Rapport #1 (ver.1) Utveckling av Hjelmsjö Roddstadion. Visionen Lakelands

Rapport #1 (ver.1) Utveckling av Hjelmsjö Roddstadion. Visionen Lakelands Juli 2011

Innehållsförteckning 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Beskrivning av anläggningen 3.1. Bakgrund 3.2. Disposition 3.3. Huvudbyggnad 3.4. Båthus med klubblokaler och övernattning 3.5. Annex på land 3.6. Husbåtar och bryggor 3.7. Anordningar för idrotten 3.8. Countryclub 3.9. Tekniska system 4. Intressenter 4.1. Idrotten 4.1.1. Rodd- och kanot 4.1.2. Långsimning 4.1.3. Skidor 4.1.4. Skridsko 4.1.5. Triathlon 4.1.6. Handikappidrott 4.2. Lokalsamhället 4.3. Näringsliv och organisationer 4.4. Turism 4.5. Högre utbildning 5. Organisatorisk struktur 5.1. Övergripande 5.2. Stiftelsen Lakelands 5.2.1. Ändamål 5.2.2. Swedish Rowing Cup 5.3. Högre utbildning 6. Ekonomi och finansiering 6.1. Driftskalkyl 6.2. Investeringar 6.3. Finansiering 7. SWOT-analys 8. Fortsatt arbete 9. Bilagor 9.1. Bildspel 9.2. Förstudiens genomförande 9.3. Skrivelser från förbund m.fl. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 2(26)

1. Förord När man ger sig in på ett projekt så blir det ofta en spännande resa där nya möjligheter (och begränsningar) successivt visar sig. Arbetet med detta projekt har medfört många kontakter, adresslistan omfattar i skrivande stund 185 personer, som var och en bidragit med synpunkter och inspiration. Projekt Lakelands, som initialt var en rodd- och kanotstadion kompletterad med faciliteter för konferens och turism, har till dags datum vuxit till ett träd med många grenar. Vilka av dessa grenar som är livskraftiga och åtnjuter omvärldens gillande återstår att se, men tvivels utan har Hjelmsjö Roddstadion potential att bli ett koncept Lakelands som under lång tid kan skapa glädje och nytta för många olika delar i samhället. När denna rapport skrivs är ett antal möten planerade efter semesterperioden, möten som kan komma att ha avgörande inverkan på projektets fortsatta utveckling. En gång ibland måste det dock dras streck och läget redovisas. Många människor har engagerat sig i projektet och kommer så förhoppningsvis även att göra det i den fas som nu tar vid. Mats Leo och jag avhåller oss från att rangordna insatser och engagemang men riktar ett varmt tack till alla som på olika sätt bidragit. Vi hoppas nu att vi med gemensamma krafter ska kunna bygga ett Lakelands även i sinnevärlden. Strövelstorp 31 juli 2011 Henrik Malmros Projektledare 2. Sammanfattning Skånes Roddförbund äger sedan 50-talet en tomt på 6000 m2 vid Hjälmsjön i Örkelljunga kommun. Med ett klubbhus och ett måltorn som bas arrangeras årligen 4-6 regattor inom rodd och kanot. Själva banområdet har sex roddbanor 2000 mx 12,5 m. Skånes roddklubbar bedriver också träning vid anläggningen. Anläggningen är behov av upprustning och ekonomin är otillfredsställande. I september 2010 startade denna förstudie baserad på ett bidrag från Leader nordväst norra i syfte att föreslå utvecklingsalternativ för anläggningen. Förstudien föregicks av ett antal studieresor, inom och utom landet. Bl.a. inspirerades vi av Woodlands, en countryclub inkluderande golfbanor i Örkelljunga, vilket fick oss att namnge vårt projekt till Lakelands. Från början har det framstått som omöjligt att finansiera en ren idrottsanläggning varför vi utgått från en anläggning för konferens, turism och idrott. Dimensionering har gjorts i samråd med bl.a. Helsingborg Business Region och tankarna har visualiserats av Möllers Arkitektbyrå i Ängelholm. Anläggning har dimensionerats för 50 konferensgäster i enkelrum alternativt upp till ca 200 idrottsmän. Huvuddelen av bäddarna är förlagda till husbåtar. Husbåtarna är försedda med elmotordrift och pla- Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 3(26)

