Brister i arbetsmarknadspolitiken bromsar tillväxten. Rapport från Svenskt Näringsliv

Brister i arbetsmarknadspolitiken bromsar tillväxten Rapport från Svenskt Näringsliv 2001-06-13

Innehållsförteckning Förord 1 Sammanfattning 4 Överraskande styrka på arbetsmarknaden 4 Speciella förklaringsfaktorer 5 Företagens anställningsplaner kan grusas 5 Mismatch är ett huvudproblem 6 Informella rekryteringsvägar dominerar 6 Arbetsförmedlingen måste fungera bättre 6 Sammanfattning av åtgärder för att underlätta rekrytering 9 2 Det ekonomiska läget 10 Fortsatt svag industrikonjunktur 10 Internationell stimulanspolitik ger hopp om vändning 11 Vad händer på arbetsmarknaden? 12 3 Åtgärder för att underlätta företagens rekrytering. 15 Utbildningsväsendet klarar inte företagens behov 15 Ny och bättre kompetens stärker företagen 15 En efterfrågestyrd arbetsmarknadspolitik 16 Medarbetarnas möjligheter och ansvar för att göra sig 17 anställningsbar 4 Resultaten - fråga för fråga 18 2

Förord Ett viktigt mål för Svenskt Näringsliv är att återföra Sverige till ledande ställning i välståndsligan. En förutsättning för att nå detta mål är att företagen ges de allra bästa villkoren för att kunna skapa tillväxt. En grundläggande förutsättning för att företagens växtkraft ska tas tillvara är att det finns gynnsamma möjligheter att anställa kompetenta medarbetare. I denna rapport har vi studerat företagens möjligheter att rekrytera och utveckla sina medarbetare. Vi har även studerat obalanserna på arbetsmarknaden mot bakgrund av den aktuella konjunkturbilden och föreslår även konkreta åtgärder för att komma till rätta med de upplevda problemen. Vår rapport grundar sig bland annat på en enkät under maj månad 2001. Vi har fått synpunkter från 2 485 av våra medlemsföretag. Svarsfrekvensen ligger strax under 40 procent. Trots en relativt låg svarsfrekvens ger undersökningen sannolikt en bra bild av de verkliga förhållandena. En analys av svarsmönstret visar t ex att det finns god överensstämmelse mellan målgrupp och svarande när det gäller företagsstorlek. Även om svarsfrekvensen är låg så ser vi också att resultat från liknande enkäter under de senaste fem åren understryker årets resultat. Medarbetare från olika kompetensområden inom Svenskt Näringsliv har medverkat till framtagningen av denna rapport. Projektledare för rapporten har varit Rolf Näslund. Huvudförfattare av rapporten har varit Stefan Fölster och Anders Rydeman. I övrigt har följande personer medverkat i framtagningen av rapporten. Ulla Ericson, Karin Ekenger, Margareta Nygren, Ingemar Swalander, Fredrik Isaksson, Patrik Karlsson, Inger Bielke och Irene Fällström. Lars Skoglund från Sveriges Verkstadsindustrier har också medverkat i projektgruppen. 3

Brister i arbetsmarknadspolitiken bromsar tillväxten 1. Sammanfattning Den svenska konjunkturen är mycket splittrad. Medan tillväxten i BNP mattats av, har sysselsättningen fortsatt att öka snabbt. Även om industrin räknar med minskad sysselsättning är det en fortsatt stor andel av företagen som planerar att anställa fler under det närmaste halvåret. Detta framgår av en enkät bland företagen om rekryteringsbehov och tillväxtförväntningar som Svenskt Näringsliv låtit göra. Hur kan denna motsägelsefulla utveckling med svagare tillväxt och allt snabbare sysselsättningsökning förklaras? Och kommer företagen verkligen att kunna anställa så många som de vill? Av sysselsättningsökningen under det senaste året förklaras ca en tredjedel av den ökande sjukfrånvaron. Generellt varierar sysselsättningsutvecklingen också starkt mellan olika delar av ekonomin. Trots en svagare konjunktur upplever många företag (närmare 75 procent) att det är svårt att rekrytera. Under det senaste halvåret är det ungefär en fjärdedel av de företag som velat anställa som inte kunnat anställa i den utsträckning man önskat. Mycket talar för att dessa problem kommer att bestå under det närmaste året. De flesta företag är i detta sammanhang kritiska till arbetsförmedlingen. Enligt vår analys finns också stora skillnader i effektiviteten mellan arbetsförmedlingarna i olika län. Överraskande styrka på arbetsmarknaden De flesta konjunkturprognoserna pekar mot en avmattning. Svenskt Näringsliv förutspår en BNP-tillväxt med runt två procent under år 2001. Enligt tidigare mönster är en sådan tillväxt förknippad med liten eller ingen sysselsättningsökning. Figur 1 visar hur sambandet mellan BNP-tillväxt och sysselsättningsökningen normalt har sett ut. För i år spår emellertid AMS en ännu snabbare ökning i sysselsättning än förra året, närmare 100 000 personer eller knappt 2,5 procent. Som Figur 1 visar skulle en sådan sysselsättningsexpansion i en situation med en tillväxt på runt 2 procent vara mycket ovanlig. Även om vi inte tror att den bedömning av sysselsättningen som AMS gjort till fullo kommer att realiseras - vår bedömning är att kombinationen av en något lägre tillväxt och problemen på arbetsmarknaden gör att sysselsättningstillväxten kommer att stanna vid 60-70 000 personer så är det tveklöst så att det finns ett betydande tryck på stora delar av arbetsmarknaden. Våra egna siffror bekräftar också att så mycket som hälften av företagen avser att nyanställa under det närmaste halvåret. Av de företag om avser att rekrytera är det också så många som närmare 40 procent som planerar att rekrytera fler medarbetare än under det senaste halvåret. 4

