Kumla kommun Plan-, byggoch bostadsprogram 2010-2012 antagen av kommunfullmäktige 2010-05-17
Plan-, bygg och bostadsprogram Layout Sofia Eriksson, med inspiration av Grönplan för Kumla kommun Internet Planen finns som pdf-dokument på Kumla kommus hemsida, www.kumla.se. Beställning Planen kan beställas genom Kumla kommuns växel: 019-58 80 00 Information Information om plan-, bygg och bostadsprogrammet lämnas av Stadsarkitekt Kurt Larsson Tel: 019-58 82 40 kurt.larsson@kumla.se
Innehåll 1 Inledning 5 Bakgrund 5 Behandling 5 2 Planering 7 Övergripande strategiska frågor (översiktsplan m m) 7 Fysisk planering 7 Avslutade planprojekt 2009 8 Översiktliga planer och program 9 Detaljplaner 11 Övriga utredningar och program 16 3 Byggande 18 Bostadsbyggande 19 Allmänt 19 Färdigställda & lediga lägenheter 19 Efterfrågan på lägenheter och tomter 20 Befolkningsutveckling 20 Bostadsbyggnadsbehov 21 Särskilda gruppers behov 22 Ändring och upprustning 23 Mål för bostadsbyggandet 24 Objektslista 25 Karta 27 Övriga byggnader 28 Anläggningar m m 28 Bilagor 30 Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV PLAN-, UTREDNINGS- OCH PROGRAMPROJEKT 30 Bilaga 2 UTBYGGNADSOMRÅDEN FÖR BOSTÄDER 32
1. Inledning Bakgrund Behandling Norra Mos företagspark och Smedstorp
Inledning 1 Inledning Bakgrund Plan-, bygg- och bostadsprogrammet är en redovisning med mål för att upprätta allt från översiktsplaner till detaljplaner som i sin tur ska leda fram till ett strukturerat bostadsbyggande liksom möjliggöra för näringslivsutveckling. Planen avser de tre närmaste årens verksamhet. Programmet är ett dokument som har en naturlig koppling mellan den kommunala översiktsplanen och budgeten. Plan-, bygg- och bostadsprogrammet är en årlig genomförandebeskrivning till översiktsplanen. I programmet bör också samlas sådana frågor som behöver tas upp i den översyn av översiktsplanen som ska göras minst en gång under varje mandatperiod. Enligt lag ska varje kommun planera bostadsförsörjningen så att alla invånare kan leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige. Detta program är kommunens plan för bostadsförsörjningen. Behandling Plan, bygg- och bostadsprogrammet upprättas årligen och beskriver de närmaste tre årens planerings- och exploateringsverksamhet samt bostadsförsörjning. Kommunstyrelsens arbetsutskott med miljö- och byggnadsnämndens presidium adjungerat leder och samordnar arbetet med Plan-, bygg- och bostadsprogrammet. En särskild styrgrupp för fysisk planering, bestående av tjänstemän från kommunens olika verksamheter, ansvarar för att programmet årligen utarbetas. Ett förslag till nytt program för 2010-2012 har presenterats för kommunstyrelsens arbetsutskott den 2009-12-15 som beslutat att remittera det till berörda kommunala nämnder, företag och organisationer. Följande har erbjudits att yttra sig över programmet: Kommunens verksamma bostadsföretag såsom bland andra Kumla Bostäder AB, Henry Ståhl Fastigheter AB, Sjöborg Fastigheter AB, Ekströms Bygg AB, Ragnarson Fastigheter AB, Näsby Markanläggning AB, Närkehus AB, Asplunds Fastigheter i Örebro AB, Melins Fastighets AB, Stadskronan AB, HSB, Riksbyggen, Kumla Fastighets AB, PEAB, SKANSKA, NBA, NCC, Karaffen AB, Drivbänken i Örebro AB, A-hus, Myresjöhus AB, Smålandsvillan, Modulenthus, Trivselhus AB, Fiskarhedenvillan AB, VärsåsVillan, Eksjöhus AB, Sävsjö Trähus, Sjödalshus, Rörvikshus Sweden AB, EkeforsHus AB, LB-Hus AB, Hjältevadshus, Anebyhus, Borohus, WP-Hus AB, Hyresgästföreningen, Kumla Promotion samt nämnder och politiska partier. Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 30 mars 2010, 114 behandlat och godkänt förslaget och beslutat översända det till kommunfullmäktige för antagande.
