Erfarenheter av bemötande och stöd 2ll barn och barnsoldater - från krigszoner. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala 1
Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade: -Stockholm -Malmö -Skövde -Uppsala Filial Hedemora -Skellefteå Mottagningar för papperslösa i Stockholm och Göteborg. -Ev nya behandlingscenter i Västsverige. 2
RKC:s inriktning: Målgrupp Flyk(ngar som trauma(serats psykiskt på grund av krig och tortyr, samhällsrelaterat våld och svåra flykterfarenheter. Behandlingsteam Psykologer och psykoterapeuter, läkare, socionomer, sjukgymnaster och administra(v personal. RKC i Uppsala: En majoritet av pa(enterna (ca 70 %) är unga ensamkommande flyk(ngar från 12-13 år och uppåt. (Äv yngre barn kommer nu ak tas emot.) Inte bara behandling: Också handledningar och utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med målgruppen. Informa(on, seminarier etc. Psykologisk utredning, tortyrdokumenta(on. Samarbete med andra Röda Korset- enheter. 3
Psykiskt trauma Trauma (grek. τράυμα) betyder "sår eller skada) Psykiskt trauma går inte ak assimilera, smälta ned, lägga (ll handlingarna. FortsäKer påverka individen. 4
Reak(oner på fara Fight Flight Freeze Nedärvda reak(oner för artens och individens överlevnad. Karakteris(skt för den trauma(serande situa(onen: Ingen strategi fungerar för ae avvärja faran. I traumat är det som ak (den stannar. EK ständigt nu. Kvarvarande ångest reak2on på fara utan ae lejonet finns där. 5
Riskfaktorer Ju närmare hotet är den egna personen och familjen, desto större risk för trauma2sering. Manmade våld/hot generellt see mer trauma2serande än t ex naturkatastrofer. Brist på social support. Vara själv, utan anhöriga. PosErauma2ska stressfulla situa2oner (ex utdragen flykt i främmande miljöer, otrygghet och oro i asylprocessen). Ur barnperspek2v: Lika trauma2serande när våldet och hotet riktas mot familjemedlemmar. Tidigare brister i anknytning och trygghet påverkar. Separa2on under uppslitande former ee trauma i sig. Ovisshet om familjen. Avsaknad av social support. Vara själv, utan anhöriga (separa2on ee trauma i sig). 6
Bild 71, The arrest. Watercolours by Latin American artist. 7
PTSD - PosKrauma(skt stressyndrom (i flyk(ngperspek(v). 1. Flashbacks återupplevanden. Minnesbilder, känslor, förnimmelser och reak(oner som är förknippade med det ursprungliga traumat. Vanligast: Mardrömmar (sömnsvårigheter). 2. Undvikande. Inre undvikande, dissocia(on, känslomässig blockering, amnesi. Y/re undvikande av platser, situa(oner som förknippas med traumat. 3. Överspändhet/hyperarousal. Den inre växeln i högläge. Uppvarvad, spänd vaksamhet/stress, fysiska spänningar, svårt ak sova. Impulsstyrning, irritabilitet. - - - Andra vanliga svårigheter: Grubblerier som tar fokus och energi. Koncentra(onssvårigheter. Depression. Skuld, skam, ångestproblema(k. 8
Komplex PTSD. Enkel Enstaka händelse (olycka, överfall). Avgränsat i (d/rum. Självbild intakt. Komplex Upprepade händelser/situa(on. Långvarigt. Påverkar självbild, funk(onsnivå. 9
Komplex PTSD Beror på långvariga, allvarliga och upprepade traumata. En genomgripande påverkan ifråga om funk(onsnivå, självuppfa3ning, vardagligt liv. Förändring i affektreglering. Ångesten går inte ned. ImpulsgenombroK, självskada. Sociala svårigheter. Problem i rela(on (ll andra. Låg självkänsla, (llitsbrist. Skam, skuld, upplevelse av ak vara annorlunda. Soma(sering. 10
Reglering av affekter och impulser Soma(sering Mening Värdegrund Komplex PTSD påverkar hela systemet Uppmärksamhet Medvetande (konc.svårigheter, dissocia(on) Självet Rela(oner (ll omgivning Hela vardagslivet och funk(onsnivån påverkas. 11
Trauma2serade unga flyk2ngar. - Jag siker mest för mig själv på rummet och gör ingen(ng - Jag kan inte somna och vaknar hela (den - Jag rädd för hur mamma ska klara sig när det inte finns någon man hemma - Han blir helt plötsligt jäkearg. - Jag har svårt ak plugga. Det kommer bara en massa tankar, försöker ak inte tänka men det går inte. - Vanligare med aggressivt och destruk(vt beteende samt ak utsäka sig för risker när det gäller trauma(serade ungdomar. 12
