Helsingfors stad Bokslut 2009

Helsingfors stad Bokslut 2009

HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2009 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen Tryckt bokslut: ISBN utskrift 978-952-223-671-5 ISBN webben 978-952-223-672-2 ISSN 1457-3202 Bokslutsmaterial: Ekonomiförvaltningstjänsten (Talpa) Tuula Jäppinen Maija Voutilainen Mithu Abul Kashem Ekonomi- och planeringscentralen Birgitta Rickman Ari Hietamäki Sirpa Jyrkänne Layout och ombrytning: Innocorp Oy Tryck: Digipaino, Helsingfors stads förvaltningscentral, 2010 Pärmbild: Daghemmet Toivos hus från 2009 vid Apotekarstråket i Vik Bild: Vladimir Pohtokari/Lokalcentralen

Helsingfors stad Bokslut 2009

Innehåll 1 Verksamhetsberättelse... 3 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin... 3 1.1.1 Stadsdirektörens översikt... 3 1.1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen... 4 1.1.3 Stadens personal... 6 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet... 8 1.1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna... 9 1.1.6 Miljöfaktorer... 10 1.2 Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn... 11 1.3 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten... 12 1.3.1 Räkenskapsperiodens resultat... 12 1.3.2 Finansieringen av verksamheten... 14 1.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den... 16 1.5 Totala inkomster och utgifter... 18 1.6 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi... 19 1.6.1 Sammanställning av företag som ingår i koncernbokslutet... 19 1.6.2 Styrning av koncernens verksamhet... 19 1.6.3 Väsentliga händelser som rör koncernen... 20 1.6.4 Redogörelse för ordnandet av koncerntillsynen... 20 1.6.5 Koncernbokslutet och dess nyckeltal... 22 1.7 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 26 2 Budgetutfallet... 27 2.1 Driftsekonomins utfall... 27 2.2 Resultaträkningsdelens utfall... 97 2.2.1 Resultaträkning enligt budgeten... 97 2.2.2 Sammanställd resultaträkning för förvaltningarna och affärsverken... 99 2.2.3 Utfallet av anslag och beräknade intäkter i resultaträkningsdelen... 100 2.3 Investeringsdelens utfall... 104 2.4 Finansieringsdelens utfall... 120 2.4.1 Finansieringsanalys enligt budgeten... 120 2.4.2 Sammanställd finansieringsanalys för förvaltningarna och affärsverken... 121 2.4.3 Utfallet av anslag och beräknade inkomster i finansieringsdelen... 121 3 Bokslutskalkyler... 124 3.1 Resultaträkning för Helsingfors stad... 124 3.2 Finansieringsanalys för Helsingfors stad... 125 3.3 Balansräkning för Helsingfors stad... 126 3.4 Koncernresultaträkning för Helsingfors stad... 128 3.5 Koncernfinansieringsanalys för Helsingfors stad... 129 3.6 Koncernbalansräkning för Helsingfors stad... 130 4 Noter till bokslutet... 132 4.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper... 132 4.1.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i stadens bokslut... 132 4.1.2 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslutet... 133 4.2 Noter till resultaträkningen... 139 4.3 Noter till balansräkningen... 142 4.3.1 Noter till balansräkningens aktiva... 142 4.3.2 Noter till balansräkningens passiva... 146 4.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser... 150 4.5 Miljöansvar... 153 4.6 Noter angående personalen... 153 5 Särredovisade bokslut... 155 5.1 Boksluten för de kommunala affärsverken... 155 5.2 Boksluten för de övriga särredovisade enheterna... 187 6 Underskrifter och revisionsanteckning... 198 7 Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag och över sättet att förvara dessa... 199

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1.1.1 Stadsdirektörens översikt Den globala ekonomiska nedgången inverkade kraftigt på kommunernas ekonomi under 2009. Efter några goda år i fråga om skatteintäktsutvecklingen utvecklades skatteintäkterna svagt under 2009. Helsingfors stads skatteintäkter var klart lägre än budgeterat och 0,4 procent lägre än 2008. Trots det försämrade skatteunderlaget valde Helsingfors till skillnad från många andra kommuner att inte göra akuta nedskärningar i sina omkostnader 2009. Detta sågs som en stimulansåtgärd och en del av stödet för hela samhällsekonomin. Omkostnaderna ökade litet mindre 2009 än 2008 när de granskas utan affärsverken och med jämförbara siffror. Ökningen var dock ca 6,5 procent. De minskade skatteintäkterna och klart ökade omkostnaderna försämrade stadens finansiella balans. Då årsbidraget för stadens kärnverksamheter blev negativt utjämnades det finansiella underskottet genom ökad låntagning. Som en stimulansåtgärd bibehölls investeringarna på den planerade höga nivån. Stadsfullmäktige som valdes vid kommunalvalet hösten 2008 inledde sin fyraårsperiod i början av 2009. Fullmäktige godkände strategiprogrammet för 2009 2012 i slutet av april. Strategiprogrammet var utgångspunkten redan på våren vid beredningen av budgeten för 2010. En annan viktig milstolpe var den förändrade kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad i början av 2009. De nya stadsdelarna i det inkorporerade området döptes till Östersundom, Ultuna, Björnsö (Karhusaari), Husö (Talosaari) och Sundberg (Salmenkallio). Helsingfors stad ansvarade med framgång för ordnandet av service i det inkorporerade området genast från början av 2009. Under 2009 fick Helsingfors en plats på världskartan särskilt då designorganisationen ICSID utsåg staden till World Design Capital 2012. Ställningen som designhuvudstad medför stor internationell synlighet för Helsingforsregionen. År 2009 blev det också klart att Helsingfors står värd för EM i friidrott 2012. En viktig kulturhändelse under 2009 var Picassoutställningen som öppnades på Ateneum i september. Helsingfors stad medverkade i utställningen som samarbetspartner och delfinansiär. Utställningen blev en succé och drog en rekordpublik, 314 755 besökare fram till utgången av januari 2010. I augusti 2009 ordnades Nordens största avgiftsbelagda rockevenemang på Busholmen i Helsingfors: en utomhuskonsert med Madonna som lockade 85 000 besökare. Utomhusevenemanget ordnades i nära samarbete mellan konsertarrangören Live Nation Finland och Helsingfors stad. Konserten stärker Helsingfors ställning som en internationellt särpräglad evenemangsstad. I april förberedde sig staden för den svininfluensaepidemi som spridit sig ute i världen. Hälsostationerna var i beredskap och Dals sjukhus förvandlades till en influensahälsostation på sensommaren. I slutet av 2009 började man effektivt vaccinera stadsborna mot H1N1-svininfluensaviruset. Även stadens serviceproduktionsstrukturer utvecklades. Stadsstyrelsens koncernsektion inledde sin verksamhet vid årsskiftet. I början av 2009 bildade också den nya enheten byggtjänsten. Till den hänfördes merparten av HSB-Tekniks och HSB-Miljöproduktions uppgifter och personal samt delar av fastighetskontorets geotekniska avdelning och Helsingfors Hamns tekniska avdelning. Från och med 1.1.2010 fortsätter byggtjänsten under namnet Stara. Nya affärsverk från och med 1.1.2009 är affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) och affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänster (Oiva Akatemia). Verksamheten vid affärsverket Helsingfors Textiltjänst överfördes till Uudenmaan Sairaalapesula Oy 1.1.2009. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 3