2 Planering 2. Planering Övergripande strategiska frågor (översiktsplan mm) Fysisk planering Översiktliga planer och program Detaljplaner Övriga utredningar Skogstorp - Loviselund
Planering 2 Planering Övergripande strategiska frågor Planeringens grundläggande syfte är att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (PBL 1 kap 1 ). Övergripande visioner, alternativa strategier, planering, prioriteringar och framtidsanalyser får en allt större betydelse när de ekonomiska ramarna begränsas och av reglering och decentralisering sker. Miljöfrågorna måste också ingå som en naturlig del i planering, genomförande och drift. Beslut har även tagits om 16 nationella miljökvalitetsmål som brutits ner i regionala och kommunala mål där god bebyggd miljö är ett. Industrisamhällets övergång till informations-, service-, tjänsteoch kunskapssamhället m m medför andra krav på planeringen. Förutom miljö får även kultur- och fritidssektorn en allt större betydelse i samhällsplaneringen. Folkhälso- och jämställdhetsfrågor, tillgänglighetsaspekter, brottsförebyggande- och trygghetsåtgärder, barnens behov m m måste också beaktas i planeringen. Globalisering (EU, invandring m m), nya värderingar m m ökar intresset och behovet av lokal förankring varvid kulturminnes- och naturvård, bevarande av bebyggelse och grönytor, också blir viktiga aspekter i planeringen. Kravet på hushållning med resurser m m medför att befintliga miljöer, byggnader och anläggningar bevaras och används längre istället för att ersättas med nytt. Den förväntade tillväxten och utvecklingsplaneringen i Örebro- Stockholm - Mälarregionen får en allt större betydelse även för Kumla. Kommunen har också beslutat om ett mål för tillväxt som innebär 25 000 invånare år 2025. Den kommunala verksamheten och den fysiska planeringen ska därmed planeras efter målets anda. Därmed måste det också finnas en god framförhållning avseende förvärv av mark. Fysisk planering Översiktsplan, budget, marknad, behov m m styr vilka fysiska planer som behöver utarbetas för att på lämpligt sätt kunna genomföra exploateringar i form av byggnader, anläggningar m m. Dessutom behöver äldre detaljplaner ses över och ändras så att de bättre överensstämmer med dagens förhållanden och behov. För att säkerställa värdefulla miljöer, byggnader m m behövs också program, planer, områdesbestämmelser, reservatsbildningar eller dylikt. Planeringsuppgifterna handlar om att anpassa den bebyggelse och struktur vi redan har till ett resurssnålare kretsloppssamhälle. För att klara ett genomförande med begränsade resurser, skapa engagemang, få fram bra och bärkraftiga lösningar är en väl genomförd demokratisk (åskådliga planer, alternativ, samråd, medborgar och brukarmedverkan /inflytande) planeringsprocess nödvändig.
2 Planering Prioritering av planer och program A Mycket angeläget (planen bör i huvudsak vara klar under 2010). B Angeläget (2011). C Efterfråganstyrt. Osäkert eller långsiktigt. Detaljplaner och dylikt ska normalt utöver beskrivning, kartor, genomförandebeskrivning och kalkyl även innehålla konsekvensbeskrivningar (miljö, hälsa, trygghet, tillgänglighet, barnens bästa och hållbarhet). Särskilt behovet av bra exploateringskalkyler bör uppmärksammas så att allt kommer med i genomförandet och blir tydligt i budgetprocessen. Planarbetet inleds ibland med ett programskede där ramarna för detaljplanen och alternativ diskuteras och läggs fast. Om översiktsplan utgör tillräckligt underlag eller om plan är av mindre betydelse kan programskedet utgå. Kommunstyrelsens arbetsutskott har understrukit vikten av en god planberedskap och framförhållning om och när byggherrar önskar starta projekt. Programutredningar med åskådliga skisser som tidigt presenteras kan stimulera till ökat byggintresse. Ett nytt bostadsprojekt med bra lägenheter kräver en väl genomförd process med idéer, program, detaljplan, projektering, upphandling m m och byggande som normalt tar minst tre till fyra år. Planer ska kunna göras flexibla och inte styra mer än nödvändigt så att förändringar är möjliga i genomförandet. Möjligheten att smidigt kunna planlägga för nya bostads- eller företagsprojekt förutsätter också en framsynt markpolitik där kommunen i god tid förvärvar mark. Miljö- och byggnadskontoret brukar normalt med egna resurser producera en översiktlig plan och fem till sex detaljplaner per år. Behövs ytterligare planer måste externa resurser anlitas. Avslutade planprojekt 2009 (Planer som antagits och vunnit laga kraft) Skogsgläntan (Sörby ridhus- och bostadsområde) Klövern 3 - Rosenvägen - Gamla vägen Kv. Fiskalen - Götgatan-Marielundsgatan Norra Mos företagspark etapp 3 2009-06-02 Laga kraft 2009-06-02 Laga kraft 2010-01-08 Laga kraft 2010-01-08 Laga kraft I följande avsnitt görs en redovisning med prioritering av de planer och utredningar som är aktuella att arbeta med under programperioden och där angelägenhetsgraden prioriteras A-C.