Barn i krigszoner. - Långvarig otrygghet, brist på grundläggande säkerhet och stabilitet under en psykologiskt känslig period av livet. - Mycket mer omfakande påverkan av självbild, anknytning, (llit, funk(onsnivå och beteende än vid mer avgränsande trauman. - Lika trauma(serande för barn ak uppleva våld och hot mot familjemedlemmar som när hotet riktas mot barnet självt. - Övergrepp, våld, sexuellt utnykjande. Skammen som inte går ak tala om 13
Separa(on ek trauma i sig för unga krigsflyk(ngar. - Separa(onen förbises owa som trauma(sk faktor hos unga flyk(ngar. - Oförlöst längtan och sorg/depression, känna sig halv, hopplöshet. Förvärras av ovisshet om familjens öde. - Bristande grundtrygghet. Rädsla för ak vara ensam, mörkerrädsla (och skam för rädslan). - Separa(onstraumat kan bidra (ll rela(ons- och anpassningssvårigheter i det nya landet. Tendenser ak känna sig ensam, utanför, bortstök, avvisad, kränkt och oräkvist behandlad - vilket kan leda (ll särskilda svårigheter t ex vid familjehemsplaceringar. En utmaning för vuxenvärlden - Skuld. MiK fel, jag borde kunna hjälpa. - Överlevnadsskuld. - Idealisering av egna familjen. 14
- - - - - AK vara barnsoldat ek mångskiktat trauma. Separa(onen från den egna familjen/nätverket. Owa abrupt och chockartat, genom kidnappning etc. Brist på ersäkningsobjekt som kan ge trygghet. Vuxna som owa istället skapar rädsla hos barnet. Ex barnsoldater som ser jämnåriga kamrater skjutas av de egna när de försöker fly. Det omkringliggande hotet, fienden. AK vara i krigszon, på driw, mer eller mindre ständig akackberedskap och rädsla, återkommande upplevelser av ak man kan dö. Barnet lär sig ak världen är en farlig plats. DeKa hänger owa kvar långt ewer ak barnet kommit i säkerhet. Skulden av ak själv ha sårat, skadat och dödat andra. Skammen för ak prata om deka. Upplevelser av ak vara defekt, ek monster. Rädsla för egen destruk(vitet. Eller omvänt: Maktspråk i form av våld och hot blir en (llägnad strategi, modellinlärning, asocialitet. Iden(fika(on med aggressorn. Utanförskap. 15
Olöslig konflikt kring liv och död. - AK vara (llfångatagen men också ha makten ak döda för ak själv överleva. - AK döda nära anhöriga på order, av tvång och i skräck. - Sophies val olösliga situa(oner för den unge som stannar kvar i form av plågsamma minnen, starka inre självanklagelser, ältande, grubbel. - Påverkar självbild, socialisering, (llit. 16
Exempel på symptom/problema(k och hos f d - - barnsoldater i behandling: Starka överväldigande PTSD- verkningar i form av flashbacks, mardrömmar, överspändhet. Kon(nuerlig stress. Rädsla för ak sova. SveKningar/ångest nake(d när krigsscenerier återkommer i drömmar. Svårigheter ak orientera (llbaka här och nu (dissocia(on). - Eller omvänt: Känslomässig distans, makabra drömmar - - - - och minnen som inte väcker så starka känslor. Rädsla ak skada. Självbild av ak vara defekt. Fixering vid särskilt trauma(ska minnen, ältande. Soma(ska symptom, kräkningar etc. Traumat har blivit ordlöst. Asocial iden(fika(on. En självupplevelse av ak stå utanför samhällets gemenskap (jmfr Liberia). 17
Traumaterapi med unga krigsdrabbade och barnsoldater några inslag: En stödjande rela2on är grunden för behandlingen. Tillit, kontakt, lyssna, spegla, bekrä_a. Psykoeduka2va inslag. Normalisering. PTSD- och symptomförståelse. Vardaglig struktur. Ak2vering, ru2ner, mat, sömn, socialt, fysisk ak2vitet. Stabilisering i nuet. Säkerhet, en trygg bas/situa2on. Skilja inre och yere. Stresshantering. Avslappning, mindfulness, ev sjukgymnas2sk instruk2on. ÅterberäEa/gestalta traumaminnen i en trygg situa2on (exponering). Sömnstabilisering. Sömnhygien, hantera ångesbyllda uppvaknanden. 18
