alecta Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 februari 2013 Yttrande; Betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd, SOU 2012:64, Fi201213967 Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt (Alecta) yttrar sig härned över betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd, SOU 2012:64, Fi20 12/3967. Alecta har deltagit i arbetet med Svensk Försäkrings remissyttrande och står i huvudsak bakom vad som sägs i det. Därutöver vill Alecta särskilt framhålla följande. 1. Alecta avstyrker utredningens förslag att införa tvingande flytträtt för den försäkrade av kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner i fall där premiebetalningen upphört till följd av att anställningen upphört. Alecta avstyrker även utredningens förslag att denna flytträtt, om den ändå införs, ska ha retroaktiv verkan. 2. Alecta avstyrker även utredningens förslag till uppdelning av anspråk på överskott i ömsesidigt verkande livförsäkringsföretag i dels rätt till återbäring reglerat i försäkringsavtalet, dels anspråk på överskott som är företagets riskkapital reglerat i bolagsordning eller stadgar. 3. Alecta vill vidare framhålla att det är anmärkningsvärt att utredningen gått utöver sitt uppdrag enligt kommittédirektivet genom att lägga fram ett förslag som i grunden rubbar regelverket för ömsesidiga försäkringsbolag, ett regelverk som fick sin nuvarande lydelse så sent som 2011. Våra reservationer mot utredningens förslag i ovanstående delar utvecklas nedan. Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt Postaciress Besöksadress Telefon Telefax Hemsida Orgnr SE-103 73 Stockholm Regeringsgatan 107 08-441 60 00 08-441 64 70 www.alecta.se 502014-6865 +46(0)8 441 60 00 +46(0)8 441 64 70
med endast 1. Tvingande flytträtt för den försäkrade av kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner i fall där premiebetalningen upphört till följd av att anställningen upphört Alecta avstyrker utredningens förslag att införa tvingande flytträtt för den försäkrade av kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner i fall där prerniebetalningen upphört till följd av att anställningen upphört. Alecta avstyrker även utredningens förslag att denna flytträtt, om den ändå införs, ska ha retroaktiv verkan. 1.1 Förutsättningar för tvingande retroaktiv lagstiftning som gör ingrepp i kollektivavtaisrätten Som utredningen själv konstaterat gäller enligt svensk rättstradition att tvingande lagstiftning de ingrepp i avtalsfriheten det innebär ska tillgripas om fördelarna med den tvingande lagstiftningen väsentligt överväger nackdelarna. När det gäller retroaktivt verkande lagstiftning är kraven på att fördelarna överväger nackdelarna ännu större. Vidare har utredningen själv pekat på kollektivavtalens starka ställning enligt den svenska modellen. Nio av tio svenska löntagare omfattas av kollektivavtal. Det finns ett brett förankrat stöd bland svenska politiker för att det är arbetsmarknadens parter som i första hand ska reglera förhållandena på arbetsmarknaden, inklusive tjänstepensionernas utformning, innehåll och omfattning. För att genom lagstiftning åsidosätta kollektivavtal måste det därför finnas synnerligen goda skäl. Utredningen konstaterar själv att endast om det f?5religger ett mycket starkt samhällsintresse kan det vara motiverat att från lagstiftarens sida göra ingrepp i arbetsmarknadsparternas förhandlingsfrihet. Det faktum att utredningens förslag i aktuell del både innebär i. tvingande lagstiftning, ii. retroaktiv verkan och iii. ingrepp i kollektivavtalsrätten gör sammantaget att kraven måste vara mycket höga för att lagstiftaren ska kunna överväga att följa utredningens förslag i denna del. De negativa konsekvenserna måste konstateras vara ytterst fa och försumbara samt de positiva konsekvenserna många och betydande. Dessutom måste det föreligga ett betydande samhällsintresse för att genomföra åtgärden. 1 Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund Anders Kjellberg, Department of Sociology, Lund University Research Reports 20 10:1 (uppdaterad 2 October 2012), sidan 7 saint sidan 9. 2
