Landstingsstyrelsen peder.bjorn@lio.se Föredragningslista för landstingsstyrelsen tisdagen den 31 januari 2012 Plats: Sessionssalen, Landstingshuset i Linköping. Gruppmöten: (M), (VL), (C), (KD), (FP): Sessionssalen (S), (V), (MP): Västra 08.30-12.00 Informationer 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.00 Gruppmöten 14.00-14.30 Beslutsärenden 1. UPPROP 08.30 Val för protokollsjustering. 2. KORTINFORMATIONER FRÅN ORDFÖRANDEN OCH LD 3. INFORMATIONER Vårdrelaterade infektioner chefläkare Barbro Isaksson 08.45 Fikapaus 09.15 Specialdestinerade statsbidrag - sammanställning och tendenser Mattias Bly 09.45 Bokslut 2011 Mikael Borin 10.00 Vårdval ur ett ägarperspektiv inför revidering Mikael Borin 10.15 4. INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE 10.45 Ärenden som bereds inför landstingsfullmäktige 1:1 Besvarande av motion: Personalens språkkunskaper och den medicinska säkerheten - Joakim Pripp (SD). LiÖ 2011-1335 1:2 Besvarande av motion: Specialistutbildning med full lön inom sjukvården- Joakim Pripp (SD).LiÖ 2011-2746 1:3 Besvarande av motion: Väntetiden från remissdatum till första besöket hos specialist måste minska - Joakim Pripp (SD).LiÖ 2011-2748 1:4 Besvarande av motion: Väntetiden från besök hos specialist till operation måste minska - Joakim Pripp (SD). LiÖ 2011-2749
Landstingsstyrelsen 1:5 Besvarande av medborgarförslag: Kostnadsfri reparation/service och inköp av hjälpmedel Helene Andersson, Linköping. LiÖ 2010-2396 1:6 Besvarande av medborgarförslag: Låt ambulanser åka till vårdcentraler med patienter som har låg prioritering enligt METTS Lotta Selvik, Norrköping LiÖ 2011-1696 1:7 Höjning av högkostnadsskyddet. LiÖ 2012-106 1:8 Revisionsrapport Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial LiÖ 2011-3297 Ärenden från ledningsstaben 3:1 Utökat landstingsbidrag till trafiknämnden år 2012 LiÖ 2012-72 3:2 Systemhandling och förprojektering för ny vårdbyggnad i Finspång LiÖ 2012-146 3:3 Delårsrapport 11 år 2011 LiÖ 2011-32 3:4 Avsiktsförklaring gällande ökat samarbete mellan Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland avseende läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet LiÖ 2012-102 3:5 Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB LiÖ 2012-69 3:6 Yttrande till Justitieombudsmannen LiÖ 2011-3773 3:7 Uppföljning av granskningsplan 2011 för administrativa processer LiÖ 2012-47 3:8 Centralt personuppgiftsansvarig för nationella kvalitetsregister. LiÖ 2012-47 3:9 Remissvar: Utredning om samverkan mellan flygplatser i Östergötland LiÖ 2011-3725 3:10 Samverkansmodell för Kultur, fördelning av statliga medel till regional kultur år 2012 samt bidragsnivå till Regionförbundet Östsam år 2012. LiÖ 2012-287 BESLUTSÄRENDEN 14.00 Ärende 1:1-3:10 enligt ovan. Delegationsbeslut (B-ärenden) och skrivelser för kännedom (C-ärenden). Handlingar skickas med kompletterande utskick. 2
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Maria Funk 2012-01-04 LiÖ 2012-106 Landstingsstyrelsen Höjning av högkostnadsskyddet I mitten på december 2011 beslutade riksdagen att högkostnadsskyddet skulle höjas från 900 kr till 1 100 kr med införande 2012-01-01. Enligt hälso- och sjukvårdslagen gäller numera högsta vårdavgifter för hälsooch sjukvård i öppen vård med sammanlagt högst 1 100 kr/år eller det lägre belopp landstinget bestämmer. Högkostnadsskyddet innebär att man under en period på tolv månader behöver betala högst 1 100 kr i vårdavgifter inom öppenvården. Det tidigare högkostnadsskyddet om 900 kr har varit nominellt oförändrat sedan 1997. Den uppdatering av högkostnadsskyddet som riksdagen fattat beslut om baseras på utvecklingen i prisbasbeloppet. För Landstinget i Östergötland beräknas en höjning av högkostnadsskyddet från 900 kr till 1 100 kr generera en intäktsökning med 6,5 mkr för 2012 och 13 mkr för 2013. Förändringen av högkostnadsskyddet fanns med i de ekonomiska förutsättningarna i finansplanen för 2012-2014. Med anledning av den genomförda höjningen av högkostnadsskyddet i hälsooch sjukvårdslagen samt att den finansiella intäkt denna beräknas medföra fanns med som en ekonomisk förutsättning i finansplanen för 2012-2014 föreslås landstingsstyrelsen tillstyrka landstingsfullmäktige att besluta att fastställa högkostnadsskyddet till samma belopp som riksdagen fastställer för högkostnadsskyddet. För de patienter som nått kostnadsbefrielse för de besök som ägde rum före den 1 mars 2012 gäller det gamla högkostnadsskyddet om 900 kr. För alla besök som sker den 1 mars 2012 och senare gäller de nya reglerna.
BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Maria Funk 2012-01-04 LiÖ 2012-106 Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t från och med den 1 mars 2012 fastställa högkostnadsskyddet till 1100 kr. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Biträdande landstingsdirektör/ ekonomidirektör Beslutet expedieras till: Patientkontoret
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Annika Hjertkvist 2011-12-29 LiÖ 2011-3297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial Landstingets revisorer genomför återkommande granskningar av den ekonomiska redovisningen och räkenskapsmaterialet för att bedöma rutiner, tillförlitlighet och kvalitet. PwC har fått i uppdrag att granska sjukresor. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwCs revisionsrapport och konstaterar att räkenskapsmaterialet inte är komplett och att den interna kontrollen i fakturahanteringen är otillräcklig. Det saknas en fastställd uppföljnings- eller internkontrollrutin för sjukresor. Ledningsstabens kommentarer Ledningsstaben delar i huvudsak revisorernas synpunkter. För att komma tillrätta med problemen kommer ett projekt att tillsättas för att se över sjukreseområdet i sin helhet. Klas Lindström kommer att vara projektledare. Det är flera funktioner som är inblandade: - Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudmannaskapet för sjukresorna. - Landstingsstyrelsen är ytterst ansvarig för att säkerställa att det finns rutiner och att de följs upp. - Östgötatrafiken är ansvarig för beställningscentralen. - Resurscentrum är ansvariga för att det finns en fastställd internkontrolloch uppföljningsrutin för sjukresor och att den efterlevs. Resurscentrum har redan påbörjat ett arbete med att förändra de styrande dokumenten så att de dels skärps i vissa delar och dels anpassas till vad som är möjligt att genomföra med dagens nivå på information. Detta sker i nära samarbete med ansvariga funktioner inom ledningsstaben avtalsgruppen och ekonomi- och uppföljningsgruppen. Därutöver behöver avtalen med transportörerna och beställningscentralen ses över och förnyas. Det är också prioriterat att säkerställa att återredovisningen från beställningscentraler och transportörer innehåller nödvändig information och underlag för att möjliggöra kontroller. Uppföljnings- och internkontrolldokumentet inom Resurscentrum ska också utvecklas i enlighet med förändringarna. Allt detta ska ske inom projektet. Projektet ska vara slutfört senast den 2012-05-31.
BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Annika Hjertkvist 2011-12-29 LiÖ 2011-3297 Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t med beaktande av revisorernas påpekanden och vad som ovan anförts lägga revisionsrapporten till handlingarna Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Biträdande landstingsdirektör/ ekonomidirektör
PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsfullmäktige Peder Björn 2011-11-22--23 Revisionsrapport Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial LiÖ 2011-3297 179 Bo Lennhammar (M), revisionens vice ordförande, informerar om revisionsrapport Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial Revisionsrapporten är utdelad till ledamöterna och ingår i ärendehandlingarna. Yrkanden Ordföranden föreslår att fullmäktige överlämnar revisionsrapporten till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Även Marie Morell (M), Lars Olof Johansson (C), Mats Johansson (S) och Lasse Pettersson (VL) gör inlägg. Ordföranden ställer sitt förslag under prövning och finner att förslaget vinner bifall. Landstingsfullmäktige BESLUTAR att överlämna revisionsrapporten till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Vid protokollet Peder Björn Justerat Anders Senestad Ordförande Eva Hermansson Elisabeth Edlund Rätt utdraget intygas /Maud Jonsson/
2 Landstingets revisorer Produktionsenhetscheferna för: (endast e-post) Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Tandvård Folktandvården i Östergötland Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Östergötland Övrig verksamhet Centrum för hälso- och vårdutveckling FM Centrum Folkhälsocentrum Informationscentrum Katastrofmedicinskt centrum IT-centrum Resurscentrum Upphandlingscentrum
Revisionsrapport Sjukresor - granskning av räkenskapsmaterial Landstinget i Östergötland Lars Edgren Stefan Knutsson Eva Andlert, Certifierade kommunal revisor 8 november 2011
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfrågor 2 2.3 Metod och avgränsning 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Styrande dokument och rutiner 3 3.2 Fakturering och faktureringsunderlag 5 3.3 Kontroll resa mot besök 6 8 november 2011 Landstinget i Östergötland
Landstingets revisorer 2011-11-08 1 SÄNDLISTA Revisionsskrivelse SJUKRESOR GRANSKNING AV RÄKENSKAPSMATERIAL Landstinget i Östergötland Landstingsfullmäktiges presidium (1 ex till varje ledamot i LF:s pres) Landstingsstyrelsen (ett arkivex. i pappersform) Hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) Patientnämnden ( ) Regionsjukvårdsnämnden ( ) Gruppledarna för: (endast e-post) Socialdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Moderaterna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Vrinnevilistan Sverigedemokraterna Landstingets ledningsgrupp och ledningsstab: (endast e-post) Landstingsdirektör Ekonomidirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Chefläkare/utvecklingschef Vårddirektör HR-direktör Landstingssekreterare Registrator Redovisnings- och finanschef
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial 1 Sammanfattning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har gett PwC i uppdrag att genomföra en granskning avseende sjukresor. Vissa kostnader i landstingets redovisning är ett resultat av upphandling där tillfredställande intern kontroll är svårare att genomföra än i normal verksamhet. Ett sådant område bedöms sjukresor vara. Sjukresor ingår i samhällsbetalda resor där landstinget tillsammans med kommuner, länstrafik, beställningscentraler (upphandlad samordnare av samhällsbetalda resor inom länet) och externa transportörer (taxibolag) är intressenter. Årligen bekostar Landstinget i Östergötland ca 300 000 sjukresor till en kostnad av ca 60-65 miljoner kronor. Syftet med granskningen har varit att granska och bedöma om räkenskapsmaterialet uppfyller ställda krav och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vår sammanfattande bedömning avseende revisionsfrågorna är följande: Uppfyller räkenskapsmaterialet kraven enligt Kommunal redovisningslag samt landstingets egna regler? Vi bedömer att räkenskapsmaterialet inte uppfyller kraven enligt kommunal redovisningslag (kap 2, 4) och landstingets egna anvisningar. Granskningen visar att räkenskapsmaterialet inte är komplett. Är den interna kontrollen i samband med fakturahantering tillräcklig? Vi bedömer att den interna kontrollen i samband med fakturahanteringen är otillräcklig. Det saknas en fastställd uppföljnings- eller internkontrollrutin för sjukresor. Riktigheten i kostnaden för fakturerade sjukresor går inte att kontrollera eller bara till del. Det går inte att fastställa om landstingets kostnad uteslutande omfattar sjukresor. 8 november 2011 Landstinget i Östergötland 1 av 8