neras använda i öppet vatten av turister och i samband med idrottsevenemang. Anläggningen är avsedd vara bemannad året runt. De fasta anläggningar som planeras är en huvudbyggnad i tre plan bland annat inrymmande; gym och hygienutrymmen, reception och restaurang samt konferenslokal. I en separat byggnad finns båthus och, ovanpå detta, lokaler för regionala idrottsklubbar samt fyra hotellrum. I två separata längor görs ytterligare hotellrum. I närliggande markområden föreslås enkla små byggnader utplacerade som en countryclub. I anslutning till Lakelands skulle viss akademisk verksamhet kunna arrangeras som en satellit till exempelvis Lunds Universitet med en FoU enhet för rodd- och kanotsporterna inklusive ett mindre fys lab (Centre of Excellence) samt ett Campus för postgymnasial utbildning för elitidrottsmän inom de två sporterna. Vidare har konstaterats att det finns ett visst intresse lokalt för att tillverka husbåtar av den typ som är tänkta ingå i anläggningen. De preliminära driftkalkyler som gjorts i samverkan med Helsingborg Business Region visar på ett överskott på 3,6 mkr vilket skulle kunna motivera en investering på över 32 mkr. Den nu presenterade anläggningen är kalkylerade till ca 50 mkr (alla belopp exkl. moms). Alltså är en dryg tredjedel av investeringen beroende av annat kapital än det som kan drift av anläggningen kan förränta. Främsta möjligheterna för att klara denna del ser vi i att anlägga en countryclub i anslutning till anläggningen samt att inrätta en stiftelse vilken genom väl genomarbetade koncept knyter näringsliv, kommun region, förbund m.fl. till Lakelands. Denna rapport distribueras via hemsidan www.lakelands.se. En särskild rapport är utarbetad för Leader m.h.t. krav på en del formalia som inte är av vital betydelse för Lakelands tänkta användare. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 4(26)

3. Beskrivning av anläggningen 3.1 Bakgrund Hjelmsjö Roddstadion ligger naturskönt på Hjälmsjönäs, ca 35 minuters väg från Helsingborg. Anläggningen ligger 2,7 km från Örkelljunga centrum. Hjälmsjön är 2,5 km lång och tillåter sex roddbanor i bredd. Tomten på 6 000 m2 köptes på 50-talet och nuvarande klubbhus byggdes i etapper på 70- och 80-talet. På 00-talet byggdes ett måltorn som står på kommunens mark. I samband med regattor användes också kommunens mark för parkering, båtuppställning m.fl. aktiviteter. Fig. 3.1-1. Anläggningen ligger nära E4-an 55 Fastigheten ägs av Skånes Roddförbund och Helsingborgs Roddklubb. flygplats. På 80-talet muddrades målområdet till 2 m djup varvid udden norr om banorna byggdes upp. Målområdet har slammat igen och en process för att åter säkerställa 2 m djup är beslutad och pågående. Vattendom blir förhoppningsvis klar under innevarande år. Trots att Hjälmsjön bara ligger 30 km från havet råder ett visst inlandsklimat med hyggliga vintrar. Sjön är relativt grund och över hela sjön. normalt bär isen bra. I nordvästra hörnet rinner Pinnån in i sjön och dess utlopp ligger ungefär mitt på sjöns norra sida. Pinnån förorsakar ej några strömproblem för rodd och kanot. Hjälmsjön har ett gott gösfiske och sjön är ej skyddsklassad som Natura 2000 eller motsvarande. km från Helsingborg och 35 km från Ängelholms Fig. 3.1-2. Klubbhuset ligger med god utsikt Kommunen äger marken runt anläggningen med undantag för två fastigheter. Området ingår i ett pågående detaljplanearbete. Markförhållandena på roddförbundets mark lämpar sig väl för byggnation. Marken väster om tomten är mindre lämpad för normal villabebyggelse och motsvarande. Fig. 3.1-3. Kommunens mark är rödmarkerad Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 5(26)

Fig. 3.1-4. En byggbarhetskarta över området visar att kommunens mark väster om Roddförbundets tomt ej läpar sig för konventionell bebyggelse. 3.2. Disposition. Ett scenario som ur användarsynpunkt ter sig attraktivt, men som inte är förankrat i plangrupp m.fl., framgår av fig. 3.2-1. Annex Husbåt-brygga Parkering Båthus mm Ny väg Countryclub (stuga) Husbåt Utfyllt område (muddermassor) Huvudbyggnad Fig. 3.2-1. Huvudbyggnaden ligger på samma plats som nuvarande klubbhus. De olika funktionerna kommenteras i respektive avsnitt nedan. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 6(26)

3.3 Huvudbyggnad Fig. 3.3-1. Huvbyggnaden med fasad i lärkträ och glas. Fig. 3.3-2. Souterrängplanet, 285 m2, (t.v.) innehåller gym, hygienutrymmen, fyslab-lokal samt tekniska utrymmen. Mellanplanet, 265 m2, med entré från parkeringsplatsen, innehåller reception, lounge, bar, restaurang samt ekonomiutrymmen. Utanför restaurangen finns utrymme för servering vid tjänlig väderlek. Överplanet, 105 m2, rymmer konferensavdelning. 3.4. Båthus med klubblokaler och övernattning Båtmateriel måste kunna förvaras både för Skånes Roddklubbar, Örkelljungas kanotklubb samt för eventuell event-verksamhet. Byggnaden ges L-form för att även kunna rymma långa båtar (fyror). Detta har skett efter att arkitekten färdigställt sitt underlag med påföljd att arkitektritning från denne saknas, jfr. skiss på fig. 3.4.-2. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 7(26)

