Frihet eller jämlikhet?

LUNDS UNIVERSITET FPR502:4 Filosofiska institutionen vt 2005 Frihet eller jämlikhet? Simon Hjort 821227 Vildandsvägen 18 I:102 22734 Lund 046-198824 simonhjort@hotmail.com

1. Inledning Existerar det en spänning mellan frihet och jämlikhet som omöjliggör att båda värdena kan realiseras fullt ut i ett samhälle? Kan ett samhälle vara fritt och jämlikt samtidigt eller måste ett av dessa värden offras för att det andra ska kunna förverkligas? Enligt ett traditionellt sätt att se på saken existerar en sådan konflikt. De som står till vänster på den politiska skalan anses prioritera jämlikheten framför friheten medan de som står till höger gör det motsatta. 1 Inom den liberala traditionen kan spänningen skönjas mellan socialliberaler och libertarianer där motsättningen främst gäller synen på distributiv rättvisa. Libertarianer anser att socialliberaler kompromissar med friheten genom att tumma på äganderätten medan socialliberaler anser att libertarianer kompromissar för mycket med jämlikheten till förmån för just äganderätten. I denna uppsats kommer jag att behandla frågeställningen om frihet och jämlikhet är förenliga värden. Den tes jag kommer att driva är att frihet och jämlikhet är förenliga förutsatt att de förstås på ett adekvat sätt. Min diskussion kommer därför att vara normativ till sin karaktär. Ambitionen är att på ett sakligt sett argumentera för mitt perspektiv samtidigt som jag är fullt medveten om att andra positioner är möjliga. Eftersom utrymmet är begränsat har jag fokuserat på att argumentera konstruktivt för min egen tes snarare än på att föregripa eventuella invändningar. Enligt mitt synsätt är det varken möjligt eller önskvärt att bortse från frihet eller jämlikhet i en hållbar politisk teori. De vilar på grundläggande intuitioner som de allra flesta delar. En teori som ignorerar dessa får svårt att vinna sympatier men därmed inte sagt att intuitioner ska accepteras utan vidare, de ska analyseras kritiskt och ifrågasättas. Vad som däremot förutsätts är att båda dessa värden har något som gör dem attraktiva på ett sätt som inte går att bortse ifrån: en adekvat teori måste kunna inkorporera dem båda på ett eller annat sätt. 2 Uppsatsen är disponerad på följande vis: inledningsvis diskuteras två olika varianter av frihet, positiv och negativ, där jag tar avstånd från den förra till förmån för den senare. Därefter följer ett avsnitt om jämlikhetstanken. Jämlikhet dryftas sedan mer specifikt utifrån tre olika teorier där jag tar parti för en rättighetstolkning av begreppet. I nästkommande del relateras både frihet och jämlikhet till autonomi för att ge en djupare förklaring till varför värdena inte står i motsättning till varandra. Det avslutande avsnittet sammanfattar min argumentation i uppsatsen. 1 Will Kymlicka, Modern politisk filosofi (1999:9-11). För ett rättighetsperspektiv på konflikten mellan frihet och jämlikhet se Dworkin, We Do Not Have a Right to Liberty (1986:297-8). Alla sidhänvisningar till artiklar refererar i denna uppsats till de sidnummer som återfinns i antologierna de är hämtade från. Årtal refererar också till antologier, se referenser för ursprungliga uppgifter. 2 Uppfattningen att övertänkta intuitioner ska tillmätas en avgörande roll har jag hämtat från John Rawls En teori om rättvisa (1999:52,65-7). Denna uppfattning kan kontrasteras mot en utilitaristisk uppfattning som menar att nyttan skall maximeras även om det innebär att våra grundläggande intuitioner om exempelvis frihet och jämlikhet åsidosätts. Jmf. även Kymlicka (1999:57-59). 2

2. Frihet Richard Norman utgår i sin artikel Does Equality Destroy Liberty? från samma frågeställning som jag. Hans tes är att frihet och jämlikhet är ömsesidigt beroende av varandra. 3 Detta innebär att jämlikhet är nödvändigt för att frihet ska existera och vice versa. I själva verket sammanfaller följaktligen ett fritt samhälle med ett jämlikt samhälle. Det ena är inte möjligt utan det andra. Vid första anblick kan Normans tes och min tes tyckas sammanfalla eftersom vi båda anser att frihet och jämlikhet är förenliga värden. Vid närmare granskning är dock skillnaderna betydande. Jag kommer nu att kort presentera huvuddragen i Normans artikel och visa varför jag anser att hans försök till lösning på frågan misslyckas. Målet är att komma ett steg närmare den lösning jag tror är den rätta. Normans argumentation går ut på att först diskutera begreppet a) frihet och sedan b) jämlikhet för att tillslut c) sammanföra de båda och visa att de är ömsesidigt beroende av varandra. Det kan sammanfattas på följande vis: a) Frihet är möjligheten och kapaciteten att utöva meningsfulla och effektiva val. Makt, rikedom och utbildning är positiva källor till frihet, de möjliggör utövandet av meningsfulla val. (Positiv frihet) b) Jämlikhet innebär att alla människor har samma möjlighet att leva ett värdefullt liv. Ett jämlikt samhälle innebär i praktiken ett samhälle där makt, rikedom och utbildningsmöjligheter är jämlikt fördelade. c) Ett fritt samhälle är ett samhälle där de positiva källorna till frihet möjliggör för alla att leva värdefulla liv. Att sträva efter ett jämlikt samhälle innebär att sträva efter jämlikhet i frihet. Frihet och jämlikhet är följaktligen beroende av varandra de sammanfaller i ett gott samhälle. Följande diskussion kommer att fokusera på Normans syn på frihet (dvs. a) ovan). Hans inställning till frihet kan enklast förstås genom att närmare beskriva en klassisk konflikt mellan negativ och positiv frihet, där Norman tar parti för det senare synsättet. 