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial 2 Inledning 2.1 Bakgrund Landstingets revisorer genomför återkommande granskningar av den ekonomiska redovisningen och räkenskapsmaterialet för att bedöma rutiner, tillförlitlighet och kvalitet. Vilka krav som ställs på räkenskapsmaterialet finns angivet i Kommunal redovisningslag och landstingets egna regler. Vissa kostnader i landstingets redovisning är ett resultat av upphandling där tillfredställande intern kontroll är svårare att genomföra än i normal verksamhet. Ett sådant område bedöms sjukresor vara. Sjukresor ingår i samhällsbetalda resor där landstinget tillsammans med kommuner, länstrafik, beställningscentraler (upphandlad samordnare av samhällsbetalda resor inom länet) och externa transportörer (taxibolag) är intressenter. Årligen bekostar Landstinget i Östergötland ca 300 000 sjukresor till en kostnad av ca 60-65 miljoner kronor. Utifrån genomförd förstudie inriktas granskningen mot landstingets kostnader uppkomna vid persontransporter mellan bostad och vårdinrättning. Granskningen genomförs utifrån en risk- och väsentlighetsanalys och i enlighet med revisionsplan 2011. 2.2 Revisionsfrågor Syftet med granskningen är att granska och bedöma om räkenskapsmaterialet uppfyller ställda krav och om den interna kontrollen är tillräcklig. Utifrån syftet ska följande revisionsfrågor besvaras. Uppfyller räkenskapsmaterialet kraven enligt Kommunal redovisningslag samt landstingets egna regler? Är den interna kontrollen i samband med fakturahantering tillräcklig? 2.3 Metod och avgränsning Granskningen har omfattat: Genomgång av relevanta delar av landstingets avgiftshandbok, reglemente för uppföljning och intern kontroll samt rutinbeskrivning avseende fakturabetalning. Intervjuer med enhetschef och handläggare vid patientkontoret inom Resurscentrum, enhetschef för avtalsgruppen inom ledningsstaben och affärsområdeschef inom Resurscentrum. Vidare har kontakter tagits med chefsjurist och jurist vid sakkunniggruppen inom ledningsstaben. 8 november 2011 Landstinget i Östergötland 2 av 8
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial Manuell granskning av fakturor och fakturaunderlag (taxameterkvitto och sjukreseintyg). Bearbetning och matchning av fakturaunderlag (beställningsstatistik) mot landstingets databaserade mottagningsregister med hjälp av registeranalysprogram. Fördjupad granskning utifrån registeranalysens resultat. Granskningen har avgränsats till att omfatta fakturor omfattande ca 1 000 resor från tre transportörer avseende mars 2011 samt beställningsstatistik omfattande ca 18 000 resor från två beställningscentraler avseende april 2011. Granskningen avser inte kostnader för ambulanstransport eller transportmedel som är särskilt inrättade för liggande patienttransporter. Ett utkast till revisionsrapporten har lämnats till berörda för synpunkter på sakinnehåll i rapporten. 3 Granskningsresultat 3.1 Styrande dokument och rutiner Lagstiftning Landstinget har sedan 1992 ansvaret för utbetalning av sjukreseersättning. Enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor ska landstinget utge resekostnadsersättning till personer som omfattas av sjukförsäkring enligt lag (1962:381) om allmän försäkring och är bosatta inom Landstinget i Östergötland. Regelverk för ersättning Landstingets regelverk för utbetalning av sjukresor regleras i avgiftshandboken vilken beslutats av fullmäktige. Ersättning enligt avgiftshandboken lämnas för resa vid sjukvård eller tandvård hos: landstingets öppna respektive slutna sjukvård landstingets tandvård vårdgivare med avtal med landstinget läkare eller sjukgymnaster med ersättning från landstinget enligt lag om läkarvårds- eller sjukgymnastersättning till Försäkringskassan ansluten tandläkare läkare inom studerandehälsovård som uppbär statsbidrag hos högskolestyrelsen. Sjukresa ska beställas genom, av för ändamålet, inrättade beställningscentraler för samhällsbetalda resor i Östergötland och ska ske med avtalsbunden transportör. För att få sjukreseersättning ska patienten redovisa sin resa på en speciell blankett (sjukreseintyg) där vårdenheten intygar att patienten av medicinska skäl behöver åka taxi i samband med vårdtillfället. Intyget ska lämnas till taxichauffören. Kostnad för 8 november 2011 Landstinget i Östergötland 3 av 8
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial sjukresa i periodiskt återkommande dagsjukvård och för färdtjänstberättigad person ersätts alltid av landstinget. Ersättning ges inte för sjukresor med egen bil eller med buss/tåg inom Östergötland med undantag för patienter i periodiskt återkommande dagsjukvård. Avtal Ersättningen grundar sig på avtal om samhällsbetalda resor som i huvudsak är upphandlade av länets kommuner. Avtalen omfattar även sjukresor. Det finns olika parter i avtal avseende lokala transportörer och lokala beställningscentraler. Parterna är dels upphandlande kommun och transportör (taxibolag) dels upphandlande kommun och beställningscentral. Landstinget har dock tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommuner upphandlat Samres AB som beställningscentral för inomkommunala sjukresor (Linköping och Norrköping). Här är således landstinget avtalspart. Nio kommuner har upphandlat beställningscentraler. I fyra av dessa avtal är det en transportör som ansvarar för beställningscentralen. Intern kontrollreglemente Landstingets interna kontroll styrs ytterst av Reglemente för uppföljning och intern kontroll. Inom Resurscentrum ska produktionsenhetschefen fastställa en uppföljnings- och internkontrollrutin avseende sjukresor. Den ska innehålla uppgifter om vem/vilka som skall utföra olika delmoment, hur ofta de genomförs och hur och till vem de rapporteras. Varje produktionsenhet utformar sina egna regler utifrån den struktur som återges på landstingets intranät. Inom Resurscentrum finns en upprättad rutinbeskrivning avseende fakturabetalning av sjukreseersättning. I rutinen beskrivs hur faktura ska administreras och att underlag ska arkiveras. Vidare anges de kontroller av faktura som handläggare ska genomföra samt hur ofta rutinen ska utföras. Kontroller som ska genomföras är: höga belopp, remisskontroll för resa utanför Östergötland, patienten är östgöte, sjukreseblanketten är ifylld med ja för taxi, dagvårdslistor mot fakturan, rekvisitioner. I de fall fel hittas på fakturan ska den återsändas med notering om vad som är fel. 8 november 2011 Landstinget i Östergötland 4 av 8
