1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Basfakta om programmet Programmets namn: Ansvarig programledare/studierektor: Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Examensbenämning: Startår i sin nuvarande form: Huvudsakliga deltagande institutioner: Studietakt (helfart/halvfart): Campus/distans: Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Uppgifter/kommentarer Konstnärligt kandidatprogram i teater, inriktning skådespeleri Eva Niste, utbildningsledare för skådespelarutbildningarna på Högskolan för scen och musik (HSM) 180 hp grundnivå Konstnärlig kandidatexamen i teater, inriktning fördjupat skådespeleri (Bachelor of Fine Arts in Theatre with specialization in acting) Skådespelarutbildningen på grundnivå har sina rötter i Statens scenskola och senare Teaterhögskolan i Göteborg. År 2005 gick dåvarande Teaterhögskolan, Operahögskolan och Musikhögskolan i Göteborg ihop till en gemensam institution: Högskolan för scen och musik. Skådespelarutbildningen gjordes om i och med Bolognareformen, då grundutbildningen blev treårig istället för fyraårig. I och med reformen förändrades då också stora delar i innehållet när ett helt år plockades bort från utbildningen. Skådespelarutbildningen startade i sin nuvarande form hösten 2007. Högskolan för scen och musik (HSM) Helfart Campus 30 hp (praktik på en teater eller i en film/tv-produktion) Ej på engelska (med undantag av korta gästlärarbesök). Antagning två år av tre. 10 platser/antagningsomgång. Från konstnärliga fakulteten: 323 000 kr per helårsstudieplats.
2 Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Samarbete i kurser och seminarier görs idag tillsammans med Konstnärligt kandidatprogram i musikal och Konstnärligt kandidatprogram i opera, med Konstnärligt kandidatprogram i filmisk gestaltning - regi och produktion, med Konstnärligt masterprogram i teater, inriktning skådespeleri, med forskarutbildningen inom ämnet scenisk gestaltning, samt med flertalet utbildningar inom Konstnärligt kandidatprogram i musik. Visst samarbete har också gjorts med Konsthögskolan Valand. Allmänt om utbildningen: http://www.hsm.gu.se/utbildning/skadespelarutbildning/ Länkar till utbildningsplan: http://www.hsm.gu.se/utbildning/skadespelarutbildning/kandidat_skadespeleri/ och kursplaner: årskurs 1 http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1111.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1301.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1102.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1302.pdf årskurs 2 http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1113.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1313.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1401.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1412.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1413.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1124.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1324.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1502.pdf årskurs 3 http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1306.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1511.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1513.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1611.pdf http://a0076.srv.lu.se:8080/gupdf/svenska/sg1221.pdf Ev kommentarer till uppgifterna ovan:
3 Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekr ytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Skådespelarutbildningen har genom åren haft ett stabilt söktryck på knappt 1000 sökande till 10 platser. De sökande var våren 2011 fördelade på knappt 70% kvinnor och drygt 30% män. En mängd sökande kommer från de övriga nordiska länderna. Förutom de 10 nyantagna studenterna har en utbytesstudent antagits och placerats i årskurs ett under hösten 2011. Hösten 2010 gjordes ingen antagning (utbildningen antar studenter endast två år av tre). Hösten 2009 antogs 10 studenter. Då konkurrensen om studieplatserna är mycket stor är kunskaps- och färdighetsnivån på de nyantagna studenterna hög. De flesta av studenterna har studerat teater på folkhögskola eller liknande när de börjar utbildningen och många av dem har också erfarenhet av filmarbete. Rekrytering Utbildningen marknadsförs via universitetets och institutionens hemsida och genom Öppet hus - en öppen dag för förutbildningar att besöka Huset Artisten. Vi tar också emot grupper, framför allt från olika förutbildningar, som vill besöka utbildningen. Den bästa marknadsförarstrategin är dock de kontakter som detta studenter har med många sökande, samt utbildningens bakgrund och rykte som scenskola och teaterhögskola, och numera som skådespelarutbildning. Arbetsmarknad och högre studier Skådespelarutbildningen på kandidatnivå utbildar skådespelare för teater, film, TV och radio. Vi har som mål att utveckla professionella, självständiga och kritiskt tänkande konstnärer med ett personligt scenspråk. Utbildningen är framför allt en konstnärlig professionsutbildning, vilket bl a kräver en bred kontakt och dialog mellan skolan och individer och organisationer från teater- och filmfältet. De senaste åren har arbetsmarknaden för professionella skådespelare drastiskt förändrats, vilket också ställer nya krav på utbildningen. På Sveriges institutionsteatrar anställs skådespelare idag nästa uteslutande på någon form av tidsbegränsad anställning. De fria grupperna har fått en mycket tuffare ekonomisk sits med minskade offentliga anslag. Film och TV är en viktig arbetsmarknad för våra utexaminerade studenter, men även här gäller tidsbegränsade anställningarna. Nya uppdragsgivare har också kommit in på marknaden med olika uppdrag som inläsning, dubbing eller liknande samt uppdrag inom skola och vård. Idag skapar och producerar också allt fler skådespelare sina egna föreställningar. Skådespelarutbildningen på kandidatnivå ger idag behörighet att söka vidare till en magister- eller masterutbildning, och sedan vidare till utbildning mot forskning. Idag går dock inga av