Planering 2 Översiktliga planer och program 1. Översiktsplan (A) En översyn eller aktualitetsförklaring av översiktsplanen ska göras minst en gång under varje mandatperiod. Gällande översiktsplan antogs av fullmäktige 1999. Planarbetet har påbörjats under 2006 och fortsatt med omvärldsanalys och visionsarbete under 2007 och 2008 samt framtagande av samrådsförslag 2009. 2. Centrum handlingsprogram (A) Planen/programmet innebär en uppföljning, fördjupning och utveckling av fullmäktige 1988 antagna handlingsprogrammet. Planen bör behandlas som en fördjupning av översiktsplan. Mellan 2006 och 2009 har inventeringar, bebyggelsestudier och handelsanalys genomförts. 3. N Mos-Sörby - Sickelsta (A) Ett förslag till fördjupad översiktsplan antogs av fullmäktige den 18 mars 2002. En översyn och bearbetning av trafik-, utbyggnadsoch fritidsområden (inkl. ridanläggning) samt servicestruktur, handel m m behöver göras. Alternativt klaras översynen i den nya översiktsplanen. 4. Kvarntorpsområdet (A) I och med den pågående förändringen och utvecklingen av miljön, industri- och fritidsområdet samt diskussionen om bostadsområdet behöver översiktsplanen fördjupas för hela Kvarntorp. Alternativt klaras fördjupningen i den nya översiktsplanen. 5. Via verksamhetsområde m m (A) Fördjupning av översiktsplan som beredskap och underlag för fortsatt detaljplanläggning. Planen ska redovisa alternativa strukturer för industri, väg- och industrispårsutbyggnad. Även eventuellt industri- och servicecentrum, grönområden/skärmar samt Via sjöparkreservat bör ingå i planen. VBB/ VIAK har gjort alternativa utbyggnadsskisser som underlag till en fördjupning av översiktsplanen. Tyréns Infrakonsult AB utarbetade under år 2000 fram ett skissförslag på områdets grönstruktur. Alternativt klaras fördjupningen i den nya översiksplanen. 7. Sannahed (A) Efter den fördjupade översiktsplanen för Ekeby finns det skäl att planera för Sannaheds utbyggnad med bostäder och bevarande av kultumiljön. VA, gång- och cykelväg med mera. Alternativt klaras fördjupningen i den nya översiksplanen. 8. Hardemo (A) I samband med planutredningen gällande bensinstation vid Brändåsen påbörjades en översiktlig beskrivning av alternativa lokaliseringar av ny bostadsbebyggelse m m. Jerk Alton Arkitekter AB har gjort en utredning med inventering och förslag till utbyggnadsområden för bostäder m m. Den fortsatta utredningen bör lämpligen bedrivas som en fördjupning av översiktsplan och även behandla möjlig företagsutveckling m m runt Brändåsen. Alternativt klaras fördjupningen i den nya översiksplanen.
