Valnämndernas förberedelser inför valen 2006 Valmyndigheten 723 Utgåva 2
Innehåll 1 Inledning 2 2 Valdistrikt och valkretsar 2 3 Särskilda röstmottagningsställen 3 4. Hanteringen av förtidsröster 4 5 Information 5 6 Underställning och samråd 6 7 Utläggning av valsedlar 7 8 Identitetskontroll 7 9 Bud och lantbrevbärare 7 10 Kostnader 8 11 Extra val 8 12 Tidsplan 9 1 Inledning Denna information är avsedd att vara en vägledning för valnämnderna vid planeringen inför de allmänna valen 2006. Vallagskommitténs betänkande Ny vallag (SOU 2004:111) som presenterades i november och propositionen 2004/05:163 Ny vallag och Vallagen SFS 2005:837 utgör grund. Vallagskommitténs betänkande och propositionen finns att läsa i sin helhet på regeringens webbplats www.regeringen.se eller som länk från Valmyndighetens webbplats www.val.se. Valmyndigheten kommer inom kort att publicera vallagen, valförordningen och Valmyndighetens föreskrifter på www.val.se. Den mest genomgripande förändringen är att kommunerna ska ta över ansvaret för planeringen och genomförandet av all förtidsröstning. Det gäller såväl det som i dag allmänt kallas poströstning som röstningen på vårdhem och institutioner samt de särskilda röstmottagningsställen som har kunnat inrättas på valdagen. För små kommuner med ett mindre antal förtidsröstande, där poströstning förekommit på bara ett eller två ställen, räcker det förmodligen med att inrätta röstmottagning i exempelvis kommunkontoret och kanske på ytterligare någon plats samt att se över befintlig röstning på vårdhem och institutioner. I större och medelstora kommuner krävs ett mer omfattande planeringsarbete. I fortsättningen används följande beteckningar: Valmyndighetens webbplats är Valmyndighetens externa hemsida gentemot allmänheten under adressen www.val.se Valadministrationens egna sidor är den del av Valmyndighetens webbplats som nås under adressen www.val.se/valadministrationen/ (användarnamn: valmweb, lösenord: dem28kra) Portal är valdatasystemet under adressen https:// portal.val.se (Kräver personligt certifikat och lösenord. Certifikat utfärdas av länsstyrelsen) Röstmottagningsställen är numera det övergripande begreppet. Röstmottagninsställen är - vallokaler (knutna till ett visst valdistrikt) - röstningslokaler (alla andra platser där röster tas emot såväl inom som utom landet) Endast de delar av vallagen som berör kommunerna behandlas. Hänvisningar till tillämpliga paragrafer i vallagen ges vid de viktigaste förslagen. 2 Valdistrikt och valkretsar Under hösten 2005 ska kommunfullmäktige besluta om valdistriktsindelning. Statistik över antal röstberättigade per valkrets, valdistrikt och fastighet finns tillgänglig på valadministrationens egna sidor sedan mars 2005. Statistiken bygger på befolkningsuppgifterna den 1 mars 2005 och på de beslut om valdistriktsindelning som fanns inlagda på länsstyrelsernas valdistriktskartor i mitten av januari. På valadministrationens egna sidor finns en handledning som behandlar frågor om indelningen i valdistrikt och valkretsar inför nästa val. Den ligger under rubriken Allmänna val 2006. 2
När kommunen ansvarar för all röstning kan valnämnden på ett annat sätt än tidigare se till de totala möjligheterna att rösta inom kommunen. En röstningslokal kan i vissa fall komplettera servicen för områden där väljarna kan få långt eller på annat sätt svårt att ta sig till en vallokal. Därför kan det vara lämpligt att planera all röstning i ett sammanhang. 3 Röstmottagningsställen Ändringarna i vallagen innebär att kommunen ska ansvara för all röstning i den egna kommunen. Valnämnden måste finna lämpliga lokaler för förtidsröstning, beräkna behovet av valmaterial för förtidsröstningen och rekrytera personal. Ansvaret för förtidsröstningen innefattar även den s.k. institutionsröstningen på såväl kommunala som statliga institutioner, t.ex. servicehus, fängelser, häkten, LVU- och LVM-hem etc. Begreppet röstningslokaler innefattar röstmottagning som ibland ordnas på valdagen i ett visst distrikt för att t.ex. kompensera för en indragen vallokal. 