Introduktion till L A TEX

Introduktion till L A TEX Marlena Nowaczyk, Martin Tamm Oktober 2014 1 Att komma igång L A TEX är ett typsättningssystem som skapats av Leslie Lamport och som i sin tur bygger på TEX som skapats av Donald E. Knut. I princip kan man använda L A TEX till alla typer av dokument, men det är speciellt ett väldigt lämpligt och hjälpsamt vertyg för alla naturvetenskapliga rapporter, artiklar, böcker, presentationer etc. En stor skillnad från andra text-program är att L A TEX inte är ett WY- SIWYG program vilket i början, innan man är van, kan vara en nackdel. Fördelen är att L A TEX uppmuntrar en väl organiserad och logisk struktur i dokumentet och gör det enkelt att skriva matematiska formler. En bok som är en L A TEX-bibel för alla nybörjare är The Not So Short Introduction to L A TEX2e, som kan hittas på adressen: https://tobi.oetiker.ch/lshort/lshort.pdf Vi uppmuntrar till att använda dokumenten för att lära sig den grundläggande teorin om L A TEX. 1.1 Speciella tecken Att skriva i TEX påminner om att skriva ett program och några tecken har en speciell betydelse i L A TEX. Dessa ska inte betraktas som en del av texten utan är kommandon. De speciella tecknen är # $ % ^ & _ { } ~ \ För att få dessa som vanliga tecken i texten måste man i stället skriva \# \$ \% \^ \& \_ \{ \} \~{} \textbackslash 1

1.2 Ett första dokument Låt oss börja skriva vårt första L A TEX dokument: \documentclass{article} \begin{document} Hello World! \end{document} Låt oss sedan skriva samma hälsning på svenska. \documentclass{article} \begin{document} Hello World! Hej Världen! \end{document} Anledningen att vi inte har fått Världen är att L A TEX inte vet att vi just nu skriver på svenska, därför måste vi speciellt markera att vi vill använda svenska. 1.3 Svensk text Alla instruktioner om vårt dokument ska ges i inledningen (preamble på engelska), alltså texten som står innan raden som innehåller \begin{document}. För att säga till L A TEX att vi vill använda svenska skriver vi: \documentclass{article} \usepackage[swedish]{babel} \usepackage[utf8]{inputenc} \usepackage[t1]{fontenc} \begin{document} Hello World! Hej Världen! \end{document} Vilket paket man måste man använda beror på vilken dator man kör L A TEX på. Om redigeringsprogrammet kodar texten med någon annan standard, så ska man i stället ange: 2

\usepackage[cp1252]{inputenc} under Windows, \usepackage[applemac]{inputenc} under MacOS 9 eller tidigare, \usepackage[latin1]{inputenc} under MacOS X. 1.4 Inledningen Preamble Som sagt definieras i inledningen hur vårt dokument ska se ut. Generellt har alla kommandon i TEX följande struktur: \command[optional parameter]{parameter} Dokumentklasser. Första linjen i L A TEX definierar vilken sorts dokument vi skriver. Till exempel kan vi skriva \documentclass[options]{class} \documentclass[11pt,twoside,a4paper]{article} De vanligaste klasserna för ett dokument är article, report, book, slides och optioner: 10pt, 11pt, 12pt definierar teckensnittstorlek a4paper, letterpaper, a5papper,... papperstorlek onecolumn, twocolumn twoside, oneside Som i alla dokument är det en bra vana att skriva titel och författare. I L A TEX finns också kommandon för att göra detta. Vi kan i inledningen skriva: \title{detta är mitt första dokument i \LaTeX} \author{mitt namn} \date{\today} och sedan i dokumentet (efter \begin{document}) skriver vi \maketitle. Lägg märke till att datum är skrivet på svenska, ty vi har bestämt att vårt dokument skulle vara på svenska. Om man inte vill ha datum med alls, så kan man använda kommandot \date{}. 3

