1(6) 2016-03-10 Studiehandledning Delkurs: Arbetsliv och arbete i förändring (SY10) (7,5hp) Kurs: Arbetsmarknad och arbetsliv (UCG104, 15hp) Studie- och yrkesvägledarprogrammet Campus Vt. 2016 Delkursansvariga: Karin Fransson & Fredrik Hertzberg Delkursens huvudsakliga innehåll och förväntade studieresultat Innehåll: I delkursens diskuteras innebörden i begrepp såsom näring, bransch, arbete, yrke, kompetens och kvalifikation begrepp som är centrala för studie- och yrkesvägledningens kunskapsområde. Vidare behandlas näringslivets utveckling under de senaste decennierna, såväl internationellt som nationellt, regionalt och lokalt, med särskild uppmärksamhet på förändringar i arbetsmarknadens kvalifikationskrav och efterfrågan på kompetens. I delkursen presenteras även olika producenter av arbetsmarknadsprognoser och yrkesinformation, samt system för klassifikation av yrken. Förväntade studieresultat: Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha förmåga att redogöra för grunddragen i näringslivets utveckling globalt, nationellt, regionalt och lokalt under de senaste decennierna, med särskild uppmärksamhet på förändringar i arbetsmarknadens kvalifikationskrav och efterfrågan på kompetens, redogöra för och diskutera innebörden i delkursens centrala begrepp (näring, bransch, arbete, yrke, kompetens och kvalifikation), uppvisa grundläggande kännedom om produktionen av arbetsmarknadsprognoser, yrkesinformation och yrkesklassificeringar.
Delkursens innehåll och upplägg Föreläsningar 21/3, Fredrik Hertzberg: Introduktion. 24/3, Arbetsförmedlingen. Föreläsarna arbetar vi Arbetsförmedlingens analysenhet och föreläser utifrån temat: Var finns jobben i framtiden? Om Arbetsförmedlingens verktyg och prognoser. Litteratur: Arbetsförmedlingen 2015, 2016, SCB 2014. 29/3, Karin Fransson: Den tredje industriella revolutionen. Föreläsningen handlar om den s.k. tredje industriella revolutionen, och grunddragen i dess omvandlingsprocesser. Litteratur: Ahrne m.fl. (2008), kap. 5, Berglund & Schedin (2009), kap. 6; Schön (2014) 30/3, Fredrik Hertzberg: Arbetslivets indelningar. En föreläsning som handlar om olika sätt att beskriva och kategorisera arbetslivet. Litteratur: Arbetsförmedlingen 2015, 2016, SCB 2014. 31/3, Camilla Thunborg: Kompetens och kvalifikation. Thunborg föreläser om innebörden i begreppen kvalifikation och kompetens, samt om förändringar i efterfrågan på kompetenser under den s.k. tredje industriella revolutionen. Litteratur: Berglund & Schedin (2009), kap. 7 15/4, Fredrik Hertzberg: Arbete och yrke vad står orden för? Fredrik Hertzberg föreläser om innebörden i begreppen yrke och arbete, samt om olika sätt att se på dessa. Litteratur: Berglund & Schedin (2009), kap. 2, SCB (2014), Allvin m.fl. 2006 Seminarier Observera att alla seminarier är obligatoriska! 23/3, Karin Fransson: Att värdera källor och information. Seminariet handlar om grundläggande frågor i källkritik och om värdera information i ett studie- och yrkesvägledningsperspektiv. Litteratur: Tricot (2002) 30/3, Fredrik Hertzberg: Genomgång och diskussion inför fältarbetet. 8/4, Karin Fransson, Fredrik Hertzberg: Bearbetande litteraturseminarium 1: Den elektroniska revolutionen och tjänstesamhällets genombrott. Seminariets syfte är att öka läsförståelsen av och bearbeta innehållet i Schöns bok En modern svensk ekonomisk historia. Frågor kommer att presenteras under seminariet. Inför seminariet ska ni läsa sidorna 377-456. 13/4 (grupp A 9-12) och 13/4 (grupp B 13-16): Bearbetande litteraturseminarium 2. De texter som ska diskuteras är: Göran Ahrne, Christine Roman & Mats Franzén, Det sociala landskapet (kap. 5), Michael Allvin m.fl. Gränslöst arbete (kap. 1-2), Tomas Berglund & Stefan Schedin (red), Arbetslivet (kap. 3-4, 6-7 & 10); samt Lennart Schön En modern svensk ekonomisk historia. Ta med er texterna till seminariet! Följande frågeställningar ska diskuteras under litteraturseminariet: 1. Vad är ett tekniskt-ekonomiskt paradigm (diskuteras bland annat i kap. 6 i Arbetslivet)? Vad består det av? Vad händer i arbetslivet när ett nytt paradigm ersätter ett annat? Vilka faktorer har varit viktiga vid övergången till det senaste och nuvarande tekniskt-ekonomiska paradigmet, enligt Lennart Schöns framställning av samma process i En modern svensk ekonomisk historia (s. 2
