Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Byggklossen Skolnämnd sydost

Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Gunghästen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning 2011/2012 förskolan Hopprepet Skolnämnd sydost

Innehå llsfö rteckning

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Arbetsplan 2016/2017. Hasselbackens förskola Förskolenämnden

Arbetsplan för Violen

Dnr: :1 Arbetsplan för förskolan Trollskogen 2014/2015. Asken Eken Björken Tallen Rönnen. Susanne Carlsson Förskolechef

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kommentarer till kvalitetshjulet

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Duvans förskola

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2011/2012 förskolan Byggklossen Skolförvaltning sydost

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrat

Verksamhetsplan

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Duvans förskola

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Parkens Förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

SÄTERS KOMMUN

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Arbetsplan 2016/2017. Vintergatans förskola Förskolenämnden

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Transkript:

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Byggklossen Skolnämnd sydost Sso 244/2012

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 2

1. Inledning och förutsättningar Förskolan Byggklossen finns i den södra delen av bostadsområdet Brickebacken på Tallrisvägen 19. Förskolan startade med en avdelning 2006 och har från våren 2007 tre förskoleavdelningar, hösten 2009 ökade förskolan med ytterligare en avdelning och har nu totalt fyra avdelningar. Älgen och Ugglan med barn i åldern 1-4 år, Bävern med barn i åldern 4-5 år och Tallgläntan har åldern 4-5 år. Totalt är det 70-75 barn på förskolan. Ledningen består av förskolechef och två utvecklingsledare. Vår mat tillagas på Måltidsenheten på Brickebackens skola och transporteras till förskolan. Vi tycker att det är viktigt att bjuda barnen på god, hälsosam och smart mat. Det blir både svensk husmanskost och mat med inspiration från andra länder. Cirka 60% av all mat är ekologiska inköp och den klimatsmarta maten ökar. Klimatsmart mat kan vara att använda mindre kött, framförallt nötkött som belastar klimatet mest och istället använda mer grönsaker. Vi serverar ofta grytor och gratänger vilket också bidrar till minskad köttkonsumtion. I förskolan Byggklossens fina miljö med närhet till skogen ges barnen möjlighet att utveckla sin förmåga i lek och lärande. Leken är en viktig del i vår verksamhet. I leken stimuleras fantasin, inlevelse, kommunikation, samarbete och konfliktlösning. Med närheten till skogen är vår vision att vi ska kunna bedriva en del av verksamhet där och hämta inspiration. Förskolan arbetar med Grön Flagg som är en internationell miljöutmärkelse. Den gröna flaggan är det synliga beviset på att man i den dagliga verksamheten prioriterar ett handlingsinriktat miljöarbete. Förskolan är från oktober 2008 certifierade i Grön Flagg. Barns inflytande och delaktighet prioriteras i vårt arbete, liksom matematik och barns språkutveckling ingår som en naturlig del i det dagliga arbetet. Avdelningarna har en matematikansvarig och en språkansvarig Vårt genusarbete på förskolan innebär att ge barnen fler valmöjligheter. Flickor och pojkar ska få utvecklas fullt ut som individer utan att begränsas av traditionella könsvärderingar. All personal har utbildning i Vägledande samspel (ICDP/International Child Development Programmes). Vägledande samspel är ett förhållningssätt som bygger på ett positivt samspel mellan barn och personal. Arbetet med Vägledande samspel(icdp) pågår hela verksamhetsåret där förskolans mentorer fyller på och håller kunskapen vid liv. Vi vill ha en förskola där alla känner sig delaktiga, tar ansvar och visar hänsyn. 3