Traumaterapi med unga krigsdrabbade och barnsoldater forts: HiEa andra förhållningssäe 2ll trauma2ska erfarenheter. ACT, defusion, reframe, perspek2vtagande. Från offer 2ll överlevare. HiEa andra förhållningssäe 2ll inre tankar och känslor. Ex ångest, skräck, skam. Arbeta med plågsamma skuldkänslor kring egna krigs/våldshandlingar. Förstå kontexten - vuxnas skuld, tvång och övergrepp, realitetsperspek2vet. Självmedkänsla (self- compassion). Möjligheter 2ll goegörelse i nuet, meningsfull handling. Arbeta med skuld- och ansvarskänslor gentemot andra kvarvarande familjemedlemmar (ex skuld över ae inte kunna hjälpa familjen). HiEa en realis2sk nivå. Hantera saknaden, separa2onen från familjen. Den inre familjens närvaro. Arbeta med självbild. Kon2nuitet, beständighet, personliga resurser. Exponering i situa2onen, bryta undvikanden. Beteendeträning, sociala färdigheter. Livsvärden, värderad riktning, meningsfulla handlingsval. Planering framåt, målformuleringar. 19
Behandling några generella mål. En meningsfull, ak(v (llvaro i i det nya landet. Lära sig hantera trauma(ska minnen utan ak överväldigas av ångest som lamslår eller begränsar vardagslivet. Självbild: Från offer (ll överlevare. Själv- empa(, skuld och skam på realis(sk nivå. Övervinna undvikande. Återge hopp och känsla av kontroll. Planering framåt. Social samhörighet, nya rela(oner. PTG Post trauma(c growth. Acceptans kontra strategi. 20
Behov hos unga ensamkommande med trauma(ska erfarenheter: Kon(nuitet i rela(oner. AK bygga (llit. Någon/några som kliver fram och skapar en mer personlig rela(on som blir mer än myndighetsutövande och yrkesroll. Kan vi motsvara deka? Owa svårt i det svenska systemet. Rela(oner bryts, nya handläggare kommer (ll, flykning (ll nya boenden En ak(v vardag, meningsfull sysselsäkning, fri(dsintressen, komma in i sociala sammanhang. Kan vara svårt inte minst för unga ensamkommande som kommer (ll mindre orter med begränsade sociala kontaktytor och rela(vt slutna sociala koder. Blir vi och dem 21
Den offentliga vårdens svårigheter. Krigstrauma prioriteras inte, bedöms inte som akut. Brist på kunskap, erfarenhet och metod för de trauman som unga ensamkommande bär på. Det här har vi inte kompetens i. Kan i prak(ken vara svårt ak få terapeu(skt stöd och hjälp av BUP. Har inga diagnoser som passar. Problema(ken förbises. Psykologisk behandling, samtal ersäks med piller. Hög förskrivning av t ex sömnmedel och an(depressiva som då blir enda behandlingen. Men mediciner har generellt sek en sämre effekt när det gäller depression och ångest relaterade (ll verkliga trauman. Minnena finns där ändå. Behandling behöver knytas (ll ek helhetsperspek(v på flyk(ngens vardag, ifråga om sysselsäkning, fysisk ak(vering, vägledning och informa(on. Jmfr Röda Korsets frivilliggrupper (ochetablingsuppdraget). 22
Skiwande kvalitet på boenden. En del brister som vi mök: Brist på (digare erfarenheter av socialt arbete. Brist på grundläggande kunskap i trauma och anknytning. Den unges inre karta antas vara ungefär som vår egen. Svårigheter ak hantera konflikter som hos den unge boknar i trauma och (llitsbrist. SäKa hårt mot hårt, fastna i regler, konsekvenser, bestraffningar, teckenekonomi, förbise rela(onens betydelse. (Man känner owa atmosfären direkt när man kliver in ) Konflikter kring köket, maten Sådana konflikter kan bli än mer avgörande i familjehem där det bara finns en eller två vuxna. Risk för avbrutna placeringar, nya familjehem, nya vuxna Handledning, utbildning avgörande. Svårigheter ak hantera ungdomarnas ångest och inre smärta. Personalen får svårt ak hantera sina egna reak(oner. Överengagerar sig, t ex genom ak börja driva asylärenden, eller blir distanserad och känslokall ungdomarna är bortskämma, obegåvade etc. Handlar mycket om ak stå ut med bristen. Svårigheter med ägarstruktur. Stora vårdkoncerner där ägandet finns i ek annat land. Bristande resurser lokalt. Men det FINNS många goda, engagerade och väl ordnade boenden, som står för trygghet, engagemang och en ak(v meningsfull vardag! 23
