Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05



Relevanta dokument
Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Efter artroskopin.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation

Rehabilitering efter Bankarts operation

Hässleholms sjukhusorganisation

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada i tummen

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Senskada i axeln. Rotatorcuffskada

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Patientinstruktion för patient som återhämtar Sig från artrodesoperation av vristen

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus

Patientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati.

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en fingerfraktur

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Kapselshift vid axelinstabilitet

Patient instruktion för patient som återhämtar Sig från korrigerande operation av fotdyna och/eller artrodesoperation i stortån

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada eller luxation i ett finger

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge

Startprogram version 3

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Bankart. Stabilitetsoperation i axeln

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Artroskopi av knäled

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Axeloperation. - Patientinformation

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad

Akillessenerupturer. specialarbete gipstekniker 2018

Rotatorcuffsutur. Anatomi /JF

Inklämningssmärta. Akromioplastik

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Information från Ortopedkliniken

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom /JF

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått ett Malletfinger

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

Att förebygga motionsskador

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

Främre korsbandsplastik

till dig som har en Överarmsfraktur

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

Artrosskola på Gotland

Kotfraktur. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Att skära eller inte skära..

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98

Fina fötter. - förebyggande fotvård

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en metacarpalefraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

REHAB BENHINNEINFLAMMATION

Att få och använda benprotes

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäosteotomi Information till dig som ska opereras med osteotomi

Information inför operation höftprotes

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

Stygn Stygnen eller metallklamrarna ska tas bort efter 14 dagar hos din distriktssköterska. Boka själv tid för detta.

Träning efter lårbensamputation

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Tibiaosteotomi/omvinklingsoperation (Open Wedge)

Operation av främre korsbandet i din knäled. Patientinformation

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn.

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Återbesök Inget återbesök planeras. Frågor dagen efter Ring till dagkirurgen på telefonnummer

Till dig som har höftledsartros

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Transkript:

1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför vadmuskelns kraft till foten och möjliggör bland annat tåhävning och stötdämpning vid isättning av framfoten. Hälsenan är cirka 10 centimeter lång. Skada Bild på total hälseneruptur. Vid olycklig belastning kan hälsenan brista helt, total hälseneruptur, eller delvis, partiell hälseneruptur. Hos ca 90 % av fallen uppkommer hälsenerupturen i samband med idrott utan yttre våld. Frånskjut på belastad framfot vid hopp, snabb acceleration, plötslig uppåtböjning av foten vid feltramp eller landning efter fall från höjd är vanliga skadeorsaker. Hos äldre personer kan våldet som medför en ruptur vara mildare och symtomen är inte alltid så tydliga. Underliggande sjukdom är en vanlig bidragande orsak i dessa fall. Ibland hör eller känner patienten tydligt hur något brister under själva skadetillfället. Efteråt kan det vara svårt att gå upp på tå och svårt att avveckla steget vid gång. Behandling Den partiella rupturen är en överbelastningsskada och behandlas konservativt, dvs utan operation. Den totala hälsenerupturen kan antingen behandlas konservativt där hälsenan får läka ihop, eller med operation där hälsenan sys ihop. Val av behandlingsmetod styrs av bland annat ålder och aktivitetsnivå och resultatet är likvärdigt. Den konservativa behandlingen innebär walkerortos i 8 veckor.

2 av 5 En walkerortos är en speciell behandlingsstövel i plast som förses med inlägg i hälpartiet för att undvika töjning på den läkande hälsenan. Komplikationer Reruptur, dvs att hälsenan går av igen, är den vanligaste av komplikationerna. Rerupturen inträffar oftast under de första 1-2 månaderna efter att ortosen tagits av. För att minska risken för ny ruptur är det viktigt att du följer de råd du får av din och läkare. Andra komplikationer, som känselnedsättning eller ärrproblem, ger sällan besvär eller nedsatt funktion. Rehabilitering Hur lång tid du eventuellt behöver vara sjukskriven beror på vilken typ av arbete du har. Sjukskrivningstiden skiljer sig vanligtvis inte mellan typ av behandling. En skadad hälsena tar tid att läka och rehabiliteringstiden är individuell. Cirka 6 månader bör du räkna med innan du börjar återuppta mer idrottsliknande aktiviteter. Bristande rehabilitering kan ge kvarstående nedsatt hållfasthet och risk för nya skador. Under tiden du har walkerortosen kommer du att träffa på ortopedmottagningen för att få träningsprogram och råd. Efter det ska du ha kontakt med /sjukgymnast på din hemort för att få fortsatt hjälp med: träning, råd om lämplig aktivitetsnivå och återupptagande av vardagliga aktiviteter, återgång till idrott etc. I början tränas rörligheten i foten för att du skall kunna böja och sträcka samt vrida fotleden. Tidig försiktig mobilisering av hälsenan kan påskynda såväl läkningen som styrkeökningen, samtidigt som negativa effekter som ledstelhet, förtvining av muskulatur samt risken för propp i benet minskar. Det är viktigt att få till en bra gångteknik så att du inte haltar. Du bör använda kryckkäpparna tills du kan gå utan att halta.