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial Iakttagelser och bedömning Lag om resekostnadsersättning eller landstingets regler om sjukresersättning fastställer inte den ersättning som skall utgå till avtalsbunden transportör. Lagen är en paraplylag för sjukresor och landstingets regler om sjukresersättning är allmänt hållna och fastställer inte ersättningsnivåer. Enligt upphandlade avtal om lokala beställningscentraler och lokala transportörer är landstinget inte avtalspart. Möjligheten att i samband med eventuella meningsskiljaktigheter ianspråkta vad som avtalats utöver fastställda priser, upplever vi som begränsad. Någon av Resurscentrum upprättad och fastställd uppföljnings- eller internkontrollrutin för sjukresor finns inte. Beträffande den rutinbeskrivning som finns avseende fakturabetalning är vår bedömning, utifrån uppräknade kontrollmoment, att: alla angivna kontroller inte går att genomföra väsentliga kontrollmål (fakturering och fakturaunderlag) saknas 3.2 Fakturering och faktureringsunderlag Kontroll av pris mot avtal lokala transportörer Länets kommuner har för behovet av inomkommunala samhällsbetalda resor (resor inom kommungränsen) upphandlat lokala beställningscentraler och lokala transportörer. Avtalen med lokala transportörer innehåller avsnitt om sjukresor. Ersättningen till transportören regleras i en prisbilaga omfattande bland annat grundbelopp och kilometerersättning. Vår kontroll avser om fakturerad kostnad följer avtalets prisbilaga. Iakttagelser och bedömning Vi bedömer att följsamhet råder mellan avtal och fakturerade grundbelopp och kilometerersättning. I enstaka fall förekommer dock fasta priser baserad på avvikande taxa. Kontroll av fakturering från beställningscentraler Landstinget har tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommuner, för behovet av samhällsbetalda resor (inomkommunala), upphandlat beställningscentral (Samres AB). Landstinget och länets kommuner har också upphandlat beställningscentral (Östgötatrafiken) för kommun- och länsövergripande resor. Faktureringen från Samres och Östgötatrafiken är baserad på beställningsstatistik vilken är översänd till landstinget i en Excel-fil. Underlag i form av taxameterkvitton saknas dock för flertalet av sjukresorna. 8 november 2011 Landstinget i Östergötland 5 av 8
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial Vår kontroll avser en skälighetsbedömning mellan angiven kostnad och resans längd. Iakttagelser och bedömning I ca 300 resor (1,6%) av granskningsunderlagets ca 18 000 resor förekommer en kostnad som är högre än den kostnad som angivits som om den inte varit samordnad. Av dessa avser ca 260 Östgötatrafikens beställningsstatistik. Den förklaring som ges är att vid beställning skapas ett referensvärde i beställningsstatistiken motsvarande den totala kostnaden för resan, det vill säga den kostnad patienten ska betala vid en ensamresa. Kostnaden baseras på prissättningen för den ordinarie linjetrafiken. När patienten inte bedöms kunna åka med den ordinarie linjetrafiken klassificeras resan som övrig trafik och sker då till en högre kostnad. För dessa resor behövs tillstånd från sjukresekontoret. Det är heller inte ovanligt att resor med samma reseavstånd har en prissättning som varierar betydligt. Det förekommer prisdifferenser på 100 % eller mer. Utifrån avtalen bedöms inte prisdifferenserna som rimliga. Kontroll av underlag Till de faktureringar lokala transportörer och beställningscentraler gör gentemot landstinget följer underlag. Vår kontroll avser omfattning och status av bifogat underlag. Iakttagelser och bedömning Kontrollen visar när det gäller faktureringen från Samres AB och Östgötatrafiken AB att underlag delvis saknas. Sjukreseintygen tillställs dock sjukresekontoret. Sjukreseansvariga kan bara göra skälighetskontroller av beställningsstatistiken (fakturaunderlaget). Kontrollen av de underlag som bifogas fakturor från lokalt upphandlade transportörer visar att materialet inte är komplett. Taxameterkvitton och sjukreseintyg saknas till viss del. Faktura och underlag saknar till viss del information om resmål. Någon koppling till beställningscentralernas beställningsstatistik görs inte. Det går inte att fastställa om det är en sjukresa eller inte. Vi bedömer att delar av räkenskapsmaterialet saknas och mot bakgrund av det inte går att kontrollera riktigheten i faktureringen. 3.3 Kontroll resa mot besök Vi har genomfört en registeranalys av beställningsstatistik från Samres AB och Östgötatrafiken AB. Utifrån beställningsstatistiken har matchning gjorts mot i landstingets mottagningsregister. Mottagningsregistret omfattar inte besök till landstingets egna tandvårdsinrättningar, privata tandläkare eller röntgenmottagningar. 8 november 2011 Landstinget i Östergötland 6 av 8
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial Vår kontroll avser om resa till sjukvårdsinrättning är förenat med ett besök. Iakttagelser och bedömning Kontrollen visar att det i ca 420 fall (2,3 %) av granskningsunderlagets ca 18 000 resor förekommer resor till något av länets sjukhus där en registrering i mottagningsregistret saknas. För flertalet av dessa resor, som är inresor, finns även en återresa i beställningsstatistiken. Orsaker till utfallet kan vara: ofullständig mottagningsstatistik, kommunal färdtjänstresa, beställd sjukresa som inte avser ett besök hos vårdgivare. Vi bedömer att alla fakturerade resor inte är sjukresor. 8 november 2011 Landstinget i Östergötland 7 av 8
Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial 2011-11-08 Namnförtydligande Namnförtydligande 8 november 2011 Landstinget i Östergötland 8 av 8
