DOA De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar Erfarenheter från projektet SIA använt med offentliga arbetsgivare
1
Furuboda Arbetsmarknad och HSO Skåne har under tre års tid drivit projektet Stegen in i arbetslivet, SIA. Arbetet i projektet har riktat sig mot de privata arbetsgivarna, som har gett projektdeltagarna arbete och praktikplatser, eftersom detta fungerat bra. HSO Skåne har i ett förarbete riktat sig till kommuner och Region Skåne för att få dessa att ta ett ökat ansvar, för att anställa människor med funktionsnedsättning. Erfarenheter från detta arbete visar att det med rätt metodik går att få kommunerna att anta politiska målsättningar och öka ambitionen för att anställa människor med funktionsnedsättningar. Men det visar också att det ofta behövs mer insatser för att komma över det motstånd av olika slag, som ofta uppstår mot dessa anställningar, när det skall komma till praktisk handling. BAKGRUND Under de snart tre år som projektet Stegen in i arbetslivet, SIA, pågått har ett fyrtiotal personer fått arbete, praktik eller gått till långsiktiga studier genom projektets insatser. Endast någon enstaka av dessa anställningar har skett inom den offentliga sektorn. Även arbetsförmedlare eller andra, som arbetar med att hjälpa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, har samma erfarenheter. Vid utgångar från Samhall till anställningar på öppna marknaden går endast fyra procent till kommunala anställningar och tre procent till statliga. Denna ansökan belyser ett problemområde som är mycket angeläget och prioriterat. Offentliga organisationers ansvar för att anställa fler personer med funktionsnedsättning är betydande, samtidigt som man inte lyckats genomföra tillräckliga åtgärder för att förverkliga ansvaret. Frågan har på senare år blivit allt hetare både i media och på den politiska dagordningen. Under våren 2012 lade den av regeringen utsedde, Christina Husmark-Persson, fram den statliga utredningen Sänkta trösklar högt i tak (2012:31), den så kallade FunkAutredningen. I juni har Handisam med utgångspunkt i utredningen arrangerat en konferensturné för offentliga arbetsgivare, för att lyfta frågan om att anställa fler personer med funktionsnedsättning i offentlig sektor. Utredningen konstaterar att offentliga arbetsgivare har betydligt svårare att anställa personer med funktionsnedsättning än privat sektor. Samtidigt finns det relativt få förslag på lösningar och utveckling i frågan. Regeringens initiativ sedan tidigare är ett särskilt praktikantprogram (projekt) inom statsförvaltningen. Det är ett gott initiativ, samtidigt som det idag inte återfinns några direktiv, krav eller incitament specifikt för kommunal sektor. Kommuner och regionala arbetsgivare är alltså enligt vår erfarenhet generellt sett dåliga på att ta emot människor med funktionsnedsättning både i feriearbete, praktik och anställning. Även där det finns policys som talar för, eller uttalade politiska ambitioner att anställa människor med funktionsnedsättning, träder en form av tyst och outtalat motstånd fram som stjälper de goda ambitionerna. Man kan faktiskt tala om en form av diskriminering. Vi ser det som angeläget att kartlägga detta motstånd och denna institutionaliserade diskriminering, och dess bakomliggande orsaker. Samtidigt har regeringen i sin funktionshinderstrategi för åren 2011 2016 speciellt lyft vikten av att det offentliga går före och visar vägen. Skall detta ske på den regionala- och kommunala nivån behövs kraftfulla, riktade insatser för att få igång processen. Vi ser det som angeläget att under några år få arbeta riktat mot kommuner och regionala myndigheter, för att få dem att anställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. 2