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Inom det regionala samarbetet under 2009 fattades beslut om grundande av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) tillsammans med Esbo, Vanda och Grankulla. I samkommunen förenades från och med 1.1.2010 vatten- och avloppsreningsverkens funktioner och SAD:s avfallshantering samt SAD:s region- och miljöinformation. År 2009 fattades också beslut om grundande av samkommunen Helsingforsregionens trafik (HST) från och med 1.1.2010. Medlemskommuner är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt. Samkommunen ansvarar för planeringen och ordnandet av kollektivtrafiken i medlemskommunerna och för passagerarinformationen samt för utarbetandet av en trafiksystemplan för Helsingforsregionen. Som avslutning på över ett och ett halvt års förhandlingar undertecknade städerna i huvudstadsregionen i december ett intentionsavtal som ska hjälpa invandrare att komma in i arbetslivet. Syftet med avtalet är enhetlig serviceprocess för att vägleda invandrare till utbildning och ut på arbetsmarknaden. År 2009 fattades också beslut om att under 2010 utreda för- och nackdelarna med en eventuell samgång mellan Helsingfors och Vanda. Under 2009 beslutade de 14 kommunerna i Helsingforsregionen att utreda för- och nackdelarna med en regionförvaltningsmodell i två nivåer. I Helsingfors försökte man trots den ekonomiska nedgången genomföra investeringarna som planerat. De genomförda investeringarna under 2009 uppgick till cirka 633 miljoner euro, mot 701 miljoner euro 2008. Haartmanska sjukhuset inledde sin verksamhet hösten 2009, där finns huvudsakligen en jourenhet och en inremedicinsk poliklinik. Nybygget vid Gårdsbacka åldringscentrum blev också färdigt 2009. På trafiksidan slutfördes en rad nyckelprojekt. Slutförandet av byggarbetena på Skogsbackavägen med omgivande anslutningsbroar har betydligt underlättat trafiken i Böle och Ilmala. Spårvägsförbindelsen till Kampens metrostation (linje 3) förbättrar spårlinjenätet i centrum. Servicetrafiken i centrum förbättras av den underjordiska serviceled som blev färdig 2009. Gång- och cykelbron Åggelby-Viksbacka blev också färdig. Schaktningen för Västmetron som börjar trafikera 2014 inleddes hösten 2009. På IT-sidan presenterades den nya portalen Helsingfors servicekarta. Servicekartan innehåller samlad information om alla verksamhetsställen och all service staden erbjuder. Med hjälp av den kan stadsborna bl.a. söka, komplettera och kommentera stadens service. 1.1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen Den globala ekonomin gjorde en störtdykning 2009. Finanskrisen som började på bostadslånemarknaden i USA rubbade allvarligt hela det internationella ekonomiska systemet från och med september 2008. I slutet av 2008 spred sig krisen från finansmarknaden till realekonomin. Till följd av den globala recessionen försämrades den finländska industrins export betydligt under 2009. Nedgången inom exporten, byggandet, den övriga investeringsverksamheten och under 2009 delvis redan inom tjänsterna ledde till stigande arbetslöshet. Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen var densamma som i hela landet. Under årets tre första kvartal var produktionen i Helsingforsregionen minst sju procent sämre än året innan. Den ekonomiska utvecklingen inom huvudsektorerna var tudelad: inom industrin, byggandet, parti- och bilhandeln samt trafiken var nedgången brant, men i de övriga servicesektorerna var produktionsminskningen mindre. Sysselsättning och arbetslöshet Under 2009 fanns det sammanlagt 408 400 arbetstillfällen i Helsingfors. Siffran för hela Helsingforsregionen var 738 010. Av de 2 457 229 arbetstillfällena i hela landet fanns 17 procent i Helsingfors och 30 procent i Helsingforsregionen. I Helsingfors var arbetstillfällena 4 800 färre och i den övriga regionen 7 900 färre än ett år tidigare. 4 Helsingfors stad n Bokslut 2009