2 Planaering 9. Brånsta-Sånnersta (B) Den långsiktiga utbyggnaden av centralorten bör ske åt öster i Brånsta-Sånnersta området. Utredningen bör omfatta lämplig lokalisering av bostäder, service m m, vägar, gång- och cykelvägar, grönstruktur m m. Säbylundssjöområdet 10. Säbylundssjöområdet med mossen (C) Grustäktsverksamheten har avslutats och området utvecklas efter hand till ett tätortsnära friluftsbadområde. En översiktlig planutredning gjordes under 1999 för Säbylundssjöområdet. I och med att även torvmosseverksamheten på sikt avslutas bör en övergripande studie och plan redovisa hur hela området kan utvecklas och säkerställas som ett natur-, kultur- och fritidsområde där även trafik-, miljö- och mellankommunala aspekter tas med. Brånsta-Sånnersta 10
Planering 2 Detaljplaner 1. Norra Smedstorp mm (A) Norra delen av Smedstorp öster om cirkulationsplatsen och länsväg 690 bör planläggas för bostäder. Ett nytt företagsområde nordöst om cirkulationsplatsen bör också prövas. Hänsyn måste tas till fornlämningsområden och eventuellt vägreservat. 2. Stationsområdet - resecentrum (förstudie) (A) Från 1997 finns ett av Tyréns Infrakonsult, Örebro, utarbetat skissförslag till dispositionsplan för stationsområdet. I och med att kommunen förvärvat mark och nya parkeringsområden anlagts för ICA Maxi m fl bör en förnyad förstudie om utformningen påbörjas i samverkan med Banverket, Länstrafiken med flera berörda. Förstudien finns också med i Länstrafikens projet Mer koll. Kommunen har också beslutat att köpa Stationshuset. 3. Norra Mos Företagspark, etapp 4- (A) Planen för företagsparken ses över och utvidgas åt väster, nordöst och söder. 4. Kv Skäran m fl Dalagatan, Gärdesgatan (A) Detaljplan för småhus samt kolonistugeområde öster om Dalagatan. Samråd har genomförts under 2008. 5. Kv Rörläggaren gamla vattentornet. S. Kungsvägen (A) Söder om gamla vattentornet bör ett flerbostadshus med ca 40 lägenheter kunna inrymmas. I planen kan även möjligheten till en gång- och cykelväg under S. Kungsvägen prövas. 6. Kv Staren, Gladan m fl - Skolvägen, Nygatan (A) I samband med färdigställandet av miljön kring nya biblioteket behöver detaljplanerna vid gamla Kumla Tryckeri och bebyggelsen norr om Nygatan ses över för att möjliggöra ny bostadsbebyggelse. 7. Matildelund-Ryttartorpet (A) Detaljplan har upprättats för nästa småhusområde efter Skogstorp och Sörby. Samråd och delvis utställning har genomförts under 2008 med inslag av trygghetsboende. 8. Via Industriområde (A) En fortsatt exploatering vid Södra Via 2:18 med flera behöver prövas i en ny detaljplan för området. 9. Kv. Köpmannen, Hagendalsvägen, Sveavägen (A) I centrumutvecklingsarbetet finns förslag på mindre affärstillbyggnader eller dylikt mot Hagendalsvägen. Planen kan även ta med andra utbyggnadsbehov i kvarteret samt det ombyggda området vid Solgårdsplatsen. 10. Kv Mäklaren, Odengatan Köpmangatan (A) I samband med den avslutade utbyggnaden av Stadshuset måste även en ny plan tas fram för området mellan kv Borgmästaren och järnvägen. Parkeringsanläggning, bostäder, handelsändamål mm kan bli aktuellt. 11. Kv Hackspetten, Sörbyvägen (A) Detaljplanen kan behöva ses över för att ge möjlighet till ny radhusbebyggelse eller dylikt i sydvästra delen av kvarteret. 11
2 Planering 12. Aspgatan m fl (A) Boende i området har i skrivelse begärt att åtgärder vidtas beträffande trafikmiljön vid Aspgatan och Stenevägen. Eventuellt kan åtgärder vidtas efter utrednig utan ny detaljplan. 13. Kvarntorps industriområde (A) I och med kommunens förvärv av f d Yxhultområdet behöver översiktliga planer och detaljplaner ses över avseende infrastruktur, verksamhetsutveckling, kultur- och naturmiljö m m. Samrådsförslag har tagits fram under 2008 och 2009. 14. SAKAB (A) Detaljplan behöver ändras om deponihöjden ska kunna höjas enligt önskemål från företaget. 15. Kv Ejdern, Skolvägen, Kvarngatan (B) Kommunens förvärv av affärs- och bostadsfastigheten medför behov att se över detaljplanen för framtida ny bebyggelse. Enligt bevarandeprogrammet har bebyggelsen från 1911 ett stadsmiljövärde. 