4 Det negativa frihetsbegreppet definierar frihet som frånvaron av yttre hinder (direkta eller indirekta). Yttre hinder avser begränsningar som är skapade mot en individ av andra människor. Individens frihet består således i möjligheten att handla utan dessa begränsningar. Detta innebär att en individ är ofri om hinder skapas av andra människor så att ett mål inte kan uppnås. För att ta ett exempel: om en person blir fasthållen så att hon inte kan röra sig fritt, då är hon ofri. Ett indirekt yttre hinder kan bestå i hot eller tvång. Men det faktum att jag inte kan flyga (utan tekniska hjälpmedel) gör mig inte ofri, jag saknar helt enkelt en förmåga som exempelvis fåglar har, vilket är ett inre hinder. Tanken med det negativa frihetsbegreppet är att varje individ har en rätt till ett privatliv, en skyddad sfär, där denne får agera hur den vill, förutsatt att andra individers motsvarande sfärer inte kränks. Friheten måste därför inskränkas i någon mån så att andra individers frihet upprätthålls (dvs. så att deras sfärer respekteras). Principiellt sett kan därför tvång mot en individ endast rättfärdigas med att hon/han inkräktar på andra individers frihet. 3 Norman, Richard. Does Equality Destroy Liberty? (1986:283). 4 Följande redogörelse för frihetsbegreppen är hämtad från Isaiah Berlins artikel Two Concepts of Liberty (1997). 3

Begreppet positiv frihet härleds från individens önskan att kontrollera sitt eget liv, att vara självbestämmande. I Normans version är frihet möjligheten och kapaciteten att utöva meningsfulla och effektiva val. 5 En individ som saknar denna möjlighet p.g.a. bristande sociala eller ekonomiska resurser är ofri eftersom utövandet inte är möjligt. Detta öppnar upp för inre hinder för friheten vilket gör att en bristande personlig förmåga gör individen ofri. Norman uttrycker det så här: freedom may be limited by my ignorance and irrationality and the narrowness of my mental horizons. 6 Anhängare av positiv frihet menar att frihet inte uppnås genom att folk lämnas ifred, det krävs även positiva insatser för att människor ska kunna sägas vara fria. De viktigaste källorna till frihet är enligt Norman makt, rikedom och utbildning. Jag anser att Norman argumenterar på ett bra sätt för att belysa hur viktiga dessa källor är för människor. Få skulle antagligen säga emot honom på den punkten. Det intressanta i sammanhanget är dock den begreppsliga diskussionen av vad som bör kallas frihet. Norman är medveten om detta och följaktligen vädjar han till läsarens språkliga intuitioner. Erfarenheten säger oss, enligt Norman, att ökad rikedom, makt och utbildning upplevs som befriande. 7 Detta kan jämställas med upplevelsen av att ett yttre hinder försvinner. Utan positiva källor till frihet är en människa lika ofri som om hon hindras av andra människor. Hur övertygande är Normans argumentation? Jag delar Normans uppfattning om att exempelvis nya pengar på kontot kan upplevas som befriande. Men det är inte nödvändigtvis sant att erfarenheten alltid stämmer överens med Normans påstående. En ökad makt kan leda till en känsla av ofrihet. En person kan känna sig tyngd av makten och uppfatta det som en befrielse att lämna en maktposition. 8 Begreppet frihet har använts på olika vis genom historien och skiftat i betydelse med kultur, språk och tid. 9 Olika människors språkliga intuitioner om vad som bör kallas frihet varierar också. Jag vill därför hävda att det är fruktlöst att diskutera vilket frihetsbegrepp som är mest korrekt språkligt sett. Frihet i dess negativa variant bör istället ses som ett tekniskt begrepp som syftar till att garantera varje individ en privatsfär. 10 Målet är att undvika paternalism och totalitärt förtryck. Denna funktion saknar det positiva frihetsbegreppet eftersom det tillåter inre hinder för friheten (dvs. inom individen). Politiska ideologier och filosofer som använt sig av ett positivt frihetsbegrepp har tenderat att skilja mellan ett sant och ett falskt jag där verklig 5 Norman (1986:285) 6 Norman (1986:286) 7 Norman (1986:289) 8 Detta gäller naturligtvis även rikedom och utbildning. Det är en öppen fråga om mer kunskap nödvändigtvis leder till en känsla av befrielse, mer outvecklade stadier i en individs utveckling kan åtminstone retrospektivt upplevas som friare. På samma sätt kan man argumentera för att en ökad rikedom kan upplevas som betungande och begränsande på ett sätt som minskar friheten. 