3.1 Röstningslokaler En inventering av lämpliga lokaler bör påbörjas så snart som möjligt. Det här kan vara några utgångspunkter. Lokalerna ska vara så många till antalet och ha en sådan geografisk spridning att de kan klara av att ta emot det förväntade antalet förtidsröstande i området. Arbetspendling, fritidshusbebyggelse och annat som kan antas påverka var väljare från andra kommuner kommer att rösta måste också vägas in. Statistik över poströstningen för 2002, 2003 och 2004 uppdelat på kommun och röstmottagningsställe finns på valadministrationens egna sidor. I första hand bör användas lokaler där det redan bedrivs någon form av aktivitet, t.ex. bibliotek eller medborgarkontor. Kommunen har också möjlighet att sluta avtal med olika lokalinnehavare om att hålla röstmottagning i deras lokaler, t.ex. på postcenter, på bankkontor eller liknande. För information om Posten AB:s röstningslokaler vid tidigare val kan kommunen kontakta lokalt ansvariga hos Posten AB. Lokalerna ska vara tillräckligt stora för att rymma den utrustning som behövs, t.ex. valskärmar, bord och valsedelsställ. Det måste finnas plats för både de partivalsedlar som röstmottagarna är skyldiga att lägga ut (30 valsedlar + lokala partier) och de namnvalsedlar som partierna själva kommer att lägga ut. Alla valsedlar bör få en likvärdig placering. (se också avsnitt 7 om utläggning av valsedlar.) Det måste kanske finnas plats för mer än en valskärm så att flera kan rösta samtidigt och valskärmarna måste placeras så att den röstande som står bakom skärmen inte känner sig observerad bakifrån. De skärmar av plywood som tagits fram av Posten AB går att förse med draperi på baksidan. Lokalerna ska vara tillgängliga för fysiskt funktionshindrade (se avsnitt 6). Öppethållandet bör anpassas till förväntad frekvens röstande. Antalet röstande brukar öka under sista veckan före valdagen. Det kan vara skäl till att sista veckan öppna fler röstmottagningsställen, förlänga öppettider eller förstärka med fler röstmottagare på befintliga röstmottagningsställen. Åtminstone någon av lokalerna måste hålla öppet under hela förtidsröstningsperioden dvs. från och med den artonde dagen före valdagen fram till och med valdagen. I stora och medelstora kommuner måste givetvis flera lokaler ha öppet hela perioden. Minst en röstningslokal per kommun ska också vara öppen för röstning på valdagen. Även lördagen före valdagen måste det vara möjligt att rösta under en rimlig del av dagen. De tider under dagen som röstningslokalerna ska vara öppna måste bestämmas med hänsyn till det förväntade antalet förtidsröstande och till möjligheten att kunna förtidsrösta under och efter normal arbetstid. Möjligheten för heltidsarbetande att rösta gör det nödvändigt att åtminstone ha öppet vissa kvällar. 3
Det måste finnas möjlighet att förvara material och röster på ett säkert sätt både under själva röstmottagningen och när lokalen inte är öppen för röstning. Det ställer krav på valv eller kassaskåp vilket rimligen bör finnas i anslutning till kommunens centrala förvaltning. Finns inte sådana utrymmen i röstningslokalen måste rösterna dagligen fraktas till ett säkert förvaringsutrymme. 