Härneviskolan Läsåret 10/11

Relevanta dokument
NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

2. Övergripande mål och riktlinjer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

2.1 Normer och värden

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Teamplan Ugglums skola F /2012

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Enhetsplan för Nödingeskolan

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

2.1 Normer och värden

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/ Normer och värden

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning för Skrävle skola 09/10

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Individuella utvecklingsplaner IUP

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

2015 ARBETSPLAN & MÅL

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan Fritidshem

Välkommen till Rönnbyskolan Förskoleklass 2011/2012

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Arbetsplan för Östra förskolan

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Statens skolverks författningssamling

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

starten på ett livslångt lärande

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Arbetsplan för Vedeby särskola

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Kvalitetsarbete i fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

ARBETSPLAN PILBÄCKSKOLAN LÅ VISION PILBÄCKSKOLAN ÄR EN SKOLA VARS ELEVER KÄNNER LUST ATT LÄRA HAR GODA KUNSKAPER BRYR SIG OM VARANDRA

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Senast ändrat

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Transkript:

Härneviskolan Läsåret 10/11

Härneviskolan Läsåret 10/11 Härneviskolan är en F - 5 skola i den äldre delen av Bro samhälle, med gångavstånd till Bro pendeltågsstation. Skolan består av flera byggnader och skolhusen omges av en naturskön skolgård, som stimulerar barnen till glada utelekar. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola år 1-5, fritidshem, öppen verksamhet samt en grundsärskolegrupp F - år 5. Fritidshemmets inskrivna verksamhet omfattar förskoleklass - år 3. Den öppna verksamheten riktar sig till barn mellan tio och tolv år. Barnen kommer från alla bostadsområden i Bro, närområdet Gamla Bro, Råbyområdet och Finnstaområdet. Till Härneviskolan kommer också barn, som bor på landsbygden och åker skolskjuts. Grundsärskolegruppen har hela kommunen som upptagningsområde. Det totala antalet barn på skolan är 157. Vi arbetar i arbetslag. Lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare arbetar tillsammans och tar ett gemensamt ansvar för barnens utveckling mot uppsatta mål i läroplan, kommunens bildningsplan och vår egen arbetsplan. Arbetslagen är organiserade på följande sätt: F - år 3, år 4-5 och grundsärskolan. Varje arbetslag disponerar lokaler som används för skol- och fritidsverksamhet. 2

NORMER OCH VÄRDEN Läroplanen anger: Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev - utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde, - tar avstånd från att människors utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och - visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. För att nå dessa mål vill vi arbeta så att det dagliga arbetet ger eleverna trygghet och arbetsro. att eleverna lär sig visa hänsyn och respekt, att samspela med andra människor social kompetens. att varje elev upplever jag duger. att eleverna lär sig hur man löser konflikter. Hur? all personal tar ansvar för alla elever och arbetar för en god miljö för lärande. Alla ska aktivt motverka att någon elev behandlas illa. all personal arbetar, aktivt och medvetet, för att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. all personal på skolan tydligt gör klart vilka förväntningar som finns och vad som gäller för arbetet i skolan. Skolans ordningsregler ska vara väl kända av alla. eleverna är med och bestämmer spelregler för arbetet i klassrummet utifrån skolans ordningsregler. personal finns ute på skolgården under raster och tillsyn i omklädningsrummen ordnas. vi uppmuntrar och berömmer varandra när vi gör något bra, både i arbete och lek, för att stärka elevernas självkänsla. vi arbetar förebyggande mot kränkande behandling/mobbning. vi arbetar även i åldersblandade grupper t.ex. i temaarbetet, inom arbetslaget och hela skolan. De äldre eleverna får ta hand om de yngre, träna ansvar, och alla lär känna varandra. eleverna i år 3 blir faddrar för eleverna i förskoleklassen. vi prioriterar insatser som ökar vår kompetens för arbetet med elever som har ett starkt normbrytande beteende. 3