9 Berlin påpekar att diskussionen om individuell frihet härstammar från Renässansen eller Reformationen (1997:396). Under Antiken tycks exempelvis inte individuell frihet varit ett politiskt ideal, politisk frihet bestod istället i ett aktivt medborgarskap. 10 Charles Taylor gör i sin artikel What s Wrong with Negative Liberty? (1997) ett mer ambitiöst försök än Norman till att förkasta negativ frihet. Hans invändningar är kraftfulla om negativ frihet förutsätts vara ett begrepp som ska stämma överens med språkliga intuitioner (i varje enskilt fall). Betraktat som ett tekniskt begrepp följer dock inte invändningarna enligt min uppfattning. Kanske är därför termen politisk frihet mer korrekt att använda framför det mer abstrakta frihet när det rör sig om samhällsfilosofiska resonemang. 4

frihet självbestämmande och valmöjlighet består i att följa det sanna jaget. 11 Det falska jaget inom oss är felbart och ej högsta auktoritet på vad verklig frihet innebär. Ett konkret exempel på en ideologi som gör just detta är den marxistiska traditionen. Det falska jaget består i vad som brukar kallas ett falskt medvetande. 12 Detta fungerar som en dimridå som möjliggör borgarklassens exploatering av arbetarklassen. Personer som är under ett falskt medvetande vet följaktligen inte vari deras egen frihet består. Konsekvenserna av det positiva frihetsidealet är att man kan tvingas till att bli fri. Isaiah Berlin uttrycker risken med detta synsätt på följande vis: Once I take this view, I am in a position to ignore the actual wishes of men or societies, to bully, oppress, torture them in the name, and on behalf, of their real selves, in the secure knowledge that whatever is the true goal of man [ ] must be identical with his freedom the free choice of his true, albeit often submerged and inarticulate, self. 13 Det positiva frihetsbegreppet bör, enligt min uppfattning, undvikas därför att det öppnar för paternalism och kan användas för att legitimera totalitärt förtryck. 14 Negativ frihet är en garant för varje individs rätt att bilda sig sin egen idé om det goda livet. Den positiva frihetens anhängare tycks förutsätta att ett synsätt på det fria samhället är det korrekta (t.ex. det marxistiska klasslösa samhället). Ett mål för samhället ställs upp som människorna ska sträva mot eftersom detta innebär sann frihet. De individer som inte omfattar målet behärskas av ett falskt jag. 15 Mot detta kan ett liberalt synsätt ställas som menar att en mångfald av mål existerar (det finns inte ett sant sätt). Denna pluralism av individuella målsättningar kräver ett negativt frihetsbegrepp som försvarar individernas rätt att skapa sig sina egna idéer om vari ett meningsfullt liv består. 16 Ett fritt samhälle bör enligt min uppfattning utgå från en sådan pluralism. John Stuart Mill utryckte saken på följande vis: Den enda frihet som förtjänar namnet, är friheten att på vårt eget sätt fullfölja vårt eget bästa, så länge vi inte söker beröva andra deras välfärd eller hindra dem i deras strävan att ernå den. 17 11 Berlin (1997:397-8). 12 Norman diskuterar tyvärr inte frågan om ett falskt medvetande. Det närmaste han kommer är att påpeka att ideologi påverkar människors medvetenhet och därmed deras frihet (1986:288). Berlin diskuterar Marx syn på frihet (1997:402). 13 Berlin (1997:398) 14 Hayek beskriver i sitt verk Vägen till träldom (2004:38-9) hur socialister gjort detta genom att förändra innebörden i ordet frihet. Hayek menar att positiv frihet i själva verket inte betyder något annat än makt. I socialistisk teori blir därför kravet på frihet ett krav på jämlik förmögenhetsfördelning. Normans argumentation slutar i just ett sådant krav på jämlik fördelning. 15 Synsättet att människan existerar för samhällets skull (och inte tvärtom) återspeglas väl i följande citat av Lenin: I vår kamp för makten får vi inte hejads av några principer. Vi bör vara beredda till vilka trick, olagliga metoder och lögner som helst Om vi för kommunismens skull är tvungna att utrota nio tiondelar av befolkningen, får vi inte vika tillbaka för detta offer. (Lenin, Valda verk, del 2, s.701f) Hämtat ur Hayek (2004:10). Den klassiska liberala positionen är att individen föregår samhället vilket innebär att individen inte får offras för samhällets bästa. Jag omfattar denna liberala position vilket delvis kanske kan förklara min syn på frihetsbegreppet. 16 Se Berlin (1997:412-15) för en utförligare diskussion om en pluralism av mål. Utrymmet är tyvärr alltför begränsat för en ytterliggare redogörelse för argument i diskussionen om frihetsbegreppen. 17 John Stuart Mill, Om friheten (2004:20) 5