2 Matematik För att i L A TEX skapa en tabell, lista eller figur använder man en miljö (environment på engelska). Ett exempel på hur vi definierar vilken miljö vi vill använda är följande: \begin{miljö} text \end{miljö} För att skriva ett matematiskt uttryck måste vi använda en matematisk miljö. Eftersom matematisk text är så vanlig, så finns det några förkortningar. Det enklaste sättet att skriva en matematisk formel är att skriva den inom dollartecken, t.ex. Exempel. Låt oss skriva $a^2+b^2=c^2$ Pythagoras sats säger att om vi har en rätvinklig triangel med kateter $a$ och $b$ samt med hypotenusan $c$, så är $a^2+b^2=c^2.$ Uttrycket a 2 +b 2 = c 2 kommer inne i texten. Om vi vill skriva det på en egen rad, så skriver vi formeln mellan dubbla dollartecken, dvs. $$a^2+b^2=c^2.$$ Dubbeldollar motsvarar det kommando som definierar den matematisk miljön displaymath : \begin{displaymath} \end{displaymath}. I bland vill man senare kunna referera till en ekvation. För att få en numrerad ekvation skriver vi \begin{equation} a^2+b^2=c^2. \label{pythagoras} \end{equation} a 2 + b 2 = c 2. (1) Om vi sedan vill referera till denna ekvation, skiver vi (\ref{pythagoras}) t.ex. Många identifierar Pythagoras sats med ekvationen (1) men i satsen måste preciseras ett antagande och ett påstående, dvs man måste förklara vad a, b och c är. Här kommer några exempel på grundläggande matematiska symboler: x + y 2 \frac{x+y^2}{x-xy} \leq 2 x xy 2, \sqrt{x+\sqrt{y}}, \sqrt[3]{8} x + y, 3 8, a_n=7+(-1)^{n+1} a n = 7 + ( 1) n+1, 4

\sum_{n=0}^{\infty} a_n \int_{0}^{10} \ln x \; \mathrm{d}x a n, n=0 10 0 ln x dx, x \in A \cup B \neq C x A B C, ( 1 \left(\frac{1}{2}+\frac{17}{18}\right) 2 + 17 ). 18 Några matematiska uttryck kan i text se ganska kompakta ut, t.ex. x+y2 x xy. För att göra dem mer synliga och läsbara, kan man mellan enkeldollartecknen skriva så här: $\displaystyle \frac{x+y^2}{x-xy}$ och då får vi x + y2 x xy. 3 Listor och uppräkningar Det finns olika typer av listor i L A TEX. De vanligaste är punktlistor, numrerade listor och definitionslistor. Alla listor är definierade som en ny miljö. Nedan ger vi några exempel på hur listor kan integreras med varandra (se exempel 2). Exempel 1. \begin{itemize} \item första punkten \item andra punkten \end{itemize} första punkten andra punkten Exempel 2. \begin{enumerate} \item Algebra \item Analysis \begin{enumerate} \item Derivatan \item Integraler \end{enumerate} \item[l.] Logik \end{enumerate} 1. Algebra 2. Analysis (a) Derivatan (b) Integraler L. Logik 5

Exempel 3. \begin{description} \item[matematik] är fint \item[fysik] är ännu bättre \end{description} Matematik är fint Fysik är ännu bättre 4 Tabeller För att skapa en tabell används miljön tabular. I optioner måste man ange kolumner och bestämma hur varje kolumn ska justeras. Titta på följande exempel med tre kolonner: \begin{tabular}{lcr} \hline Vänsterjusterad & Centrerad & Högerjusterad \\ kolumn & kolumn & kolumn \\ \hline \end{tabular} som ger: Vänsterjusterad Centrerad Högerjusterad kolumn kolumn kolumn Det speciella tecknet & används som kolumnseparator medan \\ används för att börja nästa rad i tabellen (den sista raden i tabellen behöver inte avslutas med \\). För att få horisontella linjer används kommandot \hline och för att få vertikala linjer definierar vi dem i tabellens optioner. Istället för justering r, c, l vi kan definiera en bredd av en kolumn genom kommandot p{bredd}. Vi ger ett annat exempel: \begin{tabular}{r c p{4.5cm} } artikel & värde & kommentarer \\ \hline skor & 300 SEK & skor finns i olika färger och storlekar \\ jackor & 500 SEK & jackor finns endast i denna färg \\ \hline \end{tabular} 6