Figur 1. Sambandet mellan BNP-tillväxt och sysselsättningsökning 1990-2000. Procent 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6 BNP och antal sysselsatta Procentuell förändring från föregående år BNP 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 Källor: SCB och Svenskt Näringsliv (prognos 2001) Antal sysselsatta Speciella förklaringsfaktorer En förklaring till den fortsatt snabba ökningen i sysselsättningen är som nämnts den ökande sjukfrånvaron. Dessutom växer viktiga delar av den inhemska ekonomin fortsatt relativt bra. Rekryteringsbehoven är störst inom vissa expansiva delar av den företagsnära tjänstesektorn och inom t.ex. hotell & restaurang samt utbildning. Vi vet också att det länge varit svårt för många företag att få tag i t.ex. datakonsulter, vilket gör att även de konsulter som under det senaste året förlorat jobbet i spåren av den kraftiga försvagningen inom delar av IT-sektorn nu snabbt sugs upp i andra delar av ekonomin. Företagens anställningsplaner kan grusas I vår undersökning är det ungefär två tredjedelar av företagen som svarat att de försökt rekrytera under det senaste halvåret. En avgörande fråga är om företagens anställningsplaner för det närmaste halvåret verkligen går att realisera i dagens situation med bestående obalanser och betydande bristproblem på arbetsmarknaden. Vår bedömning mot bakgrund av resultatet från den enkätundersökning som gjorts är att det finns en uppenbar risk att fortsatt stora problem att få tag i medarbetare gör att företagens expansionsplaner inte kan realiseras. Under det senaste halvåret har t.ex. en femtedel av de företag som haft rekryteringsproblem inte kunnat expandera som man avsett. Det rör sig om närmare 20 000 företag som på detta sätt inte kunnat öka produktionen i önskad utsträckning. En ytterligare illustration till problemen för företagen är att så mycket som en fjärdedel av de utlysta jobben aldrig blev tillsatta. Svenskt Näringslivs beräkningar visar att sammantaget rör det sig om 5-10 miljarder kronor i förlorad produktion och minst 25 000 missade arbetstillfällen under det senaste halvåret. 5

Mismatch är ett huvudproblem Orsaken till rekryteringsproblemen anges ofta vara brist på utbildade personer. Här gör sig både brister i utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken påminda. Den allmänna inriktningen av arbetsmarknadspolitiken under 1990-talskrisen mot volym och enkla breda utbildningar som kunskapslyftet eller datorteken skedde på bekostnad av mer direkt yrkesinriktade utbildningar. 1 Utbildningsväsendet har inte klarat företagens behov. Ett mer utvecklat samarbete mellan utbildningssystemet och arbetslivet krävs. Brist på incitament är också en delförklaring. Det är idag uppenbart att tillgången på arbetskraft inte matchar företagens behov. Bristande utbildning och yrkeserfarenhet anges av företagen som den främsta orsaken till att man inte kunnat hitta rätt medarbetare till jobben. Efterfrågan på kvalificerade medarbetare är stor, särskilt i stora företag. Merparten av företagen som har försökt rekrytera har sökt medarbetare med eftergymnasial eller högskoleutbildning. Informella rekryteringsvägar dominerar Företagen, särskilt de större, använder i regel många olika rekryteringsvägar i jakten efter nya medarbetare. Det vanligaste är liksom tidigare att företagen söker nya medarbetare genom redan anställda eller andra informella kanaler. Arbetsförmedlingen kommer på andra plats men den obligatoriska platsanmälan till trots är det inte mer än 64 procent av företagen som har försökt rekrytera via arbetsförmedlingen (inkl internettjänsten). Alternativen annonsering och rekryteringsföretag har istället ökat i betydelse i takt med rekryteringsproblemen, särskilt för de större företagen. Arbetsförmedlingen måste fungera bättre Arbetsförmedlingen lever inte upp till företagens förväntningar utan får fortfarande ett dåligt betyg av företagen. Som figur 2 visar anser mer än hälften av företagen att den lokala arbetsförmedlingen fungerar dåligt eller mycket dåligt. Figur 2. Värdering av lokala arbetsförmedlingen Helhetsbedöming av den lokala Arbetsförmedlingen 60% 50% 40% 30% 10% 0% 5% 4% 43% 42% 51% 48% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 4% 3% Källa: Svenskt Näringsliv 1 RRV skriver t.ex. att AMV bör motverka arbetskraftsbrist genom ökad yrkesinriktad bristyrkesutbildning och minskade sysselsättningsåtgärder. s. 39 i Effektivare Arbetsförmedling (2001). 6