Under läsåret ska vi prioritera följande åtgärder för att nå målen: Fortsatt arbete för att alla elever ska uppleva att de har arbetsro i klassrummet. Fortsatt fokusering på det förebyggande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling så att alla elever känner sig trygga och respekterade. Fortsatt arbete med konflikthantering för att möjliggöra mer fokus på skolarbetet. Lära eleverna olika strategier för att lösa konflikter. Utveckla fadderverksamheten. Fortbildning om CPS, en samarbetsbaserad problemlösningsmodell. Hur följer vi upp arbetet mot målen och måluppfyllelsen? i det dagliga arbetet samtala med eleverna om deras upplevelser av trygghet och arbetsro. eleverna besvarar trivselenkäter varje termin, oktober och februari. elev/elev och föräldrar kallas till samtal vid behov. elev och föräldrar kallas till utvecklingssamtal minst en gång per termin. elever och föräldrar får besvara enkäter vid läsårets slut. KUNSKAPER Läroplanen anger: Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål att sträva mot Skolan ska sträva efter att varje elev - utvecklar nyfikenhet och lust att lära - utvecklar sitt eget sätt att lära - utvecklar tillit till sin egen förmåga - känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra - lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra - befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden - tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet - utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk - lär sig att kommunicera på främmande språk - lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden - inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. 4

Mål/uppdrag i budget 2010: Andelen elever som uppnår skolans kunskapsmål ska öka med minst 5 % till och med 2011 (jämfört med 2007 års resultat). Skolorna ska ha en dialog mellan och inom skolåren F-5 och skolåren 6-9 kring bedömning, resultat, kunskaper och arbetssätt. Skolorna ska höja kompetensen för att möta barn i behov av särskilt stöd. Grundskolorna ska analysera elevernas resultat ytterligare. Strategi för ökad måluppfyllelse ska fortsätta arbetas fram och utvecklas. Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska utvecklas vidare så det klart framgår hur de ska leda till ökad måluppfyllelse. Skolorna ska förbereda sig för de omfattande skolreformer som är under utarbetande på nationell nivå, såsom ny skollag, läroplan och kursplaner samt nytt betygssystem. För att nå dessa mål vill vi arbeta så att det dagliga arbetet gör skolan spännande och rolig - väcker lusten att lära. att vi ger eleverna tid och tar tillvara deras tankar, frågor, idéer och stimulerar deras nyfikenhet och kreativitet. att eleverna får ett rikt och vårdat språk, kunskaper och färdigheter som ger god måluppfyllelse. att eleverna får redskap för att själva söka kunskap. att sång, musik och rörelse är ett naturligt inslag i verksamheten. Hur? all personal visar lust, intresse och engagemang. hela skolan arbetar utifrån ett gemensamt tema. Eleverna får möjlighet att välja inriktning på temaarbetet, inom överenskomna ramar och mål, och de får möjlighet att arbeta med temat/deltemat utifrån olika infallsvinklar undersökande, laborativa och skapande arbetssätt. vi tydliggör mål/delmål för elever och föräldrar och dokumenterar elevernas utveckling. eleverna får möjlighet att arbeta utifrån sina egna förutsättningar och gruppindelning görs utifrån elevernas behov. vi arbetar för att elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas så tidigt som möjligt och särskilt stöd riktas till dessa elever. vi prioriterar insatser som ökar vår kompetens för arbetet med elever som har särskilda behov. vi prioriterar arbetet med elevernas språkliga medvetenhet, läs- och skrivutveckling samt muntlig framställning. vi arbetar för att eleverna får lära sig att använda datorn i skolarbetet. eleverna får lära sig att planera arbetet utifrån en given tidsram. vi stimulerar elevernas musikaliska aktiviteter genom ett utökat samarbete med kulturskolan. vi prioriterar ämnet idrott i timplanen och stimulerar elevernas behov av rörelse och fysisk aktivitet. vi arbetar för att miljöaspekten finns med i vardagen och att naturorienterande ämnen och teknik integreras i temaarbetet. 5

Under läsåret ska vi prioritera följande åtgärder för att nå målen: Fortsatt arbete för att utveckla det pedagogiska arbetet, arbetssätt och arbetsformer, och stärka uppföljning och analys på individnivå, framförallt i matematik, för att öka elevernas måluppfyllelse i år 3 och 5. Utvecklingsprojekt i ämnet matematik. Utveckla det pedagogiska arbetet när det gäller analys och bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Fortsatt arbete med lokal pedagogisk planering, formativ undervisning och bedömning. Utveckla arbetet med IUP och skriftliga omdömen utifrån den lokala pedagogiska planeringen samt åtgärdsprogram så att det klart framgår hur dessa ska leda till ökad måluppfyllelse. Inför utvecklingssamtalen ska elever och föräldrar få ett skriftligt omdöme i alla ämnen som eleven fått undervisning i. Utnyttja personalens ämneskompetenser bättre och utarbeta strategier för ökad måluppfyllelse. Kompetensutveckling för att kunna genomföra implementeringen av de nya styrdokumenten som är under utarbetande på nationell nivå. Fortsatt samverkan med skolorna i Broområdet kring analys och bedömning av elevernas resultat i år 3 och år 5. Hur följer vi upp arbetet mot målen och måluppfyllelsen? vi följer upp elevernas läs- och skrivutveckling och matematiska utveckling med hjälp av kontrollstationer d.v.s olika tester/diagnoser. vi genomför klasskonferenser varje termin. elever och föräldrar kallas till utvecklingssamtal minst en gång per termin. eleverna i år 3 genomför de nationella proven. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE/SKOLA OCH HEM Läroplanen anger: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev - tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och - har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 6