3.2 Material Kommunen bör så snart som möjligt försöka beräkna det valmaterial som kommer att behövas både för röstning i vallokal och för förtidsröstningen. I rutinen för kommunernas valmaterialbeställning i Portal kommer Valmyndigheten att ändra beräkningsunderlaget så att det förslag som lämnas även innefattar material för förtidsröstningen. Med hjälp av statistiken över röstberättigade och statistiken från tidigare poströstning får valnämnden försöka att göra en egen beräkning av materialbehovet. I materialbeställningen finns också uppgift om i vilken utsträckning material från tidigare val kan användas. De artiklar av gammalt material som kan användas nästa år är: - valkuvert - omslag-kartong - förseglingar till valurnor - valsigill till omslag-kartong - valkassar - kvitto Det kommer att tillverkas nya omslag-påse för att bl.a. få in en rad om blankröster men de gamla skulle kunna användas vid utskick av röster till vallokalerna. Kommunen kanske också behöver fler valskärmar, valsedelsställ och uppsamlingslådor. I de fall kommunen inte avser att anlita Posten AB:s lokaler och personal för röstmottagningen ska kommunen kontakta Posten AB och be att få överta de valskärmar, uppsamlingslådor och ställ som där finns i lager. Valmyndigheten har ersatt Posten AB för anskaffningen av detta valmaterial och kommunen kan därför få ta över det utan kostnad. 3.3 Personal I den nya vallagen används genomgående beteckningen röstmottagare på alla som tar emot röster. Beteckningen valförrättare tas bort. Förtidsröstning I varje röstningslokal ska finnas så många röstmottagare som behövs för att röstmottagningen ska kunna genomföras. Något bestämt minsta antal röstmottagare finns inte uttalat i vallagen. Lokalens belägenhet, eventuella andra aktiviteter i lokalen och omständigheterna i övrigt måste avgöra om en röstmottagare kan tjänstgöra ensam eller om fler personer behövs. Eftersom de flesta förtidsrösterna kommer in under sista veckan före valdagen kan det vara skäl att i vissa lokaler då sätta in fler röstmottagare. För röstmottagning på häkten och kriminalvårdsanstalter kan institutionens egen personal förordnas och utbildas till röstmottagare. Vallokal Reglerna om röstmottagare i vallokal är oförändrade, dvs. det ska finnas minst fyra röstmottagare för varje valdistrikt varav en ordförande och en ersättare för denne. Det måste finnas minst tre röstmottagare närvarande i vallokalen vid röstmottagningen och en av dessa ska vara ordföranden eller dennes ersättare. I större distrikt kan det vara lämpligt att ta in fler röstmottagare för själva rösträkningen för att kunna genomföra den så snabbt och säkert som möjligt. 4. Hanteringen av förtidsröster Mottagningen av förtidsröster i den egna kommunen innebär att det tillkommer ett antal nya och/eller förändrade rutiner för valnämnderna. De röster som tas emot i en lokal för förtidsröstning måste sorteras i två grupper, dels röster som tillhör den egna kommunen, dels förtidsröster som ska 4
skickas vidare till andra kommuner. Varje kommun bestämmer hur och var sorteringen och distributionen av förtidsrösterna bäst kan ske. Ett alternativ är att sortera förtidsrösterna på plats i röstningslokalen och de röster som ska till annan kommun därifrån skickas direkt med post medan kommunens egna röster överlämnas till valnämnden. Ett annat alternativ är att samtliga förtidsröster fraktas till en central uppsamlingsplats som valnämnden ordnar och att all sortering och distribution sker där. Valnämnden måste också bestämma om förtidsrösterna ska förvaras på röstmottagningsstället eller transporteras dagligen till valnämnden. Rösterna måste förvaras på ett säkert sätt i ett utrymme som endast behöriga personer har tillgång till (se under avsnitt 3.1). För att följa upp hur många förtidsröster som kommer in, avser Valmyndigheten att i Portal utveckla en rapporteringsrutin där antalet röster som tas emot på röstmottagningsställena dagligen registreras in. Valnämnden kommer genom denna rapportering också att få visst underlag för sin onsdagsräkning. En handledning gällande de nya rutinerna kommer att tas fram preliminärt till mars 2006. I den nya vallagen föreslås att Posten AB ska ställa hela sin lantbrevbärarorganisation till förfogande för medverkan i val (3 kap. 