Vårdval Västernorrland Uppföljning, bilaga 1 Primärvård Rev 2016 1
1. Uppföljning 1.1 Inledning Den uppföljning som Landstinget arbetar med inom Vårdval Västernorrland delas upp i löpande och fördjupad uppföljning. Strukturen för den löpande uppföljningen är utformad i linje med Sveriges Kommuner och Landstings Basmodell för uppföljning av primärvård. Såväl löpande uppföljning som fördjupad uppföljning utgår från de krav som ställs i regelboken med bilagor. Syftet med uppföljningen är att ge Landstinget Västernorrland en god bild och kontroll av hur vårdgivaren lever upp till ställda avtal och kvalitetskrav. Uppföljningen ska utgöra en viktig del av vårdcentralernas förbättringsarbete och leda till utveckling av primärvården i Västernorrland I takt med att tekniska system för datauttag utvecklas, kan automatisk inhämtning av uppgifter komma att utföras. Det är därför av vikt att: Vårdcentralerna registrerar och rapporterar de uppgifter som efterfrågas på varje punkt. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna. Brister i rapportering kan komma att utlösa viteklausuler i enhet med regelbokens angivelse. 1.2 Löpande uppföljning 1.2.1 Kvalitets- och verksamhetsuppföljning Kvalitets- och verksamhetsuppföljning sker två gånger per år, delår januari-juni, samt helår januari-december. Resultaten av de uppföljningsindikatorer som anges i denna uppföljningsbilaga sammanställs av Vårdval och utsändes till verksamheterna för analys och skriftliga kommentarer. Vårdvalskansliet sammanställer resultaten för delår och helår och redovisar till vårdvalsutskottet, samt Landstingsstyrelsen. 1.2.2 Dialog och återkoppling Vårdvalsenheten initierar uppföljningsmöte/ verksamhetsdialog, med deltagande av verksamhetschef på respektivevårdcentral, samt när det bedöms motiverat även t ex medicinsk rådgivare, medarbetare, vårdgrannar, patienter-och eller företrädare för medborgare. 2
Utöver återkoppling och uppföljning av ett urval av de sammanställda uppföljningsindikatorerna från helår, kommer även andra krav och förutsättningar som gäller för uppdraget. samt verksamhetens handlingsplaner för planerade och/eller genomförda åtgärder för förbättringsarbete att följas upp. 1.3 Fördjupad uppföljning Med fördjupad uppföljning avses granskning på förekommen anledning och kan avse tex en medicinsk revision som granskar i vilken mån verksamheten tillämpar metoder som överensstämmer med nationella riktlinjer, lokala vårdprogram och överenskommelser samt andra medicinska krav som ställs i regelboken, med bilagor. Fördjupad uppföljning kan även vara en kontroll av prestation som verksamheten ersätts för, eller kontroll av kvalitet och patientsäkerhet. 3
1.4 Kvalitet-och verksamhetsuppföljning (del och helår) Indikatorer Förutsättningar Uppgifter om förhållande som huvudsak ligger utanför verksamhetens kontroll Antal listade personer Andel aktivt listade ACG index CNI index Ålderslistning Verksamhet Uppgifter om verksamhetens omfattning Läkarbesök Övriga besök Övriga besök privatpraktiker Besök asylsökande Kvalitet Indikationer som belyser de strukturella förutsättningarna för kvalitet samt kvaliteten i verksamheten Kontinuitet Täckningsgrad Allmänspecialister (läkare) Stafettläkare Antal ST- läkare Distriktssköterskor Patientens upplevelse av kvalitet Information och kunskap Delaktighet och involvering Kontinuitet och koordinering 4
Tillgänglighet Emotionellt stöd Respekt och bemötande Helhetsintryck Tillgänglighet Tillgänglighet telefon Vårdgarantin Medicinsk kvalitet Hälsosamtal 40-50-60 Levnadsvanor; Alkohol, BMI, Fysisk aktivitet och Tobak Andel identifieringar, åtgärder och resultat Astma/KOL Patienter med diagnosen Astma/KOL. Andel med diagnosen Astma/KOL, som fått återbesök inom 18 månader Demens Patienten med diagnos Demens Andel med diagnosen demens, som genomgått basal demensutredning Andel med diagnosen demens som fått återbesök inom 18 mån. Depression och ångest. Patienter med diagnos depression och ångest Andel med diagnosen depression och ångest som fått internetbehandling. Andel med diagnosen depression och ångest som fått psykolog- eller kuratorsbehandling Diabetes, typ 2 Patient med diagnosen diabetes typ 2 Andel registrerade patienter med diagnosen Diabetes, typ 2, i NDR Uppnådda mål i NDR, index Fördjupade läkemedelsgenomgångar Patienter 65 år eller äldre som fått en fördjupad läkemedelsgenomgång 5