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Antalet sysselsatta i Helsingfors minskade med en procent under 2009 års sista kvartal. Enligt medeltalet för hela året ökade dock antalet sysselsatta med en halv procent från föregående år. Till arbetskraftsbyrån i Helsingfors anmäldes i medeltal 37 procent färre lediga jobb än året innan. I hela Helsingforsregionen minskade de lediga jobben med 39 procent. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ökade antalet arbetslösa i Helsingfors under 2009 med i medeltal 30 procent från föregående år. Bland personer under 25 år ökade arbetslösheten med 84 procent, bland 25-49-åringar med 36 procent och bland personer över 50 år med 12 procent jämfört med utgången av 2008. I december 2009 var de arbetslösa i hela Helsingforsregionen 36 procent fler än föregående år. I oktober 2009 började långtidsarbetslösheten i Helsingfors öka efter att ha minskat i över fyra år. I slutet av 2009 var personerna som varit oavbrutet arbetslösa i mer än ett år 17 procent fler än föregående år. Befolkningsutvecklingen Vid årsskiftet 2009/2010 var antalet invånare i Helsingfors 583 900 enligt förhandsuppgifter från Helsingfors stads faktacentral. Enligt förhandsuppgifterna ökade folkmängden i Helsingfors med cirka 6 500 invånare under 2009. Att folkmängden i Helsingfors ökade något mer än föregående år berodde huvudsakligen på ett inrikes inflyttningsöverskott. Antalet utländska medborgare ökade med 3 000 och antalet personer med annat språk än finska eller svenska med knappt 4 300. Det föddes också 135 barn färre än året innan. Nativitetsöverskottet var högre än någonsin sedan 1994. Helsingfors inflyttningsöverskott var sammanlagt knappt 4 900 invånare, mot 4 350 året innan. Inrikes var överskottet 1 680 personer, vilket var 650 fler än föregående år. Från utlandet inflyttade 6 200 personer, 1 000 färre än föregående år. Inflyttningsöverskottet från utlandet, 3 200 personer, var dock nästan lika stort som året innan, eftersom utflyttningen var exceptionellt stor 2008 på grund av översyn av befolkningsregistret under valåret. Antalet barn i dagvårdsåldern 0 6 år ökade med 1 200 under 2009. Antalet barn i grundskolåldern 7 15 år minskade med 750. Ökningen av antalet unga i gymnasie- och yrkesutbildningsåldern 16 18 år stannade upp och personerna i arbetsför ålder 19 64 år var 4 100 fler än föregående år. Personerna över 65 år var 2 100 fler, personerna över 75 år knappt 450 fler och personerna över 85 år 260 fler än vid föregående års ingång. Antalet barn i dagvårdsåldern ökade med sex procent i innerstaden och den relativa ökningen var klart större än i förorterna. Antalet barn i grundskolåldern minskade inte heller nämnvärt i innerstaden, mest minskade antalet i västra och sydöstra stordistriktet. Antalet finsk- och svenskspråkiga invånare ökade under 2009. De finskspråkiga är nu cirka 2 500 fler och de svenskspråkiga 60 fler än föregående år. Antalet svenskspråkiga är nu 35 250. Antalet personer med något annat modersmål än finska eller svenska ökade med cirka 4 300 personer under 2009. I Helsingfors är antalet invånare med ett främmande modersmål nu nästan 60 000, cirka tio procent av befolkningen. Byggande Byggandet minskade i Helsingfors under 2009. Minskningen gällde särskilt verksamhetslokaler, bostadsbyggandet har även i övrigt varit mycket stillsamt under hela 2000-talet, med undantag för ett par livliga år vid millennieskiftet. En bidragande orsak till den stora förändringen inom byggandet av verksamhetslokaler jämfört med 2008 är att detta byggande var ovanligt livligt från 2007 ända till slutet av 2008. År 2009 var våningsytan för beviljade bygglov för verksamhetslokaler 46 procent mindre och för bostäder sju procent mindre än 2008. Våningsytan för påbörjade verksamhetslokaler var 27 procent mindre och för bostadsbyggnader 25 procent mindre än 2008. Trots den relativt stora minskningen av våningsytan för bostäder minskade antalet påbörjade bostäder ändå med bara tre procent. Det här beror på att de påbörjade bostäderna under fjolåret hade mindre medelstorlek, vilket i sin tur beror på strukturella förändringar i besittningsgrunden och finansieringen av bostadspro- Bokslut 2009 n Helsingfors stad 5

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin duktionen. Våningsytan för under byggnad varande verksamhetslokaler minskade med 28 procent och för bostadsbyggnader med 19 procent. Minskningen var dock mindre i fråga om färdigställd produktion. För färdigställda nya verksamhetslokaler var minskningen åtta procent från 2008, eftersom en del verksamhetslokaler som påbörjats under höjdperioden färdigställdes 2009. Inom bostadsbyggandet var den färdigställda våningsytan nio procent mindre än året innan. Antalet färdigställda nya bostäder var 2 522, varav 2 255 inom nyproduktion och utbyggnad och 267 inom produktion i samband med ombyggnad för ändring av användningsändamål. 1.1.3 Stadens personal Vid årets slut hade staden 39 746 anställda, varav 33 035 ordinarie anställda och 6 711 visstidsanställda. De anställda var 831 (2,14 procent) fler än i slutet av föregående år. Till personalminskningen bidrar att konsumentrådgivningen och intressebevakningen inom förmyndarväsendet överfördes till staten vid årsskiftet 2008/2009 och att Helsingfors Textiltjänst utgick ur stadens organisation. Då dessa förändringar beaktas är personalökningen från föregående år cirka 1 000 personer. Staden hade i sin tjänst sammanlagt 1 878 personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Från Seure Henkilöstöpalvelut Oy köptes kortvarig arbetskraft motsvarande sammanlagt 761 årsverken. Personalen ökade särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet, minskade inom stadsdirektörsroteln och var nästan oförändrad inom övriga sektorer. Inom social- och hälsovårdsväsendet ökade också andelen visstidsanställda, men i hela staden var andelen nästan oförändrad. Personal överfördes från ekonomi- och planeringscentralen till affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) som bildades 1.1.2009, från personalcentralen till affärsverket Helsingfors stads utvecklingstjänster (Oiva Akatemia) som bildades 1.1.2009 och från byggnadskontoret, fastighetskontoret och Helsingfors Hamn till byggtjänsten som inledde sin verksamhet 1.1.2009. Personalen från intressebevakningen inom förmyndarväsendet överfördes från förvaltningscentralen till staten 1.1.2009 medan Helsingfors Textiltjänsts verksamhet överfördes till Uudenmaan Sairaalapesula Oy 1.1.2009. Under 2009 sammanslogs hälsovårdscentralens företagshälsovård med det nya affärsverket Företagshälsan i Vanda medan tandvårdspersonal överfördes från hälsovårdscentralen till Huvudstadsregionens enhet för specialtandvård. Vid årets slut hade alla timanställda vid fastighetskontoret, Helsingfors Hamn och Högholmens djurgård övergått till månadslön. År 2009 var lönesumman 1 284 miljoner euro, vilket var 6,1 procent mer än året innan. Lönerna höjdes med en justeringspott på 0,3 procent och en likalönepott på i medeltal 0,5 procent från och med 1.5.2009. I början av september höjdes lönerna med en allmän höjning på 2,4 procent. Vid 30 förvaltningar eller affärsverk tillämpades ett resultatpremiesystem, 2008 var motsvarande siffra 25. Cirka 20 500 (18 739) personer omfattades av resultatpremiesystemet. Cirka 19 200 (17 453) personer fick resultatpremier på i medeltal 1 140 euro. År 2009 lämnade 868 (1 272) personer stadens tjänst medan 792 (702) gick i pension. Medelåldern vid pensioneringen var 62,36 år (61,14). Den ordinarie personalens medelålder var 46,4 år (46,5). Antalet visstidsanställda var 6 711 (6 642). Till ökningen av antalet visstidsanställda bidrog olika faktorer, bland annat personal som anställts för genomförande av projekt. Närmare uppgifter om personalen finns i den separata personalrapport som staden ger ut. 6 Helsingfors stad n Bokslut 2009

