi. De som angett att det fått mer än förväntat nämner myndighetens dåliga ekonomi som ett skäl till att de väntat sig mindre. 6. Om du svarade nej på fråga 5: Fick du mer eller mindre än du hade förväntat dig? Mer: 3 Mindre: 10 Ej svar: 20 6 kommentarer till fråga 6: 10 personer (30 %) angav att de fick mindre än vad de väntat sig. 3 personer (9 %) angav att de fick mer än de förväntat sig. (Ungefär liknande svar förra året). Någon tycker att de förväntat sig mer med tanke på bedömningen av insatsen, en annan att det var svårt att få gehör för sitt resonemang.

6 7. Relaterade chefen löneförslaget till det arbete du utfört under året och den verksamhetsplanering ni gjort tillsammans? Ja: 18 Delvis: 11 Nej: 4 8 kommentarer till fråga: Vid de allra flesta samtal verkar chefen ha relaterat till arbetsprestationen under året (29 av 33 har svarat ja eller delvis) men i fyra fall har detta inte skett. Flera av kommentarerna lyfter fram att kopplingen mellan prestation och löneförslag varit otydliga. Några nämner också lönekriterierna och att de innefattar sådant som inte har någon direkt koppling till arbetsprestationen. 8. Fick du veta vad som krävs av dig för att du ska få högre lön? Ja: 4 Delvis: 8 Nej: 19 Vet ej: 1 Ej svar: 1 9 kommentar till fråga 8: Många har svarat nej på frågan om de fått veta vad de ska göra för att få högre lön. De flesta som kommenterat menar att inte fått veta vad de ska göra för att få högre lön, och några pekar på att det framgick av samtalet att det inte finns utrymme för löneökning. Men det framgår inte om de som besvarade enkäten faktiskt ställde frågan under lönesamtalet.

7 9. Påverkade myndighetens ekonomiska situation ditt löneanspråk? Ja: 17 Nej: 7 Delvis: 7 Vet ej: 1 Ej svar: 1 15 kommentarer till fråga 9: Många har påverkats av myndighetens ekonomiska situation, både vad gäller förväntningar och löneanspråk. De öppna kommentarerna visar att man självklart påverkats av översynsarbetet och det ekonomiska läget. Flera kommentarer vittnar om att det inte är läge att ta upp löneanspråk när det är osäkert om man får vara kvar eller inte, och hur neddragningarna kommer att påverka dem på andra sätt.

8 10. Upplevde du några skillnader i årets lönesättande samtal jämfört med fjolårets lönesamtal? Ja: 16 Delvis: 3 Nej: 10 Vet ej: 3 Ej svar: 1 15 kommentarer till fråga 10: En del tycker att samtalen förbättras, andra att de försämrats. Svaren indikerar att kvaliteten beror mycket på hur väl avdelningschefen förberett sig inför samtalen. En annan slutsats är att byte av chefer är negativt för lönesamtalen. 11. Är det något med de lönesättande samtalen som du skulle vilja förändra inför nästa år? Ja: 10 Delvis: 2 Nej: 9 Vet ej: 11 Ej svar: 1 19 kommentarer till fråga 11: Mycket varierande svar. En del kommentarer handlade om att chefen borde ha mandat att bestämma lönenivån, att det behövs en bättre struktur med utgångspunkt i verksamhetsplaneringen. En del förde fram den extrema situationen i år som man menar antagligen påverkade samtalen. Andra menar att lönekriterierna måste förbättras.

9 Slutsatser: Lönesamtalets kvalitet hänger på att det finns en myndighetsgemensam syn på hur lönesamtalen ska genomföras och vad de ska innehålla så att både medlemmar och chefer är förberedda. Om det finns en tydlig mall blir samtalens kvalité inte lika beroende av förändringar som en tillfällig- eller ny chef. Det finns fortfarande behov av utbildning för cheferna i hur lönesättande samtal ska gå till. Man behöver också besluta om en enhetlig modell för myndigheten. En del upplever fortfarande lönekriterierna som svåra att använda, att de är svåra att tolka/vikta eller att de mäter andra saker än arbetsresultatet. Många hade låga förväntningar på resultatet av lönesamtalen på grund av myndighetens dåliga ekonomi. Att cheferna tar upp myndighetens dåliga ekonomi i lönesamtalen är onödig information eftersom det inte har någon relevans för samtalet som sådant. Dessutom har det framkommit i andra sammanhang att myndigheten har dålig ekonomi. En majoritet av medlemmarna fick i samtalen inte veta vad de ska göra för att få högre lön. Både medlemmar och chefer behöver information om hur frågan ska behandlas under samtalet. Inte minst cheferna, så att de kan förbereda svar om frågan ställs.