Under senare år har utvecklingen för yngre personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga varit negativ och antalet, som har gått ut i aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), har ökat. Att få offentliga myndigheter att anställa är extra angeläget då dessa i sin tur skall kunna påverka och ställa krav på leverantörer och privata arbetsgivare. SYFTE OCH PROJEKTMÅL Projektets syfte är; att kommuner och regionala myndigheter i Skåne skall anställa människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga i ökad omfattning. Konkreta mål Projektets mål under det första projektåret är: Att minst 5 kommuner eller i Skåne lokaliserade myndigheter skall nyanställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga o För kommuner är målet minst tre personer med funktionsnedsättning + en per tusen anställda. o För regionala myndigheter är målet, minst två personer per större kontor o Att detta innebär minst 25 nyanställningar Att anpassa metodiken i Supported employment för offentliga arbetsgivare. Att kartlägga grundorsaker till det tysta motstånd och de diskriminerande barriärer, som ofta ställs upp när anställning av människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är aktuellt. MÅLGRUPP Primärmålgrupp för projektet är yngre människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Projektets syfte är att skapa möjligheter för dessa att få anställning i olika offentliga verksamheter. I Skåne län finns drygt 3 000 ungdomar med aktivitetsersättning (16 29 år) och ca 10 000 under 45 år som har en icke tidsbegränsad sjukersättning. Det är dessa samt personer med funktionsnedsättning som står till arbetsmarknadens förfogande, som projektets resultat skall gynna. Deltagarna till projektet kommer att hämtas ur olika grupper med utanförskap. Det kan vara personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning, personer som omfattas av LSS, eller personer som omfattas av socialbidrag. Det skall vara personer som lever med någon form av funktionsnedsättning och står utan arbete. I det praktiska projektarbetet är den sekundära målgruppen tjänstemän och politiker i kommuner och olika regionala och lokala myndigheter. Dessa skall informeras och påverkas så att de blir positiva till och anställer personer med funktionsnedsättning i de offentliga verksamheterna. Deltagande av målgruppen i projektplaneringen 3
Yngre personer som har deltagit i SIA-projektet har varit med och diskuterat projektets upplägg. Representanter för HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad har informerat om och hämtat in synpunkter från samordningsförbunden i Skåne, samt informerat Kommunförbundet Skånes direktör Göran Persson om projektplanerna. Vi har också diskuterat det med företrädare för kommuner, Försäkringskassans direktör i Skåne Åsa Andersson och Arbetsförmedlingens chef för rehabiliteringen Bengt Eklund, som alla stödjer projektet och dess syfte och ser det som angeläget. METOD Projektet består av några olika delar nämligen: Handikappolitiskt påverkansarbete Utveckling av stödet till offentliga arbetsgivare Att placera ut personer med funktionsnedsättning Att stödja arbetstagare och arbetsgivare som ingår i projektet Att kartlägga orsakerna till tyst motstånd och diskriminerande barriärer Handikappolitiskt påverkansarbete Denna del av projektet går ut på att påverka kommuner och lokala/regionala myndigheter att anställa människor med funktionsnedsättning och ta beslut om konkreta mål (antal personer för detta). I detta arbete ingår att ta fram en väl genomarbetad påverkansstrategi. Det innebär att analysera och plocka fram lämpliga kommuner att rikta påverkan till. Kommunerna väljs bl.a. efter geografi, storlek, politisk styrning, personalpolicy, personliga kontakter, antal personer med funktionsnedsättning som står utanför arbetsmarknaden och den lokala handikapprörelsens styrka, fackets inställning etc. Kommuner/myndigheter uppvaktas också utifrån de program som de har gått till val på, vad deras regleringsbrev säger o.s.v. Ett grundmaterial, med underlag som sedan kan anpassas från arbetsgivare till arbetsgivare utifrån deras förutsättningar, kommer att tas fram. Förutom argumentation till varför den offentlige arbetsgivaren bör anställa yngre personer med funktionsnedsättning, kommer det också att finnas konkreta erbjudanden om stöd och hjälp om de anställer. För att få synergieffekter kommer vi att försöka få medial uppmärksamhet kring de kommuner som positivt går in i projektet, för att på så sätt försöka få fler till att ansluta sig. I Skåne finns 33 kommuner. Till detta kommer myndigheter som arbetsförmedling, försäkringskassa, polismyndigheter m.fl. Totalt torde antalet enheter uppgå till ett 100-tal. Vi tror att vi kanske måste uppvakta drygt tio, för att uppnå första årets mål med minst fem som anställer. Med eget informationsspridande och om vi lyckas få massmedialt intresse för frågan, hoppas