6 ). De röster som lantbrevbärarna tar emot ska lämnas in till något röstmottagningsställe som lantbrevbäraren passerar på sin slinga. Det bör vara en central röstningslokal i t.ex. kommunhuset eller liknande. Det kan i många fall vara lämpligt att det postcenter som lantbrevbäraren hör till köps in som röstmottagningsställe. Varje kommun måste kontakta Posten AB lokalt för att ta reda på vilka lantbrevbärarslingor som passerar i kommunen och göra upp om var rösterna ska lämnas in. En lantbrevbärarslinga kan passera flera kommuner och lantbrevbäraren ska kunna lämna in alla mottagna röster på ett enda ställe utefter slingan. Det kan bli nödvändigt att överlägga med andra kommuner om var det är bäst att ta mot rösterna. Röster som tas emot från lantbrevbärare och som ska till annan kommun ska snabbt sorteras ut och sändas vidare. Valmyndigheten kommer att överlägga med Posten AB om lantbrevbäringen, transporten av röster som ska till annan kommun m.m. Det är möjligt att Posten AB kan komma att erbjuda även sådana tjänster som daglig hopsamling, lagring och sortering av förtidsröster. 5 Information Ändrat ansvar för förtidsröstningen kan innebära stora förändringar för väljarna och därför är extra insatser nödvändiga för att sprida information och kunskap om nyordningen. Alla som ska arbeta inom valadministrationen behöver också utbildning. 5.1 Information till allmänheten Allmänheten måste få god information om vad som gäller i fråga om förtidsröstningen. Det kommer troligtvis att vara möjligt att lägga in information om förtidsröstningsställen på röstkortets baksida. Valmyndigheten arbetar med en lösning där kommunerna för varje valdistrikt kan peka ut högst tre röstningslokaler som då tas med på röstkortet. Valmyndigheten planerar dessutom att ta fram och skicka ut foldrar med information om alla ställen för förtidsröstning per län. För att kunna trycka sådana är det viktigt att kommunerna så tidigt som möjligt kan lämna fullständiga uppgifter om de lokaler som kommer att användas vid förtidsröstningen. Uppgifterna kommer att kunna läggas in i Portal från och med februari 2006. Varje lokal ska anges med en korrekt adress, helst gatuadress. Valmyndigheten kommer med ledning av adressen att positionsbestämma lokalen så att den kan visas i en karta på myndighetens webbplats. I kartbil- 5
den kommer även namn och öppettider för respektive lokal att framgå. Valmyndigheten bedömer det nödvändigt att dessutom använda såväl annonsering i tidningar som i TV och radio för att uppmärksamma väljarna på nyheterna. Eftersom förhållandena kommer att vara olika i olika kommuner måste varje kommun dessutom ta ansvar för att sprida information om förtidsröstningen inom den egna kommunen på ett lämpligt sätt. Det måste redan under våren 2006 finnas en extra beredskap för att kunna svara på frågor om förtidsröstningen. Valmyndigheten kommer som tidigare att förstärka bemanningen på 020-825 825. Under våren 2006 kommer Valmyndigheten att presentera sin informationsplan. Kommunerna bör arbeta fram egna planer för informationsinsatser. Kommunernas lokala åtgärder är nödvändiga komplement till Valmyndighetens insatser. 5.2 Utbildningsmaterial Det kommer också att behövas extra informationsoch utbildningsinsatser för valadministrationen. Valmyndigheten avser att ta fram dels ett antal handledningar, dels utbildningsmaterial i OH- och Power Point-format för länsstyrelsernas och kommunernas egen utbildning av administrativ personal och röstmottagare. En lista över planerade handledningar kommer att läggas ut på valadministrationens egna sidor under våren 2006. Listan kommer att innehålla preliminära datum för publicering av varje handledning. 