Barns hälsa Andel som får ett första hembesök Andel som får EPDS samtal Föräldrastöd i grupp, andel som deltagit av förstagångsföräldrarna. Mödravård Andel registrerade i graviditetsregistret Andel inskrivna i tidigt samtal Vårdrelaterade infektioner Följsamhet till Basala Hygienrutiner och Klädregler (BHK) Antibiotikaförskrivning Undvikbar slutenvård Andel patienter med undvikbara slutenvårdstillfällen för de av Socialstyrelsen angivna diagnoser. Vaccinationer Antal vaccinationer målgruppen > 65 år Läkemedel Läkemedelskommitténs kvalitetsindikatorer Organisatorisk kvalitet Diagnossatta läkarbesök Avvikelser Antal rapporterade Andel av inrapporterade som är avslutade inom 90 dagar 6
1.5 Tabell, kvalitet och verksamhetsuppföljning Förutsättningar Aktivitet Syfte Redovisas Källa Antal listade personer på Beskriver antal patienter som valt vårdcentralen. Vesta enheten Helår Andel aktiva listade det senaste året Beskriver hur aktiva de listade patienterna är att söka vård. Vesta ACG (Adjusted Clinical Groups) index för listade personer Beskriver vårdtyngden utifrån diagnos. Vårdvalskansliet CNI (Care Need Index) index för listade personer Beskriver ett områdes sociala status. Vårdvalskansliet Ålderslistning i fyra åldersklasser 0-6, 7-64, 65-74, 75- Beskriver befolkningsstrukturen kopplat till berörd vårdcentralen. Vesta 7
Verksamhet Aktivitet Syfte Redovisas Målv Källa ärde Läkarbesök per 1000 listade Mäter läkarbesök; ger en bild av tillgänglighet och kvalitet. Vesta Övriga besök per 1000 listade Mäter besök till övrig personal på vårdcentralen. Vesta Övriga besök privat praktiker LOL och LOF/vårdcentral, % av listade Mäter besök till privat praktiker så som sjukgymnaster och läkare. Vesta Asylsökandes besök av total mängd registrerade mottagningsbesök Beskriver antal besök av asylsökande på enskilda vårdcentraler. Vesta 8
Kvalité Aktivitet Syfte Redovisas Mål-värde Källa Kontinuitet d.v.s. andel patienter som haft tre eller fler läkarbesök och som träffat samma läkare vid mer än 50 % av tillfällena En god läkarkontinuitet innebär att läkare och patient har en långsiktig vårdrelation, som täcker flera sjukdomsepisoder. En sådan vårdrelation ger förutsättning för förtroende och kvalité. >50% Vesta Täckningsgrad d.v.s. andel av listades besök som tillgodoses på primärvårdsnivå i förhållande till deras totala antal öppenvårdsbesök Andel allmänspec/antal läkartjänster Antal ST läkare Andel distriktssköterskor (dsk)/ andel skötersketjänster Visar andel patienter som får sin vård på vårdcentral kontra andra öppenvårdsenheter, vilket ger en bild av vårdnivå, tillgänglighet, och besöksmönster. Visar kompetensläget på enskilda vårdcentraler. Minska besöken i annan öppenvård än primärvård >50 % allmän. spec. Vesta Verksamhetschef Visar framtida potentiellt tillskott av kompetens i Verksamhetschef primärvården. Visar kompetensläget på enskilda vårdcentraler. >50 % dsk Verksamhetschef Aktivitet Syfte Redovisas Mål-värde Källa 9
Patientupplevelser via patientenkäten: Information och kunskap Delaktighet och involvering Kontinuitet och koordinering Tillgänglighet Emotionellt stöd Respekt och bemötande Helhetsintryck Information om patientens upplevelse av vården utifrån 7 dimensioner. Ökad nöjdhet Nationella patientenkäten Tillgänglighet: 1. Andel besvarade samtal per dag/inkomna samtal 2. Andel patienter som har ett behov och får en läkartid inom 7 dagar Uppföljning av hur vårdcentralerna arbetar med tillgänglighet i såväl inkommande samtal, som där vården bedömer det nödvändigt med besök till läkare. 1. 2. 100 % Väntetider i vården Hälsosamtal/undersökni ngar, 40-50-60 åringar, andelen genomförda samtal/undersökningar i berörd åldersgrupp Levnadsvanor identifikation Andel listade som blivit Hälsosamtalet ger individen en helhetsbild av sin hälsa och möjlighet till stöd att förbättra den. Vårdcentralerna ska erbjuda och genomföra hälsosamtal/undersökningar i tre bestämda åldersgrupper. Levnadsvanor har betydelse för att förebygga och behandla sjukdom och ohälsa, speciellt i relation till patientens egna besvär. 40 % 60 % Folkhälsostatistik 40 % Folkhälsostatistik 10