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Josefin Bjäresten 2012-01-23 LiÖ 2012-287 Landstingsstyrelsen Samverkansmodell för Kultur, fördelning av statliga medel till regional kultur år 2012 samt bidragsnivå till Regionförbundet Östsam år 2012 Enligt tidigare beslut (LiÖ 2011-3333) är avsikten att landstinget ska vara mottagare av de statliga medlen från Kulturrådet. Landstinget, som är formellt ansvarig part, har genom beslut överlåtit frågan till Regionförbundet Östsam (LiÖ 2010-2452). Avsikten är att landstinget tilldelas de statliga medlen från Kulturrådet för att sedan fördela dessa till Östsam. För år 2012 har den formella ansökan till Kulturrådet utarbetats av Regionförbundet Östsam. Östsam står därmed som såväl ansökande som redovisande part. Kulturrådet betalar ut medel till ansökande part. För att underlätta hanteringen under år 2012 kvarstår Östsam som ansökande part, vilket innebär att Östsam tilldelas det statliga bidraget för år 2012 och även ansvarar för redovisningen till Kulturrådet. Östsam ges i uppdrag att utarbeta ett förslag för hur ansökan och avrapportering ska hanteras från och med år 2013, då inriktningen är att landstinget ska vara ansökande part. Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA a t t för år 2012 låta statsbidraget från Kulturrådet betalas direkt till Regionförbundet Östsam vilket innebär att bidraget till Regionförbundet Östsam år 2012 är oförändrat i jämförelse med beslut i treårsbudget 2012-2015, a t t uppdra till Regionförbundet Östsam att till landstinget regelbundet återrapportera uppföljning av de statliga medlen under år 2012 samt a t t uppdra till Regionförbundet Östsam att utarbeta ett förslag för hur ansökan och avrapportering ska ske från och med år 2013, då inriktningen är att landstinget ska vara ansökande part. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Biträdande landstingsdirektör/ ekonomidirektör
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Mats Mellqvist 2012-01-03 LiÖ 2012-72 Landstingsstyrelsen Utökat landstingsbidrag till trafiknämnden år 2012 Från och med den 1 januari 2012 utgör Landstinget i Östergötland regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för all regional kollektivtrafik i länet. De ekonomiska förutsättningarna för trafiknämnden angavs i landstingets finansplan 2012-2014. Årsbudgeten för 2012 beslutades av landstingsstyrelsen 2011-12-14. Därefter har ny information framkommit som gör det aktuellt att förändra landstingsbidraget till trafiknämnden. AB Östgötatrafiken, som är det helägda landstingsbolag som på uppdrag av trafiknämnden ansvarar för upphandling av privata utförare, samordning och uppföljning, har informerat landstinget att verksamheten år 2012 kommer att ha en högre kostnadsnivå än i jämförelse med ersättningen på 697 mkr. Anledningen till detta är främst kostnadsökningar i pendeltågstrafiken som i huvudsak beror på att beslutade investeringar, bland annat tågtrafik till Motala och etablering av tågverkstad i Östergötland, ännu inte har givit den effekt som prognostiserats. Andra orsaker är insatser för att motverka och lindra kundeffekter vid trafikstörningar och minskade intäkter, samt innehållna stadsbidrag. Med anledning av detta behöver landstingsbidraget till trafiknämnden utökas med 25 mkr. Detta sker genom utnyttjande av de medel för kollektivtrafik som reserverades inom finansförvaltningen i treårsbudgeten 2011-2013. Som en konsekvens av det utökade lanstingsbidraget och det beslut som fattades under år 2009 (LiÖ 2009/285), det vill säga att tillföra 4 mkr för ökade kostnader för biogasdrift från och med år 2012, uppgår trafiknämndens budget för år 2012 till 726 mkr.
BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Mats Mellqvist 2012-01-03 LiÖ 2012-72 Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna utökat landstingsbidrag till trafiknämnden för år 2012 med 25 mkr samt a t t det utökade landstingsbidraget täcks genom överföring från finansförvaltningen. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Biträdande landstingsdirektör/ ekonomidirektör
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Cecilia Malmberg 2012-01-12 LiÖ 2012-146 Landstingsstyrelsen Systemhandling och förprojektering för ny vårdbyggnad i Finspång Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade enligt 103/2011 att utredningsrapporten Rapport från utredning om den verksamhet som ska ligga till grund för fortsatt programarbete för Lasarettet i Finspång ska ligga till grund för fortsatt programarbete för ny vårdbyggnad i Finspång. Dialog har förts mellan landstinget och Finspångs kommun kring av kommunen anvisade lokaliseringar för ny vårdbyggnad i Finspång. Av anvisade alternativ har FM centrum gett Finspångs kommun i uppdrag att genom ett detaljplanearbete se möjligheten att lokalisera ny vårdbyggnad i Finspång till tomt söder om Bergslagsvägen centralt i Finspång. Finspångs kommun har fattat ett inriktning- och avsiktsbeslut angående gemensam utveckling av hälso- och sjukvården lokalt i Finspång, med fokus på samverkan kring lokalutnyttjande i de framtida lokalerna. Systemhandling och förprojektering av ny vårdbyggnad i Finspång Ekonomi och tidsramar FM centrum ska nu påbörja arbetet med att, utifrån framtagen utredningsrapport om verksamhetsinnehåll, ta fram en systemhandling och tillhörande förprojektering för en ny vårdbyggnad i Finspång. Systemhandlingen och det fortsatta programarbetet ska tydligt slå fast nybyggnationens lokalisering. Kostnaderna för framtagande av systemhandling och förprojekteringen beräknas uppgå till 20 mkr. Belopp bedöms rymmas inom de ekonomiska ramar som angivits i landstingets investeringsplan och treårsbudget 2012-2014. Ett ärende om en total investeringsvolym för hela projektets genomförande beräknas återkomma till landstingsstyrelsen efter sommaren 2013.
BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Cecilia Malmberg 2012-01-12 LiÖ 2012-146 Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA a t t ge FM centrum i uppdrag att genomföra en förprojektering samt ta fram systemhandling för nybyggnation av en vårdbyggnad i Finspång inom en kostnadsram om 20 mkr samt a t t FM centrum återkommer till landstingsstyrelsen efter sommaren 2013 med förslag till total investeringsvolym för en nybyggnation samt förslag på lokalisering av anläggningen. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Biträdande landstingsdirektör/ ekonomidirektör Beslutet expedieras till: FM centrum