Företagen har gett serviceanda och tillgänglighet mycket låga betyg. I en helhetsbedömning ger hälften av företagen arbetsförmedlingen betyget dåligt eller mycket dåligt. De företag som har löpande kontakter med förmedlingen tycks vara mer nöjda och ger också godkänt när det gäller arbetsförmedlingens förmåga att hitta rätt person. Resultatet understryker vikten av ett arbetssätt som utgår från kunskaper om företaget och behovet. En ny utveckling är att små företag är relativt sett mer nöjda med arbetsförmedlingen än stora. Tidigare var det tvärt om. Vi har också genomfört en mer detaljerad analys av hur arbetsförmedlingar fungerar i olika regioner. Figur 3 visar sambandet mellan arbetslösheten i respektive län och hur många företag som anser sig uppleva stora problem med rekryteringen. Som väntat visar sambandet att företagen har större problem i län med lägre arbetslöshet. Figur 3. Länsvis jämförelse av sambandet mellan andel företag som anser sig ha stora problem med rekrytering och arbetslösheten. Arbetslöshet % 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0 10 20 30 40 50 60 Upplevt stora problem % Källa: Svenskt Näringsliv Stora problem Arbetslöshet Västernorrland 8 6,7 Blekinge 20 4,5 Gotland 20 4,4 Örebro 24 6,1 Östergötland 24 3,8 Norrbotten 29 6,5 Halland 31 3,4 Västerbotten 32 4,1 Jönköping 33 2,5 Gävleborg 35 8,0 Skåne 35 5,6 Stora problem Arbetslöshet Södermanland 35 3,8 Värmland 35 4,8 Kalmar 41 4,8 Uppsala 43 3,0 Västmanland 45 4,4 Västra Götaland 45 4,0 Dalarna 47 5,7 Kronoberg 47 2,6 Stockholm 50 2,3 Jämtland 56 5,4 Hela riket 26 4,1 Ett tecken på det är de stora skillnaderna mellan länen i företagens bedömning av om de anser att den lokala arbetsförmedlingen är dålig eller mycket dålig. Detta visas i tabell 1. 7

Tabell 1. Företagens bedömning att arbetsförmedling är dålig eller mycket dålig i procent. Län % Jämtland 76 Kalmar 65 Jönköping 63 Skåne 63 Stockholm 62 Västmanland 61 Örebro 58 Norrbotten 55 Blekinge 54 Kronoberg 54 Riket 54 Västerbotten 53 Gotland 52 Södermanland 52 Gävleborg 50 Dalarna 49 Värmland 45 Halland 44 Uppsala 44 Östergötland 43 Västernorrland 42 Västra Götaland 42 Källa: Svenskt Näringsliv Man skulle kunna tro att skillnader mellan länen speglar företagens frustration med arbetsmarknadsläget. Arbetsförmedlingen har då färre personer att förmedla när arbetslösheten är låg. Men figur 4 visar att så inte är fallet. Det finns inget samband mellan arbetslöshet och missnöjda företag. Figur 4. Samband mellan hur missnöjda företagen är med arbetsförmedlingen och arbetslösheten Missnöje med Af % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Arbetslöshet % Källa: Svenskt Näringsliv 8