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin TABELL: STADENS ANSTÄLLDA SEKTORVIS I SLUTET AV 2009 OCH 2008 1) Sektorer Ordinarie anställda Visstidsanställda 2) Anställda sammanlagt 2009 2008 2009 2008 2009 2008 1 Stadsdirektörsroteln 2 465 2562 156 151 2 621 2 713 2 Byggnads- och miljöväsendet 5 860 5 690 499 602 6 359 6 292 3 Social- och hälsovårdsväsendet 17 279 16 742 4 205 3 965 21 484 20 707 4 Bildnings- och personalväsendet 6 530 6 390 1 810 1 877 8 340 8 267 5 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 901 889 41 47 942 936 Sammanlagt 33 035 32 273 6 711 6 642 39 746 38 915 1) Personer sysselsatta med sysselsättningsanslag ingår inte. 2) I siffrorna ingår anställda med läroavtal. Uppgifter om antalet sysselsatta med sysselsättningsstöd finns i not nummer 40. Personalminskningen på 92 personer inom stadsdirektörsroteln beror på de ovan beskrivna omorganiseringarna. Ökningen på 67 personer inom byggnads- och miljöväsendet förklaras huvudsakligen av de ovan beskrivna överföringarna mellan sektorer till följd av omorganiseringar. De 99 anställda vid Textiltjänst övergick till Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Palmias personalökning på 105 personer berodde på att Palmia vann anbudsförfaranden och expanderade. Inom säkerhetstjänster ökade personalen med 26 personer. Inom Caterings skoltjänster ökade personalen med 34. Inom Caterings omsorgstjänster ökade personalen med 46 därför att Palmia övertog skötseln av måltidstjänsterna i hela Helsingfors stad. Inom telefon- och välfärdstjänster ökade personalen med 39 därför att staden började ordna färdtjänst för specialgrupper som egen verksamhet 1.7.2009 i samarbete med socialverket. Inom de övriga objekten och tjänsterna minskade personalen med 40 personer. Inom social- och hälsovårdsväsendet ökade personalen med 777 personer, varav socialverkets andel var 496. Inom ansvarsområdet dagvård ökade personalen med 154. De största orsakerna till ökningen var att inkorporeringen av sydvästra Sibbo, vilket medförde cirka 50 nya dagvårdsanställda och öppnandet av fyra stora daghem (Arabia, Aalto, Toivo och Vikkeri) i de växande bostadsområdena, vilket medförde cirka 70 nya anställda. Därtill medförde det ökade antalet barn i dagvård en ökning av dagvårdspersonalen med cirka 34 personer. Inom ansvarsområdet tjänster för barnfamiljer ökade personalen med sammanlagt 64. Ibruktagning av ny verksamhet och utvidgning av verksamhet medförde personalökningar under 2009. Inom snabbt ingripande och familjearbete och öppenvård inom dagvården var personalökningen 23 personer. Den nya lekparken Arabia och utbyggnaden av Gamlas ungdomshem medförde en ökning på 10 personer. De nya tjänsterna inom klienthänvisningsenheten medförde en ökning på åtta personer och utvidgningen av familjevården en ökning på fem personer. Därtill lyckades man rekrytera 18 personer till vakanser under 2009. Vakanser fylldes särskilt inom familjecenterverksamheten och familjerådgivningen. Inom ansvarsområdet tjänster för vuxna ökade personalen med 105 personer. Vid personalökningen inom ansvarsområdet 2009 spelade förvaltningens två stora spetsprojekt en stor roll: projektet för individuellt boende inom omsorgerna om utvecklingsstörda (ASU) och projektet för långtidsbostadslöshet. Inom ansvarsområdet tjänster för äldre ökade personalen med 139 personer. Personalökningen inom ansvarsområdet tjänster för äldre baserar sig på äldreomsorgsprogrammet och genomförande av projekt samt stärkning av dagverksamheten. En strategisk linjedragning inom Helsingfors äldreomsorgsprogram 2006 2009 var att säkra att personalen stannar kvar och är tillräcklig. Personalökningen på 281 personer vid hälsovårdscentralen beror huvudsakligen på följande: Inom hemvården har man minskat anlitandet av hyrd arbetskraft och tagit och fått mera egen arbetskraft även för korta vikariat. Inom tandvården beror personalökningen på de 46 extra anställningarna inom huvudstadsregionens gemensamma enhet för specialtandvård. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 7

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin Ökningen vid akutsjukhuset förklaras av tilläggspersonalen på cirka 30 personer vid Haartmanska sjukhuset samt i liten utsträckning av akutsjukhusets tilläggsbudgeteringar för bl.a. rehabilitering. På grund av långvarig frånvaro bland psykiatriska avdelningens ordinarie personal var de visstidsanställda fler i slutet av 2009 än året innan. Inom bildnings- och personalväsendet ökade personalen med 73 personer, varav 49 inom utbildningsväsendet. I samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo överfördes personalen på sammanlagt 27 personer från Sakarinmäen koulu och Östersundoms lågstadieskola till utbildningsväsendet. Utöver ovanstående ökade undervisningspersonalen på grund av utvidgad specialundervisning och fler elever inom den yrkesinriktade utbildningen, det ökade anslaget för positiv diskriminering och upphävandet av de sista timresursnedskärningarna i gymnasierna. Vid ungdomscentralen inrättades nio nya anställningar 2009. Sex av dem inrättades vid de två nybyggda ungdomsgårdarna och tre i samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ökningen av antalet visstidsanställda beror huvudsakligen på den ökade omfattningen av projekt med extern finansiering. Personalen ökade också vid konstmuseet, kulturcentralen och idrottsverket. Det lyckades inte att tillsätta alla tjänster vid företagshälsovårdscentralen, utan man blev tvungen att ty sig till köpt service för att säkra tillgången till service. Inom stadsplanerings- och fastighetsväsendet ökade personalen med sex personer på grund av planeringen av de nya områdena. 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Stadsfullmäktige som valdes vid kommunalvalet hösten 2008 inledde sin mandatperiod vid årsskiftet. Av de 85 stadsfullmäktigeledamöterna var 49 kvinnor och 36 män. Platsfördelningen enligt parti var följande: Samlingspartiet 26, Gröna förbundet 21, Socialdemokratiska partiet 16, Vänsterförbundet 7, Svenska folkpartiet 5, Sannfinländarna 4, Centern i Finland 3, Kristdemokraterna i Finland 2 och Finlands kommunistiska partis och Helsingforslistornas grupp 1. Inom stadens organisation skedde flera förändringar vid årsskiftet 2008 2009. Stadsstyrelsens koncernsektion inledde sin verksamhet. Byggtjänsten inledde sin verksamhet som en nettobudgeterad enhet, till vilken HSB- Tekniks och HSB-Miljöproduktions uppgifter och anställda överfördes med undantag för hantverksverkstaden och fordonsflyttningsenheten samt delar av byggnadskontorets förvaltningsavdelning, fastighetskontorets geotekniska avdelning och Helsingfors Hamns tekniska avdelning. Nya affärsverk från och med 1.1.2009 är affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst (Talpa) och affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänster (Oiva Akatemia). Förstoringen av stadens område verkställdes 1.1.2009. Statsrådet hade meddelat beslut 28.6.2007 om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. Stadsstyrelsen beslutade att de nya stadsdelarna ska heta Östersundom, Ultuna, Björnsö (Karhusaari), Husö (Talosaari) och Sundberg (Salmenkallio). Det nya åttonde stordistriktet fick namnet Östersundoms stordistrikt. Helsingfors stad har ansvarat för ordnandet av service för invånarna i det inkorporerade området sedan 1.1.2009. Efter inkorporeringen har serviceutbudet till kommuninvånarna fortsatt utan avbrott bl.a. med stöd av avtal mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun. Helsingfors stad och Sibbo kommun nådde inte enighet om den ekonomiska uppgörelse som föreskrivs i lagen om kommunindelning. Stadsstyrelsen beslutade 9.2.2009 att anhängiggöra ett förvaltningstvistemål om den ekonomiska uppgörelsen hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Helsingfors förvaltningsdomstol meddelade beslut i ärendet 26.2.2010. Beslutet överensstämmer huvudsakligen med Helsingfors krav. Stadsfullmäktige godkände 29.4.2009 strategiprogrammet för åren 2009 2012. Strategiprogrammet var utgångspunkten vid beredningen av förslaget till budget för 2010 och ekonomiplan för 2010 2012 samt andra planer och åtgärder under fullmäktigeperioden. 8 Helsingfors stad n Bokslut 2009