3. Jämlikhet Normans artikel behandlar tyvärr inte jämlikhet lika utförligt som frihet. Han nöjer sig med att slå fast att jämlikhet inte är det samma som likformighet men definierar inte teoretiskt vad han egentligen avser med jämlikhet. 18 Det närmaste han kommer är att formulera ett ideal som säger att alla ska ha ett lika värdefullt och tillfredsställande liv. Som framgick i b) ovan är hans fokus praktiskt snarare än teoretiskt: ett jämlikt samhälle innebär i praktiken ett samhälle där makt, rikedom och utbildningsmöjligheter är jämlikt fördelade. Det centrala är hur denna fördelning ska organiseras så att den ger upphov till lika möjligheter 19 för alla att leva ett värdefullt liv. Detta leder Norman till att föreskriva en rad socialistiska lösningar på praktiska problem t.ex. i form av planekonomi. 20 Jag avser inte att diskutera frågan om ett socialistiskt samhälle i praktiken skulle leda till ett fritt och jämlikt samhälle såsom Norman tycks mena. Detta är en empirisk fråga som skulle ta alltför stort utrymme att behandla här. Jag lämnar därför Normans artikel med konstaterandet att hans jämlikhetsbegrepp är alltför abstrakt för att det på teoretisk väg ska kunna avgöras om det är kompatibelt med positiv frihet. 21 Värt att notera är ändå att Norman bortser helt från frågor som rör individers ansvar för sina val (ambitionskänslighet). Detta är konstigt eftersom Normans definition av frihet bygger på just möjligheten att göra meningsfulla val. För min tes är dock en vidare granskning ointressant oavsett vilket resultat den leder fram till eftersom jag har förkastat det positiva frihetsbegreppet. Min tes är som sagt att frihet och jämlikhet är förenliga värden. Eftersom jag valt att omfatta det negativa frihetsbegreppet återstår nu att finna ett jämlikhetsbegrepp som är förenligt med detta. I artikeln The Idea of Equality försöker Bernard Williams att rädda jämlikhetstanken. 22 Han menar att tal om jämlikhet ofta riskerar att bli antingen trivialt eller absurt. Svaga tolkningar som bygger på tomma fraser om en gemensam mänsklighet riskerar att bli triviala. Alltför starka tolkningar som hävdar att alla människor bör behandlas identiskt blir lätt absurda. Kan jämlikhetstanken räddas? Williams presenterar tre grunder för jämlikhet i ett försök att göra detta. Jag kommer att använda mig av en av dessa: moraliska kapaciteter. 23 Tanken med detta synsätt är att alla människor delar en moralisk kapacitet eller förmåga vilket gör oss till jämlikar. Williams medger att det kan vara svårt att urskilja mänskliga egenskaper som är relevanta endast för moralen. Intelligens kan exempelvis vara en viktig dygd för en moralisk aktör men samma egenskap kan också 18 Norman (1986:283, 289). Jag diskuterar mer precisa tolkningar av jämlikhet i nästkommande avsnitt. 19 Det finns tyvärr inte utrymme i denna uppsats för att närmare ge sig in på fenomenet om lika möjligheter. För en intressant diskussion se Michael E. Levins artikel Equality of Opportunity (1986). Se även Nozick (2004:304-8). Notera fallet med friaren! (s.307). 20 Norman (1986:290-2). Se Jonathan Wolff An Introduction to Political Philosophy (1996:159-61) för en diskussion av planekonomi kontra kapitalism. Wolff menar att en fri marknad kan skapa mycket högre välstånd för sina medborgare än en planekonomi. 21 Norman skriver faktiskt själv att majoritetens tyranni (som Mill beskrev den) skulle vara teoretiskt sett möjlig i hans samhälle men att det i praktiken inte är troligt (1986:293). 22 Williams, Bernard. The Idea of Equality (1997). 23 Följande resonemang om moraliska kapaciteter bygger på Williams (1997:467-70). För en kritik av Williams artikel se Robert Nozicks Anarki, Stat och Utopi (2004:302-4). 6

användas för att skada människor. 24 Trots dessa svårigheter menar Williams att det finns något hos människan som ger henne ett värde oberoende av naturliga egenskaper, titlar och social ställning. Människor är självmedvetna varelser som förtjänar respekt och de har därför rätt att betraktas utifrån sin egen synvinkel. Denna tanke kallar Williams the human view. Liknande tankegångar om ett slags människovärde återfinns hos andra filosofer. Hos Kant formuleras tanken i det kategoriska imperativ (människovärdesprincipen) som säger att människor ska behandlas som mål i sig själva, inte endast som medel. 25 Individer bör enligt detta synsätt betraktats som bärare av egna målsättningar (mål i sig själva) och kan därför inte brukas av andra utan att detta tas i beaktande. Denna tanke är i mina ögon helt central för samhällsfilosofin. Alla är jämlikar i den mån att de räknas, ingen får på godtyckliga grunder exkluderas från moraliska överväganden. Idén om att alla ska behandlas som likar kan ses som grundläggande för moral överhuvudtaget. 26 För att kort återknyta till Williams fråga om jämlikhetstanken kan räddas så är svaret onekligen ja. Tanken på ett människovärde är varken absurd eller trivial så länge som människor förnedras och förtrycks runt om i världen. Jag anser därför att jämlikhet har en självklar roll att spela i samhällsfilosofin. Jämlikhetsbegreppet måste dock specificeras mer ingående för att min tes ska kunna drivas vidare. Det negativa frihetsbegreppet är förvisso förenligt med denna allmänna jämlikhetstanke (mer om detta i avsnitt 5) men om inte vissa felaktiga tolkningar av jämlikhetstanken avfärdas så föreligger en risk för att friheten hotas. Endast genom att ge en mer specifik tolkning av jämlikhet som är förenlig med negativ frihet kan konflikten i min frågeställning lösas slutgiltigt. 