vi på spridning till fler arbetsgivare än vad själva projektarbetet ger, när anställningar väl kommer till. En annan viktig faktor är medverkan av och utbildning/träning av lokala funktionshinderorganisationsföreträdare i att påverka och driva arbetsmarknadsfrågor, något som är ganska sällsynt idag. Vid en genomgång av frågeställningar som diskuteras i de kommunala handikappråden är arbetsmarknadsfrågorna i det närmsta osynliga, idag. En annan part att arbeta med och informera och påverka är de lokala fackliga organisationerna. Detta är viktigt inte minst för att bryta det tysta motståndet. En annan viktig del i påverkansarbetet är att medvetandegöra olika intressenter om FN-konventionens artiklar rörande arbete och offentliga arbetsgivare. Utveckling av stödet till offentliga arbetsgivare 4
Stödet till offentliga arbetsgivare utvecklas i olika moduler där behövliga bitar sätts in i olika delar av verksamheten. Med erfarenheten att det är svårare att nå praktikplatser och anställningar inom offentlig sektor, kommer en metod att utvecklas med anpassat stöd till offentliga arbetsgivares stödbehov. Modellen bygger på att det finns särskilda behov bland offentliga arbetsgivare för att en utveckling skall kunna ske i frågan om att anställa personer med funktionsnedsättning. Den bygger också på uppfattningen att det finns en särskild karaktär, särskilda kulturer och förutsättningar inom offentlig sektor som arbetet måste utgå ifrån. Samtidigt innebär stödet en möjlighet för arbetsgivarna att få hjälp i att uppnå FNs direktiv om att offentliga arbetsgivare ska anställa personer med funktionsnedsättning. Det är således inte enbart ett stöd som uppmärksammar myndighetens ansvar, utan en möjlighet att fullt ut ta ansvaret. Metoden Supported Employment bygger på 5 steg. (1) Överenskommelse om deltagande, (2) Kartläggning av intresse och vilja, (3) Sökande av arbetsplats, (4) Engagemang av arbetsgivare (5) Stöd på och utanför arbetsplats. Grundtanken i arbetet är att kunna erbjuda individen ett omfattande individuellt stöd både på och utanför arbetsplatsen med långsiktighet. Det handlar om individuella samtal, motivationsarbete och coachning. Tanken är att träna inom ramen för en arbetsplats. Missförstånd, problem, frågor och utmaningar kan successivt bearbetas och korrigeras med hjälp av coachens stöd och ett engagemang från arbetsgivarens sida. Successivt kan ett naturligt stöd från arbetsledare, kollegor och arbetsgivare byggas upp, vilket skapar förutsättningar för att behålla en sysselsättning. Genom hela processen är det avgörande att individen alltid är engagerad och delaktig. Inom projektet kommer alla delar av metoden att vara viktiga, men särskilt betydelsefullt vad gäller offentliga arbetsgivare tror vi är sökande av arbetsplats och engagemang av arbetsgivare, samt kopplingen däremellan eftersom detta är punkter som genom åren har brustit. Vi vill inom ramen för Supported employment utveckla stödet specifikt för offentliga arbetsgivare. Detta innebär bl.a. Matchning av sökande till arbetsuppgifter Analys och anpassning av arbetsplats och arbetsgivare Information och utbildning till arbetsgivare och arbetskamrater Introduktion av arbetstagaren på arbetsplatsen Stöd över behövlig tid till arbetstagare och arbetsgivare för att anställningen skall fungera Förslag till utveckling av arbetsgivarens personalpolicy och långsiktiga strategier Matchning av arbetsplats och arbetssökande Furuboda Arbetsmarknad har en lång och omfattande erfarenhet av att möta individer, lyfta personliga färdigheter, motivera och stärka. I detta ligger också arbetet med att ta fram och beskriva mål och intressen inför ett framtida arbete. Hela individen, dess förutsättningar, kunskaper, färdigheter och vilja är startpunkten i en matchning. 5