som dvs, och kommer föreslår som Vid en närmare granskning av vilka effekter utredarens fl5rslag skulle ffi framgår tvärtom att de negativa konsekvenserna blir både många och kraftiga samt att de positiva konsekvenserna är både ffi (om ens några) samt av ringa värde. Att så är fallet framgår av genomgången under 1.2 nedan av vilka effekter fbrslaget skulle ffi främst på ITP-planens premiebestämda delar, men med liknade konsekvenser även inom andra avtalsområden. Av den närmare genomgången under 1.3 nedan av de motiv utredningen angivit fbr sitt fzirslag framgår att dessa motiv är mycket svagt underbyggda. 1.2 Effekter på ITP-planen av tvingande retroaktiv flytträtt enligt utredningens förslag För ITP-planen är det avtalsområde i Sverige som är störst både med avseende på pensionskapital och på premievolym ett genomförande av utredningens ft5rslag otvetydigt att leda till negativa konsekvenser inom ifilj ande områden. 1.2.1 När kapitalet är som störst blir det öppet för flytt ut från den förmånliga plattformen. utan möjlighet att flytta tillbaka: Samtliga premiebestämda ITP-pensioner kommer när den försäkrade går i pension, dvs, då pensionskapitalet är som störst efter hela intjänandeperioden, att bli fullt flyttbara även utanför den av kollektivavtalsparterna framförhandlade plattformen. Detta är en mycket allvarlig effekt av utredningens förslag. För att komma till rätta med förhållandet med många små fribrev ju är det enda av utredningen åberopade motivet till förslaget utredningen en åtgärd som öppnar upp hela pensionskapitalet inom plattformen för flytt ut från plattformen med sina för konsumenten mycket förmånliga villkor till andra lösningar med betydligt sämre villkor, men utan en lagstadgad möjlighet att flytta tillbaka till plattformen. Utredningens förslag kommer, annorlunda uttryckt, att öppna upp för en enkelriktad flyttströrn ut från konsumentvänliga plattformar till finansmarknadens normala miljö, där konsumenten är i ett kraftigt underläge och saknar reell förhandlingsstyrka. 1.2.2 Nyblivna pensionärer kommer att bli attraktiva mål för försäljning: Om utredningens förslag genomförs kan det förväntas att samtliga nyblivna pensionärer inom ITP 1 framför allt de med höga pensionskapital kommer att utgöra ett mycket attraktivt mål för massiva försäljningsansträngningar från finansbranschens vinstdrivande aktörer, på liknande sätt som under drygt 20 år har varit fallet med potentiella tiotaggarkunder de anställda med högst lön och därmed högst belopp för pensionsavsättningar. 1.2.3 Erfarenheterna från tiotaggarmarknaden är entydiga: Erfarenheterna från tiotaggarmarknaden visar att försäljningsansträngningarna från branschens vinstdrivande aktörer ökar ju större kapital som en person förfogar över. Tiotaggarmarknaden har också varit synnerligen lönsam för olika aktörer på 3
försäkringsmarknaden. Huruvida det också varit lönsamt för alla dem som bytt den kollektivavtalade ITP-lösningen mot alternativa lösningar är långtifrån säkert. Det som är säkert är att avkastningen i dessa lösningar, för att de ska bli lönsamma även för kunderna, vida måste överträffa avkastningen inom ITP-planen för att först täcka de väsentligt ökade kostnaderna i form av bl.a. försäljningsprovisioner och högre förvaltningsavgifter. 1.2.4 ITP-plattformens utbud är brett och prisvärt med full valfrihet för kunden: ITP- plattformen innehåller fem alternativ av traditionell pensionsförsäkring samt fern alternativ av fondförsäkringslösningar med sammanlagt drygt 100 valbara fonder, samtliga med betydligt lägre avgifter än vad som tas ut för samma fonder utanför plattformen. Genom regelbundet återkommande upphandlingar säkerställer parterna också att både utbudet, avgifter och andra villkor fortlöpande anpassas till det bästa som marknaden kan erbjuda. Dessutom har kollektivavtalsparterna fastlagt ett tydligt regelverk för flyttar inom plattformens alla alternativ, vilket är en nog så viktig faktor. Såsom framgår av Svensk Försäkrings remissyttrande är de tekniska svårigheterna betydande för att bestämma villkoren bolag emellan vid en fri flytträtt enligt utredningens förslag. Aven om utredningen föreslår en mängd regler för att reglera dessa frågor kommer det i de enskilda fallen att kvarstå betydande osäkerhet. För flyttar inom ITP-planens plattform föreligger inte någon av dessa osäkerhetsfaktorer. 