4. Tre teorier Ett sätt att närma sig denna specificering på är att helt enkelt ställa sig frågan om vilka alternativ som finns. Tomas Nagel presenterar i sin artikel Equality tre olika sätt att närmre precisera jämlikhetstanken på. 27 Dessa teorier utgår ifrån 1) utilitarism, 2) egalitarism och 3) rättigheter. Nagel menar att alla dessa synsätt är överens om att människor ska behandlas jämlikt men de skiljer sig åt i synen på hur detta ska ske. Jag kommer nu att schematiskt återge de olika synsätten och argumentera för att jämlikhet bör tolkas i termer av rättigheter för att friheten ska kunna granteras. 1) Utilitaristiska teorier talar om lika hänsyn till lika intressen som ett sätt att uttrycka 24 Egenskapens moraliska värde betingas av aktörens motiv. Denna tanke återfinns hos Kant där den goda viljan ger detta värde. I Grundläggning av sedernas metafysik (första avdelningen, första sidan) skriver han: Förstånd, kvickhet och omdömesförmåga och allt vad andens talanger i övrigt må kallas är, liksom mod, beslutsamhet och ihärdighet i föresatser såsom temperamentets egenskaper, utan tvivel goda och önskvärda i många hänseenden, men de kan också bli ytterst onda och skadliga när den vilja som skall göra bruk av dessa [ ] är ond. (1997:17). 25 Kant (1997:55). Williams menar att Kants tanke är alltför abstrakt och hans eget synsätt är ett sätt att försöka göra Kants idé mer empiriskt grundad. 26 Termen universialiserbarhet används ofta för att uttrycka detta (eller begreppet opartiskhet). Se R. M Hares bok Moraliskt tänkande (1994) för en definition (s.32) och diskussion av fenomenet (kap 6, 121-30). Universialiserbarhet är en av de logiska egenskaper som utmärker moralomdömen enligt Hare. 27 Nagel, Thomas. Equality (1986). 7

jämlikhetsidealet på. Detta innebär att allas intressen ska tas med i beaktande när nyttan skall maximeras (ingen får därmed uteslutas på godtyckliga grunder) samt att intressen ska tillmätas samma vikt oavsett vem som har dem. Peter Singer har uttryckt det på följande vis: Principen om lika hänsyn till intressen fungerar som en våg som opartiskt väger olika intressen. 28 2) Egalitarism tar hänsyn till behov och sätter upp en prioritetsordning där de mest akuta eller grundläggande behoven prioriteras först, oavsett antal. 29 Välfärdsförbättringar för de sämst ställda prioriteras före välfärden för de som har det bättre ställt även om den totala nyttan blir mindre. Jämlikhet i fördelning anses följaktligen ha ett värde i sig självt. 30 3) Rättigheter garanterar att varje person behandlas jämlikt eftersom varje individ är rättighetsbärare. 31 Jag kommer att skriva mer om detta nedan. Nu vill jag poängtera att jag anser att frågor som rör fördelning av nyttigheter i ett samhälle inte kan avgöras utan att hänsyn tas till en rad faktorer (t.ex. förtjänst). Att se fördelning som endast en fråga om jämlikhet är att bortse ifrån vem som ger upphov till vad (s.k. rättvisa andelar). Det är att behandla nyttigheter som manna från himlen 32 färdiga att delas ut medan de i verkligheten oftast skapas av personer. Enligt min uppfattning bör fördelningsfrågor följaktligen ses som frågor om distributiv rättvisa. 33 Det 1) utilitaristiska jämlikhetsidealet är opassande för mina syften. Enskilda individers frihet kan lätt sättas ur spel för att öka nyttan i ett samhälle. Det relevanta för utilitarismen är inte hur nyttan fördelas i ett samhälle utan hur den maximeras, därför går det inte att utesluta att enskilda syndabockar offras för det allmänna bästa. Detta problem med utilitarismen har påtalats av en rad författare, inte minst 28 Peter Singer Praktisk etik (andra upplagan) (2002:30). Singer kritiserar även Rawls synsätt på grunden till jämlikhet som baserad på innehav av moralisk personlighet (dvs. moraliska egenskaper). Denna kritik är applicerbar även på mitt resonemang eftersom jag utgår från samma grund som Rawls (som jag dock har kallat moraliska kapaciteter). Singer menar att inte alla människor besitter moraliska egenskaper och följaktligen inte är jämlikar (t.ex. små barn eller psykopater) enligt Rawls synsätt istället bör preferenser räknas (se s.27-9). 29 Nagel (1986:262-3). 30 Detta framkommer tydligt om man jämför med Rawls differensprincip (1999:76). Denna säger att sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är till fördel för de sämst ställda. De bäst ställda får alltså bara öka sitt välstånd om detta gynnar de sämst ställda. En radikal egalitarism accepterar inte detta. Även om de sämsta gynnas i absoluta termer accepteras inte detta utan vidare eftersom skillnaderna relativt sett kan ha ökat mellan rika och fattiga, dvs. jämlikheten kan ha blivit mindre. Alltså kan egalitarismen mycket väl förorda en situation där alla får det sämre förutsatt att ojämlikheten i fördelning av nyttigheter mellan individerna minskar (Nagel 1986:259). 