Fig. 3.4-1. Båthuset har sina portar på sydfasaden. Ovanpå båthallen ligger lokaler för klubbverksamhet och övernattning, de senare utformade p.s.s. som Anexet. Fig. 3.4-2. Själva båthuset är souterräng. Det bör även kunna användas för utspisning i samband med enklare läger. 3.5. Annex på land Lakelands logikapacitet är uppdelad på 12 rum på land, här kallat annex, samt 38 rum på husbåt. Annexet är uppdelat på tre moduler med fyra rum i varje. Två av dessa modulerna ligger norr om huvudbyggnaden och resterande fyra rum ovanpå båthuset. Utanför varje rum finns en balkong/uteplats. Annexen är (förstås) handikappanpassade fullt ut. Fig. 3.5-1. Rummen är på 23 m2 och kan göras om till familjelägenhet genom de två och två är förbundna med en dörr. 3.6. Husbåtar och bryggor Merparten av anläggningens logi är tänkt förlagd till husbåtar, i kalkylen är 19 st upptagna. Husbåtarna utformas för att de ska ge erforderlig flexibilitet m.h.t. de olika funktioner Lakelands ska fylla; enkelrum i samband med konferens, familjestuga för turister samt lågbudget sportförläggning. Varje båt kan lätt ställas om från att innehålla två enkelrum till att rymma upp till åtta personer. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 8(26)

Huskroppen har i princip mått av en 40 container, dvs 12 m lång och 2,6 m bred vilket gör den ändamålsenlig för lastbilstransport. Tomten utgörs av trä- och sträckmetalldäck som vilar på ett chassi uppburet av 12 pontoner. Pontonerna fungerar som tankar för färsk- och svartvatten samt även för förvaring av batterier. Husbåtarna kan förses med två elmotorer och kan manövreras på sjön med låg hastighet. Genom att båtens bredd understiger 4 m ställs ej krav på formell kompetens, dvs. en turist kan själv manövrera farkosten efter en kort genomgång. Manövrering sker via fjärrkontroll. Normalt ligger båtarna förankrade vid brygga. För varje båt finns anslutning för landström och färskvatten. Svartvatten töms vid behov vid en serviceplats. Det är önskvärt att två bryggor finns (jfr. fig. 3.2-1) så att olika aktiviteter kan hållas åtskiljda, exempelvis konferensdeltagare och träningsläger. Båtarna konstrueras för att kunna ligga i sjön även under vintern. Båtarna ges en modern design som stämmer med formspråket för anläggningens fasta bebyggelse. Husbåtar av den typ som är planerade för Lakelands finns inte idag tillgäng- Fig. 3.6-1. Husbåten är ca 15 m lång och < 4m bred. Den bärs upp av 12 st pontoner av polyeten. Vid varje gavel finns en uteplats och taket kan utnyttjas. Fig. 3.6-2. Inredning som enkelrum med en bekväm bäddsoffa. I badrummet finns dusch, toalett och handfat men med hänsyn till utrymmesbegränsningar kan det ej handikappanpassas. Fi.. 3.6-3. Två väggfasta britsar kan fällas ut varvid totalt fyra bäddar kan arrangeras i vardera av de två uppehållsrummen ombord. I ett minipentry finns två kokplattor och ett litet kylskåp för vardera halva av båten. liga på marknaden. Konceptet torde genom sin flexibilitet, exempelvis att båtarna relativt enkelt kan flyttas med vanlig lastbilstransport efter att tomten demonterats, vara av intresse för en större marknad. Diskussioner förs med företagare, de flesta i Örkelljunga, om att starta en produktion av båtar i Örkelljunga kommun. Bryggorna görs som landfasta konsolbryggor eller flytbryggor; det förra torde vara att fördra. Huvudbryggan utformas för att klara 20 husbåtar. Det skulle vara fördelaktigt om bryggan kunde förläggas enligt fig 3.6-4. Fig. 3.6-4. Det gula strecket motsvarar 100 m vilket visar på en möjlig placering för huvudbryggan. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 9(26)