1.2.5 Betydligt lägre avgifter på ITP-plattformen: Avgifterna på den framförhandlade ITP-plattformen är regelmässigt betydligt lägre än på marknaden i övrigt. För ickevalalternativet, som idag tillhandahålls av Alecta, är den totala årsavgiften inklusive kostnaderna för kapitalförvaltning endast 0,13 procent av kapitalet medan avgiften för övriga valbara alternativ på ITP-plattforrnen ligger i intervallet 0,25-0,40 procent. Detta kan jämföras med avgifterna för motsvarande fondlösningar utanför plattforrnen som ofta ligger 3-4 gånger högre 2. Därför kommer med all sannolikhet varje flytt utanför plattformen att innebära högre avgifter för kunden och i förlängningen lägre pension. Eftersom sortimentet på den framförhandlade plattformen är brett och varierat finns det inga statistiska skäl att räkna med att de ökade kostnaderna kommer att vägas upp av en högre avkastning i en pensionslösning utanför plattformen. Kort sagt, elementära ekonomiska principer pekar entydigt på att flyttar ut från den framförhandlade ITP planen sammantaget kommer att medföra högre avgifter och därmed lägre pension, något som i förlängningen strider mot det samhällsintresse som utredningen säger sig värna om. 1.2.6 Avgiftemas betydelse är stor men underskattas ofta: Att avgifterna har stor betydelse för hur stor pensionen blir är väl dokumenterat. Trots det är det få personer bland den breda allmänheten som kan tolka vad till synes små procentuella skillnader i avgifter ackumulerat över tiden betyder för deras 2 Avgifternapå fondmarknaden 2011, AMF, april 2012, sidan 5. 4
som pensionssparande. Att gå från 0,5 procent till 1,5 procent i avgift kan låta försumbart, men motsvarar ett cirka 20 procent lägre pensionskapital efter ett 40-årigt pensionssparande. 1.2.7 Villkoren för flytt inom ITP-plattformen är förmånliga och begripliga: Villkoren för hur en flytt ska ske och prissättas samt hur det flyttade kapitalet ska beräknas m.fl. faktorer är klart reglerat inom den framförhandlade ITP-plattformen. Flyttavgiften fr exempelvis uppgå till högst 500 kronor men är oftast lägre och i vissa fall satt till noll kronor. Dessa villkor gäller inte vid en flytt utanför plattforrnen utan i de fallen fr istället de i flera avseenden komplicerade regler som utredningen föreslagit tillämpas. Därför kommer med all sannolikhet varje flytt utanför den framförhandlade plattformen att medföra att kunden får med sig ett lägre kapital än vid flytt inom plattformen. Aven detta kommer att leda till lägre pension. 1.2.8 Merparten av alla flyttar i Sverige idag sker inom de plattformar som kollektivavtaisparterna förhandlat fram: Att ett fungerande och förutsebart regelverk för flyttar är viktigt för benägenheten att flytta illustreras av det faktum att den absoluta merparten av alla flyttar av pensionskapital som sker i Sverige görs på de av kollektivavtaisparterna framförhandlade plattformarna för ITP-planen respektive Avtaispension SAF/LO. 1.2.9 Begränsade provisionsersättningar inom plattformarna: Inom framförhandlade plattformar är utredningen också pekar på förekomsten av provisioner till förmedlare och andra rådgivare mer begränsad än på försäkringsmarknaden i övrigt. Vid flytt mellan de framförhandlade alternativen förekommer därför normalt inte den form av provisionsavbränningar som annars varit vanliga, inte minst vid s.k. tiotaggarlösningar. Aven om utredningen i olika avseenden försöker reglera vilka kostnader som får belasta kunden vid en flytt av pensionskapital, synes frågan om det därutöver kan tillkomma provisionsersättningar ur det flyttade kapitalet vara oreglerad. Om utredningens förslag genomförs kan det därför bli fritt fram med provisionsersättning ur det flyttade kapitalet vid flytt från den framförhandlade plattformen. 