4 kandidatutbildningens studenter direkt vidare till masterutbildningen i teater på HSM, då vi kräver arbetslivserfarenhet för att kunna söka in på masternivån. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. - På grund av det höga söktrycket på skådespelarutbildningen har arbetet med att rekrytera nya sökandegrupper till utbildningen inte blivit prioriterat. Sett utifrån ett likabehandlingsperspektiv, både för utbildningen, för aktörerna på teaterfältet men i förlängningen också för publiken, behöver vi börja arbeta med denna fråga. Vi tänker att breddandet av rekryteringen till utbildningen kan ske bl a genom nya nätverk, uppsökande verksamhet som t ex att hitta ny publik och nya målgrupper när vi spelar inför publik och arbetar i olika projekt, samarbete med förutbildningarna, samarbete med de teatrar som idag jobbar aktivt med likabehandlingsfrågor. Utbildningen behöver nu sätta ihop en strategi för arbetet. I stort sätt 100% av de studenter som påbörjar utbildningen genomför de tre åren och tar examen. I undantagsfall har studenter begärt studieuppehåll för föräldraledighet eller för en termins arbete på en teater. Se punkten ovan. Genom hela utbildningen finns ett aktivt fungerande studentstöd, där både lärarlaget inom utbildningen och studenternas respektive handledare följer deras utveckling och process på nära håll. Upplägget av kurser och innehåll strävar efter ett helhetstänkande, så att studentens vardag blir så lite splittrad som möjligt. Kraven på studenterna är höga med ett högt tempo. Pressen är också stor på studenterna då skådespelararbetets konstnärliga arbete många gånger sätter igång personliga processer hos studenterna. Här har pedagogerna har stor erfarenhet och god kompetens
5 II. Innehåll och utformning A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. att följa upp studenternas arbete. Kvaliteten på kursplanerna utvärderas vid varje utvärdering av kurs. Studenterna och ansvarig lärare går igenom och diskuterar mål och innehåll innan kursstart, under kursens gång och efter kursens avslutning. Kursplanen ligger till grund för utvärderingen. Efter utvärdering tas resultatet av samtalen upp i kollegiet. Vid behov revideras sedan kursinnehållet och/eller kursplanen. Innehållet i utbildningsplanen är formulerad inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. Kursplanerna i sin tur är formulerade utifrån mål och innehåll i utbildningsplanen. Utbildningsprogrammet gjordes om i och med Bolognaprocessen 2007 och efter det har ingen revidering gjorts av utbildningsplanens innehåll och mål (förutom vissa förändringar som gjorts i kursernas poängfördelning). De revideringar av kursplaner eller nya kursplaner som skapats har formulerats efter utbildningsplanens mål och innehåll. Utbildningen fokuserar på skådespelarens gestaltningsarbete, där den sceniska gestaltningen är kandidatutbildningens kärna och röda tråd. Alla gestaltningsämnen inom utbildningen (scenframställning, rörelse, röst, tal, sång och film) samspelar till en helhet inom scenisk gestaltning, där ett tätt lärarlagsarbete är förutsättningen för integration och samarbete mellan ämnena. Utbildningen följer en progression där den sceniska gestaltningen grundläggs, tillämpas, utvecklas, förnyas och fördjupas. Detta sker också tillsammans med kritisk reflektion kring det egna arbetet, och i relation till olika normkritiska perspektiv. Utbildningen arbetar med en blandning av traditionellt yrkeskunnande och moderna tekniker och konstformer. Parallellt med en mera traditionell teatertradition har skolan sedan länge arbetat med blandformer inom det postdramatiska området med devising som metod. De senare åren har även kandidatutbildningens slutproduktioner samt olika sceniska projektet gjorts inom denna ram. Studenterna ska under sin utbildning komma i kontakt med ett brett och inspirerande spektra av scen- och filmkonst utifrån olika ideal och estetik. Utbildningen avslutas under sista året med tre större arbeten: - Skådespelarens praktik, 24,5 högskolepoäng. Här får studenten möjlighet att under en termin praktisera på en teater eller i en film/tv-produktion. Vanligtvis är studenten är med i en
6 teateruppsättning, under hela repetitionsarbetet och spelperioden. Här prövas studentens kunskaper och färdigheter från de två första årens utbildning i mötet med den professionella världen på teatern eller i filmteamet. - Självständigt arbete (examensarbete), 15 högskolepoäng. Kursen utgår från frågeställningar och reflektioner som studenten har med sig in i eller under utbildningen. Examensarbetet syftar till att utveckla och träna reflektion som metod och redskap för ett kritiskt förhållningssätt till bland annat teaterområdets traditioner, professionens villkor och förutsättningar, möjligheter och begränsningar och kan ses som en första introduktion till konstnärlig forskning. Kursen förbereds redan från årskurs 1 genom samtal, seminarier och workshops kring olika teman, som den reflekterande konstnären, teater och samhälle (där skådespelaren belyses i relation till teaterns historia och samtid) och textanalys. I kursen ska studenterna göra ett arbete i två reflekterande, sammanhållande delar: en skriftlig/dokumenterande del samt en gestaltande del. Kursen omfattar seminarier och workshops, och handleds både utifrån ett vetenskapligt och från ett konstnärligt perspektiv. Handledningen sker i grupp och enskilt. Arbetet redovisas genom möte med opponent och publik. Vid flera redovisningstillfällen har också masterstudenterna fungerat som samtalspartners och opponenter. Kursen självständigt arbete är och har varit under ständig utveckling sedan start, där vi bl a diskuterar att integrera kursen med andra moment i utbildningen. - Konstnärligt sceniskt arbete, 15 högskolepoäng. Kursen består av en scenisk produktion, en