16. Kv Skräddaren, Sveavägen, Odengatan (B) Detaljplan för flerbostadshus, handel och parkeringshus mot Sveavägen. 17. Sörby 2 (B) Efter utbyggnaden av kv Tryckaren behöver en ny bostadsgrupp för småhus planläggas i sydväst. 18. Kv Fabrikören, Magasinsgatan (B) Detaljplan för f d Ströms Skofabrik m m behöver ändras för att bättre överensstämma med befintliga förhållanden. 19. Ryttartorpet, Loviselund, etapp 3 (B) När kommunen träffat avtal eller dylikt med berörd fastighetsägare kan detaljplan upprättas för småhus vid Loviselundsgatans förlängning och östra området söder om Husargatan. 20. St Torgils väg m fl (B) Norr om Kumlabyområdet finns obebyggda delar som är lämpliga för bostadsbebyggelse eller dylikt. Planprogram som klargör markanvändning, avgränsning, trafikanslutning m m behöver utarbetas. 21. Matieldelund/Ryttartorpet etapp 2 (B) Norr om Hagabygatan och alternativt Husargatan behöver detaljplan tas fram för ytterligare småhusbebyggelse. 12
Planering 22 22. Kv Oxen, Uttern m m, Idrottsparken (B) Nya bostäder i halvcenterala delar och ändringen av industriverksamheten i kv Oxen medför behov av mer översiktliga studier över området. Framtida disponering av Idrottsparken, med dess eventuella utbyggnadsbehov med planer, hallar parkeringar m m och bevarande av grönområden behöver också utredas. 23. Kumlaby (B) Planutredning för att visa möjligheten till en förbindelselänk mellan östra och västra Kumlaby. Samordnas lämpligen med en ny småhusgrupp. Med hänsyn till satsningen på Kumlaby skolan och visst intresse för nya villatomter bör planeringen även omfatta en småhusgrupp söder om Korstagatan. 24. Kv. Hovslagaren (Burenska parken), Götgatan, Sveavägen (B) Om ca 20 lägenheter ska kunna byggas i grönområdet behöver ny detalplan upprättas. 25. Kv Jägaren m.fl. Magasinsgatan (B) Kumla Bostäder AB har rivit fastigheten Jägaren 31 (Magasinsgatan 1 A och B). Hur kvarteret ska kunna utvecklas med nya bostäder m m behöver utredas i en detaljplan. 26. Trafikövningsplats m m Västra Kvarntorp (B) Detaljplan som reglerar nuvarande verksamhet och utbyggnad av Trafikcenter Scantec AB (Ytongbanan). Samråd har skett under hösten 1993 och våren 1994. Tyréns Infrakonsult AB, Örebro, har gjort en dispositionsplan över området med studier av markbehov för framtida struktur och utveckling. 27. Rondeller, Västra Drottninggatan, Fjugestavägen och länsväg 529 (C) Miljö- och byggnadsnämnden har föreslagit rondeller i korsningarna Västra Drottninggatan, Fjugestavägen och länsväg 529. Förändringarna kan innebära att detaljplaner behöver ändras eller upprättas. 28. Kv Svalan m fl, Västra Bangatan, Frögatan (C) Den långsiktiga användningen av området med den före detta industritomten mellan Västra Bangatan och järnvägen behöver utredas. Ett alternativ till industriändamål är bostadsbebyggelse. 29. Kv Tranan, Stenevägen (C) Den påbörjade omvandlingen från bostäder till verksamheter söder om Stenevägen medför att detaljplanens bestämmelser behöver ses över. Samråd har genomförts under 2008. 30. Kv Sälen, Hagagatan (C) I och med att f d tandläkarevillan och i framtiden även förskolan bör ges möjlighet att nyttjas för bostadsändamål behöver detaljplanen ändras. 31. Stenstigen m fl, Åbytorp (C) Detaljplanen väster om Sillagatan behöver ses över för att bättre överensstämma med befintliga förhållanden vad gäller bebyggelse, tomter, vägar m m. 13
2 Planering 32. Kumla by (gamla delen) (C) Gamla Kumla by som anses vara av riksintresse för kulturmiljövården bör regleras med detaljplan eller områdesbestämmelser. Ett samrådsförslag till bevarandeplan upprättades och diskuterades redan 1979. 33. Brändåsvägen, Norra Kumlaby (C) I skogsområdet öster om Köpmangatan norr om Brändåsvägen finns tre privata enbostadshus som enligt detaljplanen är belägna inom parkmark. Detaljplanen bör ses över varvid även en utvidgning av bebyggelsegruppen bör diskuteras. 