1.2.10 Kollektivavtaisparternas förhandlingsstyrka: Kollektivavtalsparterna har vid ITP-upphandlingama framgångsrikt utövat den konsumentmakt de försäkrade och arbetsgivarna kollektivt besitter gentemot försäkringsbranschens aktörer. Just i skrivande stund pågår en ny ITP upphandling där en mängd produktegenskaper är föremål för utvärdering. Förutom avgiftsnivåerna utvärderas bland annat produkternas garantikonstruktion, avkastningsförmåga och utbetalningsmodell. Det sistnämna inbegriper tekniskt svåra frågor kring livslängdsantaganden och så kallade prognosräntor. Att enskilda personer och företag inte alls har en sådan förhandlingsstyrka som kollektivavtalsparterna har och utnyttjar i sina medlemmars och medlemsföretags intresse, utan istället befinner sig i ett kraftigt kunskaps- och informationsunderläge gentemot finansbranschen är 5
och bl.a. exempelvis allmänt känt 3 och även uppmärksammat av utredningen. Om utredningens förslag genomförs kommer kollektivavtalspartemas förhandlingsposition i kommande upphandlingar att försvagas påtagligt. Enligt grundläggande ekonomiska principer kommer detta med all sannolikhet att resultera i försämrade villkor på den upphandlade plattformen genom högre avgifter i förlängningen till mindre pension för de försäkrade. 1.2.11 Konsumentskyddet att minst hälften av premierna ska vara placerade i traditionell försäkring sätts ur spel: Enligt ITP-avtalet ska minst hälften av premiema inom ITP 1 placeras i en traditionell tjänstepensionsförsäkring innehållande en viss minsta garanti. Traditionell tjänstepensionsförsäkring har flera egenskaper låga avgifter, samt professionell tillgångsallokering och -förvaltning avpassad för pensionssparande samt ett garanterat minsta belopp i pension (dvs, hela det sparade kapitalet kan inte förloras såsom är fallet med pensionskapital placerat i en fondförsäkring) som gör att det är en för de allra flesta pensionssparare lämplig lösning. Detta inslag i ITP-avtalet är i sig viktigt och är ett uttryck för att kollektivavtalsparterna också tar ett ansvar för det stora kollektivets trygghet. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av att ansvaret för riskhanteringen inom pensionssparande i allt större utsträckning har flyttats från professionella aktörer till individer, som oftast saknar både intresse av och förmåga att göra välinformerade och välgrundade val i denna komplicerade fråga. 4 Utan denna bestämmelse kommer sannolikt antalet medlemmar i ITP-planen som på sikt kommer att misslyckas med sina pensionsval att öka, med negativa ekonomiska konsekvenser för såväl de drabbade individerna som för samhället i stort. Om utredningens förslag genomförs kommer denna viktiga skyddsregel i ITP-planen att sättas ur spel. Det är ett kraftigt ingrepp i det avtal som kollektivavtaisparterna träffat eftersom det medför att hela det kapital som upparbetats i ITP-planen, efter pensioneringen, fritt kan flyttas till lösningar med både högre avgifter och 100 procent risk. Av det ovan sagda framgår att de negativa konsekvenserna av utredningens förslag till tvingande retroaktiv flytträtt för den försäkrade av kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner i fall där premiebetalningen upphört till följd av att anställningen upphört, är många och allvarliga. Redan dessa negativa konsekvenser bör avhålla lagstiftaren från att genomföra utredningens förslag i denna del. 1.3 Utredningens motiv för förslaget att bl.a. ingripa i kollektivavtaisrätten Det enda motiv som utredningen egentligen anger för sitt förslag om tvingande flytträtt även på kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner i fall där premiebetalningen upphört till följd av att anställningen upphört är att de fribrev som Proposition 2012/13:1, sidan 62 a) Enkel, detaljerad och samlad pensionsinformation. Ar det möjligt? Inspektionen för socia1firsäkringen, Rapport 2012: 14, sidorna 7-9, samt b) Räknefärdighet och finansiell förmåga, Finansinspektionens konsumentundersökning 2010, Johan Almenberg och Olof Widmark, januari 2011, sidan 2 samt sidan 27 f. 6