slutproduktion, där ensemblearbetet står i fokus. Studenterna är själva med i valet av text/pjäs/innehåll samt regissör. Av de senaste sju slutproduktionerna har tre av uppsättningar varit nyskrivna pjäser eller texter (varav en skapad av studenterna tillsammans med regissören). Dessutom har alla sju föreställningarna varit Sverige- (och ibland världs-)premiärer. Flera slutproduktioner har gjorts i samarbete med olika teatrar, där repetitioner och föreställningar har legat på teatern, i samarbete med skolans lärare. Akademisk samverkan inom GU Utbildningen befinner sig i huset Artisten, en miljö med c:a 600 studenter inom musik, pedagogik, opera, musikal och teater. Många studenter har vittnat om betydelsen av miljön i huset som introducerat dem till nya konstformer och inspirerat till kortare eller mera livskraftiga samarbeten. Skådespelarutbildningen har ett nära samarbete med musikal- och operautbildningen i huset, där flera kurser i årskurs ett i metodträning och scenframställning är helt eller delvis gemensamma. Även andra samarbeten görs i huset, som gemensamma seminarier, att musiker och/eller
7 komponister medverkar i en teaterproduktion, eller att skådespelarna är med i en konsert. Här tittar vi på hur vi kan utveckla samarbeten över gränserna ytterligare. Utbildningen har också påbörjat en breddning och profilering i och med ett antal fristående kurser inom ämnet teater och närliggande konstformer. Lärarna på utbildningen är också aktiva i institutionsarbetet på HSM, bl a i Högskolerådet, Programrådet, och i skapandet av nya kurser och utbildningar. Flera av lärarna har också haft uppdrag bakåt i tiden som rektor, utbildningsledare eller liknande. Skådespelarutbildningen har också ett tätt samarbete med Filmregiutbildningen vid Göteborgs universitet, där skådespelar- och regiklasserna följs åt genom utbildningen bland annat med flera gemensamma, integrerade kurser under utbildningsåren. Fokus läggs bl a på att skapa respekt för varandras blivande yrkesroller. Det täta samarbetet mellan studenterna genererar ny kunskap och skapar nätverk som fortsätter att verka efter det att studenterna har gått ut. En komplett miljö Skådespelarutbildningen på kandidatnivå är idag del av den kompletta miljön inom området teater på HSM. Hösten 2008 startades en ny masterutbildning i teater med inriktning fördjupat skådespeleri. Masterutbildningen har tillsammans med forskarutbildningen och forskningen inom området scenisk gestaltning fört in nya perspektiv till kandidatutbildningen. Den kompletta miljön har också öppnat upp för nya kontakter med teaterfältet och kulturbranchen, vilket har gynnat utbildningens innehåll, studenter och pedagoger. En del av undervisningen sker i samarbete med masterutbildningen inom området teater, där masterstudenterna exempelvis har fungerat som bollplank för kandidaterna för reflektion i deras självständiga arbeten. Gemensamma seminarier för hela den kompletta miljön inom teater - kandidat, master och doktorandnivå - har också börjat utvecklas med tydligare strukturer. Den kompletta miljön har också öppnat upp för nya kontakter med teaterfältet och kulturbranchen, vilket har gynnat alla tre utbildningarnas innehåll, studenter och pedagoger. Masterutbildningen bör idag ses som en av grogrunderna för den framtida konstnärliga forskningen inom teaterområdet. Parallellt med arbetet över nivåerna inom den kompletta miljön teater och mötet med teaterfältet, har också teaterområdet på HSM vidgats till att omfamna också mer gränsöverskridande scenkonst. En ny internationell masterutbildning, Contemporary Art Communication, med inriktning mot fysisk gestaltning, dansfilm, ljudperformance och det offentliga rummet, håller på att utvecklas inom det sceniska området vid HSM. Vi planerar nu för ett nära samarbete mellan denna utbildning och masterutbildningen i teater med start hösten 2012, ett samarbete som också
8 betyder en ökad internationalisering och breddning av konstfältet inom den kompletta miljön inom teater, vilket också kommer att beröra kandidatutbildningen. Under hösten 2011 startar skådespelarutbildningarna Forum för skådespelarkonst. Syftet är att skapa en mötesplats där skådespelarstudenter på alla nivåer, lärare, forskare, professionella skådespelare och andra teaterarbetare samt intresserad allmänhet kan sammanstråla och belysa skådespelarkonsten ur olika perspektiv och synvinklar på ett djuplodande sätt. Till denna mötesplats kommer gäster att bjudas in för att skärskåda just deras konstnärskap och infallsvinklar. Nationell och internationell forskning inom området kommer att synliggöras och frågor som känns speciellt brännande kommer att rådbråkas. Forumet, som finns annonserat i HSM:s säsongsprogram, är tänkt att återkomma två gånger per termin. Övrig samverkan Samverkan och dialog med olika aktörer inom teater- och filmfältet är en viktig del för utbildningen. Detta sker idag både genom olika nätverk och genom samarbeten, där utbildningsledaren eller någon en lärare sitter med i flera styrgrupper. Vi har också ett nära samarbete med olika institutionsteatrar och fria grupper i framför allt Västsverige, bl a genom samarbete i slutproduktioner, studenternas praktik och andra gemensamma aktiviteter. Mentorsprogrammet är en annan viktigt del, se punkt II C 4 Se vidare under internationell samverkan, punkt II E 3. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. Konstnärliga utvecklingsprojekt De senaste åren har ett antal konstnärliga utvecklingsprojekt, men också forskningsprojekt, genomförts inom scenområdet på högskolan. Dessa berör dokumentation av pedagogiska metoder, metodutveckling och reflektion kring teaterkonstens förutsättningar och praxis, men också den konstnärliga forskningen inom scenkonsten. Flera av projekten har genomförts av lärare knutna till skådespelarutbildningarna. Kandidatutbildningen bl a har deltagit i seminarier eller workshops i följande projekt: Postdramatisk teater som metod och praktisk teori innanför och utanför akademien som bedrivs under tre år i ledning av två av lärarna vid utbildningen, Cecilia Lagerström och Pia Muchin, och Drömarbete för skådespelare som genomfördes av Per Nordin, lärare på skådespelarutbildningarna, och Ingrid Blidberg, masterstudent på Filmhögskolan. Vissa projekt genomförs i samverkan med andra fält och institutioner. Ett exempel är det konstnärliga utvecklingsprojekt som avslutades 2010 där Pia Muchin, lärare på