Mål/uppdrag i budget 2010: - Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. - Den olovliga frånvaron i kommunens skolor ska minska. För att nå dessa mål vill vi arbeta så att eleverna lär sig att ta eget ansvar. att eleverna har möjlighet att påverka livet i skolan. att föräldrar tar aktiv del i elevernas skolsituation och kunskapsutveckling. Hur? vägen mot målen tydliggörs för elever och föräldrar genom tydliga delmål/lokal pedagogisk planering och dokumentation av kunskapsutvecklingen. vi arbetar för att eleverna medverkar i planering av verksamheten t.ex. innehållet i temaarbetet, elevens val och olika arbetsområden. eleverna planerar och utvärderar sitt arbete, skriftligt eller genom samtal. Ansvaret ökar med stigande ålder. eleverna får lämpliga hemuppgifter. eleverna har ansvar för ordning i klassrum och gemensamma utrymmen. vi arbetar för aktiva klassråd och ett aktivt elevråd, som kan vara med och påverka verksamheten. eleverna utser via elevrådet ett elevskyddsombud, som deltar i skolans Arbetsmiljörond. representanter från elevråd och föräldraråd deltar i skolans matråd. elever och föräldrar deltar i utvecklingssamtal - en gång per termin, flera samtal vid behov. vi inbjuder till föräldramöten. vi inbjuder till föräldraråd tre tillfällen per termin. I föräldrarådet ska finnas representanter för alla elevgrupper samt personalrepresentant. vi inhämtar synpunkter på verksamheten från elever och föräldrar via enkäter och samtal. föräldrarådet inbjuder till "Skolgårdskväll" - en gång per år. under fritidstiden får eleverna möjlighet att välja olika aktiviteter. vi bjuder in föräldrar till Öppet-hus-kvällar. vi kontaktar hemmet när eleverna är frånvarande men ej sjukanmälda. Under läsåret ska vi prioritera följande åtgärder för att nå målen: Fortsatt arbete för att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett levande dokument i skolarbetet. Utveckla arbetet med individualisering så att alla elever, även de som kan och vill gå vidare, får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande. Förbättra informationen på skolans hemsida. Hur följer vi upp arbetet mot målen och måluppfyllelsen? elever och föräldrar har möjlighet att framföra synpunkter via klassråd, elevråd och föräldraråd. elever och föräldrar kallas till utvecklingssamtal minst en gång per termin. elever och föräldrar får besvara enkäter vid läsårets slut. 7

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Läroplanen anger: Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje barns mångsidiga utveckling och lärande. Vi vill betona det gräns- och reviröverskridande arbetet Hur? vi samarbetar inom och mellan arbetslagen. vi ordnar olika aktiviteter för hela skolan t.ex. temadagar, idrottsdagar, lekdag, trafikdag, Öppet hus m.m. representanter deltar i nätverksmöten för att stärka samarbetet med Broområdets förskolor, F-5skolor och 6-9skola. vi samarbetar med föreningslivet via Idrottslyftet. fritidsverksamheten erbjuder olika aktiviteter under eftermiddagstid. Under läsåret ska vi prioritera följande åtgärder för att nå målen: Utveckla arbetet med att ta tillvara varandras kompetenser. Översyn av fritidsverksamheten utifrån den nationella kvalitetsgranskningen. Öka elevernas möjligheter att påverka innehållet i fritidsverksamheten. Hur följer vi upp arbetet mot målen och måluppfyllelsen? elever och föräldrar får lämna synpunkter via samtal och enkäter. all personal deltar i medarbetarsamtal. Arbetsplanen har utarbetats av Härneviskolans personal. Utgångspunkt för arbetet har varit Arbetsplanen för lå 09/10 Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse för 2009. Synpunkter som föräldrar, elever och personal lämnat vid utvärderingar. Arbetsplanen granskades och fastställdes den 21 september 2010. Margaretha Lindberg Rektor 8