3.7. Anordningar för idrotten För att Lakelands ska fungera väl i regattasammanhang för rodd- och kanotsporterna krävs rejäla uppställningsytor för båtar och klubbtält. I samråd med berörda förbund bedöms större regattor behöva kunna ta emot: Rodd: 50 st single, 25 st double, 20 st fyror och 10 st åttor. Kanot: 400 K1-or, 80 st K2-or och 20 st K4- or. Givet att båtar i likhet med dagens ordning förvaras i båtställ (tre båtar i höjd) och att den lilla viken väster om anläggningen delvis kan fyllas ut i samband med planerad muddring klarar anläggningen dess krav, jfr. Fig. 3.7-1. Tre ytor har lagts ut i terrängen. Fig. 3.7-1. Kompletterande parkeringsytor i - Ungefärliga storlekar 1900, 750 respektive samband med regattor torde behövas varför 3700, dvs totalt ca 6 300 m2. Av denna yta de ytor som används idag, jfr. fig. 3.7-2, förhoppningsvis kan reserveras i kommande de- upplag och klubbtält. Återstående 2 500 m2 taljplan. För regattorna erfordras ett bansystem (typ Albano) som med bojar markerar de olika banorna. Befintligt system är till stor del utslitet och för Lakelands innebär detta en investering i miljonklassen. Vidare erfordras fem följebåtar vilka förutsetts vara av katamarantyp, om möjligt eldrivna 1. Önskvärt vore även mekaniska startsystem för båtsporterna. Detta kan emellertid komma successivt. För andra idrotter är det primärt en snökanon som erfordras (för skidor). Övriga behov torde kunna tillfredsställas med lokal entreprenörer. åtgår ca 1 900+1 800 = 3 700 (<60%) till båt- kan disponeras för övrig service: Tält för mat, hygieninrättningar, viss parkering etc. Fig. 3.7-2. Norr om anläggningen finns en parkeringsplats och en äng som hittills används för parkering i samband med regattor. 1 Det är eftersträvansvärt att hela Lakelands har en bra miljöprofil så att den i möjligaste mån har minimal påverkan på närmiljön (ljud, utsläpp etc.) Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 10(26)

3.8. Countryclub Tanken att en slags countryclub i anläggningens närområde skulle vara en naturlig del av Lakelands väcktes på ett tidigt stadium. En sådan del ökar möjligheterna att finansiera Lakelands, det ökar utnyttjandet av restaurang och gym, det ökar personinflöde till kommunen och, det ger ett antal människor möjlighet att leva en del av sin tid i trakterna av Hjälmsjön. Husen är tänkt som små kuber, ca 7x7 m, som passas in i terrängen med minimala ingrepp densamma. Vi är medvetna om att området för många örkelljungabor är en grön lunga, men anser att, med rätt planering och utförande av husen, området skulle vinna i kvalitet även för lokala flanörer. Lämplig typ av upplåtelseform och formell knytning till Lakelands är ännu ej diskuterad. Fig. 3.8-1. Små hus, väl inpassade i terrängen, markeras ovan med gula kvadrater. 3.9. Tekniska system Anläggningen förutses bli ansluten till kommunalt vatten och avlopp. För uppvärmning undersöks möjligheter för värmepump med slinga i sjön ( sjövärme ). Ny huvudledning för el dras fram. För det fall finansiering (dvs. bidrag) kan erhållas installeras solfångare och/eller solceller på tak på huvudbyggnaden. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 11(26)

4. Intressenter Projektet har ett antal kategorier av intressenter: 4.1. Idrotten 4.1.1. Rodd- och kanot (regionalt och nationellt) Löpande träning för regionens klubbar Träningsläger för in- och utländska klubbar och landslag Utbildning av tränare och instruktörer Regattor; nationella och internationella Fystest av aktiva Konferenser 4.1.2. Långsimning 2. Träningsläger Tävlingar Motionslopp Fystest 4.1.3. Skidor (1-2 km spår med förlängd säsong tack vare konstsnö) Motionsåkare från regionen Träningsläger Viss skolverksamhet Lokala tävlingar Fystest 4.1.4. Skridsko (Plogad långfärdsbana 4 6 km. Eventuellt även plogad yta) Motionsåkare från regionen (plogad bana saknas i Skåne) Kursverksamhet (långfärdsskridsko) Motionslopp 4.1.5. Triathlon Regional träning Tävlingar Fystester 4.2. Lokalsamhället Motion och utflykt Fest och lokala events Arbetstillfällen inom anläggningen Eventuell ny industrisatsning Ökad ekonomisk aktivitet genom turism, konferens och idrottsaktiviteter 2 Långsimning är en gren av simsporten som bedöms kunna växa kraftigt i Sverige. Både Svenska och Skånska Simförbunden ser Lakelands som en mycket användbar anläggning med hänsyn till husbåtar som kan användas utmed banan samt Hjälmsjöns sydliga läge och begränsade djup. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 12(26)

Synnergier med andra företag; Woodlands m.fl. 4.3. Näringsliv och organisationer Spännande konferensresurser Bra anläggning för teambuildning o.likn. Kursgård (exvis senioridrott) Centrum för eventuellt Swedish Rowing Cup (se 5.2.2) 4.4. Turism En spännande destination med unika möjligheter inte minst för danska och tyska turister. Paketresor i samverkan med Kullaflyg m.fl. 4.5. Högre utbildning Campus för elitroddare och kanotister (optimala träningsförhållanden i kombination med distansstudier. Centre of Excellence. FoU inom rodd- och kanotsporterna (saknas i Skandinavien) 5. Organisatorisk struktur 5.1. Övergripande Lakelands kan organiseras på olika sätt och nedan skissas en lösning som skulle kunna övervägas. Fig. 5.1.1 I denna uppställning förutsätts merparten av anläggning Arrende- och hyresavtal ägd av Fastighets AB. Kommunen och SRF Kommun SRF arrenderar ut erforderlig mark (>40 år?) till en Stitelsen Lakelands ideell förening e. motv. här benämnd Stiftelsen Lakelands (SL). SL Fastighets AB Drift AB upplåter mark på gynnsamma villkor till Fastighets AB Fastighetsbolaget hyr i sin tur ut till Drift AB, CoE Idrottsförbund Centre of Excellence, Campus och Campus Idrottsförbund (eventuellt SkåneIdrotten). I detta fall förutsetts Drift AB svara för Restaurang och Gym. Huruvida avtal med andra fastighetsägare i anslutning till Hjälmsjön erfordras må klarläggas. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 13(26)