Grundförutsättningen inom ramen för den kommunala organisationen och regionala myndigheter är god eftersom det finns ett stort underlag och en betydande bredd av verksamhet och arbetsuppgifter. Inom ramen av dessa organisationer finns mängder med intressanta områden, viktiga arbetsuppgifter och potentiellt nya arbetsuppgifter som kan utvecklas. Vi ser ett stort värde i att utveckla en effektiv och anpassad matchningsprocess inom denna kontext, som också fungerar för den offentliga arbetsgivaren. I detta arbete tror vi att det kommer att vara nödvändigt med kreativa processer, där vi tillsammans med ledningsfunktioner kan identifiera arbetstillfällen och behov på olika nivåer, med olika omfattning i både tid och ansvar. Det är också nödvändigt för arbetsgivaren att vara villig att tänja något på ramarna och föreställningarna om exakt vad man vill anställa. Målet skall vara att matchningen mellan individen och arbetsgivaren har ett ömsesidigt innehåll, där även myndigheten gör en ansträngning i att matcha arbetstillfällen mot målgruppen funktionsnedsatta utanför arbetsmarknaden. Eftersom offentliga arbetsgivare ofta är hierarkiska i sin natur, styrda och stelbenta, är det avgörande att denna typ av processer grundläggs och sanktioneras av kommunens ledningsfunktioner (det arbetet beskrivs ovan). Vår erfarenhet av matchningsprocesser har vidare utkristalliserat några nyckelelement. Det måste alltid finnas en individ med en vilja och ett uttryckt önskemål att vara på en viss arbetsplats eller att arbeta med en viss typ av uppgifter. Personliga färdigheter och kompetens är betydelsefulla och bör prövas. Men utan individens uttryckta vilja är grunden för en lyckad matchning instabil. Utöver detta behöver viljan matchas mot ett behov eller en vilja från en arbetsgivares sida att ge individen chansen att pröva. I detta sammanhang är det avgörande att arbetsgivaren inte bara accepterar en praktik, utan faktiskt uttrycker vilja att engagera sig för en utveckling, för en individ och för en anställning. Finns denna grund så är ett kontinuerligt stöd och en utvecklingsprocess med engagemang från båda parter nycklarna för en lyckad matchningsprocess. Analys och anpassning av arbetsgivare Projektet kommer att stötta arbetsgivaren i att analysera sin arbetsplats, sina behov och sina arbetsuppgifter. Detta handlar inte endast om att utgå från en nuvarande föreställning, utan att öppna för en diskussion och nya sätt att tänka kring sin organisation och sina anställda. Målet är att arbetsgivaren inte skall hamna i ett negativt och missgynnande mönster, utan se kraften hos en större del av den svenska arbetsmarknaden. Ingången är, utifrån påverkansarbetet, den offentliga arbetsgivarens ansvar att erbjuda anställningar för personer med funktionsnedsättning. Men det är avgörande att arbetsgivaren har eller får ett engagemang och att arbetet är sanktionerat. Analysarbete kommer också att knytas till arbetet med utbildning, avdramatisering och positiva exempel (förebilder). I grunden bör analys och anpassning vara individbaserad för att sänka trösklarna och skapa en möjliggörande situation, för en person att komma in och utnyttja sin kompetens och sina färdigheter. Frågan måste lika mycket vara hur kan vi anpassa oss för denna individ? som passar denna individ in hos oss?. En analys bör inbegripa arbetsuppgifter, möjliga förändringar av uppgifter, möjlighet till flexibilitet i organisation, uppgifter och tider, potentiella stödpersoner med utrymme att stötta och engagemang från arbetsgivare/arbetsledare. Eventuella behov av tekniska, pedagogiska eller motivationshöjande insatser skall också lyftas. Större delen av detta kan ofta enkelt avhjälpas på ett odramatiskt sätt med kunskap och förståelse. Information och utbildning till arbetsplatsen 6
För ett fungerande stöd och en fungerande arbetsplats måste alla känna att man förstår och är en del av processen. I vissa fall kan det vara avgörande att informera och utbilda en hel arbetsplats i anpassning och stöd. I andra fall finns det vissa individer/stödpersoner som behöver extra stöd och verktyg för att kunna möjliggöra situationen för en individ att komma in i verksamheten. Kunskap, erfarenhet och fördomar som bryts är ofta nyckelfaktorer för ett större mått av flexibilitet och anpassning. I många fall är det mycket betydelsefullt att möta positiva exempel och se hur andra har gjort, vilket kan göras genom att utnyttja tidigare deltagare från Arvsfondsprojektet SIA. Återigen kommer det att vara avgörande med kopplingen mellan arbetsgivarens ledning och beslut. Utbildning och information kräver att man förstår varför och för vem. Introduktion av arbetstagaren på arbetsplatsen Introduktionen på en arbetsplats är ett av nyckelelementen. Det handlar om att ge varje individ de rätta förutsättningarna för att klara av sina uppgifter och den omställning som det innebär