34. Kv Ugglan m fl Nygatan, Fylstagatan m fl (C) Miljö- och byggnadsnämnden har beslutat att en översyn behöver göras av planbestämmelserna med beaktande av eventuella kulturvärden (småskalig, enhetlig bebyggelse m m) i området. 35. Sv Hällabrottet (C) Planens syfte är att pröva möjligheten till exploatering med småhus i sydvästra Hällabrottet söder om Yxhultsvägen och väster om Lönntorpsvägen. Programsamråd har varit under 2000 och samråd 2001. Med hänsyn till upptäckta fornlämningar (Älvesta by) senareläggs projektet. Alternativa lägen bör utredas. (Se projekt Ekobyar m m nedan). 36. Sannahed (C) Beroende på om området mellan Hedgatan och Lägergatan ska nyttjas för gruppbebyggelse eller traditionella småhustomter kan ytterligare område för bostäder behöva planläggas i Sannahed. 37. Hardemo (C) Detaljplan för en mindre bostadsgrupp i anslutning till skolan eller vid Brändåsen. 38. Ekobyar, natursköna tomter (C) Miljö- och byggnadsnämnden har tidigare initierat frågan om etablering av en ekoby. Kommunfullmäktige har också sagt att en ekoby bör byggas i Ekeby. Kommunstyrelsen har dessutom påtalat behovet av större natursköna tomter med landsbygdskaraktär som alternativ till SV Hällabrottet. Även behovet av hästgårdar har aktualiserats. En utredning bör redovisa alternativa lägen för externa mindre bostadsgrupper/byar eventuellt i form av lågenergiområden. Flygbild över Brändåsen-Hardemo 14
Planering 2 Karta som visar detaljplanerna på s. 11-14 15
2 Planering Övriga utredningar och program 1. Tillgänglighetsplan (handikappanpassning) (A) Planen ska utgöra underlag för bättre tillgänglighet i den yttre miljön samt till publika lokaler och anläggningar. Tidigare gjord hissplan, handikappinventering, översyn och inventering avseende allmänna platser samt handikappolitisk plan utgör underlag. Ett förslag till tillgänglighetsplan för allmänna platser har tagits fram under 2006 och skickats på samråd 2007. Mindre justeringar och kompletteringar behövs innan fullmäktigebeslut. 2. Avfallsplan (A) Tekniska kontoret ska ta fram ett förslag till avfallsplan under 2010. 3. Energiplan (A) Gällande energiplan är från 1992. I samband med att fullmäktige 18 juni 2007 antog klimatstrategin beslutades att strategin ska samordnas med energiplan till ett dokument. Arbetet har påbörjats under 2009. 4. Skyltprogram/-plan (A) För bygglovprövning och tillståndsgivning behövs riktlinjer för uppsättning och placering av skyltar och reklam. Även riktlinjer och plan för trafikskyltning, vägvisning, gång- och cykelstråk m m behöver antas. 5. Kollektivtrafikprogram (A) Kollektivtrafiken bör beskrivas i ett program i samråd med länstrafiken och regionförbundet 6. Trafikutredning (A) För Kumla tätort finns en trafikplan från år 2000 vilken behöver ses över särkilt gällande trafiken på norr och öster på kort och lång sikt. 7. Cykelvägsplan (A) Gällande gång- och cykelvägsplan antagen 2002 behöver revideras i samband med översiktsplanearbetet. 8. Miljöprogram (A) Gällande miljöprogram från 2007 behöver ses över, varvid åtgärderna begränsas enligt länsstyrelsens prioritering. 9. Belysningsprogram (B) Det moderna stadsrummet behöver medveten ljussättning för att tillgodose behovet av såväl skönhet som trygghet. Ljuset är grundläggande för vår rumsuppfattning och kan förstärka en stads karaktär genom att tonvikt läggs på valda kännetecken och speciella landmärken. Ett första projekt genomfördes under 2006. 16
Planering 2 10. Bensinstationsprogram (B) Bensinstationernas innehåll och placering ändras under hand. Som underlag för prövning av nylokaliseringar och andra förändringar har ett övergripande programförslag som behandlar tillgänglighet, störningar m m tagits fram 2006. Alternativ kan programmet behandlas i nya översiktsplanen. 11. Deponiprogram (B) Föreligger en tidigare utredning som behöver ses över avseende områden för jorddeponering m m i nära anslutning till tätorterna. 12. Kumla Ralaåprojektet (C) Tillsammans med bland andra Länsstyrelsen, Kumla och Hallsbergs kommuner, LRF och Naturskyddsföreningen har utredning pågått med att ta fram projekt (dagvattendammar, sjöområden, skyddszoner, upprustning av kvarn med damm) utefter Kumlaoch Ralaån som bland annat ska öka naturvärdena och minska miljöproblemen. 13. Bevarandeprogram och reservat för värdefulla kultur- och naturmiljöer (C) För att säkerställa värdefulla arkitektur-, kultur och naturmiljöer enligt översiktsplan m m kan det finnas behov av reglering i form av planer, områdesbestämmelser, reservatsbildning eller dylikt. Bevarandeprogrammet bör kompletteras med senare års bebyggelse och arkitekturvärden. 17