5.2. Stiftelsen Lakelands 5.2.1. Ändamål Syftet med Stiftelsen Lakelands är bl.a.: Vara arrendator visavi kommun och eventuellt även visavi Skånes Roddförbund. Arrendera ut mark till det kommersiella Fastighets AB. Vara mottagare av bidrag (offentliga och privata) samt knyta sponsoravtal ( business partnership ). Organisera intressenter som ej har profitintressen i Lakelands främst Idrottsförbund och föreningar, offentliga organ samt näringsliv. Investerar i anläggningsdelar som ej har kommersiell bärkraft. (Allt underhåll förutses skötas av Drift AB). Har samarbetsavtal med Fastighets AB och Drift AB. Är förhandlingspart med Drift AB vad gäller planering av events, tävlingar o.dyl. samt även underhåll av till idrotten knutna delar. Eventuellt organisera nationell företagsrodd. Krav på Stiftelsen Lakelands är bl.a.: Organiseras så att erforderlig stabilitet och kompetens över tid uppnås m.h.t. till krav från kommun, Fastighets AB, bidragsgivare m.fl. Av stiftelseurkund e. motsv. ska klart framgå att stiftelsens syfte är att säkra och utveckla Lakelands goda samhällsfunktion i allmänhet och berörda idrotter goda utveckling i synnerhet. Innan SL bildas torde en annan juridisk plattform, ett projektbolag, erfordras för att driva projektet vidare. Projektbolaget ersätts vid lämplig tidpunkt av SL. 5.2.2. Swedish Rowing Cup I syfte att öka intresset för svensk rodd och för att stödja för projekt Lakelands utvecklas ett koncept Swedish Rowing Cup (SRC) som administreras och ägs av Stiftelsen. Konceptet franchisas till roddklubbar i landet 3 och har följande huvudinnehåll: Utbildning och SP-material för att klubben ska kunna kontraktera ett lokalt medelstort eller stort företag. Den lokala klubben åtar sig att löpande träna ett roddteam på företaget (att ro en fyra). En gång per år anordnas en högklassig regatta på Lakelands (inspirerade av tennisveckorna i Båstad) där företagens lag tävlar mot varandra och där kringarrangemangen håller högsta klass. Aktuella företag engagerar sig i stiftelsen. Aktuella företag har rabatterad tillgång till anläggningen för egna arrangemang. 3 Det finns åtminstone 60 klubbar i landet Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 14(26)

SRC-konceptet måste vara synnerligen väl genomarbetat så att värdet för det enskilda företaget tydligt framgår. Sannolikt är klubbarna betjänta av säljstöd från stiftelsen. För att ge en idé om storleksordningar vad gäller ekonomiska insatser görs en grov hypotes. Stiftelsens kapitalinsats i Lakelands: Annuitet (11% av 13 mkr) Driftkostnad för stiftelsen: Årlig kostnad för stiftelsen 13 mkr 1,43 mkr/år 1,00 mkr/år 2,43 mkr/år Förbund, ideella föreningar och offentligt stöd 0,43 mkr/år 20 företag med snittinsats 100 kkr 2,00 mkr/år Årlig intäkt 2,43 mkr/år Eftersträvansvärt är att få företag (och offentliga aktörer) att finansiera stiftelsen initial så att endast driftkostnaden behöver taxeras ut årligen. Utöver kostnad för stiftelsen får företagen en årlig kostnad till den lokala klubben. 5.3. Högre utbildning När ungdomarna går ut roddgymnasiet i Strömstad respektive kanotgymnasiet i Nyköping har de, till skillnad från ungdomar i bl. a. Norge och Danmark inte någon bra möjlighet att kombinera elitträning tillsammans med likasinnade och högre studier eller arbete. I Malmö (MIA) och i Stockholm (Sport Campus Sweden) finns allmänna program med bra idrottsservice men det är svårt att tillskapa högklassig träningsmiljö. Med inrättande av ett Campus Lakelands skulle en optimal träningsmöjlighet ges i en del av landet där det finns närhet till en mängd högre utbildning samt en intressant arbetsmarknad. Möjligheter för att en större del av studierna kan ske på distans ökar kontinuerligt. Ett dylikt Campus skulle Fig. 5.3-1. Örkelljunga vid E4-an har inom en sannolikt ligga under Lunds universitet tiomilaradie ett mycket stort utbud av högre utoch ha samarbetsavtal med MIA. Diskus- bildning. sioner med LU planeras tas upp direkt efter sommaren. Det görs en del kanot- och roddrelaterad forskning (doktorandnivå) i Skandinavien, men den är ej samordnad och det saknas ändamålsenliga resurser för praktisk utprovning respektive implementering av resultat. Lakelands skulle kunna erbjuda goda möjligheter för dylik verksamhet inklusive uppgiften att samla in, överblicka och inspirera till forskning inom det aktuella området. I nära anslutning till denna förutsetts ett fyslab integrerat med gymanläggningen finnas. Arbetsnamnet för FoU- Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 15(26)