Vi kännetecknas av: TRYGGHET för oss på Byggklossen är Trygga vuxna tydliga gränser och ramar. Bra rutiner, viktigt att veta vad som ska hända och framförhållning. En lugn miljö. Att bli sedd och lyssnad på. Att bli förstådd. Att känna tillit. Att jag får vara den jag är. Kompisar gemenskap och att ha roligt tillsammans. Att inte behöva vara rädd. Trygghet är grunden till lärandet. RESPEKT för oss är Allas tankar och idéer skall få utrymme. Alla skall få känna sig betydelsefulla, sedda och lyssnade på. Att lyssna på varandras åsikter och sätt att vara utan att döma. LIKABEHANDLING för oss är Att jag får samma möjligheter som alla andra utifrån de förutsättningar som jag har. Att barn och vuxna är lika mycket värda. 2. Förskolan Byggklossens utvecklingsområden. 1. Synliggöra vårt arbete genom pedagogisk dokumentation. Vi ska ta vara på utbildningen från Förskola i förändring där många pedagoger deltog. Vi ska bilda en arbetsgrupp som håller ihop och utvecklar förskolan i pedagogisk dokumentation. På sikt vill vi ha gemensamma ramar på förskolan i den pedagogiska dokumentationen. 2. Barnen ska ges möjlighet att öka sin nyfikenhet på teknik i vardagen och viljan att utforska hur enkel teknik fungerar. Många pedagoger har deltagit i utbildning via Förskola i förändring i ämnet Komtek och Russinhissen. Vi ska lyssna på, avläsa, vara lyhörda och fånga upp barnens intresse och nyfikenhet. Det är viktigt att bekräfta barnet i dess lärande för att de ska få syn på sitt eget lärande. Deras tankar, idéer och verk ska uppmuntras och synliggöras. Diskussionerna kring lärandemiljön på varje avdelning fortsätter. 3. Hållbar utveckling Grön Flagg. Tema Konsumtion. 4

3. Läroplansmål Normer och värden Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från kränkande behandling. Förskolan ska erbjuda en trygg omsorg. Jämställdhetsarbetet utvecklas så att traditionella könsmönster i högre grad motverkas. Driftnämndsmål: Alla förskolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland barn och pedagoger. Jämställdhetsarbetet utvecklas så att traditionella könsmönster i högre grad motverkas - Under läsåret ska förskolan uppmärksamma några av de olika kulturers högtider som finns representerade i barngruppen. Processen Avdelningarna ser över vilka olika kulturer som finns representerade i barngruppen genom samtal med barn och vårdnadshavare. Med hjälp av barn, vårdnadshavare, litteratur och internet söker vi fakta om de aktuella högtiderna som finns representerade i barngruppen. Förskolan har ett ex. av Multireligiösa Almanackan, Sveriges viktigaste högtidsdagar inom sex världsreligioner. I almanackan får vi veta när helgdagar infaller och varför de firas. Via vårdnadshavare tar vi reda på vilken traditionell musik som finns i deras hemländer och ev. att de tar med exempel till förskolan. Vi börjar fråga barnen Vad är en högtid och i slutet av vårterminen ställer vi återigen samma fråga till barnen. Vi samtalar kring högtiderna i samband med att de infaller. Vi köper en karta för att få mer insikt i vilka länder våra barn kommer ifrån. Vi fortsätter att utveckla arbetet med Hur är jag en bra kompis? Vi har Trygghetsgruppen på förskolan med en representant från varje avdelning som arbetar med hur vi stegvis kan utveckla kompisarbetet och vi-känslan på förskolan. Avstämning sker i slutet av höstterminen utifrån barnens svar på intervjufrågorna i Trygghetsplanen. Personalen ska bemöta barnen efter individens ålder, behov och intressen. Alla barn ska ha samma möjligheter att göra sin röst hörd oavsett vilket kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, och ålder. Avstämning och reflektion gör vi genom att lyfta ämnet på arbetsplatsträffar och i trygghetsgruppen. Dokumentation sker med text och bilder som sätts upp på väggar eller i den digitala fotoramen. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys I Trygghetsplanen ingår intervjuer med barnen om trygghet på förskolan. Intervjusvaren sammanställs och analyseras. Alla vårdnadshavare får varje läsår möjliget att svara på en enkät som innehåller frågeställningar kring barns trygghet. Vi fortsätter att diskutera boken På genusäventyr av Eva Helén och Magdalena T Granholm för att se om vi på ett enkelt och lustfyllt sätt kan reflektera över vårt eget agerande och låta barnen vidga sina egna ramar. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra x mycket bra 5