Saker ak tänka på... Kon(nuerliga rela(oner, rela(onsbyggande. En god man, en handläggare, en kontaktman i boendet som blir en trygghet för den unge. Trygghet, stabilitet, förutsägbar struktur, intresse, respekt, känslomässigt engagemang. EK flexibelt skolsystem som tar hänsyn (ll de individuella förutsäkningarna och ger hopp om utveckling, inte en känsla av ak fastna i ek oändligt SFI- system av olika klasser och grader. Posi(v förstärkning, känsla av bemästrande och kompetens, egen lust. Nätverksbyggande, med föreningar, svenska ungdomar, idrok Med hjälp av frivilliga och professionella. Jmfr Röda Korsets frivilliggrupper. Orientering i könsroller, pojkar och tjejer, sociala beteenden. Samtalsgrupper. Jmfr RKC:s samtalsgrupper. Som trauma(serad 18- åring med svåra krigserfarenheter behöver man for{arande stöd. Vik(gt med ek fungerande stöd och mokagande ur humanitär synpunkt, för den unga utsaka individen men också för samhället på sikt Passivitet är nedbrytande, ger ökat fokus på inre grubbel, depression. Fysisk ak(vitet all(d vik(gt, en stabilisator. Språket hur man samtalar Konkret, tydligt, undvik (kulturspecifika) metaforer, bilder). 24
Röda Korsets barngruppsprojekt. Riktas (ll barn 7-10 år som riskerar ak trauma(seras u(från egna direkta erfarenheter av våld sekundärt av familjens erfarenheter. De tre väskorna då(d, nu, fram(d. I samarbete med frivvilliga från den lokala Röda Korset- kretsen. RKC bidrar med psykologisk kompetens, handledning och deltar i vissa gruppträffar som berört känslor och reak(oner på svåra erfarenheter, samt genomgång av PTSD och traumarelaterade symptom för barnens föräldrar. Projektets upplägg består av 13 träffar med sywet ak motverka trauma(sering och öka förmågan ak bära sina upplevelser och erfarenheter utan ak dessa hindrar barnens fungerande och utvecklig i vardagen. Ingen systema(sk utvärdering ännu, men barnen och deras föräldrar har ukryckt stor uppskakning över de träffar som varit. Under de 12 första (llfällena har deltagandet i stort varit 100%- igt. Under 2014 startar nya barngrupper samt en grupp för tonåringar 13-15 år som riskerar ak trauma(seras u(från sina (digare erfarenheter eller aktuella livsomständigheter. Där används metoder och förhållningssäk hämtade från ACT, Acceptance Commitment Therapy. 25
Barnomsorg - några reflexioner. Den omvända anknytningen. Den vuxnes behov av barnet för trygghet och stabilitet. Vikten av ak barnet får eget utrymme för lekande och socialisering i grupp med andra barn. En gradvis process vara själv utan mamma/pappa, relatera (ll andra barn och vuxna. Fokus på krea(v lek, lärande. 26
Exemplet Liberia. Inbördeskrig 1989-2003. Över 21 000 barn bortrövade (utnykjade som barnsoldater, arbetskraw, sexslavar). Över 100 000 barn drabbade av kriget (fysiskt drabbade, förlorat anhöriga, beviknat övergrepp, själva blivit utsaka för övergrepp etc). Mer än 50% har ej gåk i skolan under inbördeskriget. Hälwen av befolkningen är barn och ungdomar under 30 år. 70 procents arbetslöshet. Infrastruktur sönderslagen, ex vägar, järnvägar, elektricitet, vaken, toaleker Outvecklat jordbruk. Återuppbyggnaden går mycket långsamt. Våld och motsäkningar förekommer vid gränsområdena. 27
Unga särskilt drabbade. Massiva psykologiska trauman. Uppslitna familjerela(oner. Skuldbeläggande, social utstötning, marginalisering. Arbetslöshet, fa gdom, analfabe(sm. Kriminalitet, missbruk. Sexuella övergrepp, pros(tu(on. Kvinnoriktat våld. Tidiga graviditeter. Bris{ällig kunskap om preven(vmedel. Könsstympmning. 28
CAR- verksamheten. Röda Korsets CAR- center (Child Advocacy and Rehabilita(on) startades 2005 för ak hjälpa f d barnsoldater och andra krigsdrabbade barn 10-18 år. Finns i Monrovia och Zwedru. 150 platser per CAR- center. Barnen får hjälp i ak bearbeta krigsrelaterade upplevelser och bygga upp självbild och socialt fungerande, parallellt med läs- och skrivundervisning samt yrkesutbildning. Stöd från Svenska Röda Korset sedan 2005 (ekonomiskt samt med ak utveckla verksamheten). Under senare år inriktning på Liberias drabbade barn i bredare bemärkelse, street children, kriminella, pros(tuerade, övergreppsoffer. 29