uppstår vid byte av anställningar gör det svart för de försäkrade att ffi en övergripande bild av hur stor tjänstepension man kommer att få. Därutöver har utredningen pekat på att förekomsten av flytträtt varierar mellan olika kollektivavtalsområden, samt påstått, men inte närmare förklarat, att det föreligger ett samhällsintresse för att genomföra förslaget. Det finns flera invändningar mot dessa skäl. Här vill Alecta peka på följande. 1.3.1 Det är skattelagstiftningen som hittills hindrat sammanförande av fribrev, inte bristande vilja hos arbetsmarknadens parter: Att kollektivavtaisparterna inte hittills genom kollektivavtal har gjort det möjligt för de anställda att föra samman pensionskapital från flera tjänstepensionsförsäkringar i olika avtalsområden till en ny försäkring beror till stor del på de skatteregler som hittills gällt. Inom de avtalsområden som i dag har flytträtt är det redan idag möjligt att hantera frågan. 1.3.2 Alecta välkomnar utredningens förslag till ändringar i skattelagstiftningen: Här kan framhållas att Alecta välkomnar utredningens förslag till ändringar i skattelagstifiningen. Om utredningens förslag till ändrade skatteregler genomförs blir det möjligt för arbetsmarknadens parter att genom den normala kollektivavtaisvägen finna lämpliga lösningar för att sammanföra flera mindre fribrev från olika avtalsområden till en försäkring. Vi anser dock att utredningen med fördel kunde gått ett steg till och föreslå sådana ändringar som möjliggör flytt även till en befintlig försäkring. Kravet att flytt bara kan ske till en nytecknad försäkring bör således avskaffas eftersom det gör flytt onödigt komplicerad och innebär ökade kostnader, som kunden i slutändan kommer att få bära i form av lägre pension. 1.3.3 Minpension.se löser redan mycket av problemet med överblickbarhet: Det problem med överblickbarhet över pensionsbilden som utredningen lagt fram som huvudskäl för sitt förslag till ingrepp i kollektivavtaisrätten är överdrivet. Genom minpension.se är det numera i själva verket lätt för de allra flesta att ffi en samlad bild av pensionen, även om denna är sammansatt av flera olika försäkringar. 1.3.4 Utredningen räknar själv med att endast ett ffital kommer att utnyttja den föreslagna rätten att flytta ut från framförhandlade plattfoririar: Utredningen motiverar (sidan 539) också sitt förslag till ingrepp i kollektivavtalsrätten med att den kollektivavtalade flytträtten och de upphandlade försäkringsföretagen sannolikt kommer att vara huvudalternativet även efter en sådan reform som föreslås av utredningen. Av detta uttalande framgår att utredningen själv räknar med att den föreslagna utvidgade flytträtten i praktiken endast kommer att utnyttjas av ett fåtal. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att utredningen själv bedömer att det verkliga behovet av den föreslagna flytträtten avseende kollektivavtalad tj änstepensionsförsäkring är 7
försumbart. Hur utredningen samtidigt kan komma till slutsatsen att det finns ett stort samhällsintresse för att genomföra förslaget är svårt att förstå. 1.3.5 Bättre att överlåta till arbetsmarknadens parter att lösa de eventuella problem som finns: Alecta menar att det naturliga sättet för att lösa frågan om många fribrev vore att genomföra de förslag till ändringar i skattelagstiftningen som utredningen lagt fram och därefter uppmana arbetsmarknadens parter att förhandla fram praktiska lösningar för sammanförande av flera tjänstepensionsförsäkringar. Det är dessa parter som är de enda som hittills har visat sig ha tillräcklig ffirhandlingsstyrka för att framförhandla verkligt konsumentfrämj ande lösningar på tj änstepensionsområdet. 1.3.6 Utredningens påstående att förslaget gagnar samhällsintresset saknar substans: Utredningen talar på flera ställen om att det finns ett stort samhällsintresse för att införa den tvingande flytträtten för kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensionsförsäkringar. Vad detta stora samhällsintresse skulle bestå i lämnas det emellertid inte någon bra förklaring på. Det som utredningen exempelvis säger på sidan 499, att konsumentintresset av flytträtt sammanfaller med ett samhällsintresse under förutsättning att individer gör välinformerade val, framstår mer som uttryck för en förhoppning om att enskilda individer i framtiden ska kunna utöva konsurnentmakt. Det är en allvarlig brist i utredningen, att inte närmare kunna redogöra för det skäl som man åberopar för att ingripa i både avtalsfriheten och kollektivavtalsrätten. Alecta ser endast en rimlig förklaring till utredningens tystnad på denna punkt och det är att det i själva verket inte finns något samhällsintresse som tillgodoses genom det framlagda förslaget. 