31 Rättigheter är ett komplext fenomen som jag tyvärr inte har utrymme att diskutera så ingående som jag önskar. Jag använder rättigheter i den klassiska betydelsen dvs. negativt : rätten från ngt. Följaktligen kan en person exempelvis inte sägas ha rätt till kärlek eftersom det kräver en annan människas medgivande. Kopplat till varje rättighet finns nämligen en skyldighet och kärleksutövning bör (och kan endast?) ske på frivillig basis (enligt min uppfattning). Rättigheter bör naturligtvis uppfattas tekniskt på samma vis som negativ frihet. 32 Nozick använder ett manna från himlen argument för att försöka visa en felaktighet med Rawls differensprincip (2004:261). I en verklig ekonomi varierar kvantiteten nyttigheter som produceras med fördelningsanspråken, t.ex. så påverkar skattesatser den ekonomiska tillväxten. Ett samhälles resurser kan därför inte betraktas som givna, detta felslut som består i att se ekonomi som ett nollsummespel är mycket vanligt. I själva verket är den ett plussummespel där alla kan erhålla fler nyttigheter utan att någon nödvändigtvis behöver förlora. 33 Termen distributiv rättvisa är inte heller oproblematisk vilket Nozick påpekat (2004:205-6).En intressant parallell har slagit mig. Att bortse från rättvisa vid fördelning av nyttigheter i ett samhälle kan ses som analogt till att bortse rättvisa vid utdömandet att straff. Vem som har gjort vad är oväsentligt i båda fallen! 8

Rawls. 34 Det ideal 2) egalitarismen förespråkar är också problematiskt, av flera skäl. Synsättet hävdar att jämlikhet i fördelning har ett värde i sig självt. Påståendet är absurt om man ser jämlikhet som det enda värdet eftersom det skulle innebära att ett samhälle i) där samtliga svälter är bättre än ett motsvarande samhälle ii) där alla är välmående men skillnaderna i fördelning är större. Nagel som förespråkar en egalitär uppfattning är medveten om detta och hävdar därför att en jämlik fördelning är ett av flera värden som bör vägas mot andra viktiga värden. 35 Nagel har inget slutgiltigt argument för att en viss (dvs. jämlik) fördelning skulle ha ett värde i sig själv. Jag har personligen svårt att se hur ett sådant argument skulle kunna lyckas. Argumentet måste visa att samhället i) där alla svalt (i exemplet ovan) är bättre i något ( egalitärt ) hänseende i jämförelse med det andra samhället ii) där alla var välmående. Lite tillspetsat skulle man kunna fråga sig om inte ett samhälle där samtliga individer är döda är det bästa (i något hänseende) eftersom alla trots allt har lika mycket då, dvs. ingenting? 36 Enligt mitt synsätt är jämlikhet i termer av 3) rättigheter det rimligaste sättet att uppfatta jämlikhetstanken på. Ett exempel på ett sådant rättighetsideal har preciserats av Ronald Dworkin som han kallar the liberal concept of equality. 37 Det utgår ifrån vad staten får och inte får göra. För det första får staten inte distribuera nyttigheter och möjligheter ojämlikt p.g.a. att vissa medborgare anses vara mer värda än andra. För det andra får individers (negativa) frihet inte begränsas för att staten anser att vissa livsprojekt bör premieras framför andra. Detta innebär att staten ska garantera den negativa friheten (i termer av frioch rättigheter) för alla som jämlikar. The liberal concept of equality står därför inte i konflikt med den negativa friheten utan istället fungerar jämlikhetstanken som en garant för frihet åt alla i termer av rättigheter. 38 Denna jämlikhet skiljer sig från den utilitaristiska tolkningen genom att individer har en rättighet till samma hänsyn i politiska beslut om hur nyttigheter och möjligheter ska fördelas oavsett om det skulle visa sig ge fördelaktiga konsekvenser att bryta denna rätt. Jämlikhet tolkas med andra ord av mig som en lika rätt inför staten och lagen, inte som jämlikhet i faktisk fördelning av samhälleliga nyttigheter. 39 I själva 34 Rawls tar i artikeln Justice as Fairness upp detta problem och diskuterar det i termer av slaveri (1997:196-9). För ytterliggare kritik av utilitarismen se Rawls (1999:42-7). För en kritik av utilitaristisk jämlikhet se Amartya Sen, Equality of What? (1997). 35 Nagel (1986:265). 36 Det är berättigat att ställa sig frågan om inte avund tillåts vara motiverande i en sådan egalitär teori. Varför inte acceptera att andra får det bättre om jag själv gynnas (som med Rawls differensprincip)? Eller starkare: varför inte glädjas med andra om de får det bättre även om jag själv inte gynnas? För en diskussion om avund se Nozick (2004:308-17). Se även Hare som menar att avund är ett argument för jämlikhet (1994:181). 37 Dworkin (1986:301-2). Den exakta tolkningen av detta ideal kan variera, beroende på vad som läses in i termerna. Det viktiga här är dock att visa med ett exempel att jämlikhet i rättigheter befrämjar friheten i ett samhälle. Min personliga ståndpunkt preciseras förtjänstfullare av F A Hayek i Frihetens grundvalar (1999) kap 6, Jämlikhet, värde och förtjänst. Jmf. not 40. 38 Dworkin anser att individer inte har en rätt till frihet som ett eget värde utan snarare till enskilda friheter (såsom yttrandefrihet) eftersom dessa skyddar intressen individer har. Kymlicka uttrycker det så här: När vi gör anspråk på frihet är det vi har rätt till följaktligen inte största möjliga jämlika mängd av en enda sak, frihet, utan ett jämlikt hänsynstagande till de intressen som gör enskilda friheter viktiga. (1999:154). Frihet blir här ett tekniskt samlingsbegrepp. 39 Hayek formulerar min poäng på följande vis (1999:112): de individuella olikheterna får inte vara ett skäl för staten att behandla medborgarna olika. Och det motsätter sig de olikheter i 9