att komma till en ny arbetsplats. I processen är det fullständigt avgörande att coach, deltagare och arbetsledare tillsammans är engagerade för utvecklingen. Coachens uppgift är att stötta introduktionen både ur deltagarens perspektiv och ur arbetsledarens perspektiv. Det handlar om att arbeta för lösningar, undanröja missförstånd och främja utveckling. Små missförstånd som tillåts växa över tid är ofta det som leder till ohållbara situationer. En god introduktion undanröjer detta. Stöd över behövlig tid till arbetstagare och arbetsgivare för att anställningen skall fungera Stödet till arbetstagaren och arbetsgivaren finns kvar både under praktik och under anställning. Det är viktigt att erbjuda en trygghet och en kontinuitet. Det skall finnas ett naturligt forum för samtal, uppföljning, förändringar och utveckling. Successivt stöttar coachen arbetsgivaren i att föra över mer och mer av stödet till arbetstagaren på naturliga resurser inom organisationen, såsom kollegor eller arbetsledare. Ett naturligt stöd på arbetsplatsen ger långsiktig hållbarhet. Förslag till utveckling av arbetsgivarens personalpolicy och långsiktiga strategier I vissa fall tror vi att ett samarbete med arbetsgivarna i projektet kommer att leda till positiva exempel, som kan spridas och göras synliga inom hela organisationen. Erfarenheter och lärdomar måste få lov att bli tydliga för att avdramatisera frågan. Samtidigt är vi medvetna om att det i flera fall kan komma att bli tröga processer där organisationen inte riktigt ser lösningar och möjligheter i arbetet, eller där organisationens grundstruktur är oflexibel. Det är även viktigt att denna typ av erfarenheter bli synliga och lyfts. 7
Inom DOA vill vi att påverkansarbetet och det praktiska arbetet med att stödja anställningsprocesser skall vara tätt sammanknutet. De erfarenheter som vi bygger tillsammans med arbetsgivarna skall leda vidare till långsiktiga strategier och eventuella förändringar av personalpolicys, eller reell tillämpning av policys som redan finns. Projektet kommer att erbjuda utbildning, vägledning och verktyg för att möjliggöra långsiktiga planer om att öppna arbetsplatser och stödja fler personer med funktionsnedsättning i anställning. Genom praktiska processer med deltagare kommer organisationen att erbjudas möjligheten att tillämpa och öva med en verklig process som i sin tur kan föregå som ett exempel för framtida processer. En policy och strategier behöver en förankring i verkligheten. Att kartlägga orsaker till motstånd och diskriminerande barriärer Vid diskussioner om anställning av människor med funktionsnedsättning kommer det trots utåt positiva uttalanden från alla berörda, ofta fram ett tyst motstånd och olika diskriminerande barriärer mot anställningen reses. Det är praktiska, administrativa, arbetsmässiga, fackliga, juridiska, tillgänglighetsmässiga eller andra orsaker som ofta förs fram på olika vägar, men mer sällan direkt. Elimineras ett hinder förs nya fram. Exempel på sådana motstånd är t.ex. när den lokala handikapprörelsen i en kommun lyfte fram att kommunen måste bli bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning. Politikerna var positiva, men då uttalade kommunens personalchef att sådana anställningar kunde vara diskriminering mot icke funktionsnedsatta. Vi vill inom projektet, under de olika faserna av anställningar försöka kartlägga de olika former av motstånd och diskriminerande barriärer som vi stöter på och efterhand genom intervjuer eller i fokusgrupper, försöka klarlägga de bakomliggande orsakerna och mekanismerna till dessa tysta motkrafter. Vi är övertygade om att med ökade kunskaper och förståelse om motståndets bakomliggande mekanismer, är det lättare att komma förbi det och uppnå positiva resultat. Vi tror att kartläggningsdelen kommer att gå till så att vi under arbetet noterar och observerar de olika former av motstånd som vi stöter på. I efterhand skall vi sedan komma tillbaka och genom samtal, intervjuer och kanske grupp/fokussamtal försöka tränga in till de mer bakomliggande orsakerna. I denna del av projektet kommer vi troligen att behöva process och analysstöd av högskolan. DOKUMENTATION av projektet Projektet kommer fortlöpande att dokumenteras genom de erfarenheter som görs. Rapporter kommer att finnas tillgängliga både på HSO Skånes och föreningen Furubodas hemsidor. Det kommer också att dokumenteras genom informationsblad som distribueras till olika intressenter. ORGANISATION Projektet kommer att ledas av en styrgrupp med företrädare för HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad samt projektledaren. Personalinsatser Projektet kommer att ledas av en projektledare på heltid, som ansvarar för projektets övergripande arbete, för det handikappolitiska påverkansarbetet, för arbetet med kartläggning och analys av det tysta motståndet. 8