1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen 2011-12-14 LiÖ 2011-32 Landstingsstyrelsen Delårsrapport 11 år 2011 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning av landstingsledningens verksamhetsplan. Efter november görs delårsbokslut och det innehåller resultat till och med november. Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport, inklusive ekonomisk helårsbedömning a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 8 Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Biträdande landstingsdirektör/ Ekonomidirektör Dokument: Dokument 1: Delårsbokslut 2011 (Januari november) Dokument 2: Delårsbokslut 2011 (Fördjupade kommentarer, inkl faktabilagor och omfördelningar Bilaga: Aktuell ledningsrapport finns på LISA Startsida > Planering och uppföljn... > Övergripande uppföljning >Ledningsrapport Postadress Gatuadress Telefon 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 70 00
Delårsbokslut 2011 Januari november
DELÅRSRAPPORT Januari november 2011
DELÅRSRAPPORT Januari november 2011 Processperspektivet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård Effektiv hälso och sjukvård Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling I denna delårsrapport bedöms delar av de två första strategiska målen, medan resten bedöms i samband med årsredovisningen. Utfall Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet nås för följsamhet till klädregler men inte för hygienreglerna. Aktuella värden i november är 96 procent för klädreglerna och 80 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 95 procent för båda. Produktiviteten i de sjukvårdande verksamheterna ökar då kostnaden per DRG-poäng minskar. Hittills i år har kostnaden per DRG-poäng minskat med 6,5 procent. Vården av äldre mäts varje månad i vårdtid och återinläggningsfrekvensen för patienter över 80 år. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Den långsiktiga trenden är att vårdtiden sjunker, men under senaste månaderna har vårdtiderna ökat medan återinläggningarna minskat för gruppen. Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdstillfällen, läkarbesök och öppenvårdsbesök hos andra vårdgivarkategorier än läkare ökar. 2009 nov 2010 nov 2011 nov Procentuell förändring 2011/2010 Slutenvårdstillfällen 66 443 66 734 67 544 1,2% Läkarbesök 840 119 880 217 886 289 0,7% Varav på akutmottagning 84 228 86 547 93 581 8,1% Övriga öppenvårdsbesök 1 534 914 1 603 835 1 635 147 2,0% I november har tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården förbättrats från cirka 3 300 som väntat för länge i november 2010 till cirka 1 800 (19 procent) i november 2011. Antalet som väntat för länge till behandling har minskat jämfört med motsvarande period 2010 och är i november 2011 cirka 1 200 väntande (20 procent). Detta innebär att i november nås mål 1 för besöksväntetider och för behandling (20-30%). 1
DELÅRSRAPPORT Januari november 2011 Medarbetarperspektivet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i medarbetarperspektivet: Utfall Ett aktivt medarbetarskap Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Beträffande antal anställda inom olika yrkesgrupper fortsätter trenden med en svag men konstant ökning av antalet sjuksköterskor och läkare. Den totala sjukfrånvaron uppgick i aktuell månad till 3,9 procent vilket ligger i linje med förväntat utveckling. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Sjukfrånvaro 2011 okt Målvärde Bokslut 2010 Förändring mot bokslut 2010 Totalt 3,9% 5,0% 3,9% 0,0% Antalet anställda reducerades inte i planerad omfattning under 2010 och har fram till aktuell månad 2011 fortsatt att öka. Jämfört med bokslut är ökningen 134 omräknat i heltid. Jämfört med motsvarande period föregående år är ökningen 102 medarbetare. Nov 2011 Bokslut 2010 Nov 2010 Förändring mot bokslut 2010 Antal anställda 11 371 11 236 11 269 134 varav 10 468 10 345 10 362 124 varav visstid 903 892 907 11 Antal anställda 11 776 11 664 11 699 112 2
DELÅRSRAPPORT Januari november 2011 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Kostnadseffektiv verksamhet Landstingets totala resultat till och med november är 321 mkr. Finansplanens helårsresultat ligger på 0 mkr. Intäkter och kostnader varierar dock under året. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari till november (10) jämfört med budget, mkr DÅ11 2011 DÅ11 2010 Godkänt resultat 2011 Bokslut 2010 Nämnd/styrelse 117 106 0 19 Hälso och sjukvårdsnämnden 108 96 0 11 Landstingsstyrelsen 9 10 0 8 Produktionsenheter 107 117 115 170 PE sjukvård 147 146 113 179 PE övriga 40 29 2 9 PE:s resultat (inkl LS, HSN) 10 11 115 151 Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (Finansförv/pensionsförv) 311 721 110 607 Justerad budget 1 5 Totalt Resultat 321 710 0 456 Produktionsenheternas resultat (inklusive landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden) är 10 mkr, varav sjukvården står för minus 147 mkr. Det kan jämföras med föregående års resultat för motsvarande period på -11 mkr varav sjukvården svarade för ett underskott på - minus 146 mkr. Samtliga produktionsenheters resultat presenteras i bilaga 5. Resultaten för de sjukvårdande verksamheterna och vissa andra produktionsenheter redovisas i tabellen nedan. 1 Justeringen är differensen mellan produktionsenheternas bedömda resultat i finansplanen och godkänt resultat i verksamhetsplanen Resultat för vissa produktionsenheter under januari till november, mkr. Resultat för produktionsenheter, mkr Produktionsenhet Resultat jan nov 2011 Hälso och sjukvårdsnämnden 107,9 Närsjukvården i centrala Östergötland 3,0 Närsjukvården i östra Östergötland 2,6 Närsjukvården i västra Östergötland 3,3 Närsjukvården i Finspång 2,5 Hjärt och Medicincentrum 57,4 Barn och kvinnocentrum i Östergötland 14,7 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 45,0 Sinnescentrum 51,7 Diagnostikcentrum 5,9 Summa sjukvård 146,5 Folktandvården 17,6 Övriga produktionsenheter 30,8 Samtliga produktionsenheter 9,8 Landstingsdirektören har kontinuerlig uppföljning med de produktionsenheter som har ett resultat som avviker från godkänd budget eller har ett stort negativt resultat. Inriktningen att verksamheten ska nå godkänd budgetnivå genom naturlig personalomsättning och andra kostnadsreducerande åtgärder ligger fast. För att underlätta för produktionsenheterna att minska personalkostnaderna inrättas en landstingsövergripande omställningsenhet i landstinget från och med 2012. De landstingsgemensamma posterna svarar för 311 mkr av resultatet och det budgeterade årsbeloppet är 110 mkr. Skatteintäkterna har ökat mer än budgeterat och reserverade medel som inte har förbrukats står för de största avvikelserna. Detta väger upp att det finansiella nettot har försämrats som en konsekvens av höstens negativa utveckling på den finansiella marknaden. Landstingsgemensamma poster, mkr Utfall jan nov 2011 (DÅ11) Finansplan 2011 Differens DÅ11/Finansplan/12*11 Finansiellt netto 114 169 41 Pensionskostnader inkl löneskatt 387 382 37 Skatt och generella statsbidrag 8 912 9 586 125 Övrigt (utbetalat LT-bidrag, kreditivränta, periodiseringar mm) 8 328 9 263 163 Totalt resultat/avvikelse 311 110 210 3