6 Underställning och samråd 6.1 Tillgänglighet till vallokaler och röstningslokaler Kravet på att lokaler där man kan rösta ska vara tillgängliga för funktonshindrade skärps. Om en kommun anser att det av särskilda skäl finns behov av att som röstningslokal eller vallokal använda en lokal som inte uppfyller kravet på tillgänglighet, ska saken underställas länsstyrelsen. Kommunen ska ange varför någon annan lokal inte kan användas i stället och vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att komma tillrätta med bristen inför senare val. Länsstyrelsen beslutar om kommunen får använda lokalen i fråga för det aktuella valet (3 kap. 3 och 4 kap. 20 ). Dessutom bör också finnas en rimlig utredning om eventuella alternativ som övervägts och varför de bedömts som sämre. Kommunen kommer därigenom att ha ett lagstadgat ansvar att tillgodose tillgängligheten för fysiskt funktionshindrade i både vallokaler och röstningslokaler. I propositionen hänvisas till Boverkets föreskrifter (BSF 2003:19) som handlar om enkelt avhjälpta hinder mot lokalers och platsers tillgänglighet. De lokala handikapporganisationerna kan också kontaktas för råd och upplysningar om tillgänglighet. Valmyndigheten kommer att i det formulär i Portal där valnämnden lägger in vallokaler och röstningslokaler lägga till en ruta i vilken valnämnden ska göra en markering om lokalen underställts länsstyrelsen för beslut. Det kommer också att finnas en ruta för fri text där valnämnden kan lägga in speciella anmärkningar beträffande vallokalen (t.ex. ramp finns vid speciell ingång till höger). Den uppgiften kommer att publiceras på Valmyndighetens externa hemsida som upplysning till väljarna. Alla underställningsärenden ska ske skriftligen. 6.2 Samråd om öppethållande i vallokal Vallokalerna ska som huvudregel vara öppna mellan klockan 08.00 och 20.00. Kommunerna får begränsa tiderna om väljarna ändå får goda möjligheter att rösta. Vallagen innehåller vissa minimikrav på öppethållande i vallokal. För val till riksdag, landsting- och kommunfullmäktige måste alla vallokaler vara öppna mellan klockan 09.00 och 13.00 samt mellan klockan 17.00 och 20.00. 6
Kommunen ska samråda med länsstyrelsen om kommunen tänker begränsa öppethållandet i en vallokal ( 4 kap. 21 ). Kommunen ska vid samrådet förklara skälet till bedömningen att väljarna ändå får tillräckligt goda möjligheter att rösta trots begränsningen. Alla samråd med länsstyrelsen ska ske skriftligen. 7 Utläggning av valsedlar Valadministrationen svarar i dag för att väljarna i varje röstningslokal har tillgång till partivalsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet. Vid 2006 års val är det förutom riksdagspartierna SPI - Sveriges pensionärers intresseparti (namnbyte kan komma att ske innan valet) och Sverigedemokraternas valsedlar som ska läggas ut. Partier som är representerade i landstings- eller kommunfullmäktige ska också få sina partivalsedlar utlagda av valmyndigheterna i samtliga röstningslokaler inom den kommun eller det landsting där de är representerade. Valmyndigheten kommer att låta trycka och skicka ut de här partiernas valsedlar till respektive kommun redan under februari - april månad 2006. De kommer i en speciell leverans tidigare än det övriga valmaterialet. Det blir således fler valsedlar än tidigare som valmyndigheterna ska svara för att lägga ut och se till att de hela tiden finns tillgängliga. Det ställer också större krav på utrymme i röstningslokalerna (jfr avsnitt 3.1). 