4. Läroplansmål Utveckling och lärande Programnämndsmål: Det livslånga lärandet börjar i förskolan. Förskolan ska präglas av pedagogisk kvalitet, kreativitet och trygghet. Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. Driftnämndsmål: Förskolan ska främja barns språkutveckling. - Vid höstterminens slut ska barnen ha fått en möjlighet att prova på enkla vardagliga experiment. - Vid vårterminens slut ska barnen ha fått möjlighet att skapa en egen teknikkonstruktion. - I juni 2013 är förskolan certifierad Grön Flagg i tema Konsumtion Processen Vi tar vara på de nya kunskaper som personalen fick via Komtek och Förskola i förändring. Vi ska läsa böckerna Teknikgrytan och Russinhissen av Hans Persson. I böckerna får vi tips och idéer på vad och hur barnen kan prova enkla experiment. Vi utgår från barnens nyfikenhet och intresse för teknik i vardagen och tillsammans utforskar vi vidare. Detta ska sedan leda till olika experiment. Vi ska lyssna på, avläsa, vara lyhörda och fånga upp barnens intresse och nyfikenhet. Det är viktigt att bekräfta barnet i dess lärande för att de ska få syn på sitt eget lärande. Deras tankar, idéer och verk ska uppmuntras och synliggöras. Det nya temat i Grön Flagg är Konsumtion. Varje avdelning arbetar med målen. Vi ska dokumentera barns lärande genom att inledningsvis ställa frågor vad barnen vet om målen i Grön Flagg. I slutet av vårterminen ställer vi samma frågor igen och på det viset ser vi om barnen har fått ökade kunskaper. Språkgruppen på förskolan träffas cirka två gånger per termin där vi kompetensutvecklar varandra och stämmer av vad barnen behöver för att få en positiv språkutveckling. Dokumentationen kommer att ske med bilder. Diskussioner kring lärandemiljön på varje avdelning fortsätter. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Rapportering i Grön Flagg görs direkt på nätet till Håll Sverige Rent. Avstämning sker även i Miljögruppen på förskolan, avdelningsplaneringarna och arbetsplatsträffar. Intressant att se hur vi kan öka barnens nyfikenhet och kunskaper i teknik och experiment. Avstämning sker på arbetsplatsträffar, avdelningsträffar och enligt årshjulet. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 6

5. Läroplansmål Barns inflytande Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen verksamhet, i stigande grad beroende på ålder. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål - Vid vårterminens slut har dokumentation och reflektion kring barns inflytande ökat med hjälp av barnobservationer. Processen Ta tillvara den kunskap som finns hos den personal som har gått fortbildning i Pedagogisk dokumentation via Förskola i förändring. Vi gör det genom att bilda en grupp för att diskutera hur vi går vidare med att delge övrig personal på förskolan. Vi ska observera varje enskilt barn vid flera tillfällen för att se vad de tar initiativ till att göra. Har de tillgång till allt material för att öka sitt lärande och utvecklas? Får de möjlighet att göra det de önskar? Arbetslaget reflekterar och analyserar observationerna tillsammans. Utifrån resultatet utformas miljön på avdelningarna så att barnens möjlighet till inflytande och det egna lärandet ökar. Vi ger barnen uti från ålder och mognad möjlighet att påverka planeringen i vardagen genom att vara lyhörda och flexibla för barnens intressen och viljor. Vi delar den stora gruppen i mindre grupper och ökar vårt tillåtande klimat så vi ser att barnen kan uttrycka sig enskilt och i grupp. Pedagogerna ska ha ett strukturerat och tydligt arbetssätt. Vägledande Samspel ska tydligt märkas i vardagsarbetet. Pedagogerna ska uppmärksamma och se till att alla barn får lika stort inflytande och utrymme. Se och lyfta fram de barn som inte tar plats. Ge alla barn samtalsutrymme, med ex talrundor. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Avstämning sker på avdelningsträffar, arbetsplatsträffar och enligt årshjulet. I barnens pärmar finns dokumentation kring utveckling och det egna lärandet. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 7