9 skådespelarutbildningarna, genomförde en studie av den egna praktiken i samarbete med en filosof, Eva Mark, och i samarbete med Teaterhögskolan i Stockholm. Resultatet av projektet blev boken Teorier ur konstnärliga praktiker (Carlssons 2011). Se vidare under internationell samverkan, punkt II E 3. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Undervisningen sker till största delen i grupp men också individuellt. Scenframställningen är oftast schemalagd i projektform, där lärarledda lektioner i grupp varvas med eget arbete. Teknikämnena inom den sceniska gestaltningen, som röst och tal, sång samt rörelse och fysisk gestaltning, löper mer eller mindre kontinuerligt under de fyra första terminerna. Här varvas lärarledda lektioner, både enskilt och i grupp, parallellt med studentens eget arbete. Arbetsmaterialet i delkurserna ovan är främst dramatisk text, olika sorters prosa, dikter och sånger. I ämnet scenisk gestaltning ingår också tre mindre delar: teater och samhälle, den reflekterande konstnären och textarbete. Här är seminarieformen den vanligaste undervisningsformen men delarna innehåller också gestaltande moment i workshopform. Kurslitteraturen är främst facklitteratur inom området samt olika former av dramatisk text. Ett genomgripande mål för kandidatutbildningen är att stärka studenten i sitt egna självständiga konstnärskap i det skapande arbetet tillsammans med andra. Vägen dit är mötet med skådespelarkonst och konstnärerna, samt en gedigen färdighetsträning och kritiskt reflekterande, där framför allt processen är i fokus. Pedagogerna arbetar i lärarlag och har ett tätt samarbete i de olika ämnen som ingår i den sceniska gestaltningen. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under Redovisningen av de olika ämnena inom den sceniska gestaltningen sker kontinuerligt under kursens gång i arbetet på golvet, och i slutet av delkursen eller kursen bl a genom öppna lektioner eller inför en inbjuden publik. Arbetet följs också upp i seminarier och i samtal mellan studenter och lärare. Redovisningen av de mera teoretiska momenten görs i seminarieform, t ex med deltagande i samtal, redovisning av eget arbete eller grupparbete eller genom gemensamma readings. I undantagsfall görs redovisningen i form av en muntlig eller skriftlig tentamen. Kandidatutbildningens första år bygger till stor del på studentens närvaro i gruppen och arbetet på golvet. Gruppens storlek varierar mellan knappt 20 till drygt 10 till 5-6-grupp. Ordinarie veckor
10 programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. kan det ligga c:a 30 tim/vecka i lärarledd tid för den enskilda studenten. Utslaget på 40 veckor motsvarar detta knappt 20 tim/vecka. Under andra och tredje året ökar andelen självständigt arbete för studenten. Metodarbete på skådespelarutbildningen Två olika, men mycket närliggande grenar inom västerländsk skådespelarträning är av central betydelse för skådespelarutbildningen. Båda metoderna kom till Statens scenskola i Göteborg (föregångare till HSM) under 1960- och 70-talen och har sedan dess vidareutvecklats av flera olika pedagoger för att nu utgöra en stark profil för de sceniska utbildningarna vid HSM. Att dessa tillvägagångssätt fortfarande lever och utvecklas har stor betydelse för utbildningens identitet. Skolan vill ge studenten två tydliga metoder för gestaltningsarbete som hon/han sedan kan brottas med och införliva med utvecklandet av ett eget sätt att arbeta som skådespelare. Den ena metoden har sin startpunkt i den vidareutveckling av Konstantin Stanislavskijs arbete som den amerikanska skådespelaren och teaterpedagogen Uta Hagen (1919-2004) stod för. Hennes arbetssätt togs senare vidare av den brittisk-amerikanska teaterpedagogen Doreen Cannon (1930-1995). Cannon arbetade bl a som gästpedagog på skådespelarutbildningen under närmare 20 år fram till sin död. Den andra grenen inom skådespelarträningen kommer från den svensk-brittiske teaterpedagogen och dansaren Yat Malmgren (1916-2002) och hans vidareutveckling av rörelse- och danspedagogen Rudolf Labans (1879-1958) arbete. Även Malmgren var påverkad av Stanislavskij och såg Uta Hagen som en av sina inspiratörer. Han var gästlärare vid skådespelar- och operasångarutbildningarna i Göteborg mellan åren 1966 och 1973. Grunden för dessa metoder kan sammanfattas med tre meningar: Jag är - Jag vill - Jag gör. Det handlar om skådespelarens arbete med rollen (Jag är), vad rollen kan tänkas vilja i den sceniska situationen (Jag vill) och vad rollen gör för att uppnå det hon vill (Jag gör/handlar). Hos oss benämner vi vanligtvis detta som karaktär aktion aktivitet. Den s.k. Yat-metoden fokuserar på rollarbetet och transformationen av det egna skådespelarjaget till karaktärens jag, utan att för den skull tappa viljeinriktning och handling. På detta sätt länkar de två metoderna tydligt och konkret in i varandra. Coachning Fem av de fasta pedagogerna samt utbildningsledaren har under 2009 och 2010 genomgått en coachningutbildning på HSM. Alla har nu, på olika sätt utifrån olika behov, börjat föra in