Inom ramen för projektet kommer Furuboda Arbetsmarknad gå in med 3 konsulttjänster: coach, pedagog och psykolog på 50 % för att arbeta med utveckling av stöd och utbildning till arbetsgivare och deltagare i projektet. Utgångspunkten är att styrka projektet med specialistkompetens inom området där det både finns erfarenhet av liknande uppgifter och stor kännedom i målgruppen. Kompetensbredden inom Furuboda Arbetsmarknad kommer att styrka projektet då olika personer med specifika kunskaper inom sina områden kan bidra. Det är viktigt att kunna erbjuda coachning och vägledning, samtidigt som personalen kan arbeta aktivt med stöd och vägledning samt kommunikation mot arbetsgivare. Inom projektet kommer tre funktioner bidra. Dessa funktioner kommer vid behov att inkludera ytterligare kompetenser som finns att tillgå inom Furuboda Arbetsmarknad: Coach Alla coacher har i grunden en akademisk utbildning med påbyggnad i form av coachutbildningar. Coacherna arbetar med individer för att ställa frågor och stödja personer att själva hitta lösningar för att ta sig runt hinder och se möjligheter. Psykolog Inom organisationen finns psykolog med inriktning mot organisation och arbetsmarknad. Detta ger en unik möjlighet att både utgå från organisationspsykologi och enskilda individers förutsättningar i förändringsarbetet. Stora delar av aktuell deltagargrupp lever med olika former av psykiska funktionsnedsättningar, där kunskap, insikt och stöd kan vara avgörande. Pedagog Furuboda Arbetsmarknad har pedagogisk kompetens, dels för att utbilda individer och grupper, men också för att vara ett pedagogiskt stöd inom ramen för en utbildning eller ett arbete. De arbetar med att utveckla pedagogisk anpassning av arbetsplatser och utbildningar, samt för att sätta samman och genomföra utbildningsuppdrag. Ytterligare kompetenser som finns på Furuboda Arbetsmarknad som kan anlitas vid behov Arbetsterapeut För att kunna utreda och genomföra såväl tekniska som pedagogiska anpassningsåtgärder och rehabiliteringsinsatser finns det inom Furuboda Arbetsmarknad arbetsterapeuter med specifik kompetens gällande detta. Arbetsterapeuter, arbetar inom Furuboda Arbetsmarknad, arbetar även för att föra över kunskap om anpassning och stöd till arbetsgivare och utbildningsanordnare. Socionom Inom organisationen finns socionomer med generell inriktning och särskild kunskap inom kuratoriskt stöd och personlig utveckling. Det ger en möjlighet att kombinera arbete med drömmar, mål och planer med att bearbeta och hitta lösningar för just-nu-frågor. Ideell insats egen insats Att beräkna den ideella insatsen i timmar är omöjligt i förväg, men vi anser att den kommer att vara betydande. Från HSO Skåne och den skånska handikapprörelsen kommer många människor att involveras både i arbetet, inte minst från de kommunala samorganisationerna. Ingen kommer att ha arvode för detta från projektet, endast ersättning för sina utlägg och eventuella inkomstbortfall. De kostnader som uppstår för kommuner, organisationer, myndigheter m.fl. för att anpassa sin verksamhet, bekostas av dessa. Själva stödet från Furuboda Arbetsmarknad med utbildningsoch stödinsatser är kostnadsfritt under projekttiden. NYSKAPANDE OCH UTVECKLANDE 9