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin I fråga om det regionala samarbetet beslutade stadsfullmäktige 27.5.2009 att godkänna att Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster bildas tillsammans med Esbo, Vanda och Grankulla utgående från att vatten- och avloppsverksfunktionerna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla och de funktioner i fråga om avfallshantering och region- och miljöinformation som SAD har haft hand om hänförs till den nya samkommunen (HRM) räknat från 1.1.2010. Kollektivtrafikens organisation i Helsingforsregionen förändrades 1.1.2010. Då inledde den nya samkommunen Helsingforsregionens Trafik (HRT) sin verksamhet. Grundavtalet för samkommunen hade godkänts redan 2008 av stadsfullmäktige i Helsingfors och de övriga städerna med undantag för Kervo. Stiftande medlemmar i HRT är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt. Utbyggnaden av områdena från vilken hamnen flyttar bort fortskred under 2009. Stadsfullmäktige beslutade 3.6.2009 om förslaget till detaljplan och detaljplaneändring i Västra hamnen samt delvis i Kampen, vilket gjorde det möjligt att förvandla området som huvudsakligen använts som godshamn till bostads- och arbetsplatsområde. Busholmen kompletterar på ett betydande sätt Helsingfors innerstad som en del av de attraktiva havsnära bostadsområdena. Den här detaljplaneändringen var den första som bereddes på grundval av delgeneralplanen för Busholmen som trädde i kraft sommaren 2006. I fråga om utveckling av organisationen beslutade stadsfullmäktige 9.9.2009 om överföring av mattjänsten vid Gustafsgårds åldringscentrum från socialverket till Palmia räknat från 1.1.2010 och mattjänsten vid barndaghemmen från socialverket till Palmia 1.8.2010. Stadsfullmäktige beslutade 25.11.2009 att långtidssjukvården av permanent karaktär ska överföras från hälsovårdscentralen till socialverket räknat från 1.1.2010 och bli sådan verksamhet som avses i socialvårdslagen. Överföringen gällde Forsby, Stengårds och Kvarnbäckens sjukhus. Storkärrs sjukhus blev kvar vid hälsovårdscentralen, där det stärker rehabiliterings- och eftervårdsverksamheten vid akutsjukhuset. 1.1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Den viktigaste risken är en försämring av den ekonomiska situationen och följderna av detta för stadens ekonomi. För att täcka det finansiella underskottet och nå ekonomisk balans måste man under de närmaste åren dels betydligt anpassa omkostnaderna till det mindre inkomstunderlaget och dels stärka inkomstunderlaget. Staden har planerat en stor låntagning under alla åren 2010 2012. De personalrelaterade riskerna utgörs bland annat av pensionering och utmaningar som rör säkrande av kompetensen. Om riskerna realiseras är hotet att kontinuiteten i verksamheten äventyras. Egendoms- och skaderisker har identifierats inom många sektorer där verksamheten är beroende av fastigheternas och anordningarnas skick och av en störningsfri värme-, el- och vattentillförsel. Utöver de ovannämnda är även många processer mycket beroende av dataförbindelser. Hantering av dessa risker förutsätter en stark kontroll över smidigheten och kontinuiteten i verksamheten. Exempel på andra identifierade risker är affärsrisker som hänför sig till affärsverkens omvärld, risker som hänför sig till räddningsverksamheten och säkerheten samt risker som hänför sig till miljöfaktorer. Den viktigaste enskilda skaderisken som realiserades 2009 var vattenskadan på metrostationen vid Järnvägstorget till följd av en brusten vattenledning, som orsakade skador för uppskattningsvis cirka fem miljoner euro samt andra indirekta konsekvenser. Under 2009 började man systematiskt sammanställa och bedöma riskerna på stadsnivå. Bedömningen av betydande risker och riskhanteringsmetoder fortsätter 2010. Stadskoncernens riskhantering främjas genom att förenhetliga riskhanteringen vid förvaltningarna, affärsverken och dotterföretagen samt utveckla de tillämpade metoderna och modellerna. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 9

Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1.1.6 Miljöfaktorer När det gäller miljön är Helsingfors stad en av de mest betydande aktörerna i området t.ex. inom trafiken, energiproduktionen och avloppsvattenhanteringen. Staden står för cirka fem procent av Finlands koldioxidutsläpp. Avloppsreningsverket i Viksbacka renar för sin del nästan en miljon människors avloppsvatten. Stadens organisationer förbrukar också mycket naturresurser och energi i sin verksamhet, men förvaltningarna påverkar även i hög grad miljön indirekt, t.ex. genom utveckling av staden och anskaffningar. De indirekta effekterna kan vara både positiva och negativa miljöeffekter. Centrala styrmedel för hantering av miljöfrågor i stadens egen verksamhet är stadens strategiprogram, miljöpolicyn, sektorprogrammen inom miljöskyddet (bl.a. luftvårdsprogrammet, huvudstadsregionens klimatstrategi och handlingsplanen för bullerbekämpning) samt förvaltningarnas och affärsverkens miljösystem och -program. Under de senaste åren har stadens miljökostnader uppgått till ca 86 100 miljoner euro per år. Därtill har staden årligen investerat 25 45 miljoner euro i miljöskydd. De största miljökostnaderna har utgjorts av miljöskatter, behandling av avloppsvatten, renhållning av allmänna områden och luftvårdsåtgärder samt investeringar i sanering av förorenad mark och projekt för effektivering av behandlingen av avloppsvatten och avloppssystemen. Miljöintäkterna har uppgått till cirka 60 70 miljoner euro per år. I framtiden kommer bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen, energieffektivitetsåtagandena, förbättrande av den lokala luftkvaliteten, bullerbekämpningen, saneringen av förorenad mark och grundberedningen att medföra ökade kostnader. Energi och klimatpolitik Enligt huvudstadsregionens klimatstrategi ska växthusgasutsläppen per invånare fram till 2030 sänkas med 39 procent från 1990 års nivå. Enligt stadsfullmäktiges energipolitiska riktlinjer 30.1.2008 ska växthusgasutsläppen från energiproduktionen fram till 2020 minskas med 20 procent från 1990 års nivå och andelen förnybar energi inom energiproduktionen ökas till 20 procent. Helsingfors Energi har gjort upp ett utvecklingsprogram mot en kolneutral framtid. I programmet har man granskat möjligheterna och åtgärderna för att nå målen i de energipolitiska riktlinjerna och bedömt åtgärder för kolneutralitet när man närmar sig år 2050. Den fortsatta beredningen av utvecklingsprogrammet och beslutsfattandet pågår fortfarande. Luftvård Under de senaste åren har EU:s gränsvärden för luftkvaliteten överskridits varje år. Därför har staden utarbetat ett handlingsprogram för luftvården 2008 2016 (Stn 19.5.2008) och rapporterat till EU-kommissionen om det. I programmen presenteras åtgärder genom vilka överskridningar kan undvikas i framtiden. Största delen av kostnaderna går till spårvägsprojekt och främjande av kollektivtrafiken. Bullerbekämpning Nästan hälften av helsingforsborna bor i områden där riktvärdena för bullernivån överskrids. Staden har gjort upp en handlingsplan för bullerbekämpning 2008 2012 (Stn 17.11.2008) enligt EU:s miljöbullerdirektiv. I planen föreslås åtgärder för att hjälpa upp bullersituationen. Kostnader uppkommer av direkta bullerbekämpningsåtgärder, bl.a. ökad användning av tyst asfalt, bullerskärmar och krav på lågbullrande materiel samt av mera vittgående projekt såsom främjande av kollektivtrafiken och spårvägsprojekt. Bullret innebär också kostnader för staden bl.a. via sina hälsoeffekter. Under 2010 kommer Miljöcentralen att utreda dessa indirekta kostnader som bullret orsakar. 10 Helsingfors stad n Bokslut 2009

Verksamhetsberättelse Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Sanering av mark och soptippar I Helsingfors tas nya områden i bruk där grundberedning måste utföras innan marken kan användas igen. En del av grundberedningen utgörs av sanering av förorenad mark. I Helsingfors finns det också några före detta soptippar som återställs i enlighet med miljövårdslagstiftningen. I ekonomiplanen för 2010 2012 har staden förberett sig på sanering av före detta soptippar genom ett anslag på sammanlagt 26,7 miljoner euro. Avsättningar har också gjorts för sanering av den före detta soptippen i Kvarnbäcken, omdisponering av området för Hanaholmens A-kraftverk och rening av sedimenteringsbassängerna och området för Helsingfors Vattens vattenreningsverk i Långforsen. För sanering av andra områden som bedöms vara förorenade uppgörs varje år en plan. De största objekten var skjutbanan i Viksbacka 2,2 miljoner euro, Söderviks gasverk 1,6 miljoner euro och Arabiastranden 1,0 miljoner euro. 1.2 Redogörelse för ordnandet av stadens interna tillsyn Helsingfors stads interna tillsyn och riskhantering har ordnats i enlighet med riktlinjerna i den av stadsstyrelsen godkända allmänna anvisningen för intern tillsyn och riskhantering. Stadsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen och riskhanteringen. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna inom sina verksamhetsområden samt förvaltningarnas och affärsverkens ledning ansvarar för genomförandet av en tillräcklig och fungerande intern tillsyn och riskhantering. Enligt ekonomistadgan ska stadens funktioner skötas och uppgifterna organiseras på ett sådant sätt att den interna tillsynen och riskhanteringen är tillräckliga på alla nivåer. Situationen i fråga om den interna tillsynen och riskhanteringen har utvärderats på basis av utvärderingsinformation från förvaltningarna och affärsverken samt från den interna och externa revisionen. Inga betydande brister har uppdagats under 2009. Under 2009 har förvaltningarna och affärsverken genomfört de planer för förbättrande av riskhanteringen och den interna tillsynen som de uppgett i sina redogörelser år 2008. Under 2009 har förvaltningarna och affärsverken uppdaterat sina riskbedömningar och vidtagit åtgärder för att minska riskerna. Man har också aktivt förbättrat de centrala verksamhetsprocesserna. Utvecklingsarbetet som baserar sig på riskbedömningar och självutvärdering samt bedömningen av betydande risker på stadsnivå och bedömningen av den ekonomiska utvecklingen fortsätter under 2010. Därtill främjas arbetet i styrgrupper på stadsnivå och funktionen hos förvaltningsöverskridande processer. Riskhanteringsaspekten beaktas alltmer vid styrningen, planeringen och uppföljningen av verksamheten i hela stadskoncernen. Helsingfors stads samordningsgrupp för riskhantering styr och samordnar riskhanteringen inom stadskoncernen. Helsingfors stads interna tillsyn är en enhet på avdelningsnivå vid ekonomi- och planeringscentralen. Den hjälper stadens högsta ledning genom att granska och utvärdera hur förvaltningarnas och affärsverkens interna tillsyn och riskhantering fungerar utifrån dels den årsplan som stadsdirektören godkänt, dels de särskilda uppdrag som enheten fått av stadens ledning. Under den avslutade räkenskapsperioden har inga betydande brister i den interna tillsynen eller riskhanteringen på stadsnivå uppdagats. I sina rapporter har den interna tillsynen gett rekommendationer till förvaltningarna och affärsverken om hur den interna tillsynen och riskhanteringen skulle kunna förbättras. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 11