verket tycks en jämlikhet inför staten stå i ett spänningsförhållande till en faktisk jämlikhet i fördelning. Givet att individer skiljer sig åt i ambitionsnivå och förutsättningar så kommer differenser att uppstå dem emellan och endast genom en ojämlik behandling från statens sida kan detta åtgärdas. För att en korrekt bild av fördelningen i samhället ska kunna presenteras krävs en redogörelse för distributiv rättvisa vilket jag argumenterade för ovan. 40 Det centrala för min tes är att alla individer ses som rättighetsbärare och därmed som jämlikar. Om jämlikheten utvidgas till att omfatta en jämlik fördelning så finns en risk för att friheten hotas: Detta är både en oundviklig följd av och en del av den individuella frihetens berättiganden; om följderna av den individuella friheten inte visade att somliga individuella livsstilar är mer framgångsrika än andra skulle motivet för den till stor del falla bort. 41 5. Autonomi Detta avsnitt är tänkt att ge ett djupare försvar för min tes. Jag har argumenterat för att frihet och jämlikhet är förenliga värden om de förstås på ett korrekt sett. Frihet bör uppfattas i den klassiska negativa betydelsen. Jämlikhetstanken är förenlig med denna frihet om den förstås i termer av rättigheter. Människovärdet gör att alla räknas som rättighetsbärare oavsett individuella olikheter. Ett samhälle utan jämlikhet i rättigheter skulle inte vara ett fritt samhälle eftersom vissa individer skulle sakna de politiska rättigheter (yttrandefrihet etc.) som hindrar andra från att kränka deras (negativa) frihet. Syftet med den negativa friheten är att försvara individualitet förstådd som möjligheten att leva sitt liv som man vill utan intrång från andra individer eller kollektiv (t.ex. staten). 42 En djupfilosofisk förklaring till frihetens och jämlikhetens kompatibilitet kan ges med det kantianska begreppet om autonomi. Människor är ändamål i sig själva, de har en autonomi och värdighet, ett människovärde som gör att de inte får offras för det allmänna bästa. 43 Den negativa friheten omfattas av mig därför att den krävs behandling från statens sida som skulle krävas om människor som är mycket olika varandra skulle tillförsäkras likvärdig ställning i tillvaron. 40 Detta ligger utanför uppsatsens ramar eftersom diskussionen om distributiv rättvisa är minst sagt omfattande. Jag vill inte på något sätt utesluta att en omfördelning är möjlig och önskvärd i ett samhälle men argument som baserar sig endast på jämlikhet och bortser från rättvisan, såsom egalitarism, anser jag vara felaktiga. Däremot tror jag att jämlikhet som grundad i moraliska kapaciteter kan spela en viss roll i ett argument för omfördelning av nyttigheter. Basala kapaciteter för alla kan möjligen krävas på grundval av att de behövs för att utveckla moraliska kapaciteter vilket skulle kunna härledas från tanken på ett människovärde (individer som ändamål i sig). 41 Hayek (1999:111). 42 Jag vill här undanröja missuppfattningen att individualitet skulle implicera egoism (jmf. Hayek, 2004:28). I själva verket är individualism ofta en förutsättning för ömsesidig respekt när två människor betraktar varandra som autonoma individer med egna målsättningar respekterar de varandra. Se även Mills Om friheten, kap 3 (2004:63-82). 43 Nozick uttrycker denna tanke så här: Men varför får man inte kränka andra för ett högre samhällsmål? Individuellt väljer vi ibland att undergå någon smärta eller göra något offer för ett högre syfte eller för att slippa ett högre ont [ ] Varför inte på liknande sätt anse att några personer måste bära vissa kostnader som gynnar andra, för det större samhälleliga godas skull? Men det finns ingen samhällelig enhet som undergår något offer för sitt eget goda. Det finns bara enskilda personer, olika enskilda personer, med sina egna enskilda liv. Att utnyttja en av dem till andras förmån är att utnyttja honom och gynna de andra. Ingenting annat. (2004:68) 10

