F1 Samhällsbuller Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Lärare (Infrastruktursystem) Föreläsningar Kristian Stålne, Tekn Lic, Byggnadsmekanik (4:e våningen, V-huset) Kursansvarig kristian.stalne@byggmek.lth.se 046-222 03 56 Övningar Kristian Stålne Administration Christina Glans (5:e vån, V-huset) christina.glans@bekon.lth.se 046-222 74 21 Litteratur Kursboken: Grundläggande Akustik (E. Nilsson m.fl, avd för ) Köpes på KFS Föreläsningsanteckningar samt utdelat material läggs ut på hemsidan (Infrastruktur-luvit) Formelsamling 1
Vecka 4 5 6 7 8 9 10 Dag 20 jan 27 jan 3 feb 10 feb 17 feb 24 feb 3 mar Föreläsningar kl 13-15 DC:SHö DC:SHö DC:SHö Övningar kl 15-17 - V:N2, V:O1 V:N2, V:O1 V:N2, V:O1 V:N2, V:O1 DC:304, DC:310 DC:304, DC:310 Kursavsnitt Introduktion Samhällsbuller Beskrivning av ljud Spridning av ljud Ljudisolering, allmänt Ljudabsorption Ljudisolering 2 Schema: Akustisk Planering VTA070 (4,5 hp) Vecka Dag Föreläsningar kl 13-15 Övningar kl 15-17 Kursavsnitt - 5 6 7 8 9 10-27 jan 3 feb 10 feb 17 feb 16 mar 30 mar - V:B kl 10-12 V:C kl 10-12 - V:N1 V:P2 V:N1 DC:304 V:O1 kl 13-15 Datasal kl 13-15 - Samhällsbuller Beskrivning av ljud Spridning av ljud Ljudisolering, allmänt Trafikbuller 1 Trafikbuller 2 Schema: Infrastruktur VVB090 (3 hp) Kursmål Syftet med kursen är att ge studenterna grundkunskap om ljud och dess effekt på människan. Anm. Betoning på oönskade ljud buller. 2
Kursinnehåll 1. Buller och dess effekt på människan, problemställningar, riktvärden och rekommendationer 2. Hur vi beskriver ljud 3. Ljudutbredning 4. Ljudisolering Absorption och mera ljudisolering alt. Trafikbuller Akustik Lindsays akustiska hjul från Ljud och Vibrationer Samhällsbuller problemställning När är buller ett problem? Varför är buller ett problem? Riktvärden Hur kan vi åtgärda bullersituationer? Hur ska vi utforma en bostad/ett samhälle med hänsyn till buller? Andra perspektiv. Samhällsbuller 3
Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom. Av dessa är 1,6 miljoner (80%) störda av vägtrafikbuller (VV 2003). Minst 25% av EU:s befolkning påverkas i sådan omfattning att det påverkar hälsa och livskvalitet *55 dba ekvivalentnivå (dygnsmedel) vid bostad Följder av buller 'objektiva' Hörselnedsättning Tinnitus Försvårad kommunikation Temporär eller permanent Hörselnedsättning Hårcellerna skadas och kan ej läkas eller lagas Friska hårceller Hårcellerna försvinner med åldern Skadade hårceller 4
Svaga ljud ohörbara Konsekvens av hörselnedsättning Diskanljud drabbas mest Förvrängning av ljud (disharmoni mellan öronen) Svårt att uppfatta tal Sociala konsekvenser Svaga sus Tinnitus tre grader Ringningar som påverkar det dagliga livet Starka ljud som påverkar allmäntillståndet, tex med koncentrations- och sömn-svårigheter Ca 1,5 miljoner har tinnitus i Sverige, 100 000 så allvarligt att det påverkar livet avsevärt 3 av 4 rock- och jazzmusiker Källa: www.ammot.se/ Arbetsplatser Tung industri Skolor och daghem Dansrestauranger Skadliga miljöer Musikklubbar och konserter Mp3-spelare (lätt att skapa höga ljud i små volymer) Tonårsrum osv 5
Följder av buller 'subjektiva' Prestationsförmåga Koncentrationsstörningar Försämrad inlärning Stress Livskvalitet Nedstämdhet Förhöjt blodtryck Sömnsvårigheter Trötthet Utvecklingspsykologiska effekter Barn i Storbritannien som var utsatta för flygplansbuller lärde sig läsa i genomsnitt två månader senare än andra barn per fem decibel som ljudnivån ökade. I Nederländerna var motsvarande skillnad närmare en månad. I Tyskland (München) jämfördes två förskolor som låg nära en flygplats före resp. efter att flygplatsen flyttades. Bullret gav en försening i 'milstolpar' på ca 2 mån. Effekter vid exponering (riktvärden från WHO) 30 db God sömn 35 db Tal 100% förståeligt (1m avstånd) 45 db Tal ganska förståeligt 50 db 10-25% ganska & mycket störda 55 db 10-25% mycket störda 65 db Ohälsosam röstansträngning vid tal 65 db Barns inlärning försämrad 65 db Risk för bullerorsakat högt blodtryck/hjärt-kärlsjukdom 6