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 1.3 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 1.3.1 Räkenskapsperiodens resultat RESULTATRÄKNING 1 000 euro 01.01 31.12.2009 01.01 31.12.2008 Verksamhetsintäkter 1 623 019 1 592 621 Tillverkning för eget bruk 148 163 125 182 Omkostnader -4 063 896-3 834 510 VERKSAMHETSBIDRAG -2 292 714-2 116 707 Skatteintäkter 2 403 574 2 412 743 Statsandelar 160 926 179 827 Finansiella intäkter 63 997 105 156 Finansiella kostnader -20 477-41 265 ÅRSBIDRAG 315 306 539 754 Avskrivningar och nedskrivningar -333 520-297 704 Extraordinära poster 32 362 48 678 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 14 148 290 728 Bokslutsdispositioner 7 981 1 581 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT (-) 22 129 292 309 Resultatet för räkenskapsperioden 2009 var 14,1 mn euro och räkenskapsperiodens överskott efter förändring av reserver och fonder 22,1 mn euro. Affärsverkens andel av räkenskapsperiodens resultat var 214,1 mn euro och av överskottet 222,6 mn euro. Räkenskapsperiodens resultat utan affärsverken och fonderna var -193,3 mn euro och underskottet -200,5 mn euro. Verksamhetsbidraget var -2 292,7 mn euro. Verksamhetsbidraget var 176 mn euro mindre än föregående år. Verksamhetsintäkterna var 1,9 procent och omkostnaderna 5,6 procent större än 2008. Affärsverkens verksamhetsintäkter ökade med 3,9 procent och omkostnaderna med 8,2 procent. När affärsverken och fonderna inte tas med låg verksamhetsintäkterna på samma nivå som året innan medan omkostnaderna var 4,6 procent större. De genomförda omorganiseringarna minskade den procentuella ökningen av omkostnaderna. Den jämförbara ökningen av omkostnaderna utan affärsverken och fonderna var 6,5 procent. Avgiftsfinansieringens andel av omkostnaderna beskrivs med ett nyckeltal som beräknas enligt formeln: 100*verksamhetsintäkter / (omkostnader - tillverkning för eget bruk). Nyckeltalet har utvecklats på följande sätt: 2009 2008 2007 2006 Verksamhetsintäkter i % av omkostnaderna 41,4 42,9 43 44,9 Skatteinkomsterna var 9,2 mn euro mindre än 2008. I kommunalskatt inflöt 53 mn euro mer och i fastighetsskatt 6,7 mn euro mer, men i samfundsskatt 69,0 mn euro mindre än föregående år. Statsandelarna var 18,9 mn euro mindre än föregående år. De finansiella intäkterna och kostnaderna rasade från föregående år på grund av den extremt låga räntenivån. Årsbidraget var 315,3 mn euro. Minskningen från föregående år var 224,4 mn euro. Årsbidraget visar de internt tillförda medel som blir över för investeringar, placeringar och amorteringar. Utgångspunkten är att kommunens 12 Helsingfors stad n Bokslut 2009

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten interna finansiering är tillräcklig om årsbidraget täcker avskrivningarna. Räkenskapsperiodens årsbidrag täcker inte avskrivningarna och bara 50,8 procent av nettoinvesteringarna. Nyckeltalen som beräknas utifrån årsbidraget har utvecklats på följande sätt: 2009 2008 2007 2006 Årsbidrag, mn euro 315,3 539,8 544,8 470,7 Årsbidrag, % av avskrivningarna 94,5 181,3 182,4 158,8 Årsbidrag, euro/invånare 541 942 958 834 Mätt med årsbidraget var stadens ekonomi inte i balans under räkenskapsperioden. När nyckeltalen granskas utan stadens affärsverk är situationen ännu sämre. Årsbidraget utan affärsverken var negativt, -14,2 mn euro och -24 euro/invånare. Eftersom årsbidraget var negativt blev det nödvändigt att finansiera investeringarna i den övriga verksamheten med lån. Balansen i stadens ekonomi har baserat sig på affärsverkens och särskilt Helsingfors Energis goda resultat. År 2009 överfördes 250 mn euro ur Helsingfors Energis överskott för 2008 till stadens överskottsposter. Helsingfors Energis direktion föreslog att man år 2010 även ur 2009 års överskott överför 200 mn euro till stadens överskottsposter. Affärsverkens över-/underskott, amorteringar och intäktsföringar till staden var följande år 2009: 1 000 euro Energi Vatten Hamn Talpa HST Palmia MetropoliLab Oiva Avkastning på grundkapitalet 47 429 12 987 6 317 56 8 442 168 94 12 Räntor på lån 20 721 14 342 338-1 157 - - - Amorteringar på lån 8 409 7 324 1 880-1 987 - - - Räkenskapsperiodens överskott 201 951 1 779 14 778-317 1 518 2 510 389-31 Intäktsföringar inom staden elimineras i resultaträkningen i den externa bokföringen, men påverkar siffrorna när stadens ekonomi granskas utan affärsverken. De extraordinära intäkterna, 34,5 mn euro, utgörs huvudsakligen av realisationsvinster från försäljning av tillgångar under bestående aktiva. En närmare specifikation av posterna i resultaträkningen finns i kapitel 2, Budgetutfallet. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 13

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 1.3.2 Finansieringen av verksamheten Finansieringsanalys 1 000 euro 2009 2008 KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 315 306 539 754 Extraordinära poster 32 362 48 678 Rättelseposter till internt tillförda medel -50 654-74 948 297 014 513 484 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter -632 293-700 777 Finansieringsandelar i investeringsutgifter 11 645 8 150 Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 45 652 61 941-574 996-630 686 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE -277 982-117 202 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -63 392-61 978 Minskning av utlåningen 82 466 83 852 19 074 21 874 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 290 000 1 100 Minskning av långfristiga lån -58 720-58 842 Förändring av kortfristiga lån 0-1 100 231 280-58 842 Förändringar i eget kapital -254-284 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -4 289-16 622 Förändring av omsättningstillgångar 15 113-11 098 Förändring av fordringar 4 794 8 141 Förändring av räntefria skulder 15 471 77 929 31 089 58 350 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 281 189 21 098 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 3 207-96 104 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 687 656 684 449 Likvida medel 1.1-684 449-780 553 3 207-96 104 Kassaflödet i verksamheten visade 297,0 mn euro i överskott, vilket är 216,5 mn euro mindre än 2008. För nettoinvesteringar användes 72,0 mn euro mindre än 2008. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -278,0 mn euro täcktes med låntagning på 290,0 mn euro. Totalt var förändringen av likvida medel plus 3,2 mn euro. Av investeringarna utgjordes 204,3 mn euro av affärsverkens investeringar, varav de största hänförde sig till Helsingfors Energi 92,2 mn euro, Helsingfors Vatten 40,7 mn euro, Helsingfors Hamn 24,7 mn euro och trafikverket 14 Helsingfors stad n Bokslut 2009