11 coachningen och ett coachande förhållningssätt som pedagogiska verktyg i utbildningen. Ett pedagogiskt utvecklingsprojekt kopplats till coachningmetoden håller nu på att startas av en av lärarna, i samarbete med en lärare från musikområdet på HSM. En fortsättningskurs ges under hösten 2011 på HSM, där fem personer från gruppen deltar. Lärarlaget och normkritikarbete Pedagogerna på skådespelarutbildningens kandidatnivå har en lång tradition bakåt av lärarlagsarbete, där metoder har utvecklats och gemensamma projekt och kurser har skapats och genomförts genom lärarsamarbetet på utbildningen. Under de senaste åren har vi vidareutvecklat lärarlagsarbetet, till att lärarna idag gemensamt planerar för och utför de olika kurserna. Parallellt med samarbetet kring utbildningen har lärarlaget sedan januari 2009 genomfört ett antal normkritikseminarier, där fokus har lagts på olika frågor kopplat till utbildningen, t ex genus, identitet och makt. Normkritikseminarierna är en direkt fortsättning på arbetet med Att gestalta kön-projektet, se nedan. Gamla normer, etablerad utbildningsstruktur och maktförhållanden har ifrågasatts och ersatts med nya modeller för samarbeten och sätt att se på utbildningen och dess innehåll. Arbetet har också krävt mod för att våga ifrågasätta vad vi håller på med, och att ha ett kritiskt förhållningssätt till utbildningen, till sig själv och varandra. Lärarlagsarbetet på skådespelarutbildningen har fått många positiva konsekvenser. Utbildningens identitet och placering i HSM har blivit tydligare. Idag har lärarna en större förståelse och respekt för varandras ämnen och dess förutsättningar. För studenternas del skapar arbetet i lärarlaget en bättre helhet i utbildningen. I lärarlagsarbetet har lärarna olika ansvarsområden i olika projekt, och beroende på ämnesinriktning, kompetens men också lust får lärarna olika uppdrag i projekten. Ämnesgränserna är idag mera flexibla där ämnena kan överlappa och mötas, och där nya metoder och former för undervisningen också har skapats. Arbetet i lärarlaget är tidskrävande, både i förberedelsearbete, genomförande och i uppföljningsarbete, men kan också ses som en tidvinst pga en tydligare organisation. Med många pedagoger inblandade samtidigt krävs en mycket tydlig struktur och därmed en striktare disciplin att hålla sig till den beslutade formen, särskilt då gästpedagoger medverkar i kursen. Att gestalta kön Att gestalta kön var ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt kring genusperspektiv som genomfördes under år 2006-2009 vid Sveriges högskoleutbildningar för skådespelare,
12 musikalartister och mimare. De som deltog var studenter, lärare och ledning på de fyra skolorna. Syftet med projektet var att skapa kunskap om de konstnärliga och pedagogiska val som görs i arbetsprocesserna vid de olika utbildningarna. I stort sätt allt man gjorde under dessa år befanns sig under lupp - den sceniska gestaltningen, dramatiken och lyriken, pedagogiken och scenkonstbranchen. Projektet har fått stor påverkan på skådespelarutbildningarna, där vi idag kan se förändringar i kursinnehåll och kursupplägg, undervisningsmetoder och samarbetsformer. Arbetet gav också lärarna redskap för att kritiskt granska sin praktik. Val av repertoar, hur rollbesättningar görs och hur antagningsproven genomförs är annat som är förändrat. Arbete med makt i rummet samt normkritikseminarierna som lärarlaget arbetar med är ytterligare delar sprungna ur detta arbete. Ute på teaterfältet märks numera dessa nya kunskaper tydligt hos före detta skådespelarstudenter. Om detta vittnar bl a tre teaterregissörer i en intervju i Teatertidningen nr 3/2011. Ronnie Hallgren, regissör, VD för Göteborgs stadsteater och adjungerad professor på skådespelarutbildningarna vid HSM var en av dem som intervjuades: Det som jag tycker har hänt i de scenkonstnärliga utbildningarna på högskolenivå under 2000- talet är att den nya generationen har fått arbeta oerhört mycket mer utifrån perspektivet den självreflekterande skådespelaren. Hur yttrar sig det? Att man anlägger ett normkritiskt perspektiv i utbildningen på ett helt annat sätt än man gjorde för bara 10-15 år sedan. Det gäller inte bara kön utan etnicitet, religion, funktionsnedsättningar, könsöverskridande identitetsuttryck Jag kan se att de som kommer ut från skolorna nu ställer sig fler normkritiska frågor. Teatern och konsten tenderar att uppfylla publikens förväntningar, inom till exempel den heterosexuella normen, men nu tycker jag att den nya generationens skådespelare kommer ut från utbildningarna med fräschare ögon. Jag menar inte att äldre skådespelare inte reflekterar över normer, men unga har i högre grad uppmanats att arbeta med det som perspektiv. Att gestalta kön-projektet finansierades av NSHU och Framtidens kultur. Projektet har också gett inspiration till skapandet av projektet Musik och genus på HSM. Antagningsproven För några år sedan påbörjades processen med att syna antagningsproven på kandidatnivå, också med nya infallsvinklar från projektet Att gestalta kön. Idag planeras och genomförs proven med större självkritik och med medvetenhet kring utbildningens gamla normer och i genus- och likabehandlingsfrågor. Jurymedlemmarna, som kommer både från utbildningen (studenter och lärare) och teaterfältet, arbetar med att kritiskt granska sin egen blick och ifrågasätta de val man