3. Byggande Bostadsbyggande Allmänt Färdigställda och lediga lägenheter Efterfrågan på lägenheter och tomter Befolkningsutveckling Bostadsbyggnadsbehov Särskilda gruppers behov Ändring och upprustning Mål för bostadsbyggandet Karta Objektlista Övriga byggnader Anläggningar m m 18
Byggande 3 Bostadsbyggande Allmänt Under de senaste fem åren har bostadsbyggandet i Kumla legat på 92 lägenheter per år varav 54 procent är småhus. Ombyggnadsverksamheten är fortfarande mer begränsad. Färdigställda lägenheter (t o m 2001) och beviljade bygglov ( fr.o.m. 2002) Antal lägenheter År Flerbostadshus Småhus Totalt Antal lgh/ 1 000 inv 1997 26 3 29 1,53 1998 30 4 34 1,79 1999-3 3 0,16 2000 35 3 38 2,00 2001-8 8 0,42 2002 29 20 49 2,58 2003 37 25 62 3,26 2004-28 28 1,48 2005 53 30 83 4,37 2006 100 40 135 7,11 2007-84 84 4,16 2008 62 56 118 5,9 2009-39 39 1,9 Lediga lägenheter Antalet lediga hyreslägenheter i centrala Kumla var vid årets slut ca 40 stycken, dvs. cirka 1,5 procent av totala lägenhetsbeståndet. En generell rekommendation är 1,5 till 2,0 procent vilket för Kumla skulle innebära en reserv på 40-60 lediga hyreslägenheter. Lediga lägenheter i flerbostadshus År Antal 1997 100 1998 130 1999 70 2000 70 2001 40 2002 35 2003 40 2004 40 2005 40 2006 40 2007 25 2008 30 2009 39 19
3 Byggande Sålda kommunala tomter År Antal 1998 0 1999 6 2000 11 2001 8 2002 9 2003 14 2004 24 2005 25 2006 15 2007 41 2008 29 2009 31 Efterfrågan på lägenheter och tomter Enligt bostadsföretagen är det brist på mindre lägenheter med ett till två rum och kök men också större lägenheter (4 r o k eller större) efterfrågas. Den kommunala tomtkön har cirka 40 sökanden. I kommunen finns totalt 26 st lediga kommunala tomter i Skogstorp, Smedstorp, Hällabrottet, Åbytorp, Ekeby och Sannahed. Befolkningsutveckling Senaste 10 respektive 5 åren har befolkningsökningen varit 1 202 respektive 751. Den av kommunstyrelsen den 1 september 2009 antagna befolkningsprognosen för åren 2009-2014 och utblick 2015-2025 räknar med en befolkningsökning med ca 130 personer per år de närmaste tre åren. 2025 beräknas befolkningen uppgå till 22 880 personer. Enligt målprognosen redovisas en större befolkningsutveckling där invånarantalet år 2025 landar på 25 000. År Folkökning Flyttningsnetto Antal invånare 1997-72 -61 18900 1998-98 -71 18 778 1999 138 153 18932 2000 51 22 18982 2001-48 -29 18 935 2002 170 152 19 105 2003 174 169 19279 2004 116 100 19 383 2005 76 46 19473 2006 170 193 19643 2007 209 161 19852 2008 282 275 20 134 2009 61 20 20 204 20
Byggande 3 Bostadsbyggnadsbehov Med hänsyn till efterfrågan, behov och fördelningen av lediga lägenheter i landet koncentreras byggandet till de tre storstadsområdena samt universitets- och högskoleorter. Även runt dessa expansiva områden och orter sker en positiv befolknings- och bostadsutveckling. I vår region byggs det mest i Örebro och Kumla. Kommunens tidigare bostadsbyggande har ganska väl följt riksbyggandet. Med hänsyn till finanskrisen bedömer Boverket att antalet färdigställda lägenheter kommer att vara betydligt färre än vad som krävs för att upprätthålla en oförändrad standard. År 2010 beräknas endast byggandet av 20 500 bostäder att påbörjas. Med hänsyn till efterfrågan, förhållandevis få lediga lägenheter, närheten till universitetsstaden Örebro m m finns ett behov av fortsatt bostadsbyggande i Kumla. I en rapport från 2005 om bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen redovisas ett stort behov av bostadsbyggande som även påverkar arbetsmarknadsregionen Örebro där Kumla ingår. Om behovet