8 Identitetskontroll I den nya vallagen införs en generell regel för identitetskontroll som ska gälla på alla ställen där man kan rösta. Regeln innebär att väljare och bud som inte är kända av röstmottagarna ska legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet (7 kap. 9, 8 kap. 6-9 och 9 kap 7 ). Om väljaren inte kan styrka sin identitet ska röstmottagarna inte ta emot rösten. Samtidigt åläggs röstmottagarna att dokumentera hur identiteten har kontrollerats (10 kap. 4 ). Dokumentationen kommer att ske i röstlängd (vallokal) eller väljarförteckning (röstningslokal). Om väljaren är känd för röstmottagaren ska röstmottagaren inte kräva att väljaren styrker sin identitet. I övriga fall kan röstmottagaren begära att få se legitimationshandling. Saknar väljaren id-handling kan väljaren styrka sin identitet genom att åberopa någon annan person som muntligen intygar vem väljaren är. (Det får då förutsättas att den personen kan visa en id-handling.) Om inte väljarens identitet kan styrkas på det sättet måste väljaren ombes hämta id-handling eller återkomma i sällskap med någon person som kan styrka väljarens identitet. Valmyndigheten kommer i informationen till allmänheten att tala om att väljaren alltid måste ha med sig id-handling och alltid vara beredd på att kunna styrka sin identitet vid röstning. Valmyndigheten kommer att ta fram två handledningar för röstmottagning, en för röstmottagning i vallokal på valdagen och en för övrig röstmottagning i kommunen. Båda handledningarna kommer att innehålla ett särskilt avsnitt om identitetskontroll vid röstmottagningen. Handledningarna beräknas vara klara i februari 2006. 9 Bud och lantbrevbärare 9.1 Budröstning Reglerna om budröstning ändras på följande sätt: Kretsen närstående som kan vara bud utökas till att innefatta också make/makas/sambos barnbarn, föräldrar eller syskon. Kommunen får möjlighet att särskilt förordna person(er) att vara bud. Det finns inga krav på att sådana bud ska ha viss relation till väljaren. Ett förordnat bud bör vara en person som upplevs trovärdig och neutral. Det kan röra sig om anställda eller tidigare anställda hos kommunen som på grund av sina personliga egenskaper bedöms lämpliga att anförtros ett sådant uppdrag. Det ligger i sakens natur att personer 7
med politiska uppdrag eller andra liknande kopplingar inte skall förordnas som bud. Sådana särskilt förordnade bud skulle kunna ersätta röstmottagning på vissa institutioner, där antalet röster förväntas bli mycket litet. Personal på häkten och kriminalvårdsanstalter kan också vara bud. Budet ska, om väljarens identitet inte är känd, kontrollera väljarens identitet. Budet ska dokumentera hur identiteten kontrollerats. Budet ska ange vilken typ av bud han eller hon är (t.ex..anhörig, vårdare, kommunalt bud, personal på häkte, lantbrevbärare). Den dokumentation som budet ska göra om sig själv och om väljarens identitet ska antecknas på ytterkuvertet för budröst och kontrolleras av röstmottagaren. För att få plats med alla uppgifterna kommer budröstkuvertet att göras större. Det enda kravet som ställs på vittnet är att han eller hon ska ha fyllt 18 år. Observera att det gäller fortfarande att den som är bud inte får vara vittne. 9.2 Lantbrevbärare Lantbrevbärarna ska också i fortsättningen vara bud ( 3 kap. 6 ). Lantbrevbärarna har samma skyldighet som andra bud att på ytterkuvertet för budröst anteckna hur de kontrollerat väljarens identitet. De ska också ange att de är lantbrevbärare och uppge eventuellt tjänstgöringsnummer eller liknande. De budröster som lantbrevbärarna tar emot ska lämnas till någon av de röstningslokaler som kommunen anordnat (se avsnitt 4). 10 Kostnader Överföringen av hela det lokala ansvaret för genomförandet av val till kommunerna innebär att uppgifter som staten tidigare svarat för övertas av kommunerna. En del av det anslag för allmänna val som Valmyndigheten använt för att bekosta förtidsröstningen på posten och vid särskilda röstmottagningsställen inom landet kommer att föras över till kommunerna. Beloppet och hur det ska fördelas regleras i en särskild förordning om statsbidrag. Kostnaderna för lantbrevbärare och kostnaden för posttransport av förtidsröster mellan kommunerna kommre även fortsättningsvis att bekostas av Valmyndigheten. 