Delårsrapport 2011 Fördjupade kommentarer Utfall januari november
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november Innehållsförteckning Processperspektivet 1 Observationsstudier för hygienriktlinjer 1 Produktivitet 1 Vård av äldre 1 Produktion 1 Tillgänglighet 1 Medarbetarperspektivet 23 Bilagor 1. Resultaträkning 2. Basfakta processperspektivet 3. Tillgänglighet inom specialiserad vård 4. Medarbetarperspektivet 5. Resultat per nämnd/enhet 6. Lönekostnadsutveckling 7. Kostnadsutveckling läkemedel 8. Omfördelningar Ekonomiperspektivet 5 Ekonomi som ger handlingsfrihet 5 Ekonomi som inte belastar kommande generationer 7 Särskilda poster inom gemensamma 7 kostnader och intäkter
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november 1
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november Processperspektivet Observationsstudier för hygienriktlinjer Varje månad görs drygt 2 500 observationer i verksamheten (i november ca 2 900). Dessa observationer ligger till grund för sammanställda resultat. Målet för efterlevnaden av klädregler är 95 procent. Den samlade sjukvården når i aktuell månad målet, med 96 procent i utfall. Sju av nio landstingsenheter och Proxima AB når målet för efterlevnaden av klädreglerna. Det är viktigt att notera att det sedan oktober 2010 är mycket små förändringar mellan olika månader. Även för efterlevnaden av hygienregler är målet 95 procent. Resultaten i denna indikator är sämre och är i aktuell månad 80 procent för den samlade sjukvården. Ingen enhet når denna månad målet. Även för detta mål har det varit kontinuerliga förbättrade resultat och resultaten har de senaste månaderna varit oförändrade. Produktivitet Produktiviteten ökar när kostnaderna per DRGpoäng sjunker. Jämfört med bokslut 2010 har produktiviteten ökat med 6,5 procent. Trenden är att kostnaderna (i fasta priser) per DRG-poäng sjunker sedan början av 2009. Detta beror på att produktionen ökar mer än kostnaderna. Kostnaden per DRG-poäng sjunker på samtliga enheter. Kostnad per DRG poäng (Rullande medelvärden) 2010 Bokslut 2011 Procentuell november förändring 2011/2010 Närsjukvården i Finspång 54 004 40 721 24,6% Närsjukvården i centrala 45 233 41 484 8,3% Närsjukvården i östra Östergötland 40 572 39 689 2,2% Närsjukvården i västra 47 395 44 632 5,8% Hjärt och medicincentrum 57 038 53 241 6,7% Barn o kvinnocentrum i Österg 36 264 34 151 5,8% Centrum för kirurgi, ortopedi och 51 327 46 604 9,2% cancervård Sinnescentrum 69 748 66 153 5,2% Totalt 48 780 45 614 6,5% Vård av äldre Vårdtiden för patienter över 80 år ökar, medan återinläggningarna inom 30 dagar minskar. Målsättningen är att båda ska sjunka. Hittills under året har vårdtiden ökat med 3,4 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har återinläggningarna minskat med cirka 1,0 procentenheter. Den långsiktiga trenden är att vårdtiden sjunker. Återinläggningar inom 30 dagar för patienter 80 år och äldre Jan nov 2010 Jan nov 2011 Närsjukvården i Finspång 14,4% 14,6% Närsjukvård i centrala Österg 6,9% 5,6% Närsjukvård i östra Österg 15,6% 14,1% Närsjukvård i västra Österg 14,2% 17,4% Hjärt och medicincentrum 8,6% 9,5% Barn o kvinnocentrum i Österg 11,6% 12,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 11,7% 10,2% Sinnescentrum 7,8% 4,8% Landstingstotal 11,8% 10,9% Produktion Produktionen fortsätter att öka 2011. Ökning sker för slutenvårdstillfällen, läkarbesök och besök hos andra vårdgivarkategorier än läkare. Även DRGpoängen för slutenvård ökar. Tillgänglighet Tillgängligheten har förbättrats kraftigt under oktober och november. Det gäller både tillgänglighet till besök och behandling. Det finns flera förklaringar till de stora förbättringarna. Många kliniker har tagit emot fler patienter än tidigare. Detta har bland annat möjliggjorts genom att Hälso- och sjukvårdsnämnden avsatt extra resurser för förbättrad tillgänglighet. Resurser har också avsatts för att erbjuda vård och behandling hos privata vårdgivare och sjukhus på andra håll i landet. 1
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november Följande tabell visar resultaten per organisation den sista november 2011.(Alla specialiteter) Väntat mer än 60 dagar på besök och Organisation behandling Alla besök Alla behandlingar Antal Andel Antal Andel Barn och kvinnocentrum 27 4% 11 7% Hjärt och medicincentrum 476 24% 129 29% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 284 18% 476 30% Närsjukvården i centrala Östergötland 5 3% Närsjukvården i västra Östergötland 24 10% Närsjukvården i östra Östergötland 16 9% Närsjukvården i Finspång 0 0% Sinnescentrum 840 26% 345 13% Medicinskt centrum Linköping 72 32% 31 12% Proxima Motala 11 3% 141 24% Privata psykiatriska enheter 6 5% Barn o ungd med psykisk ohälsa 11 17% VUP, beroendev, habilitering m 52 42% Totalt 1 766 19% 1 196 20% Figur 1 nedan visar att för besökstillgängligheten inom den specialiserade vården är det i november färre som väntar än motsvarande period 2010. Som framgår av figuren hade 19 procent av patienterna väntat längre än 60 dagar i november 2011. I november för ett år sidan hade 28 procent av patienterna väntat för länge och då var det dessutom 1 500 fler som väntade. Tillgängligheten till behandling i november var bättre jämfört med för ett år sedan - vilket visas i figur 2 nedan. Antalet som väntat längre än 60 dagar har i november sjunkit till ca 1 200. Figur 1: Väntande patienter på besök inom specialiserad vård Figur 2: Väntande patienter på behandling inom specialiserad vård 2