13 automatiskt gör. De diskuterar hur samtal ska föras i juryrummet. Utbildningen kvoterar inte längre in sökande för att få en jämn könsfördelning och tittar inte heller på ålder. Val av text har granskats och juryn arbetar med könsneutrala roller. Målet är att proven ska bli en lärandeprocess, och inte bara ett resultat för urval. Handledare för studenterna Hösten 2011 sjösätter vi en ny modell av studentstöd för årskurs 1 med enskilda handledare för studenterna. Handledaren är en lärare ur lärarlaget vars uppgift är att följa studentens utveckling i de olika kurserna, ansvara för utvecklingssamtal, erbjuda studievägledning, mm. Handledaren kommer att jobba med ett coachande förhållningssätt, där coachning också är en av samtalsmetoderna där så passar. Eventuellt kommer också uppföljning av processdagboksskrivande att ligga på handledaren längre fram i utbildningen. Studenten får en ny handledare vid varje terminsstart. Mentorsprogram Från årskurs två har studenterna möjlighet att få en egen mentor. Mentorn är en skådespelare från teaterfältet som är intresserad av att följa en skådespelarstudents arbete och process med samtal under utbildningen, och till och med året efter deras examen. Mentorsprogrammet erbjuds av Trappan (ett kompetensutvecklingsprojekt för scen, ton, film och TV, finansierat av bl a Västra Götalandsregionen), där också mentorerna utses och kopplas samman med studenterna. På så sätt blir mentorsprogrammet frivilligt för studenterna och fritt från de vanliga krav på resultat som är knutet till utbildningen. Mentorerna finns också med som en referensgrupp från teaterfältet till skådespelarutbildningen. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i Programmet har endast betygen G och U. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt inom utbildningens ram genom examination av kurserna. Som en referens, framför allt för konstnärlig kvalitet, har vi en bred kontakt med teater- och filmfältet genom en mängd gästlärare på hög nationell och internationell nivå, vilka speglar nivån på utbildningen såväl som den individuella nivån på studenterna. Studenternas praktiktermin är en annan referens till teaterfältet. Mentorsprogrammet (ovan) är också en sådan referens, samt kontakten med de andra skådespelarutbildningarna. Studenternas resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål, och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i
14 högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. För kvaliteten i bedömningarna av studentens resultat, se vidare punkten ovan. Majoriteten av kurslitteraturen är på svenska språket. En stor del av kurslitteraturen består av svenska och översatt dramatisk text, olika sorters prosa, dikter och sånger. Inga formella utbyten har gjorts år 2010. Utbildningen har dock tagit emot besökande lärare från Akademi for scenkunst i Fredrikstad, Norge; Holberg teaterskola i Köpenhamn, Danmark; och Guildhall School of Music and Drama i London, England. Samarbeten och nätverk Under de senaste åren har kandidatutbildningen haft kontakt genom olika besök eller andra samarbeten med följande institutioner eller organisationer: Akademi for scenkunst i Fredrikstad, Norge; Skuespillerskolen vid Aarhus Teater, Aarhus, Danmark; Holberg teaterskola i Köpenhamn, Danmark; Guildhall School of Music and Drama i London, England och Teaterhögskolan i Helsingfors, Finland och Faculty of Drama Arts i Belgrad, Serbien. Aktiviteterna har framför allt legat på lärarnivå och i vissa fall syftat till att knyta kontakter för framtida nätverk och samarbete. Studieresor Tack vare ett stipendium har utbildningen en lång tradition bakåt av studieresor, under varje år för en av årskurserna och ett par lärare. Ofta har resorna gått till platser dit man vanligtvis inte kommer, som Ryssland, Vitryssland, Moçambique, Algeriet och Serbien, men också Tyskland, England och USA för att nämna några. Studieresorna har syftat till att möta en teatergrupp eller teaterskola, ofta från en annan teatertradition än den på skådespelarutbildningen, och arbeta tillsammans under några dagar. I vissa fall har också ett motbesök varit möjligt, där utbildningen har stått som värd för besök. Studenterna vittnar om att de olika besöken har haft stor betydelse, då mötet med skådespelare, studenter och lärare från andra kulturer ofta gör att man får syn på sig
15 själv, sitt eget arbete och sin skola. Ett par exempel på studieresorna: Sommaren 2009 reste skådespelarutbildningens blivande årskurs 3 tillsammans med ett par lärare till Maputo i Moçambique för att under några veckor arbeta ihop med skådespelare vid Teatro Avenida, stödd och ledd av den svenske författaren Henning Mankell. Syftet med resan var i huvudsak att studenterna skulle få lära känna och arbeta tillsammans med teaterarbetare med ett annat språk och kultur än den svenska. Besöket var också en start inför ett eventuellt framtida utbyte och samarbete mellan utbildningen och teatern kring den nya teaterutbildning som teatern så småningom planerar att starta. Under hösten 2009 deltog studenterna i årskurs 2 samt lärare i "Steg mot framtiden", en internationell workshop finansierad av Svenska institutet som tog plats i Algeriets huvudstad Alger. Förutom de svenska studenterna och lärarna deltog c:a 20 studenter och lärare från olika arabiska länder under en dryg veckas tid, där man arbetade och bodde tillsammans på en teaterskola. En fortsättning på projektet genomfördes i Tunisien sommaren 2011 med en längre kurs på 5 veckor, där en student och en lärare deltog. En fortsättning på samarbetet planeras eventuellt, kanske under 2012. Internationellt center kring Yat-metoden Skådespelarutbildningarna arbetar sedan hösten 2010 med att skapa ett internationellt center på HSM kring den metod för skådespelarens gestaltningsarbete som Yat Malmgren vidareutvecklade med grund i Rudolf Labans arbete (se II C 4 ovan). Yat-metoden, som den populärt kallas, är en av metoderna som lärs ut i skådespelarträningen på opera-, musikal- och skådespelarutbildningarna på HSM sedan många år. Tanken med centrat är att HSM ska bli en mötesplats och ett nav kring metoden, bl a vad gäller utbyte, utveckling, forskning, kartläggning och dokumentation. Kontakt har tagits med olika utbildningar och nyckelpersoner i England och Danmark för att initiera arbetet. Även arbetet med metoden Drömarbete för skådespelare (se II B 2 ovan) skulle kunna knytas till detta center. Övrigt med internationell anknytning Förutom gästlärare och besök till utbildningen från olika delar av världen pågår också ett antal konstnärliga utvecklingsprojekt med internationell koppling. Många av aktiviteterna är främst kopplade till master- eller forskarutbildningen men där kandidaterna också får ta del av arbetet genom olika presentationer och workshops.