stationen och fyslabet är Centre of Excellence. Detta Centre eftersträvas bli en gemensam angelägenhet för Inledande sonderingar med norska och danska ledande personer inom rodd- och kanotsporterna har varit positiva till tanken på ett Centre of Excellence. Olika lösningar för huvudmannaskapet är möjliga, exvis: ett universitet eller högskola (en slags forskningsstation på Lakelands) en fristående enhet med externa intressenter, eventuellt med skandinaviska intressenter del av Stiftelsen Lakelands 6. Ekonomi Preliminära kalkyler har upprättats för att påvisa storleksordningar. Alla storheter är exklusive moms. 6.1. Driftskalkyl Kalkylen, som avser Drift AB innehåller ett antal antaganden som i hög grad kan påverka kalkylen, exempelvis om restaurangen arrenderas ut av drift AB eller om den drivs i egen regi. Vidare håller tas inga kostnader för Campus och Centre of Excellence upp all den stund de inte ingår i Drift AB. Driftskalkyl med rumspriser och beläggningsgrader har justerats i samråd med turistchef Emma Håkansson på Helsingborg Business Region. Intäkter (exkl. moms) 12 Ant. Rum 19 Ant. Husbåtar Spec Beläggning Sort Kvant à-pris %-andel Total Kommentarer Pos Summa 100,0% 8 171 905 kr 1 Uthyrning husbåt 50% Veckor 494 10 938 kr 66,1% 5 403 125 kr 284375 /båt 2 Uthyrning rum 50% Veckor 312 6 003 kr 22,9% 1 872 780 kr 3 Restaurang (arrende) Månad 12 15 000 kr 2,2% 180 000 kr Penetrera djupare 4 Arrende för gym Månad 12 6 000 kr 0,9% 72 000 kr 5 Konferens och kick-offs (exkl. logi) st 40 10 000 kr 4,9% 400 000 kr 6 Regattor st 8 15 000 kr 1,5% 120 000 kr 7 Träningsläger st 8 3 000 kr 0,3% 24 000 kr 8 Stora motionsarr. st 2 50 000 kr 1,2% 100 000 kr Fig. 6.1.1. 87 % av intäkterna kommer från uthyrningsverksamheten (se även fig 6.1.1.2). Kalkylen är baserad på 50% beläggning. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 16(26)

Logiintäkter För husbåt respektive logi på fast grund (vid beläggning) exklusive moms inklusive moms Husbåt ant à-pris kr/natt Andel andel bidrag kr/vecka per dygn per vecka Sammanvägt värde 100% 1 563 kr 10 938 kr Konferens 2 950 kr 1 900 kr 45% 855 kr (13300) 1 188 kr 8 313 kr Idrott 8 175 kr 1 400 kr 30% 420 kr (9800) 219 kr 1 531 kr Turism 1 1 150 kr 1 150 kr 25% 288 kr (8050) 1 438 kr 10 063 kr Logi på fast grund ant à-pris kr/natt Andel andel bidra kr/vecka per dygn per vecka Sammanvägt värde 100% 858 kr 6 003 kr Konferens 1 950 kr 950 kr 45% 428 kr 1 188 kr 8 313 kr Idrott 2 300 kr 600 kr 30% 180 kr 375 kr 2 625 kr Turism 1 1 000 kr 1 000 kr 25% 250 kr 1 250 kr 8 750 kr Fig. 6.1.2. À-priser och fördelning mellan olika kundkategorier Kostnader (exkl. moms) Spec Kvant Pos Summa 92,0% 4 556 195 kr 1 Adm. Chef (40 kkr) Månad 12 56 000 kr 14,7% 672 000 kr 2 Alltiallo 3 st (22 kk) (inkl. städ) Månad 36 30 800 kr 24,3% 1 108 800 kr 3 Tekniker (28 kkr) Månad 12 39 200 kr 10,3% 470 400 kr 4 Försäkringar År 1 150 000 kr 3,3% 150 000 kr 5 El (inkl. värmepumpar) År 1 300 000 kr 6,6% 300 000 kr??????? 6 Underhåll År 1 150 000 kr 3,3% 150 000 kr 7 Förbrukningsvaror Månad 12 10 000 kr 2,6% 120 000 kr 8 Kommunala avgifter Månad 12 10 000 kr 2,6% 120 000 kr 9 Båtdrift/underhåll per år Ant båt 19 20 000 kr 8,3% 380 000 kr 10 Tvätt, Lakan o handdukar etc Ant veckor 806 200 kr 3,5% 161 200 kr 11 Adm. Kostnader Månad 12 5 000 kr 1,3% 60 000 kr 12 Marknadsföring 1 500 000 kr 11,0% 500 000 kr 13 Provisioner 10 % på halva volymen 0,05 363 795 kr Fig. 6.1.3. Kostnader. Åretruntbemanning är kalkylerad till 5 personer vilket motsvarar ungefär halva kostnadsmassan. Med hänsyn till att anläggningen torde få mycket utrymme i press och nyhetsmedia har marknadsföringskostnaden exkl. provisioner begränsats till 0,5 mkr. à-pris %-andel Total Nettoresultat före finans och avskrivning 3 615 710 kr Fig. 6.1.4. Nettoresultatet blir 3,6 mkr före finansiering och avskrivningar. 6.2 Investeringar Investeringskalkylen (ej husbåt och specialutrustning för idrotten) har upprättats i samråd med arkitekt Pontus Möller och byggnadskonsult Jonnie Losell. Kostnad för mark har tills vidare utelämnats. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 17(26)