11 Extra val Regeringen får enligt regeringsformen (3 kap. 4 ) förordna om extra val till riksdagen. Valet ska hållas inom tre månader från förordnandet. Den tidsfristen är en maximitid. I själva verket måste ett extra val hållas inom så kort tid som möjligt eftersom landet inte under någon längre tid kan stå utan politisk ledning. Därför har t.ex. tiden för förtidsröstning inom landet vid extra val förkortats till 10 dagar mot normalt 18. Folkstyrelsekommittén presenterade i sitt betänkande Folkstyrelsens villkor (SOU 1987:6) en tidsplan enligt vilken extra val skulle kunna ordnas inom 35 dagar från det att beslutet om val fattats. Vallagskommittén föreslår ingen exakt tidsplan för genomförande av extra val utan menar istället att tiden fram till valdagen bör avgöras utifrån de förhållanden som gäller när det bestäms att ett extra val ska hållas. Situationen kan vara sådan att det i vissa fall krävs att val genomförs på 35 dagar. Det här förutsätter att valmyndigheterna har en grundläggande beredskap för att extra val ska kunna genomföras inom den angivna tidsramen. Detta gäller särskilt kommunerna, som ansvarar för att det finns vallokaler, röstningslokaler, röstmottagare och valmaterial. Valmyndigheten har under hösten 2004 genomfört ett visst utredningsarbete för att ta fram vilka åtgärder 8
som måste vidtas för att i hela valorganisationen höja beredskapen för genomförande av extra val. Bl.a. kan konstateras att kommunerna måste se till att alltid hålla aktuella register över vallokaler och röstmottagare och att uppdatera samtliga register åtminstone en gång per år. Valmyndigheten planerar att det efter 2006 års val ska finnas möjlighet att ajourhålla uppgifterna i Portal. Det är också nödvändigt att kommunen har ett lager av valmaterial för ett extra val till riksdagen. Det omfattar partivalsedlar, kuvert, förteckningar, omslag m.m. Valmyndigheten kommer att fortsätta arbetet med detta och uppmanar kommunerna att se över lagerutrymmen m.m. samt inventera material som eventuellt finns hos kommunerna. Efter 2006 års val bör kommunerna bygga upp ett lager av material som behövs för genomförandet av ett extra val till riksdagen. 12 Tidsplan En preliminär kalender finns på valadministrationens egna sidor. Här följer endast några hållpunkter: Mars 2005 Januari 2006: - Valnämnderna fortsätter planeringen av vallokaler och röstmottagningsställen, tar kontakt med hyresvärdar och lokala handikapporganisationer samt samråder med länsstyrelsen. - Valnämnden utreder var institutionsröstning ska ske och förordnar kommunala bud. - Röstmottagare börjar utses och arvoden fastställs. - Portal öppnas den 16 januari 2006 för valmaterialbeställning och vissa grunduppgifter (lokaler för förtidsröstning och institutioner). Februari 2006: - Den 22 februari 2006 öppnas Portal för registrering av adresser och öppettider för vallokaler. - Handledningar för röstmottagning m.m. finns tillgängliga på valadministrationens egna sidor. Våren 2006: - Länsstyrelsen utbildar kommunernas valnämnder. - Hela valorganisationen ska vara klar med personal, material och lokaler. Valnämnden utbildar röstmottagare och andra som har uppgifter i valet. Valnämnden bör även utbilda kommunala bud och eventuellt nya lantbrevbärare. - Statistik över röstberättigade och över poströstning vid tidigare val finns på valadministrationens egna sidor. Augusti-december 2005: - Kommunfullmäktige beslutar om valdistrikts- och valkretsindelning (Länsstyrelsen ska ha fastställt valdistriktsindelningen senast 1 dec.) samt eventuellt om ändring av antal ledamöter i fullmäktige och till vilken andel ersättare ska utses (beslut före 1 april). - Valnämnden inventerar material och kontaktar ev. Posten AB om övertagande av material. - Valnämnden planerar informationsinsatser. - Statistik över mottagna institutionsröster 2002-2004 finns på valadministrationens egna sidor. 9