och resultat ser ut på följande sätt: 5 Bilder artikel värde kommentarer skor 300 SEK skor finns i olika färger och storlekar jackor 500 SEK jackor finns endast i denna färg För att infoga en bild i L A TEX måste vi först och framst ha en grafisk fil i samma mapp som TEX filen. Den andra sak som man måste göra är att skriva i inledningen \usepackage{graphicx}. Sedan får vi skriva kommandot \includegraphics{fil_namn.jpg} Genom att ge optioner vi kan modifiera vår bild. Vi kan definiera följande parametrar: scale = 0.5 angle = 90 width = 0.5 \textwidth height = 1.5cm Till exempel vi kan få följande bild genom att skriva: \includegraphics[scale=0.6, angle=20]{right_triangle.jpg} \includegraphics[scale=0.6, angle=40]{right_triangle.jpg} \includegraphics[scale=0.6, angle=60]{right_triangle.jpg} \includegraphics[scale=0.6, angle=80]{right_triangle.jpg} 7

6 Numrering av tabeller och bilder För numrering av tabeller och bilder används miljöerna table och figure respektive. Eftersom tabeller och bilder nu har sina nummer kan vi referera till dem med hjälp av \label{...} och \ref{...} kommandon. För att skriva text under en tabell eller en bild skriver man \caption{...}. En viktigt sak: \label kommandot måste komma efter \caption kommandot. Vi ger två exempel. \begin{table}[t] \centering \begin{tabular}{...}... \end{tabular} \caption{priser för skor och jackor 2014.} \label{skorjackor} \end{table} \begin{figure}[h] \centering \includegraphics{right_triangle.jpg} \caption{en rätvinklig triangel.} \label{rt} \end{figure} artikel värde kommentarer skor 300 SEK skor finns i olika färger och storlekar jackor 500 SEK jackor finns endast i denna färg Tabell 1: Priser för skor och jackor 2014. Som vi har sett exempel på i Figur 1 och Tabell 1 finns det en parameter till. Vi kan nämligen bestämma var ett objekt ska placeras. Vi kan välja mellan följande möjligheter: t toppen, högst upp på sidan, b botten av första möjliga sida, h här (om det passar), 8

Figur 1: En rätvinklig triangel. p på en speciell sida,!h verkligen här! (även om det inte ser ut bra). 7 Typsnitt Självklart gör L A TEXdet möjligt att använda olika storlekar och typsnitt. Det går också att justera texten till vänster, höger eller till centrum. tiny footnotesize normalsize Large huge scriptsize small large LARGE Huge Tabell 2: Olika storlekar av typsnitt. {\Huge Ett} \tiny litet e\footnotesize{x}\small{e}\normalsize mpel på \footnotesize olika {\Large storlekar} och Ett litet exempel på olika storlekar och \textrm{...} roman \textsl{...} slanted \textit{...} italic \emph{...} emphasized \textbf{...} bold face \textsf{...} sans serif \texttt{...} typewriter \textsc{...} small caps \textup{...} upright \textnormal{...} normal text Tabell 3: Olika teckensnitt. 9

Det finns också andra varianter av typsnitt, t.ex. {\bf bold face variant 2} ger bold face variant 2, {\it annan kursiv text} ger annan kursiv text. För en kort text, t.ex. en bokstav, kan man även skriva den inom dollartecken där $a$ och $b$... ger där a och b... Lägg märke till vad som händer om vi använder kommandot \emph{...} två gånger; till exempel \emph{inom en kursiv text kan finnas en \emph{normal} text} ger oss Inom en kursiv text kan finnas en normal text. För att justera en text till vänster, höger eller till centrum används miljöerna Till exempel flushleft, flushright, center \begin{center} Detta kommer att bli en lååååååååååång text \ldots \end{center} ger följande resultat: Detta kommer att bli en lååååååååååång text... 10

8 Övningar Försök att skriva i L A TEX följande urvalen av Persson & Böiers Analys boken. Persson & Böiers, Analys i en variabel, s. 107. 11

Persson & Böiers, Analys i en variabel, s. 22. 12