Investeringar i sammandrag Pos Spec. Andel Kommentar 1 Huvudbyggnad 13 572 500 kr 26% 20 700 kr/m2 (mv) 2 12 "övernattningsstugor" 4 995 000 kr 10% 18 000 kr/m2 (mv) 3 Båthus med klubbutrymmen 4 285 000 kr 8% 4 Husbåtar 19 st 14 875 108 kr 29% Inkl. inredn. 5 Bryggor 250 000 kr 0% 100 m 6 Markarbeten 3 914 000 kr 8% 1600 m2 P-plats, 560 m väg, 7000 m2 yttre 7 Media o teknik 2 000 000 kr 4% El- o VA-ansl. VP o. yttre belysn. 8 Inredning landfast byggnader 950 000 kr 2% 9 Projektering o oförutsett 4 484 161 kr 9% 10 Specialutrustning 2 674 231 kr 5% Banor, startramper, följebåtar, gym mm 11 Summa invest exkl. moms 52 000 000 kr 100% Fig. 6.2.1. Investeringarna uppgår enligt denna kalkyl till 52 mkr exkl. moms. Av beloppet utgörs ungefär 6,9 mkr (~13 % ) av för idrotten speciellt avsedd byggnation och utrustning och Husbåtarna utgör ~29 %. Husbåt sammanställning(produktionskostnad och vikt) Del Kr ex moms Andel Kommentar Vikt i kg "Tomt" (pontoner, däck etc.) 81 700 10% 12 pontoner 1 721 Överbyggnad 89 500 11% Sandwichskivor 1 406 Inredning 100 200 13% 1 000 Teknik och drivsystem 138 500 18% 2 st Torqeedo á ~8 hp 1 339 Summa material 409 900 52% 5 466 Arbete 80 000 10% 200 tim Oförutsett och frakter 61 000 8% Pålägg produktion 38 000 5% Försäljningspålägg inkl. vinst 194 001 25% Summa exkl. moms 782 900 100% Fig. 6.2.2. Kalkyl över husbåten innehåller osäkerhet m.h.t. att den ännu ej är designad respektive konstruktionsberäknats. Osäkerheten gäller i första hand arbete respektive kalkylmodell. 6.3. Finansiering Räknar vi med en annuitet på 11 % (ca 10 % ränta och 20 års avskrivning) kan driftsöverskottet så som det kalkylerats ovan förränta en investering i storleksordningen 3,6/0,11 ~ 32 33 mkr. För resterande närmare 20 mkr erfordras andra finansieringskällor. Finansieringsidé Källa Mkr Andel Kommentar Resultat förräntar (11% annuitet) 32,8 63% 10 % ränta, 20 års avskr. Restvärde 0 Bidrag från "Countryclub" 6,3 12% 25 hus à 250 kkr "Rest" 12,9 25% Region, EU, fonder&stiftelser, RF Summa 52,0 100% Fig. 6.3.1. Rest-beloppet tänker vi oss mobiliserat genom Stiftelsen Lakelands. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 18(26)