Det nyskapande och utvecklande med projektet är att HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad, genom sitt samarbete tar en helhetssyn på problematiken att få ut människor med funktionsnedsättning i arbete. Vi ställer inte bara handikappolitiska krav på kommuner och myndigheter, utan erbjuder också hjälp och stöd till långsiktiga hållbara lösningar för anställningarna. Det handikappolitiska påverkansarbetet kopplas till ett direkt stöd, vilket vi ser som ytterst sällsynt och tror också att det kan vara den idé som öppnar upp för anställningar av projektets målgrupp. Kartläggning av hinder, motstånd och diskriminerande barriärer tror vi är synnerligen unikt och en kunskap som kan vara till största nytta, för alla som arbetar med att stödja målgruppen ut på arbetsmarknaden. Att veta vilket motstånd och vilka barriärer man kan tänkas stöta på, gör det möjligt att förbereda sig på och möta dessa på ett helt annat sätt än vad som är möjligt idag. FORTSATT VERKSAMHET EFTER PROJEKTET Det viktigaste i projektet är kanske att de anställningar som projektet är tänkt att leverera kvarlever vidare, vilket innebär att många personer får sina liv förbättrade på ett högst påtagbart vis. För handikapprörelsen i Skåne, då i första hand i de olika kommunala samorganisationerna, kommer det politiska påverkansarbetet att bakas in i det ordinarie påverkansarbetet som en del av detta, men med de erfarenheter som projektet ger och genom den träning och medverkan av ideella företrädare, som är en del av projektet. För Furuboda Arbetsmarknad kommer det att bli en konsulttjänst, som kan erbjudas kommuner och myndigheter som en betaltjänst (till självkostnadspris eftersom Furuboda är en ideell förening). De kunskaper, både om processtöd och arbetets olika motståndsfaser, kommer att bli unik kunskap som dokumenteras så att den kan användas både av arbetsförmedling, försäkringskassa med flera som arbetar med att stödja målgruppen till arbete och anställning. Vi är övertygade om att om vi lyckas med projektmålet att få ett antal kommuner och myndigheter att anställa funktionsnedsatta under projektåren och lyckas få positiv publicitet kring detta, så kommer flera kommuner och myndigheter att följa efter. Detta ger i sin tur också kommuner och myndigheter möjligheter att ställa sociala krav på sina olika underleverantörer. Ett projekt som detta kan, om det lyckas enligt intentionerna, definitivt föra upp arbetsmarknadsfrågorna på agendan för funktionshinderfrågor, för en lång tid framåt. SÖKANDE ORGANISATIONER HSO Skåne HSO Skåne är en samarbetsorganisation för 38 skånska länsföreningar. Dessa har ca 170 lokalföreningar med ungefär 40 000 medlemmar, som har en funktionsnedsättning. Vårt uppdrag är att arbeta för ett samhälle där ett funktionshinder eller en kronisk sjukdom inte är ett hinder för att leva ett bra liv. HSO Skåne är en ideell organisation, men arbetar efter affärsmässiga principer. Det innebär att vi inte ger oss in i några verksamheter utan att ha en finansiering som innebär att vi kan arbeta med dem professionellt och med hög kvalitet. HSO Skånes verksamhetsgrund är information, samverkan och utvecklingsprojekt. Vi har en utåtriktad information med hemsida, www.hsoskane.se med ca 1 000 unika besök per månad och tryckta informationsalster som når drygt 3 000 personer som är verksamma inom det socialpolitiska området, främst i Skåne. Vi har ett antal samverkansorgan med Region Skåne, men också med andra regionala myndigheter och verksamheter som t.ex. Trafikverket, Kommunförbundet Skåne m.fl. 10
En viktig handikappolitisk påverkan sker genom våra olika utvecklingsprojekt. Tillsammans med olika samhällsinstanser har vi arbetat i en lång rad framgångsrika projekt som har förbättrat livet för människor med funktionsnedsättningar. Vi har också arbetat med stöd och verksamhetsutveckling för våra medlemsorganisationer. Grundverksamhet HSO Skåne lever på ett bidrag från Region Skåne, samt vissa mindre konsultintäkter och lönebidrag för två av de fem fast anställda. Vår grundverksamhet är samverkan med Region Skåne, och dess 14 olika förvaltningar inom regionen samt i en brukarpanel med regionstyrelsen. Riktat mot regionen har HSO Skåne aktivt bedrivit arbetsmarknadsfrågor och fått anställning av funktionsnedsatta inskrivet i regionens funktionshinderplan, vilket initierat till flera projekt med syfte att öka antalet anställda med funktionsnedsättning i regionen. För verksamheter riktade mot andra huvudmän än regionen behövs kompletterande finansiering, eftersom HSO Skånes enda större inkomstkälla är bidrag från olika samarbetsoch samverkanspartners. Det innebär att vi arbetar under helt affärsmässiga principer (förutom att vi inte har något vinstintresse), att alla nya verksamheter och verksamhetsområden skall vara finansierade. Detta är också grunden för att kunna utföra det professionella arbete som vi skall stå för. Föreningen Furuboda och Furuboda Arbetsmarknad