1.3.7 Starka kommersiella intressen: Däremot finns det en mängd mycket starka kommersiella intressen för att bryta upp de väl fungerande valplattformama som skapats genom att kollektivavtalsparter utnyttjat kollektivets konsumentmakt och förhandlingsstyrka. Alecta kan inte se någon annan förklaring till utredningens förslag i denna del än att utredningen fallit till föga för dessa kommersiella intressen. 1.3.8 Fattar kunden rationella och välinformerade beslut vid exempelvis korsförsäljning? En utgångspunkt för utredningens förslag är att individer är välinformerade och gör välgrundade val (se bl.a. sidan 621). Eftersom pensioner är en lågintresseprodukt är det emellertid i praktiken svårt att få genomsiag med informationsåtgärder och att få flertalet pensionssparare tillräckligt kunniga för att de ska kunna fatta välinformerade och välgrundade beslut. Erfarenheten visar att individer i allmänhet ofta hellre prioriterar närliggande frågor, framför en pension som kommer att betalas ut i en avlägsen framtid. En trend inom finansbranschen är att satsa på helkunder. Ett exempel är bankernas satsning på korsförsäljning. Det är exempelvis nuförtiden mycket vanligt förekommande att bankkunder erbjuds rabatt på bolån om de flyttar sin tjänstepension till en fondförsäkring 8
vore med i bankens närstående och vinstdrivande fondförsäkringsbolag. Här ett citat ur ett mejl nyligen från en afffirsbank till en verklig kund: Jag har nu fått besked och på det nya lånet kan vi ge 50 punkter i rabatt vilket innebär en ränta på 2,55 %. Om det går att öppna och flytta ev befintlig privatpension samt avtalspensioner så kan vi öka rabatten. Med tanke på att en bolånerabatt som regel är tidsbegränsad är ett sådant erbjudande av ytterst begränsat ekonomiskt värde, särskilt i relation till ett tjänstepensionssparande som kan pågå i kanske 30 år med ett konstant intäktsflöde för banken i form av både fondifirvaltningsavgifter och andra administrativa avgifter. Likväl är det många kunder som nappar på den här typen av erbjudanden, då det är svårt att värdera kostnaden av ett mångårigt tjänstepensionssparande medan det är enkelt att räkna ut vad en bolånerabatt ger i kronor i kanske sex månader framåt. Istället för välinformerat och välgrundat, som utredningen haft som utgångspunkt för sitt förslag, blir besluten i flyttsituationer i verkligheten i praktiken ofta oinformerat och kortsiktigt. 1.3.9 Olika flyttregler hos de olika avtalsområdena, alternativ metod för att uppnå full täckning: Som utredningen själv konstaterat har, efter initiativ från avtaisparterna, fiytträtt redan införts inom de stora avtalsområdena ITP planen och SAF/LO-avtalet och kommer snart att införas inom KAP-KLavtalet. På det statliga området (PA 03-avtalet) saknas alltjämt flytträtt. För att uppnå att en reglerad och väl fungerande flytträtt införs inom samtliga kollektivavtalsområden ITP-planen och SAF/LO-avtalet som modell det betydligt mer ändamålsenligt att begränsa den föreslagna tvingande flytträtten för kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner i fall där premiebetalningen upphört till följd av att anställningen upphört, till kollektivavtalsområden som saknar en fungerande flytträtt. En sådan, jämfört med utredningens förslag, betydligt mindre ingripande åtgärd skulle säkerligen utgöra en tillräcklig drivkraft för de kollektivavtalsparter som hittills förhållit sig passiva i flytträttsfrågan. Inför hotet att annars få se sitt kollektivavtal åsidosatt av tvingande lagstiftning skulle säkert de allra flesta berörda parter förhandla fram en fungerande flytträtt även på sitt område. 