CAR: Undervisning, yrkesfärdigheter och social counseling bildar en helhet. Skolmiljön också en social träning. Hur beter man sig i undervisningen, i fotbollsspelet, mot varann? A/ fungera i en gemenskap. Social counseling, i grupp och enskilt. Självbild, respekt mot själv och andra. De vuxna speglar ungdomarnas beteende. Lär sociala färdigheter - nya och mer adap(va beteenden. AK hantera ilska, inte styras av sina impulser. Arbeta med anhöriga för ak förändra destruk(va beteenden och rela(onsmönster. Town hall mee(ngs. Involvera närsamhället. Försoning. 30
Ungdomar på CAR- centret beräear om programmet och vad det betye för dem. 31
Ungdomarnas egna röster om CAR- programmet: - En nystart. AK komma igång med livet. - BäKre självkänsla. Får ek värde. - From nobody to somebody. Tidigare var det ingen som kallade mej vid namn, jag var namnlös. Nu har jag ek namn. - Från arbetslöshet och fa gdom, kriminalitet och ek liv som gatubarn (ll egen försörjning och möjligheter (ll fortsak skolgång. - Nya beteenden som bygger på respekt för själv och andra. Har lärt mej ak gå undan när jag blir arg. - Fram(dshopp. 32
Slutsatser av CAR- centrens rehabiliteringsarbete. - - - Anknytning, rela(onsbyggande är grunden för rehabilitering. Så även här, för barnsoldater och andra utsaka unga som tappat (lliten och rela(onerna med vuxenvärlden. Nödvändigt med både inre och y/re förändring i samverkan. Den inre och den ykre kontexten. Syn på sig själv, syn på andra. Beteendeträning, social ak(vering. Räcker inte med prat. Handlar också om den prakfska livssituafonen. Färdigheter i ak läsa och skriva, kombinerat med yrkesutbildning (val mellan tex(l, ba(k, tvål(llverkning, bakning, snickeri, plåtslagare) ger möjligheter (ll egen försörjning, som en väg (llbaka in i samhället. - Vikten av ak ta med anhöriga för ak arbeta med förändring. 33
Flickorna är särskilt utsaea - Pros(tu(on som den enda inkomstmöjligheten för många unga flickor. - Tidiga graviditeter leder (ll fortsak pros(tu(on för ak försörja sig själv och barnet. - Männen vill inte ha preven(vmedel. En ond cirkel. - Kvinnoriktat våld. Män som inte tar sik ansvar som fäder och försörjare. (Bilden: Ung mamma med barn på CAR- centret I Monrovia.) 34
Orethal, Mercy och Princess - tre unga mammor som 2llverkar tvål/tväemedel. 35
- - - - - Samtal med Orethal, Mercy och Princess. Ingen av dem har (digare skolgång. Kan nu förtsörja sig och sina barn med tvål(llverkningen Alla tre har fram(dsdrömmar egen hårsalong, teknisk utbildning, skönhetssalong Programmet har varit (ll stor hjälp, en träning i ak ta ansvar och bete sig annorlunda. Tidigare gjorde jag dåliga saker, förolämpade folk och slogs när jag blev arg. BäKre för oss ak leva utan pojkvänner. Då slipper vi mycket problem vi slipper bli slagna, förtryckta och illa behandlade. 36
Councelingarbete på Röda Korsets WIN- center (Women Integra(on), Monrovia. - MiK i slummen. - Riktas (ll utsaka, trauma(serade flickor/unga kvinnor. - Yrkesträning, undervisning och social counceling. - Kvalificerade gruppsamtal med gruppinterak(on, spegling och support, hantering av trauma och stress (bl a Mindfulness), arbete med självbild, goda beteendeval, livsplanering. - AK få ek värde. 37 25
Grundregler för WIN- centrets counceling- grupper. 26 38
Några slutsatser av CAR- och WIN- centrens rehabilitering när det gäller stödet 2ll unga utsaea krigsbarn/barnsoldater som kommer 2ll Sverige. - Räcker inte med samtal. - Behövs vardaglig stabilisering, trygg miljö, ak(vering, struktur. Äv fysisk ak(vitet. - Meningsfull sysselsäkning. - Språkfärdigheter. - EK socialt sammanhang. Rela(ons- och nätverksbyggande. - Anknytning över (d, kon(nuitet i bekräwande och stödjande rela(oner (motverkas av byte av boende, handläggare etc). 39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49