435-467). Vilka benämningar på det senaste, nuvarande teknisk-ekonomiska paradigmet hittar du i kurslitteraturen? Ge några exempel! 2. Vad är skillnaden mellan kunskap, kompetens och kvalifikation, enligt Lennart G Svensson (kap. 7 i Arbetslivet)? På vilka övergripande sätt har efterfrågan på kompetens förändrats i och med den tredje industriella revolutionen? Vilken betydelse har frågan om humankapitalets produktivitet (Svensson 2009:208) i sammanhanget? 3. I boken Gränslöst arbete (kap. 2) diskuteras begreppet flexibilitet, med utgångspunkt i rubrikerna flexibilitet genom förtroende och flexibilitet genom utbytbarhet. Vad är de viktigaste skillnaderna mellan dessa former av flexibilitet? Vilka arbetsvillkor medför dessa former av flexibilitet? Vilka fördelar och nackdelar finns för de anställda respektive för arbetsgivaren? Vilka är era egna erfarenheter av dessa olika former av flexibilitet? Knyt även an till och referera till kap 10 i Arbetslivet i er diskussion. Övrigt 22/4, Redovisning av fältarbete. Se anvisningar nedan. Uppgifter 1. Fältstudier (inkl. undervisning av kurskamrater) I denna uppgift ska du arbeta i par eller triad (helst i triad). Ni ska genomföra ett fältarbete och intervjua: företrädare för ett företag eller en organisation, företrädare för en facklig organisation som organiserar medlemmar inom företaget/branschen näringslivsansvariga i den kommun som företaget/organisationen är belägen i, och/eller företrädare för branschorganisation, handelskammare eller företagarförening. Syftet med uppgiften är att ni ska få kunskaper om det lokala näringslivets utveckling under de senaste decennierna, och sambandet mellan utvecklingen på global/övernationell respektive lokal nivå med utgångspunkt i ett företags verksamhet. Uppgiften består av tre delar eller delfrågor: För det första ska ni beskriva företaget eller organisationen, med utgångspunkt dess produktion, historia och yrkessammansättning (dvs. vilka yrken är dominerande i företaget, och vad är det för slags kompetenser som är viktigast där; beskriv också hur organisationens sammansättning av kompetenser har förändrats under senare år). För det andra ska ni beskriva hur företaget i sin verksamhet anpassar sig och tidigare har anpassat sig - till näringslivets omstrukturering. Beskrivningen av denna utvecklingsprocess ska framför allt fokusera på utvecklingen inom den bransch/näringsgren som företaget är verksam i. För det tredje ska ni beskriva hur man från kommunens och/eller branschorganisationens sida ser på de lokala eller regionala möjligheterna för det företag och den bransch/näringsgren som företaget är verksamt inom. Ni ska också, med utgångspunkten i kurslitteraturen, belysa likheter och skillnader i näringslivets utveckling, å den ena sidan inom företaget och på det kommunala eller regionala planet, och å den andra sidan på det nationella och/eller internationella planet.. Observera också att i enlighet med vad som står i litteraturlistan själva ska söka och använda er av texter som är specifikt relevanta för företag 3
och anställda inom den bransch/näring som studeras. Det kan vara artiklar, rapporter, utredningar etc. Sidantalet är inte specificerat i förväg. Källorna ska anges vid redovisningen av fältarbetet. Tillvägagångssätt: * Läs kommunala/regionala hemsidor inom området. * Kontakta näringslivsföreträdare i din kommun/region. Besök ett företag/en arbetsplats i den utvalda kommunen. Intervjua en företrädare för företaget och för en facklig organisation om deras syn på företagets framtid och näringslivsutvecklingen i kommunen. Försök få en bild av arbetsplatsen med fokus på näringslivsutveckling och yrkeskategorier. För Stockholmare, välj helst ett företag i en kranskomun, eller en stor arbetsplats inom vald bransch/näringsgren. * Intervjua företrädare för kommunen, fokusera på kommunens näringslivsutveckling, hinder och möjligheter. * Använd dig av relevant litteratur från delkursen och delkursens föreläsningar som underlag för er studie. Ovanstående används som underlag för undervisningen av kurskamraterna, samt uppgift 2 (en fråga på hemtentan kommer att utgå från er fältstudie). Redovisning/undervisning av studiekamrater I er undervisning ska ni redovisa resultaten