fördelas jämnt i förhållande till senaste årens byggande i länet och Örebros planer kan det behöva byggas cirka 100 lägenheter/bostäder per år i Kumla fram till 2030. Befolkningsprognosen utgår från ett byggande av ca 95 lägenheter/bostäder per år de närmaste sex åren. Eftersom kommunen ska planera efter målet om 25 000 invånare till 2025 krävs en ännu mer kraftfull och offensiv planering. Dessutom behövs större investeringar i markköp, infrastruktur- och serviceutbyggnad m m. Den årliga ökningen av invånare måste vara cirka 280 personer och då krävs att cirka 140 lägenheter/bostäder byggs varje år. Plan, bygg- och bostadsprogrammet redovisar ett möjligt byggande med ca 180 lägenheter/bostäder per år. De närmaste årens bostadsbyggande förväntas bli i form av mindre flerbostadshusprojekt med hyreslägenheter i centrala lägen, halvcentrala markbostäder och i övrigt som småhus (villor). Tomter för enskilda småhus (villor m m) erbjuds de närmaste åren i Skogsgläntan, Sörby, Loviselund, Matildelund och Ryttartorpet. I övrigt finns tomter i Hällabrottet, Åbytorp, Sannahed och Ekeby. För att kunna upprätthålla en jämn befolkningsstruktur och underlag för viss service m m är det viktigt med bostadsbyggande även i de mindre tätorterna och i glesbygden. Trenden är dock för närvarande, i likhet med övriga landet, att efterfrågan på bostäder är störst i mer centrala lägen även om det skett en ökning med byggande på landet. 21
3 Byggande Särskilda gruppers behov Under de senaste åren har ombyggnader gjorts av gruppbostäder för äldre, personer med psykiskt funktionshinder samt en satsning på nybyggnation för gruppen personer med funktionshinder enligt LSS. För grupperna personer med psykiska funktionshinder, missbruksproblematik samt för personer med funktionshinder enligt LSS bör bostäderna så långt det är möjligt utformas så att institutionsliknande boenden undviks. Ungdomar Kommunen har för tillfället inga planer att bygga särskilda bostäder för ungdomar. De små och billiga bostäder som kan vara attraktiva för ungdomar finns oftast i det äldre bostadsbeståndet. Nya små lägenheter i centralt läge bör också vara lämpliga för ungdomar. I framtiden kan ett ungdomsboende bli aktuellt. Äldre I ett längre perspektiv, 5 10 år, kommer det att finnas ett behov av 20 platser i särskilt boende med vård. Ökningen kommer troligtvis att vara inom demensvården. Behovet kan tillfredställas genom ombyggnad av befintliga äldreomsorgslokaler och nya seniorlägenheter i form av trygghetsboende. Standarden i nuvarande bostadsbestånd för eget boende är i huvudsak bra, men hiss saknas i gamla fastigheter. Genom fortsatta bostadsanpassningar utökas möjligheten för fler att bo kvar i den egna bostaden. Personer med funktionshinder Så långt möjligt ska personer med psykisk funktionsnedsättning erbjudas boende i befintligt bostadsbestånd för eget boende med stöd och handledning från samhällsbaserad psykiatri. Halvvägsboendet vid Viagatan täcker nuvarande behov. Personer med missbruksproblematik Det nya boendet vid Viagatan, avsett för missbrukare som är under behandling täcker nuvarande behov av bostäder. Inom en två- till treårsperiod finns behov av tre till fyra lägenheter för personer som blivit drogfria. Dessa lägenheter bör vara utspridda i befintligt bostadsbestånd. Behov finns av permanenta bra lägenheter för fyra till fem personer med kronisk missbruksproblematik. Idag erbjuds dessa personer lägenheter i rivningsfastigheter vilket inte ger någon stabilitet i dessa personers liv. Personer med funktionsnedsättning enligt LSS Behov finns av olika boendeformer för yngre personer med funktionsnedsättning. Träningsboende för fyra till fem ungdomar som kan flytta hemifrån för att därefter bo i eget boende i form av trapphusmodell med stöd från LSS. Dessa lägenheter bör ligga centralt eftersom personerna ska tränas in i att klara av vardagen i det vanliga samhället. För sex till åtta ungdomar finns det ett kommande behov av eget boende med stöd från personal och avlastande gemensamhetsutrymme. 22