Diskussioner har inletts med olika parter om finansiering, både på den kommersiella och på den mindre kommersiella sidan. Med hänsyn till att konceptet har många frihetsgrader och delar är möjligheterna till anpassning för olika parters krav och önskemål goda. På den kommersiella sidan är det främst bygg-, fastighets och hotellbolag som kontaktats. På den icke-kommersiella sidan är kontakter primärt tagna med offentliga organ och idrottsförbund. Sponsringskontakter är ännu ej tagna. De icke-kommersiella kontakterna planeras hanterade av Stiftelsen Lakelands och dess förstadium. 7. SWOT-analys En grov ansats: Strength: Natur Geografisk placering i Sydsverige med relativt sett lång båtsäsong. Bra vintrar (i förhållande till södra delarna av regionen). Närhet till dansk, och även tysk, marknad (E4:an). Annorlunda anläggning med unika egenskaper. Etablerad arena inom rodd- och kanotsporterna. Positiv inställning i Örkelljunga kommun (politiker och tjänstemän) God förankring inom aktuella idrottsförbund. Flexibilitet Weakness: Finansiering och kapitalbas. Många inblandade parter för kringtjänster (Centre of Excellence, Campus och Swedish Rowing Cup). Kompetens och bristande projektvana i SRF. Opportunity: Många intressentgrupper (riskspridning/beläggning). Bli en viktig nod för SkåneIdrotten i norra regionen. Utveckling av produktkoncept till gagn för folkhälsa och välbefinnande (testning av vasaloppsåkare, senioridrott, långfärdsskridskomöjlighet etc.). Utveckling av events (masters i rodd och kanot, motionslopp i långsimning) som är ekonomiskt intressanta. Har potential för att bli landets bästa tävlingsarena för rodd och kanot. Synergier med andra turistanläggningar - förpackning och marknadsföring (exempelvis Woodlands, älgsafari och lokalproducerade livsmedel). Båtkonceptet i kombination med fiske torde vara attraktivt, inte minst för tyska turister. Utnyttja idrottsprofilen i samband med teambuilding, kickoffs och liknande tjänster för näringsliv och organisationer (främst rodd). Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 19(26)

Ett Centre of Excellence skulle ge Lakelands en central ställning i Skandinavien inom utveckling av rodd och kanot. Öka intresset/satsningsvilja för rodd i näringslivet genom Swedish Rowing Cup. Threat: Vattenskyddsfrågor (muddring och/eller strandskydd). Eventuellt motstånd bland lokalbefolkningen. Politisk osäkerhet. Kostnad för och tillgång till mark. 8. Fortsatt arbete Fas 1. Parallellt med att denna rapport bearbetas av Örkelljunga kommun, Helsingborgs Business Region, Region Skåne, berörda idrottsförbund m.fl. förutsätts arbetet med Tillstånds- och planfrågor kunna fortsätta. Fas 2. Baserat på synpunkter från remissinstanserna ovan torde sedan det fortsatta arbetet fokuseras på Finansierings- och organisationsfrågor inkl. Swedish Rowing Cup Samt i viss mån frågor med lång ledtid, exempelvis Husbåt (Design, konstruktion och intressenter). Förankring av Campus Lakelands (studenter och akademiska miljöer) samt dito för CoE i akademiska kretsar i Skandinavien. Fas 3. Så snart finansieringsfrågan får en sannolik lösning upprättas en fast projektorganisation som tar tag i frågor som bl. a.: Fysisk planering Tillskapande av erforderliga juridiska personer etc. Avtal Etc., etc Finansiering av faserna 1 och 2 är för närvarande ej lösta, men vi knyter förhoppningar till att visst stöd ska kunna erhållas från Leader, SkåneIdrotten m.fl. För att arbetet i fas 2 ska kunna hålla tillfredsställande tempo torde en uppdelning på arbetsgrupper krävas. Exempel på arbetsgrupper är: Exploatör/ hård finansiering Mjuk finansiering (offentliga medel, idrottsförbund, fonder etc.) Swedish Rowing Cup CoE Campus Husbåts AB Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 20(26)

Banor och övrig idrottsutrustning Grupperna sätts samman m.h.t. intresse och kompetens. Den befintliga styrkommittén behålls för samordning. Tidsplanen bestäms primärt av när finansieringsfrågorna kan lösas, men ett antagande/förhoppning är att fas 3 startar under innevarande år. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 21(26)

Bilagor 9.1. Bildspel En PPT-presentation finns på www.lakelands.se 9.2. Förstudiens genomförande Vilka personer medverkade i projektet? Projektet har varit organiserat enligt följande: Projektägare: Projektledare: Projektgrupp: Styrgrupp: Övriga: Skånes Roddförbund Henrik Malmros Mats Leo samt Henrik Malmros Nikodemus Henningsson (ordf. i Skånes Roddförbund), Mats Werne (chef SkåneIdrotten) Kent Svensson (kommunsekreterare i Örkelljunga) Över 200 människor har bidragit under arbetets gång, presentationer i större församlingar oräknade. Är projektet förankrat? På vilket sätt? Projektet har förankrats främst genom möten (och en hel del PM) med representanter för olika parter som inom Örkelljunga kommun, berörda idrottsförbund (nationell och regional nivå), Helsingborg Business Region, Business Region Skåne, Region Skåne (politisk nivå), Länsstyrelsen, Tillväxtverket, m.fl. Samarbete med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? Förankringsprocessen inkluderade även samarbete många av de berörda parterna. Har projektet skapat nya samarbeten? All den stund projektet är en förstudie räknar vi med samarbetet kommer att bestå under kommande faser och att flera varaktiga samarbetspartners ska kunna knytas till projektet. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 22(26)

Bilaga 9.3. Skrivelser från förbund m.fl. Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 23(26)

Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 24(26)

Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 25(26)

Utskriftsdatum: 2011-07-24 Sign.: HM Dok: Slutrapp juli11, (ej Leader).doc Sida 26(26)