från genomförd fältstudie samt anknyta till relevant litteratur och föreläsningar. Ni ska lyfta fram de näringsgeografiska faktorer som ni bedömer har påverkat näringslivsutvecklingen i regionen eller kommunen eller bransch/näringsgren i arbetslivet. Varje par/triad får använda sig av ca 25 minuter till sin undervisning. (Tio minuters frågestund tillkommer.) * Anknyt till uppgiftens syfte och delfrågor * Använd dig av Powerpoint (redovisningen ska omfatta 5-15 Powerpoint-sidor) * Ta fasta på det viktigaste du kommit fram till, beskriv de övergripande tendenserna * Knyt an till relevant litteratur På uppgiften ges betygen E, F(x) eller F. 2. Hemtentamen Hemtentamen läggs upp på Mondo 22/4, 16.00. Svaren läggs in på Mondo, i mappen Examination, senast 2/5 10.00. Den ska också läggas i en för ändamålet avsedd låda på Institutionen för pedagogik och didaktik (i studentkaféet), eller skickar per post till Stockholms universitet Karin Fransson Institutionen för pedagogik och didaktik 106 91 Stockholm På uppgiften ges betygen A-F. 4
Examination Examination sker genom: 1. Redovisning av fältarbetet, muntligt och en skriftlig sammanfattning. 2. Individuell hemtentamen 3. Aktivt deltagande i obligatoriska seminarier Övrigt om examination Studenters rättigheter och skyldigheter vid examination regleras i Regelboken, bok 2. Regelboken är en sammanställning av de beslut som fattats av de centrala organen vid Stockholms universitet; universitetsstyrelsen rektor och förvaltningschefen. http://www.su.se/regelboken/ Din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet, eller något som en studiekamrat skrivit. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Studenternas studieprestationer bedöms genom skriftliga och muntliga examinationer av innehållet i de i kursen ingående delkurserna. Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E. F och Fx är underkända betyg. För betyget F gäller omprov, för Fx ges komplettering inom två veckor efter att kompletteringsuppgift har meddelats av examinator, därefter gäller omprov. Betyg på delkursen rapporteras till Ladok senast tre veckor efter delkursens slut. 5
Betygskriterier - formella krav, skriftliga och muntliga uppgifter Betyg Kriterier (skriftliga) Kriterier (muntliga) A Samma som C - B Samma som C - C Studentens skriftliga redovisning uppfyller följande krav: a) texten har en tydlig disposition, b) knyter an till litteratur och/eller andra källor, c) har en klar åtskillnad mellan egna och andras tankar, d) har korrekta källhänvisningarna vid citat och referenser, samt e) innehåller en referenslista. Dessutom ska texten vara korrekturläst, ha sidnummer och vara skriven på dator (teckensnitt Times New Roman, teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5 radavstånd). Studentens namn ska vara angivet i dokumentets sidhuvud, även om arbetet har en framsida. - D Samma som E - E F(x) F Studentens skriftliga redovisning uppfyller utan större avvikelser följande krav: a) texten har en tydlig disposition, b) knyter an till litteratur och/ eller andra källor, c) har en klar åtskillnad mellan egna och andras tankar, d) har korrekta källhänvisningarna vid citat och referenser, samt e) innehåller en referenslista. Dessutom ska texten vara korrekturläst, ha sidnummer och vara skriven på dator (teckensnitt Times New Roman, teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5). Studentens namn ska vara angivet i dokumentets sidhuvud, även om arbetet har en framsida. Studentens skriftliga redovisning uppvisar flera avvikelser från de formaliaregler som specificeras i kriterierna för betyget E. Studenten har inte lämnat in fullständiga examinationsuppgifter Studentens redovisning av muntliga uppgiften uppfyller utan större avvikelser följande krav: a) presentationen är relevant i förhållande till uppgiften, b) presentationen är avpassad till målgruppen; c) presentationen har ett klart syfte och en klar struktur, och d) i presentationen hänvisar studenten sina källor och informanter. Studentens muntliga redovisning uppvisar flera avvikelser från de formaliaregler som specificeras i kriterierna för betyget E. Studenten har inte utfört någon examinationsuppgift. De innehållsrelaterade kriterierna läggs upp i ett separat dokument på Mondo, i filsamlingen. 6