16 Utbildningen har under de senaste åren vidgats till att vara en nordisk utbildning. Den nya skådespelarettan hösten 2011 består av 7 svenskspråkiga, 2 norskspråkiga och danskspråkig student, samt en dansk utbytesstudent från Akademi for scenkunst i Fredrikstad, Norge. Om den planerade internationella masterutbildningen Contemporary Art Communication startar 2012 (se II B 1) kommer dessa studenter att samläsa vissa kurser med skådespelarutbildningen vilket kommer att skapa en internationalisering av utbildningen för skådespelarna och breddar perspektiven över det internationella fältet inom scenkonstens olika inriktningar. III. Lärarkompetens 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. Lärarna på utbildningen är i många fall erfarna konstnärer inom området teater eller scenkonst, och ofta med koppling till internationellt arbete i sitt konstnärliga arbete eller genom sin forskning. Som inom de flesta konstnärliga utbildningar är den majoriteten av lärarna på skådespelarutbildningarna anställda inom det konstnärliga området, och ingen av de lärare som i huvudsak undervisar på kandidatutbildningen är disputerad. Behovet av vetenskaplig kompetens på kandidatutbildningen behövs i huvudsak inom det självständiga arbetet, där vi i årets kurs har engagerat en av doktoranderna inom området teater som en av lärarna. I olika seminarier i samarbete med masternivån och forskningen möter studenterna också disputerade lärare och kommer i kontakt med konstnärlig forskning på olika sätt. Utbildningen tittar också på ett ökat samarbete med de doktorander som finns inom forskningsområdet scenisk gestaltning, där tanken är att de ska komma in i undervisningen mera regelbundet genom sk institutionstjänstgöring. Skådespelarutbildningarna har två adjungerade professorer som undervisar både på kandidat- och masternivå: Gunilla Röör, skådespelare och regissör, anställd på 25% inom filmisk gestaltning och Ronnie Hallgren, regissör och teaterchef, anställd på 20% inom scenisk gestaltning med inriktning jämställdhet inom scenkonsten. På kandidatutbildningen är Gunilla Röör framför allt ansvarig för samarbetet och de gemensamma kurserna med Filmhögskolan. Ronnie Hallgren arbetar framför allt tillsammans med kandidatstudenterna med scenframställning med inriktning mot genus och jämställdhet. 3. Andel av undervisande lärare Utbildningens två adjunkter samt två lektorer har genomgått, alternativt blivit tillgodoräknade
17 som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Högskolepedagogisk grundkurs på GU. Vi planerar nu att de ska läsa vidare, alternativt bli tillgodoräknade på fortsättningsdelarna i kursen. Två av lektorerna har genomgått kursen om handledning inom forskarutbildning. Ingen av de adjungerade professorerna eller gästlärarna har genomgått kurserna. De fasta lärarna på utbildningen representerar olika spetskompetenser inom den sceniska gestaltningen med inriktning mot scenframställning, fysisk gestaltning, rörelse, röst- och tal, sång och film. Idag är två adjunkter, tre lektorer och två adjungerade professorer anställda med huvuddelen av sin tjänst på skådespelarutbildningarna. Dessa lärare undervisar både på kandidat-, master- och doktorandnivå, vilket en strategisk planering för att få ihop och utveckla den kompletta miljön. Skådespelarutbildningens pedagoger undervisar också på musikal- och operautbildningarna och inom musikområdet på HSM samt på Filmhögskolan och Valand vid Konstnärliga fakulteten. En ny utbildning för lärare i teater har också satts igång hösten 2011, där flera av lärarna knutna till skådespelarutbildningen också kommer att undervisa. Det finns ett visst utrymme i skådespelarutbildningarna för lärarna för att prova nya idéer och former och tänka nytt, vilket har lett till både en breddning och fördjupning av den kompetens som finns. Bland annat har detta lett till att flera konstnärliga utvecklingsprojekt har skapats, men också till metodutveckling och utveckling av lärarlaget på kandidatutbildningen. Flera av lärarna har eller är också engagerade i skapandet av nya kurser eller program på HSM. Förutom de anställda lärarna finns en rad gästlärare som kommer in i kortare eller längre projekt. Gästlärarna rekryteras från teaterfältet där de är till största delen är verksamma skådespelare eller regissörer. Det finns ett stort intresse bland konstnärer från teaterfältet att undervisa på utbildningen och att medverka vid antagningsproven. Vi ser att det är viktigt att hitta en bra balans mellan skolans fasta personal och gästlärare utifrån, och att utbildningen har och odlar goda kontakter med teaterfältet. Idag finns ett samarbete mellan utbildningen och teknikavdelningen som bör utvecklas i framtiden. I många av de kurser som idag görs finns teknikerna med i olika moment som handledning och stöd i undervisningen. Här behöver vi formulera och hitta sätt att strukturera kopplingen mellan den sceniska gestaltningen och tekniken på ett konstruktivt sätt för att höja kvaliteten på den delen i utbildningen. Vi tror att det är nödvändigt att studenterna idag får vissa grundläggande kunskaper inom både scen- och filmteknik. Detta är bl a en likabehandlingsfråga - att alla studenter får en grundläggande teknikbas att stå på, för att ha redskap att själva kunna driva