för att individen ska ges möjligheten att i en privatsfär, utan paternalism, få bilda sig sina egna uppfattningar om hur hon/han vill leva sitt liv. Friheten motiveras följaktligen med individens autonomi. En jämlikhet som bygger på moraliska kapaciteter såsom jag har argumenterat för tillskriver varje individ ett människovärde (se avsnitt 3). Alla människor är jämlikar, de är autonoma bärare av egna målsättningar som inte får offras för det allmänna goda. Friheten och jämlikheten sammanfaller således i autonomin. Som Rawls uttrycker saken: Kant insåg, enligt min mening, att en person handlar autonomt när han valt principerna för sitt handlande som det riktigaste tänkbara uttrycket för sin natur såsom fri och jämlik förnuftig varelse. 44 Tanken om ett människovärde, att se människor som mål i sig själva och inte behandla dem som utbytbara, sammanför friheten och jämlikheten på ett djupare plan. För Kant är autonomi grunden till värdigheten hos människans och all förnuftig natur. 45 Detta förklarar varför paternalism uppfattas som så kränkande i Kants filosofi: den är ett sätt att beröva människan på sin värdighet. Isaiah Berlin uttrycker det så här: Paternalism is despotic, not because it is more oppressive than naked brutal, unenlightened tyranny, nor merely because it ignores the transcendental reason embodied in me, but because it is an insult to my conception of myself as a human being, determined to make my own life in accordance with my own (not necessary rational or benevolent) purposes, and, above all, entitled to be recognized as such by others. 46 6. Sammanfattning I denna uppsats har jag besvarat frågan om huruvida frihet och jämlikhet är förenliga värden eller om ett samhälle måste välja mellan att förverkliga ett av dem på bekostnad av det andra. Min tes har varit att ett sådant val inte är nödvändigt förutsatt att de båda värdena förstås på ett adekvat sett. Jag har argumenterat för att negativ frihet är att föredra framför positiv. Negativ frihet bör ses som ett tekniskt begrepp som syftar till att garantera individen en privatsfär skyddad från intrång och paternalism. Jämlikhetstanken bör förstås som grundad i människans moraliska kapacitet, enligt min tes. I Kants efterföljd ger tanken på ett människovärde stöd för denna tolkning. Denna mer generella jämlikhetstanke preciserades sedan för att undvika mer specifika tolkningar som riskerar att komma i konflikt med negativ frihet. Jämlikhet i termer av rättigheter föredrogs framför utilitarism och egalitarianism. Slutligen har jag försökt mig på en mer djupgående förklaring till hur kopplingen mellan frihet och jämlikhet kan förstås med hjälp av tanken om människans autonomi. 44 Rawls (1999:246). 45 Kant (1997:62). 46 Berlin (1997:408). 11

8. Referenser Antologier och artiklar Goodin, Robert E. Pettit, Philip, (editors) 1997. Contemporary Political Philosophy An Anthology. Oxford: Blackwell. Berlin, Isaiah. Two Concepts of Liberty. Ursprungligen från: Four Essays on Liberty, Oxford University Press (1969), 118-72. Rawls, John. Justice as Fairness. Ursprungligen från: Philosophical Review, 67 (1958), 164-94. Sen, Amartya. Equality of What?. Ursprungligen från: The Tanner Lectures on Human Values, ed. S. M. McMurrin, 1 Cambridge University Press (1980), 195-220. Taylor, Charles. What s Wrong with Negative Liberty?. Ursprungligen från: The Idea of Freedom, ed. Alan Ryan, Oxford University Press (1979), 175-93. Williams, Bernard,. The Idea of Equality. Ursprungligen från: Philosophy, Politics and Society. 2 nd series, ed. P Laslett and W. G. Runciman, Blackwell Publishers (1979), 110-31. Stewart, Robert M. (editor), 1986. Readings in Social and Political Philosophy. New York: Oxford University Press. Dworkin, Ronald,. We Do Not Have a Right to Liberty. Ursprungligen från: Liberty and the Rule of Law, ed. R. Cunningham, College Station: Texas A & M University Press (1979). Levin, Michael E. Equality of Opportunity. Ursprungligen från: The Philosophical Quarterly, 31 (1981). 110-125. Nagel, Thomas. Equality. Ursprungligen från: Tanner Lectures on Human Values, University of Utah (1977), Salt Lake City. Norman, Richard. Does Equality Destroy Liberty?. Ursprungligen från: Contemporary Political Philosophy, ed. Keith Graham, Cambridge University Press (1982). 12

Böcker Hare, R. M., 1994. Moraliskt tänkande. Stockholm: Thales. (Originalets titel: Moral Thinking, 1981) Hayek, F. A., 2004. Vägen till träldom. Stockholm: Timbro. (Originalets titel: The Road to Serfdom, 1944) Hayek, F. A., 1999. Frihetens grundvalar. Stockholm: Timbro. (Originalets titel: The Constitution of Liberty, 1959) Kant, Immanuel, 1997. Grundläggning av sedernas metafysik. Göteborg: Daidalos. (Originalets titel: Grundlegung zur Metaphysik der Sitten, 1785) Kymlicka, Will, 1999. Modern politisk filosofi en introduktion. Nora: Nya Doxa.(Originalets titel: Contemporary Political Philosophy, 1990) Mill, John Stuart, 2004. Om friheten. Lund: Natur och Kultur. (Originalets titel: On Liberty, 1859) Nozick, Robert, 2004. Anarki, Stat och Utopi. Tredje Svenska upplagan. Stockholm: Timbro. (Originalets titel: Anarchy, State and Utopia, 1974) Rawls, John, 1999. En teori om rättvisa. Göteborg: Daidalos. (Originalets titel: A Theory of Justice, 1971) Singer, Peter, 2002. Praktisk etik. Andra upplagan. Stockholm: Thales. (Originalets titel: Practical Ethics Second Edition, 1993) Wolff, Jonathan, 1996. An Introduction to Political Philosophy. Oxford University Press. 13