Åtgärd EU EU: Städer >250 000 ska bullerkartläggas. Reducera trafikbuller vid källan (teknisk utveckling) Ta hänsyn till buller vid stadsplanering och konstruktion. Källa: www.sweden.gov.se 7
Riktvärden och rekomendationer Arbetsmiljöbuller Buller inomhus Buller utomhus (trafik och industri) Buller och ljudisolering i bostäder Infrastrukturpropositionen (-97) Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation... 30 dba Ekvivalentnivå inomhus 45 dba Maximalnivå inomhus nattetid 55 dba Ekvivalentnivå utomhus (Tågtrafik: 60 dba) 70 dba Maximalnivå vid uteplats (max 5 ggr/natt) Boverket: Prioritera inomhusvärden, sedan ekv.nivå utomhus Buller inomhus allmäna råd Maximalt ljud: L Amax = 45 db Ekvivalent ljud: L Aeq = 30 db Ljud med hörbara tonkomponenter: L Aeq = 25 db Ljud från musikanläggningar: L Aeq = 25 db Värden för låga tersband (32-200 Hz) 8
Boverkets ljudklassning (frivillig) A högsta kravet B ofta i nybyggnad idag C minimikrav vid nybyggnad, ca 20% upplever störningar D endast gamla byggnader som restaurerats Tumregel 1: Det skiljer ca 4 db mellan två klasser. Tumregel 2: Gamla hus <1970 har en ljudisolering på ca 25 db. Boverkets ljudisoleringsklasser Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Berörda personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimikrav om god boendemiljö efterfrågas. Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som tillämpas som minimikrav i svenska byggnader. Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås, t. ex. i samband med ombyggnad. Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som kan förekomma i stenhus från sekelskiftet. Arbetsmiljöbuller L Aeq = 85 db under en arbetsdag (8 timmar) L Amax = 115 db (10 sek) L Cpeak = 135 db 9
Åtgärder vid bullersituation, samt planering av nybyggnation Alstring av ljud vid källan Spridning Ljudisolering (fasad) Planering och utformning Ljudalstring trafik Vägtrafik Motorljud Kontakt däck/vägbana (högre hastigheter) Tågtrafik Nya tågtyper, nya typer av bromsar Flygtrafik Avstånd Spridning av ljud Hinder Bullervallar och bullerskärmar Medium (vind, temp) Reflexer Mjuka ytor, tex gräs 10
Ljudisolering Fasadisolering Vid nybyggnation täta fasader Fönster Täta, utan springor, stängda Ventilation Ljudfällor/-dämpning Anpassning av byggnader till lokalisering Är platsen bullerutsatt? Välj bra orientering på huset: Viktigt med möjlighet till tyst sida Långa byggnader är att föredra framför punkthus Sovrum placeras på den tysta sidan 60 57 57 <50 Gård 11
Bra planeringslösningar Daghem ovan/vid bostäder, kontor, etc Restaurang med musik i bostadshus Gemensamhetslokal Sovrum Barnstuga Sovrum Bostad under gemensamhetslokal Restaurang Avsteg från rekomendationerna Infrapropen inte rättsligt bindande normer vägledande Hög fasadisolering ljudklass (riktvärden inomhus ok) Tyst sida (sovrum, balkonger, uteplatser) Tyst omgivande miljö Bebyggelsen minskar buller för bakomliggande. Centralt läge Ekonomiskt rimligt Andra perspektiv Olika ljudnivåer (objektivt) ger en viss upplevelse av ljudet (subjektivt) Olika personer reagerar olika på samma ljudnivå Ibland accepterar man högre ljud - Psykoakustik 12
Socialstyrelsens råd vid konserter L Aeq = 100 db under en spelning L Amax = 115 db Om barn under 13 år finns med: L Aeq = 97 db under en spelning L Amax = 110 db Akustikprojektet i Göteborg Minska ljudnivån på Rockklubbar så att riktvärden (socialstyrelsens) klaras av. Höja ljudkvaliteten och ha jämn ljudnivå i lokalen (gick från 14 db till 3 db) Placering av högtalare och akustikplattor Skärma av trummorna Utbilda ljudtekniker Flytta ut baren (arbetsmiljö) från lokalen SoS: Ljudnivå måste loggas! Göra attitydundersökning 13
- Stefan Malmqvist, SvD Skärpta lagar mot buller på klubbar och konserter kan leda till ett popkulturellt massmord. Poängen med popmusik är nämligen inte att man ska lyssna på den. Man ska känna den med hela kroppen. Genrer som reggae, metal, hiphop och techno är helt beroende av hög decibelnivå. - Fredrik Strage, DN Dagens övning Kapitel 1, fyra övningsuppgifter + Extra diskussionsuppgift som erhålles på plats 14