1.3.10 Utredningens förslag kommer att resultera i fler fribrev, inte färre: Det bör också noteras att utredningens förslag kommer att medföra en betydande ökning av antalet försäkringar för varje person, dvs.fler fribrev istället för flirre, vilket är tvärtemot det angivna syftet med förslaget. Idag är det nämligen så inom både ITP-planen och Avtaispension SAF/LO, att en individ som regel behåller en och samma försäkring inom respektive avtalsområde, dvs, även vid byte av arbetsgivare eller, vilket också är vanligt förekommande, en individ har mer än en arbetsgivare. För att uppfylla utredningens förslag att tjänstepension ska kunna flyttas om 9
premiebetalningen har upphört till följd av att anställningen har avslutats skulle det krävas att en ny försäkring skapas för varje anställning även om individen fortsätter att arbeta inom samma avtalsområde. Det skulle också vara förenat med betydande administrativa svårigheter för försäkringsbolagen att fastställa huruvida rekvisitet att anställningen har upphört är uppfyllt. 1 normala fall har försäkringsbolaget inte ens någon kännedom om vem arbetsgivaren bakom en premiebetalning är, utan detta är något som hanteras av vaicentralen. 2 Uppdelning av anspråk på överskott i ömsesidigt verkande livförsäkringsföretag Alecta avstyrker utredningens förslag till uppdelning av anspråk på överskott i ömsesidigt verkande livförsäkringsföretag i dels rätt till återbäring reglerat i försäkringsavtalet, dels anspråk på överskott som är företagets riskkapital reglerat i bolagsordning eller stadgar. Redan med dagens regelverk är det många gånger svårt för den försäkrade att förstå vad utfallet av en pensionsförsäkring blir, men det skulle bli avsevärt mycket svårare om utredningens förslag i denna del genomfördes. Detta förhållande spiller även över på flyttfrågan i och med att den föreslagna uppdelningen kommer att göra det ännu svårare för den enskilda individen än vad det är idag att göra ett välinforrnerat och välgrundat val i flyttsituationer. 1 den mån reglerna kring konsolideringsfonden med dagens tillämpning verkligen skapar problem för pensionssparama framstår det som en mer ändamålsenlig lösning på detta problem att ålägga bolagen att ta fram mer detaljerade riktlinjer kring överskottshanteringen istället för den föreslagna tudelningen av försäkringskundens roll. Vi befarar också att förslaget kan försvåra för Sverige att behålla konsolideringsfonden som eget kapital vid solvensberäkningen efter införandet av Solvens Il-direktivet, med de stora fördelar den innebär för kapitalförsörjningen och riskhanteringen i svenska ömsesidiga försäkringsbolag. Konsolideringsfonden med sin nuvarande utformning har stor betydelse för de ömsesidiga försäkringsbolagens möjligheter att generera en god avkastning och därmed hög pension till sina kunder. Att vidta lagstifiningsåtgärder som äventyrar denna funktion kan fa allvarliga konsekvenser för bolagens avkastningsförmåga och skulle därmed stå i direkt motsatsförhållande till konsumentintresset. 3 Utredningens förslag att i grunden rubba regelverket för ömsesidiga försäkringsbolag Alecta finner det anmärkningsvärt att utredningen lagt fram ett förslag som i grunden rubbar regelverket för ömsesidiga försäkringsbolag, ett regelverk som fick sin nuvarande lydelse så sent som 2011. Utredningens uppdrag enligt kommittédirektivet var att överväga vilka förändringar som behöver göras för att 10
skapa tydlighet i reglerna om ombildning till vinstutdelande verksamhet med tydligt sikte på hybridbolagens ombildning till vinstutdelande bolag. Det nu framlagda förslaget går vida utöver detta uppdrag. Det är dessutom onödigt ingripande och är snarare ägnat att skapa otydlighet kring den viktiga bolagsforrnen ömsesidiga försäkringsbolag än att skapa tydlighet kring ombildning av hybridbolag till vinstutdelande bolag. Alecta ser inget behov av att införa en möjlighet för ömsesidiga bolag att bli vinstutdelande. Den s.k. option som utredningen föreslår ifir att åstadkomma detta framstår dessutom som helt omöjlig att tillämpa i praktiken. Som ovan )af4k\ Verkställ 1e direktör Chefsjurist 11