3 av 5 Aktiviteter Promenader: Efter avvecklingen av ortosen kan du promenera men börja med kortare sträcka och öka successivt. Använd gånghjälpmedel så länge som du har en tendens att halta. Var försiktig när du går i ojämn terräng. Bilkörning: Är tillåtet när du känner att du litar på koordinationen och kraften i foten. Börja helst på en stor tom yta och prova dig fram. Cykling: Motionscykling kan påbörjas när rörligheten i fotleden tillåter. Cykla med pedalen under hålfoten eller hälen i början. Cykel utomhus är tillåtet efter 12 veckor men helst inte i uppförsbackar. Var försiktig med alltför kraftiga tramptag. Specifik idrottsaktivitet/aktivitet med hög belastning: Du får räkna med att full återgång till idrott och andra aktiviteter med hög belastning tar ca 6 månader. Prognos Efter adekvat genomförd rehabilitering är prognosen god. En viss skillnad mellan den skadade och den friska hälsenan kan noteras, t ex att den skadade hälsenan är bredare. Kvarvarande stelhet, framför allt på morgonen, ömhet över hälsenan och hälta när du går är inte ovanligt efter ett par månader. Vadmuskelns omfång, styrka och uthållighet återhämtar sig inte alltid helt, men det har mindre betydelse med avseende på utförande och förmåga. Efter såväl operativ som konservativ behandling är andelen patienter som återgår till tidigare aktivitetsnivå inklusive idrott relativt hög. Några vetenskapliga bevis på hur man kan förhindra hälsenerupturer finns inte, men det föreslås exempelvis: bra skor, att undvika högrisksporter, samt att träna och stretcha vadmuskulaturen.

4 av 5 Vecka 0-2 Rehabiliteringsplan vid konservativt behandlad hälseneruptur När du ådragit dig en rupturerad hälsena (hälsenan är av) får du en behandlingssko i plast, en s.k. Walkerortos. De första veckorna lägger man kilar under hälen så att foten har en spetsfotställning och hälsenan avlastas. Kilarna tas succesivt bort under läkningsförloppet så att foten hamnar i normalläge. Ortosen ska vara på dygnet runt. Med ortosen på får du belasta foten om det inte smärtar, men använd kryckkäpparna som stöd. Har du smärta vid belastning så avlasta med kryckkäpparna när du går. Du får ta av ortosen för att lufta och tvätta foten men försök att inte röra så mycket på fotleden. När du duschar får du ta av ortosen om du använder en pall att sitta på. Du bör alltid använda strumpa i ortosen för att förhindra skavsår. Ortosen är försedd med uppblåsbara luftkanaler för att minska svullnad i foten. Under hela behandlingsperioden är det dock viktigt att hålla foten högt när du sitter, detta för att hålla svullnaden nere. Vila även liggande med foten i högläge flera gånger under dagen. Du måste alltid ha ortosen på vid gång och belastning. Bilkörning med gips/ortos är inte tillåtet. Vecka 2-4 Efter 2 veckor är det återbesök på ortopedmottagningen, där du träffar en. Fortsätt att använda kryckor om du haltar. Du får inte lägga någon tyngd på foten när du inte har ortosen på. Du får börja rörelseträna foten. Fysioterapeuten går igenom träningsprogrammet Hälseneruptur vecka 2-8 och instruerar gångteknik. Du ska träna enligt träningsprogrammet 3-4 gånger dagligen. Vecka 4-8 Efter 4 veckor är det dags för ett nytt återbesök till på ortopedmottagningen. Nu tas första inlägget i ortosen bort. Inläggen i ortosen ska sedan successivt avlägsnas under 3 veckor. Ta bort ett kilinlägg varje vecka dvs. det första vid besöket hos en efter 4 veckor och sen hemma efter 5 veckor och 6 veckor. Detta för att man vill åstadkomma en lagom töjning av hälsenan under läkningen. Du skall hela tiden kunna bottna med hälen i ortosen. Fortsätt att träna efter träningsprogrammet 3-4 gånger dagligen.

5 av 5 Vecka 8 Efter 8 veckor är det dags för återbesök hos läkare och på ortopedmottagningen. Ortosen tas nu bort om det bedöms att skadan läkt tillfredsställande. Kom ihåg att ta med dig vanliga skor till återbesöket! Om du har svårt att bottna i din vanliga sko kan man använda hälinlägg i kork. Du skall då ha inlägg i båda skorna. Du får ett par på ortopedmottagningen och behöver du fler finns de att köpa i vanliga skoaffärer. Du avlägsnar dessa själv så snart det känns bra att gå utan dem. Fysioterapeuten instruerar gångteknik igen. Det är viktigt att få rätt teknik och att avveckla steget ordentligt. Oftast behövs kryckor första veckorna för att undvika hälta. Det är fortfarande nödvändigt att inta högläge med foten när Du sitter för att undvika svullnad. Använd stödstrumpa vid behov. Fysioterapeuten instruerar dig i fortsatt träning enligt träningsprogrammet Hälseneruptur program 2. Ta kontakt med /sjukgymnast för hjälp med den fortsatta träningen. Den sker hos /sjukgymnast i primärvården alt en privat vårdgivare. Kontakta valfri /sjukgymnast för att boka tid. En remiss skickas även från ortopeden till den /sjukgymnast du önskar träna hos. Hälsenan är ännu inte stark nog att tåla kraftig töjning när foten böjs uppåt. Det föreligger då risk för ny skada. Var extra försiktig när du går i trappa, vid trottoarkanter och på ojämn terräng. Viktiga telefonnummer Ortopedmottagningen i Motala 010-105 99 00 Knappval nr 1 Administrativa uppgifter (sjukintyg, recept, remisser) Knappval nr 2 Medicinsk rådgivning Knappval nr 3 Operationsplanering Knappval nr 4 Återbud (kortvarsel och problem med gips/ortos) Fysioterapeut 010-104 78 95