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november Medarbetarperspektivet Antalet anställda minskade inte i planerad omfattning under 2010 och har under de första månaderna 2011 fortsatt att öka. Jämfört med motsvarande period föregående år är ökningen totalt 102 medarbetare (omräknat till heltidsmått). Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 134. Förändringar i olika yrkesgrupper redovisas i tabellform nedan: Beträffande antal anställda inom olika yrkesgrupper fortsätter trenden med en svag men konstant ökning av antalet sjuksköterskor och läkare. Den totala sjukfrånvaron uppgick i aktuell månad till 3,9 procent vilket ligger i linje med förväntat utveckling. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Anställda i heltidsmått Bokslut 2009 Bokslut 2010 2011 nov Förändring mot bokslut 2010 Läkare 1 421 1 478 1 507 29 Sjuksköterskor/motsv 3 508 3 542 3 588 47 Övrig vårdpersonal 2 182 2 144 2 136 8 Medicinsk/teknisk personal 581 605 614 9 Social/terapeutisk personal 1 007 1 049 1 076 27 Tandvårdspersonal 556 573 579 7 Undervisnings /kulturpersonal 188 185 185 0 Driftservicepersonal 62 58 66 8 Administrativ personal 1 583 1 568 1 587 19 Övrig personal 36 36 33 3 Totalt 11 124 11 236 11 371 134 3
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november 4
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november Ekonomiperspektivet Landstingets delårsbokslut visar på ett resultat på 321 mkr för perioden januari till november (resultatet motsvarande period föregående år var 710 mkr). Det budgeterade helårsresultatet är 0 mkr. Helårsbedömningen baserad på oktober månads utfall var ett nollresultat. Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet En viktig målsättning för att nå handlingsfrihet är att ha balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet. Målet för produktionsenheternas resultat och eget kapital är att de ska nå minst ett nollresultat och inte ha ett negativt eget kapital. I årets verksamhetsplan har dock produktionsenheterna ett godkänt underskott på minus 115 mkr. Produktionsenheternas (inklusive landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden) samlade resultat januari till och med november är 10 mkr. Produktionsenheterna inom sjukvården redovisar ett negativt resultat på -147 mkr, vilket är i nivå med föregående års motsvarande period. Sjukvårdsenheterna har ett godkänt negativt helårsresultat i årets budget på minus 113 mkr men helårsbedömningen, baserad på oktober, är minus 190 mkr. Med anledning av produktionsenheternas ekonomiska situation har landstingsdirektören haft kontinuerlig uppföljning med de produktionsenheter som under året redovisat negativa ekonomiska resultat. En generell orsak till underskotten är att de åtgärder som produktionsenheterna vidtagit för att uppnå ekonomisk balans/godkänd budgetnivå inte gett tillräckliga kostnadsminskningar. Tydliga indikationer på detta är också att kostnadsutvecklingen både totalt och för lönekostnader är högre i delårsbokslutet än vad ekonomin medger. Faktorer som bland annat påverkat kostnadsutvecklingen är enligt många enheter ökad omfattning av verksamheten, bland annat för att förbättra tillgängligheten och ökade läkemedelskostnader. Landstingsdirektörens bedömning är att det är nödvändigt att lönekostnadsutvecklingen hejdas för att produktionsenheterna ska uppnå en ekonomi i balans vid 2012 års utgång. Inriktningen att detta ska genom naturlig personalomsättning och andra kostnadsreducerande åtgärder ligger fast. För att underlätta för produktionsenheterna att minska personalkostnaderna kommer landstingsdirektören inrätta en landstingsövergripande omställningsenhet från och med 2012. 5
DELÅRSRAPPORT fördjupad kommentar januari november I tabellen nedan redovisas utfall under januari till november, helårsbedömning baserad på oktober samt godkänd budget. Produktionsenhet Resultat för produktionsenheter Utfall jannov 2011 Hälso och sjukvårdsnämnden 107,6 Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Helårsbedömning okt 2011 Godkänd budget 2011 20,0 0,0 3,0 8,0 0,0 2,6 15,0 15,0 3,3 3,0 0,0 Närsjukvården i Finspång 2,5 1,3 0,0 Hjärt och Medicincentrum 57,4 60,9 28,0 Barn och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 14,7 7,0 0,0 45,0 52,3 49,5 Sinnescentrum 51,7 50,0 20,2 Diagnostikcentrum 5,9 8,9 0,0 Summa sjukvård 146,5 189,8 112,7 Folktandvården 17,6 7,0 1,0 Naturbruksgymnasiet 3,7 5,0 5,0 FM centrum 21,7 1,8 1,9 Övriga produktionsenheter 13,1 9,8 0,0 Produktionsenheternas resultat (inkl HSN/LS) 9,8 159,8 114,8 Finansförvaltningen 311,4 159,8 110,0 Justerad budget 1 4,8 Totalt resultat 321,2 0,0 0,0 I bilaga 5 presenteras samtliga produktionsenheters resultat och eget kapital. 1 Justeringen är differensen mellan produktionsenheternas bedömda resultat i finansplanen och godkänt resultat i verksamhetsplanen 6 Balans mellan HSN:s kostnader och intäkter För att nå handlingsfrihet är det även viktigt med balans mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter. Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 108 mkr i delårsbokslutet vilket innebär att det är balans i ekonomin. I tabellen nedan framgår resultatet per område i mkr. Delårsbokslubokslubedömninbedömning Delårs Helårs Helårs Område Bokslut 11/2011 11/2010 10/2011 08/2011 2010 Regionsjukvård 1,4 1,3 2,0 2,0 1,8 Närsjukvård 23,4 13,2 8,6 8,6 7,6 Länssjukvård 19,0 24,9 15,4 15,4 24,1 Utomlänsvård 23,6 5,9 23,0 23,0 22,8 Privata vårdgivare 55,4 10,4 20,0 20,0 2,2 Tandvård 8,3 5,4 4,0 4,0 4,1 Ambulanssjukvård och sjukresor 7,5 20,5 4,0 4,0 4,8 Smittskyddsverksamhet 3,7 3,1 0,0 0,0 3,9 Solidariskt finansierade läkemedel 4,4 1,6 3,5 3,5 0,6 Övrigt 19,7 30,3 3,5 13,5 3,8 Summa 107,6 96,0 20,0 10,0 11,1 Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen Verksamheten måste anpassas till intäktsutvecklingen för att nå ekonomisk balans. Landstinget följer detta med olika nyckeltal. Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Helårsbedömning 10 Jämförelse Utfall Jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan nov 2011 jan nov 2010 2011 med 2010 med jan nov 2010 jan nov 2009 2010 2009 Nettokostnadsutveckling 4,7% 1,3% 4,6% 1,2% Skatter och generella statsbidrag 1,5% 5,7% 1,9% 4,9% Lönekostnadsutveckling 4,4% 2,9% 4,4% 2,9% Nettokostnadsutveckling under perioden januari till november har ökat med 4,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det ger en indikation på att kostnadsökningen är för hög även om det är svårt att jämföra perioder. Nettokostnadsutvecklingen på helår enligt helårsbedömningen är en ökningstakt på 4,6 procent, vilket är en alltför hög kostnadsökning i relation till landstingets ekonomiska förutsättningar. Skatter och generella statsbidrag har ökat med 1,5 procent under perioden januari till november jämfört med motsvarande period föregående år. Helårsbedömningen avseende skatter och statsbidrag utifrån aktuellt underlag från SKL är en ökning på 1,9 procent.