tillfrågade om sina levnadsvanor (13 år och äldre), gällande alkohol, BMI, fysisk aktivitet och tobak Visar andelen patienter som vid sitt besök på vårdcentralen får frågan om fyra olika levnadsvanor som kan påverka hälsan. Levnadsvanor, åtgärd gällande alkohol, BMI, fysisk aktivitet och tobak Andel patienter av dem med identifierat riskabla vanor som fått en åtgärd. (enligt rutin) Visar andelen av de med identifierade ohälsosamma levnadsvanor som erhållit åtgärd och därmed har fått instrument att förbättra sina levnadsvanor. 90 % Folkhälsostatistik Levnadsvanor, resultat gällande alkohol, BMI, fysisk aktivitet och tobak. Andel som når resultat av dem som fått åtgärd under motsvarande period föregående år. Andelen av de som fått en åtgärd och erhållit en positiv livsstilsförändring.. 50 % Folkhälsostatistik Astma/ KOL 1. Antal patienter med diagnosen Astma/KOL/ 1000 listade 2. Andel patienter med diagnosen Astma/KOL Astma/KOL är en vanligt förekommande sjukdom bland patienter i primärvården, det bedöms dock finnas en betydande underdiagnostik. Vid regelbundna återbesök får patienten en ökad möjlighet till optimal behandling för att uppnå en 11 2. 100% Vesta
som fått återbesök inom 18 månader. god Astma/KOL kontroll. Demens: 1. Registrerade patienter med diagnosen demens/ 1000 listade 2. Andel av de med diagnos som genomgått basal demensutredning. 3. Andel av de med diagnos som fått återbesök inom 18 månader Demens är en vanligt förekommande sjukdom bland patienter i primärvården, det bedöms dock finnas en betydande underdiagnostik. En basal demensutredning, diagnos och regelbundna återbesök ger möjlighet till stöd, behandling och omsorg för att personer med demenssjukdom ska må bra. 2. 100 % 3.100 % Vesta Depression och ångest: 1. Patienter med diagnosen depression och ångest/ 1000 listade 2. Andel av patienter med diagnosen depression och ångest som fått internet behandling. 3. Andel med diagnos depression/ångest som fått psykolog eller kuratorsbehandling Antalet med diagnosen depression/ångest som behandlas på vårdcentral. Uppföljning av i vilken utsträckning internetbehandling används, samt andelen patienter som får behandling av psykolog alternativt kurator. Vesta 12
Diabetes typ 2 1. Antal patienter/1000 listade 2. Andel registrerade i NDR 3. Uppnådda mål i NDR Diabetes är en sjukdom med stor påverkan av livskvalitet och stor risk för komplikationer. Då sjukdomen i stor utsträckning förbättras av medicinsk behandling samt livsstilsförändringar, är det viktigt att tidigt identifiera patienter med diabetes och ge god vård. 2. 100 % 3. Grön NDR Fördjupade läkemedelsgenomgång för patienter 65 år eller äldre/ 1000 listade Barns hälsa 1 Andel förstagångsföräldrar som får ett första hembesök/antal registrerade mödrar 2 Andel utförda EPDS samtal/antal registrerade mödrar 3 Föräldrastöd i grupp, deltagande av förstagångsföräldrar vid minst tre träffar Mödravård: 1. Antal registrerade i graviditetsregistret 2. Antal inskrivna i En fördjupad läkemedelsgenomgång är en systematisk bedömning och omprövning av varje ordinerat läkemedel utifrån patientens hälsotillstånd och behov, i syfte att uppnå en ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling. Hembesök till alla är en evidensbaserad metod som ökar möjligheten att förbättra föräldraförmågor och kvaliteten på barnets hemmiljö. Utifrån barnets hälsa är det viktigt med tidig upptäckt och behandling av depression hos den nyblivna mamman. Föräldrastöd i grupp ska ge kunskap om barns utveckling, behov och föräldraskapet, samt skapa möjligheter till kontakt och gemenskap och ge möjligheter till medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden. Registrering av alla gravida är viktig del för att fånga upp alla blivande mödrar. Tidiga samtal innehåller information om faktorer 13 100 % Läkemedelsenheten. 1.100 % 2.100 % 3.100 % 1.100% 2.100% BHV- statistik MHV register