6. Läroplansmål Förskola och hem Programnämndsmål: För att möta familjernas behov av barnomsorg under hela dygnet ska kommunen erbjuda flexibel barnomsorg. Driftnämndsmål: Föräldrar till barn i Örebros förskolor ska känna sig delaktiga och uppleva att de har insyn och inflytande över sitt barns utveckling. Det är viktigt att alla föräldrar får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper om det egna barnet och dess förutsättningar. - Vid höstterminens slut har förskolan genomfört en Öppet hus vecka. Processen Under Öppet husveckan visar vi upp vår pedagogiska vardag. Planeringen gör avdelningarna tillsammans. T.ex. matte/teknik, skapande, rörelse, samlingar och Grön Flagg. Vilken avdelning ansvara för vad? Tydlig inbjudan till vårdnadshavare. Information på webben. Dokumentation görs med bilder på väggarna och i den digitala fotoramen. Efter avslutad vecka gör vi en enkel enkät till vårdnadshavare. Frågorna görs av utvecklingsledare och förskolechef. Vi har utvecklingssamtal 1 gång/termin. Vi har föräldramöte under hösten. Vi möter vårdnadshavarna vid lämning och hämtning och är lyhörda för deras önskemål. Dessutom har vi drop-in, föräldraträffar som lucia och sommarfest. Daglig information ges genom veckoalmanackan som finns på avdelningarna. Ett månadsbrev skickas ut som innehåller information men också en förtydligande av vad vi gör i verksamheten och varför vi gör det. Månadsbreven finns även på vår webbsida. Annan aktuell information delges vårdnadshavare muntligt eller skriftligt. I mars varje år har vårdnadshavarna möjlighet att ha synpunkter på vår verksamhet genom en anonym enkät. Vi använder oss av vår utbildning i Programmet Vägledande Samspel när vi möter vårdnadshavarna. Vi har barnens dokumentationspärmar synliga och uppmuntrar vårdnadshavare att titta i dem tillsammans med sina barn. Vi använder den digitala fotoramen för att ge vårdnadshavarna en större inblick i barnens vardag och tillsammans kunna föra en dialog om barnens lek och utveckling. Vi erbjuder vårdnadshavarna att vara med i det dagliga arbetet. Avstämning och justering sker på avdelningsträffarna. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Avstämning av öppet-husveckan sker under veckans gång och på arbetsplatsträff. Vi följer upp veckan på utvecklingssamtalen. Hur många vårdnadshavare kom? Vad tyckte de? Vad kan vi utveckla? I enkäten tar vi reda på trivsel, bemötande, utveckling och lärande samt vad vårdnadshavarna vill vara med att påverka. Vi ska få fler att svara på vår enkät genom att erbjuda olika möjligheter/tillfällen att fylla i den. Enkäten ligger till grund för utvärdering på varje avdelning och för hela förskolan. 8

Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 9

7. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Programnämndsmål: Samarbetet mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem måste utvecklas så att barnens utveckling och lärande stöds i ett långsiktigt perspektiv. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål - Förskolan fortsätter att samverka med förskoleklasserna. Processen Mer ingående diskussioner med förskollärarna i förskoleklasserna angående hur vi kan öka Barnens trygghet och en samsyn vid övergången till förskoleklass. Förskolans personal besöker alla sina gamla förskolbarn som börjat i förskoleklass. Vi har överlämningssamtal tillsammans med vårdnadshavare och personal från förskoleklasserna på Brickebackens skola. Barnen ska få möjlighet att vara med vid överlämningssamtalet. Vid behov besöka skolgård/lokal inför starten i förskoleklass. Pedagogerna på respektive avdelning ansvarar. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Genom information och samtal får vårdnadshavarna en inblick och en möjlighet att fråga inför sitt barns övergång till förskoleklass. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 10