18 IV. Studentinflytande V. Omvärldsanalys Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. sina projekt vidare om de så önskar. Alla kurser utvärderas muntligen efter kursens slut av studenterna och medverkande lärare tillsammans med kursledaren, samt skriftligt och anonymt vid terminsslutet. Generellt får kandidatutbildningen mycket fina vitsord av studenterna, både i de muntliga och skriftliga utvärderingarna. Senaste självvärderingen vid HSM gjordes 2006, före utbildningen i nuvarande form hade startats. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av GU:s Studentbaromenter 2010 då statistiken bygger på svar från studenter vid hela Konstnärliga fakulteten. Bedömning av kvalitet görs på olika sätt (se ovan), genom utvärderingar och förändring av kursinnehåll, olika samarbeten och gästlärarbesök, regelbundna möten med studenterna, studenternas medverkan i Konstnärliga pedagogiska rådet, etc. Utbildningens pedagoger arbetar nära studenterna, som på de flesta konstnärliga utbildningar. Kritik eller problem på utbildningen som angår studenternas arbete eller arbetsmiljö fångas i regel snabbt upp av lärarna, handledarna eller utbildningsledaren, som också har regelbundna träffar med studentgruppen. Kandidatstudenterna har också en plats i skådespelarutbildningarnas Konstnärliga pedagogiska råd. Studenterna på HSM erbjuds också plats i de flesta arbetsgrupper och råd på institutionen. Programmet är unikt på Göteborgs universitet som konstnärlig utbildning inom området teater, skådespeleri, på kandidatnivå. Skådespelarutbildningen på kandidatnivå är en av fyra utbildningar inom teater med inriktning mot skådespeleri på högskolenivå i Sverige. Alla fyra utbildningarna ingår numera i ett universitet eller är en del av en större högskola: Teaterhögskolan i Malmö, Lunds universitet;
19 Teaterhögskolan i Luleå, Luleå tekniska universitet och Stockholms Dramatiska Högskola. De fyra skolorna fick möjlighet att beskriva sig själva utifrån några frågeställningar i Teatertidningen (nr 3/2011). I mångt och mycket liknar kandidatutbildningarna på de olika skolorna varandra, men skiljer sig mer på den avancerade nivån. På frågan om utbildningen har någon uttalad profil så skriver vi i Göteborg om den kompletta miljön inom teaterområdet på HSM samt miljön inom Konstnärliga fakulteten och HSM som en profil. Vi betonar också lärarlaget och det nära samarbetet i utbildningen, samt arbetet med metoder. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Se punkt I A 1 angående arbetsmarknaden. Göteborgsakademiker 2010 innehåller inte statistik för enskilda utbildningar utan de kunskaper vi har om hur relevant utbildningen är för den kommande yrkesrollen som skådespelare har vi fått enbart genom kontakt med före detta studenter (alumner). Slutsatserna från olika samtal med alumner är att innehållet i utbildningen är högst relevant och av mycket god kvalitet. Kritik har funnits från studenter att skolan bör lägga in mera av entreprenörskap i utbildningen, men åsikterna är inte entydiga. Här har vi också förändrat vissa delar i undervisningen. Se vidare punkten VII 3 nedan. Se punkt I A 1 angående arbetsmarknaden. Utbildningen är en spetsutbildning som utbildar till en osäker arbetsmarknad. Genom kontakten vi har med våra alumner vet vi att alla som går ut utbildningen jobbar mycket hårt på att etablera sig inom skådespelaryrket. Kontakten med alumner från skådespelarutbildningen sker mestadels genom inofficiella kontakter, genom möten på konstfältet och besök på institutionen. Under utbildningstiden bildas inofficiella nätverk mellan studenterna, där de fortsätter att hålla kontakten också efter att de har gått ut utbildningen. Före detta studenter medverkar också då och då vid olika seminarier i utbildningen. På HSM arbetar sedan våren 2011 med att formalisera kontakten med alumner, bl a genom seminarier och föreställningar på HSM, där studenter och alumner möts. Ang avnämare, så har utbildningen ett brett kontaktnät på teater- och filmfältet, se ovan.
20 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). Utbildningen är i ständig rörelse, genom utveckling av kurser, ämnes- och metodutveckling samt lärarkompetens. Diskussionen om vad vi ser som kvaliteter för en skådespelarutbildning är ständigt levande. Se vidare ovan. En möjlig förändring på sikt är att ge möjligheten för studenterna att i större grad kunna profilera sig under utbildningen. Kandidatutbildningen i teater, inriktning skådespeleri, är ett av c:a 15 program på HSM. Utbildningen leds av utbildningsledaren för skådespelarutbildningar, som har det innehållsliga ansvaret för utbildningen (konstnärligt och pedagogiskt) samt ekonomiskt och personellt ansvar, på delegation av Högskolerektor. Skådespelarutbildningarna har sedan 2007 ett Konstnärligt pedagogiskt råd, som består av utbildningsledaren, två fastanställda lärare, de två adjungerade professorerna, två studeranderepresentater (en från kandidat och en från master) samt utbildningskoordinatorn. Rådet har utbildningarnas långsiktiga frågor på sitt bord, och har till uppgift att vara visionärt och modigt. Ordförandeskapet i rådet är sedan ett år tillbaka rullande, och där den som är ordförande för dagen har möjligt att driva en särskild fråga. Det rullande ordförandeskapet är också en metod för att omfördela makten i rummet. Rådet har också ett arbetsutskott, ledningsgruppen, bestående av de två lärarna och utbildningsledaren. Här hamnar olika strategiska frågor av mera löpande karaktär. Sedan hösten 2011 har kandidatutbildningen ingen kursledare, utan delar av den resursen har fördelat på enskilda handledare till studenterna, se vidare II C 4. Utbildningen har en rad traditioner, ärvda både från scenskoletiden och från tiden som Teaterhögskola. Många av traditionerna bygger på att skapa en scenskoleidentitet, som ofta är mycket bejakande och positiv, men ibland har varit problematisk bl a utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Sammanslagningen till Högskolan för scen och musik har gjort att skolan idag inte ser likadan ut som för 6 år sedan, och nya traditioner har också kommit till. Vi arbetar nu med att tydliggöra vad som är kåraktiviteter och vad som är utbildningsverksamhet, och att separera dem när så bör göras. Det är dock viktigt att vi i det här arbetet inte kastar bort det som är bra för vår gemensamma miljö. Nu skapar vi också identitet på nytt inom den kompletta miljön inom teater - inom ämnet där både