tidigt samtal Vårdrelaterade infektioner 1. BHK genomförda/år 2. Antibiotika användning. Besök från STRAMA årligen som kan påverka fostrets hälsa, samt identifikation av riskfaktorer och sjukdomar som har betydelse i tidig graviditet. 1. Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvård. Det vanligaste sättet som smittan sprids på inom vården är via händer och kläder. 2. Att genom ett långsiktigt arbete minska användningen av onödiga/obefogade antibiotika. 1. 2. 1.Fyra utförda /år 2.Ett besök/år 1. SKL, vårdhygien 2. STRAMA Undvikbar slutenvård dvs andel patienter med undvikbar slutenvårdstillfälle för av socialstyrelsens angivna diagnoser Uppföljning av slutenvård orsakad av sjukdomstillstånd som bedöms kunna påverkas av insatser i exempelvis öppen vård, hemsjukvård och förebyggande hälsovård. Minskning jämfört med föregående år Vesta Vaccinationer dvs antal utförda vaccinationer/ antal listade i målgruppen >65 år Läkemedel Läkemedelskommitténs kvalitetsindikationer Diagnossatta läkarbesök/av totalt Vaccinering ger bättre livskvalitet ökad trygghet, samt färre sjukdomsfall för målgruppen. Länets kvalitetsindikatorer för läkemedel finns för att uppnå en god, säker, effektiv och jämlik läkemedelsterapi och för att utvärdera och förbättra läkemedelsanvändningen, samt även som ett verktyg för lokalt, professionellt lärande och utveckling av vården. Diagnos fastställer vilket sjukdomstillstånd som patienten lider av och är därför av vikt för 14 75 % Vesta 40 poäng Läkemedelsenheten (året före) 100 % Vesta
antal besök/vårdcentral patientsäkerhet och kvalité. Avvikelser gällande antal upprättade och av dessa avslutade inom 90 dagar Genom avvikelserapportering och arbete med dessa sker en ständig förbättring av vården. Avvikelser ökat >10% och 90 % avslutade Platina alt. respektive VC:s system 15
1.5 Dialog och återkoppling Indikatorer Förutsättningar Ange eventuella uppdrag utöver det basala primärvårdsvårdsuppdraget Verksamhet Öppettider vardagar Telefontid vardagar Finns jour- och beredskapsavtal Fysisk tillgänglighet Finns hörselslinga Information om vårdvalet Information om patient och patientetiska nämnden Deltar vårdcentralen i det befolkningsinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Beskriv vad Används avståndsoberoende teknik t.ex. telemedicin och videokonferenssystem Har patienterna möjlighet att använda mina vårdkontakter eller annat liknade system Finns ett dokumenterat miljöledningssystem som certifiering enligt ISO 1400 Kvalitet Patientupplevd kvalitet Finns åtgärdsplan utifrån resultaten från Nationella patientenkäten Mest sjuka äldre Används registrering i Svedem Finns åtgärdsplan utifrån Swedem Finns fungerande demensteam Äldrevårdsmottagning eller liknande på enheten Finns skriftlig överenskommelse för läkarmedverkan för SÄBO och hemsjukvård Finns handlingsplan för förbättringsåtgärder Psykiska ohälsa Finns rutiner gällande MADRS och GDS Kurator och psykologresurs 16
Astma/KOL Finns tillgång till Astma/ KOL sköterska Finns en Astma/KOL skola att tillgå för patienterna Artos Har patienter med diagnosen artros tillgång till artrosskola enligt BOA- konceptet Diabetes Finns åtgärdsplan utifrån ej uppnådda mål i NDR Patientsäkerhet Signerade journalanteckningar av läkare Obesvarade remisser av läkare Antal oskrivna läkardiktat Har någon biverkansrapportering skett under året Har Vårdcentralen mottagit besök av informationsläkare och/eller apotekare Har en granskning av vårdcentralens läkemedelshantering utförts Patientsäkerhetsberättelse enligt 2010:659 Har en handlingsplan gällande basala hygienrutiner och klädregler samt antibiotika användningen utformats, om målen ej är uppnådda Övrigt Finns fungerande kallelsesystem för personer med kronisk sjukdom Vilka kvalitetsregister är Vårdcentralen ansluten till Finns kvalitetssäkerhetsberättelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Antal utförda SIP under bokslutsåret Rutin för avvikelsehantering Finns goda förbättringsarbeten utifrån inrapporterade avvikelser Finns handlingsplaner för förbättringsarbete utöver de som efterfrågas i denna uppföljning Har vårdcentralen tillgång till de yrkeskategorier som beskrivs i regelboken Namnge medicinsk ansvarig läkare, alternativt medicinsk rådgivare. Vid anmodan ska alla samverkansavtal, handlingsplaner, avtal eller andra dokument som styrker frågorna kunna uppvisas. 17