Föreningen Furuboda är en ideell förening som i över 50 år har arbetat mot utanförskap och för personers utveckling mot full inkludering i det svenska samhället. Kärnmålgruppen är och har alltid varit personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning. Föreningen tar ett helhetsgrepp genom att arbeta med utbildning, arbetsmarknad, utveckling, anpassning, stöd och assistans. Genom hög kompetens och fullt ut anpassade verksamheter har föreningen under lång tid inneburit en avgörande skillnad för ett stort antal människors personliga utveckling. Furuboda Arbetsmarknad är den del av föreningen som över hela Skåne driver verksamhet för att stärka människors möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Särskilt fokus ligger på grupper i omfattande utanförskap och som har svårt att få ett arbete. Avdelningen är helt projektfinansierad och driver en rad uppdrag och projekt som riktar sig till personer utanför arbetsmarknaden. Huvuddelen av verksamheten är finansierad genom uppdrag från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. All verksamhet som bedrivs sker i nära samverkan med berörda myndigheter. En stor del av verksamheten riktar sig till personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning. Furuboda Arbetsmarknad arbetar idag med anpassningsuppdrag för Arbetsförmedlingen, coachning, utbildning och utvecklingsprojekt för sjukskrivna och personer i aktivitetsersättning. Genom åren har en omfattande erfarenhet byggts upp och ett mycket kompetent och brett arbetslag med arbetsterapeuter, coacher, psykolog, kuratorer och pedagoger har sammansatts. Metoder har utvecklats och utvecklas kontinuerligt för att nå nya resultat. Arvsfondsprojektet SIA har varit mycket betydelsefullt för utvecklingen med metoden Supported Employment för personer med helt nedsatt arbetsförmåga som står utanför arbetsmarknaden. 11
Varför Furuboda och HSO Skåne? Projektet DOA har framkommit ur dialoger. Dialog med målgruppen (brukare), dialog med kommuner, men också i dialog med de myndigheter som idag har ansvaret för unga med funktionsnedsättning som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är tydligt för oss att det både finns ett intresse och ett stort behov för en verksamhet likt DOAs. Representanter för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har uttryckt sitt gillande för DOA som koncept. Som tidigare berörts har regeringen ännu inte tagit initiativ för hur kommunal förvaltning skall öka antalet anställda med funktionsnedsättning. Högst troligt ser man det som en kommunal fråga. Vi tror dock att kommuner behöver hjälp både för att uppmärksamma, förstå och relatera till vad ansvar och implementering innebär i en konkret vardag. Både Furuboda och HSO Skåne är ideella organisationer med en tydlig regional profilering i Skåne. Det finns en relation och direkt koppling både till kommuner i Skåne och en stor kännedom om gruppen funktionsnedsatta i regionen. Det är två brukarcentrerade organisationer som både kan och vill arbeta tvärsektoriellt i högprioriterade frågor. Att såväl HSO Skåne som Furuboda Arbetsmarknad är brukarcentrerade organisationer gör att frågan lyfts och belyses ur ett bottom-up perspektiv där kommunen i högsta grad är delaktig, men samtidigt har huvudmålgruppen i ett naturligt fokus. Ingången för HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad är intressefrågor och visionsstyrt arbete utan vinstintressen. Organisationerna har olika specialistkompetenser inom politisk påverkan respektive stöd till den enskilda individen. Att arbeta för att kommuner i högre grad skall hitta policys och metoder för att anställa personer med funktionsnedsättning är något vi tror på och något vi vill förändra. Vi anser att ideella organisationer har en viktig del i samhällsförändring och utveckling. TIDSRAM Vi tror att det behövs två år för att genomföra ett projekt likt detta, men vill lämna öppet för att vi eventuellt kan behöva ett tredje år. BUDGET Utgiftsslag Projektledning Projektledare/projektpersonal Kontor Information, påverkan och marknadsföring Reskostnader Utbildning/stöd/experthjälp Summa ANSÖKAN Härmed ansöker vi om XX 000:- kronor för det första av två projektår. Enligt vad vi kan se idag blir kostnaderna ungefär desamma för det följande året. Skåne juni 2012 Lars Gustavsson länsombudsman 12