Verksamhetsberättelse Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 45,3 mn euro. Av investeringarna på 428,0 mn euro i den övriga verksamheten var de viktigaste 56,1 mn euro i fast egendom, 140,6 mn euro i husbyggnad, 104,1 mn euro i gator, trafikleder och banor, 47,9 mn euro i anskaffning av lös egendom samt 22,1 mn euro i anskaffning av värdepapper. Investeringarna behandlas närmare i kapitel 2, Budgetutfallet. Nyckeltalen i finansieringsanalysen har utvecklats på följande sätt: 2009 2008 2007 2006 Intern finansiering av investeringar, % 50,8 77,9 85,3 84,0 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 45,1 74,0 70,0 55,9 Låneskötselbidrag 4,3 5,9 4,5 5,8 Likviditet, kassadagar 53 55,0 67,0 63,0 Nyckeltalet Intern finansiering av investeringar visar att nästan hälften av investeringarna har finansierats med lån eller inkomster från försäljning av tillgångar under bestående aktiva. Nyckeltalet intern finansiering av kapitalutgifter visar hur många procent av det sammanlagda beloppet av intern finansiering av investeringar, nettoökning av utlåning och amorteringar som täcks av årsbidraget. Låneskötselbidraget anger den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Kommunens låneskötselförmåga anses vara god om nyckeltalet är över 2. Likviditet, kassadagar anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med stadens likvida medel. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 15

Verksamhetsberättelse Den finansiella ställningen och förändringar i den 1.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning 1 000 euro 31.12.2009 31.12.2008 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 51 346 46 167 Övr utg med lång verkningstid 248 400 182 804 Förskottsbetalningar 8 562 299 754 229 533 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 2 741 581 2 700 076 Byggnader 1 517 030 1 419 924 Fasta konstr. och anordningar 2 264 832 2 175 321 Maskiner och inventarier 208 880 197 667 Övriga materiella tillgångar 9 567 9 653 Förskottsbetalningar och 182 713 259 625 pågående nyanläggningar 6 924 603 6 762 266 Placeringar Aktier och andelar 855 944 815 907 Masskuldebrevsfordringar 247 428 264 420 Övriga lånefordringar 732 562 734 651 Övriga fordringar 8 1 1 835 942 1 814 979 FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 362 037 372 298 Don.fondernas särsk täckning 4 166 4 098 Övriga förvaltade medel 377 538 309 377 743 741 685 773 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 65 823 81 271 Varor under tillverkning 3 023 2 688 68 846 83 959 Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar 62 62 Övriga fordringar 3 655 2 251 Resultatregleringar 7 0 3 724 2 313 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 96 952 102 838 Lånefordringar 999 912 Övriga fordringar 55 097 50 941 Resultatregleringar 89 732 94 294 242 780 248 985 Fordringar sammanlagt 246 504 251 298 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 564 976 467 345 Masskuldebrevsfordringar 0 112 952 564 976 580 297 Kassa och bank 122 679 104 151 AKTIVA SAMMANLAGT 10 807 045 10 512 256 1 000 euro 31.12.2009 31.12.2008 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 2 972 406 2 972 406 Uppskrivningsfond 1 826 400 1 827 356 Övriga egna fonder 501 478 500 161 Övrigt eget kapital 729 031 729 031 Över-/underskott (-) från tidigare 1 591 341 1 299 286 räkenskapsperioder Räkenskapsper över-/underskott (-) 22 129 292 309 7 642 785 7 620 549 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 375 115 367 077 Reserver 127 811 145 787 502 926 512 864 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 265 389 283 757 Övriga avsättningar 14 231 13 802 279 620 297 559 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 362 294 373 112 Donationsfondernas kapital 4 166 4 098 Övrigt förvaltat kapital 355 124 290 695 721 584 667 905 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån 120 000 20 000 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 699 686 579 004 Lån från offentliga samfund 0 1 101 Erhållna förskott 1 600 0 Anslutningsavgifter o övr skulder 19 805 17 682 841 091 617 787 Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 69 319 58 719 Lån från offentliga samfund 1 101 1 Erhållna förskott 19 968 15 337 Skulder till leverantörer 177 652 200 371 Anslutningsav gifter o övr skulder 83 436 76 733 Resultatregleringar 467 563 444 431 819 039 795 592 Främmande kapital sammanlagt 1 660 130 1 413 379 PASSIVA SAMMANLAGT 10 807 045 10 512 256 16 Helsingfors stad n Bokslut 2009

Verksamhetsberättelse Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansomslutningen var 294,8 mn euro större än föregående år. Bestående aktiva ökade med 253,5 mn euro, varav den största ökningen 162,3 mn euro hänförde sig till materiella tillgångar. Bland passiva är den största förändringen från föregående år att det långfristiga främmande kapitalet ökat till 223,3 mn euro på grund av låntagning. Balansräkningens nyckeltal som är ett uttryck för soliditet, finansieringsförmögenhet och skuldsättning har utvecklats på följande sätt: Balansräkningens nyckeltal 2009 2008 2007 2006 Soliditetsgrad, % 75,5 77,5 76,9 76,6 Relativ skuldsättning, % 39,1 33,4 35,3 34,1 Lånebestånd 31.12, mn euro 890 659 718 680 Lån, euro/invånare 1 527 1 150 1 263 1 205 Lånefordringar 31.12, mn euro 980 999 1 021 976 Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, förmågan att tåla underskott och klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara en allmän målnivå inom den kommunala ekonomin. Nyckeltalet relativ skuldsättning anger hur stor del av kommunens driftsintäkter som behövs för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre klarar kommunen att återbetala lånet med intern finansiering. Bokslut 2009 n Helsingfors stad 17

Verksamhetsberättelse Totala inkomster och utgifter 1.5 Totala inkomster och utgifter I kalkylen Totala inkomster och utgifter har kommunens samliga utgifter och inkomster ur resultaträkningen och finansieringsanalysen sammanställts. Därmed beskriver kalkylen penningkällorna och penninganvändningen. Skillnaden på 28 mn euro mellan totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen så att den utgör skillnaden mellan övriga förändringar av likviditeten och förändring av likvida medel 31-3 mn euro. INKOMSTER Mn euro UTGIFTER Mn euro Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 1 623 Omkostnader 4 064 Skatteintäkter 2 404 Tillverkning för eget bruk -148 Statsandelar 161 Ränteintäkter 46 Räntekostnader 19 Övriga finansiella intäkter 18 Övriga finansiella kostnader 1 Extraordinära intäkter 34 Rättelseposter till internt tillförda medel Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva -34 Rättelseposter till internt tillförda medel Överlåtelseförluster av tillgångar 2 bland bestående aktiva Förändring av avsättningar 18 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar i investeringsutgifter 12 Investeringsutgifter 632 Försäljningsintäkter av tillgångar bland bestående aktiva 46 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 82 Ökning av utlåningen 63 Ökning av långfristiga lån 290 Minskning av långfristiga lån 59 Totala inkomster sammanlagt 4 682 Totala utgifter sammanlagt 4 710 18 Helsingfors stad n Bokslut 2009