Däremot finns vissa tecken på ett samband mellan företagens rekryteringsproblem och missnöjet med den lokala arbetsförmedlingen. En oundviklig slutsats är därför att arbetsförmedlingens brister förklarar en del av de samhällsförluster som orsakas av företagens rekryteringsproblem. Figur 5 visar även sambandet mellan företagens rekryteringsproblem och missnöjet med arbetsförmedlingen. Där tycks finnas en viss koppling. Figur 5. Samband mellan företagens rekryteringsproblem och andel som anser att arbetsförmedlingen fungerar dåligt eller mycket dåligt. Dålig o.mycket dålig % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 Stora problem % Källa: Svenskt Näringsliv I en nyutkommen bedömning från Riksrevisionsverket bekräftas denna bild baserad på detaljerade jämförelser av enskilda lokala arbetsförmedlingar. Där sägs också att det finns stora skillnader mellan arbetsförmedlingar på olika håll och att arbetsförmedlingar som prioriterade ett plats- och företagsinriktat arbetssätt, vilket innebar att man satte arbetet med att tillsätta lediga platser före ambitionen att ingen arbetslös skulle behöva bli utförsäkrad, uppvisade de bästa arbetsplaceringsresultaten. 2 Sammanfattning av åtgärder för att underlätta rekrytering Att förbättra förmedlingsfunktionen är en viktig åtgärd för att arbetsmarknaden bättre ska tillgodose företagens rekryteringsbehov. Men det räcker inte med bara detta. Det behövs fler åtgärder. I avsnitt 3 ges en mera ingående beskrivning av rapportens förslag på åtgärder. Men i korthet handlar det om följande åtgärder: Samspelet mellan skola och näringsliv är viktig för en konkurrenskraftig utbildning och kompetensförsörjning till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Politiker, myndigheter och de avtalsslutande parterna måste underlätta för företagen att medverka i företagsförlagda utbildningar 2 Effektivare arbetsförmedling en samlad bedömning utifrån RRV:s granskningar. RRV 2001. 9

Öka arbetsförmedlingens effektivitet genom att skilja på myndighets- och servicefunktionen. Öka konkurrensutsättningen av arbetsförmedlingen. Sverige måste i likhet med andra länder se över den allt för byråkratiska regelbördan när det gäller att rekrytera arbetskraft från tredje land (dvs från länder utanför EU). Arbetserbjudande/anställningskontrakt bör omgående kunna ge arbetstillstånd Inför avdragsrätt för egna utbildningskostnader Ökad geografisk rörlighet genom generösare skatteavdrag för dubbel bosättning och för resekostnader minskar problemen/trycket inom "heta områden" Skapa bättre förutsättningar lokalt för flexibla lösningar av arbetstidsförläggning. Viktigt att företagen kan överbrygga sina rekryteringsproblem genom att ta till övertid som en säkerhetsventil. Reformera arbetsrätten för att sänka tröskeleffekten vid anställning 2. Det ekonomiska läget Fortsatt svag industrikonjunktur Det finns ännu inga tydliga tecken på en förändring av den pessimistiska bilden i stora delar av industrin. Den försvagning av industrikonjunkturen som inleddes under andra halvåret i fjol har snarast accentuerats under första halvåret i år. Nedgången i såväl orderingång som produktion har varit betydande. Företagens egna bedömningar av framtidsutsikterna tyder inte heller på någon påtaglig förbättring under resten av året. Figur 6. Företagens och hushållens förväntningar om konjunkturen resp. den egna ekonomin. Nettotal Företagens och hushållens förväntningar om konjunkturen resp den egna ekonomin 30 20 Hushållen 10 0-10 -20 Företagen -30 9601 9701 9801 9901 0001 0101 Källa: Ecowin 10

Nedgången har slagit i hela industrin även om vissa delar av exportsektorn drabbats hårdare än andra, till följd inte minst av den betydande uppbromsning som skett i den amerikanska ekonomin. Ericssons stora betydelse för svensk ekonomi har inneburit att den överraskande kraftiga försvagningen som drabbat Ericsson under det senaste halvåret nu också får betydande negativa effekter bland underleverantörer i såväl industrin som den allt viktigare industrirelaterade tjänstesektorn. Samtidigt som industrikonjunkturen försvagats är det flera andra viktiga delar av den inhemska ekonomin som visar på en fortsatt god utveckling. Det gäller inte minst byggindustrin som är inne i en stark tillväxtfas. Hushållens privata konsumtion har också hållits uppe relativt väl, vilket i hög grad speglar att den svagare industrikonjunkturen än så länge fått ett begränsat genomslag på arbetsmarknaden. Industrins stora betydelse både direkt och indirekt som beställare från andra delar av ekonomin gör ändå att BNP-tillväxten i år blir klart lägre än under de senaste åren Vi räknar med en tillväxt på drygt 2 procent i år och runt 2,5 procent nästa år jämfört med drygt 3,5 procent förra året. Den genomsnittliga produktiviteten blir i år också klart lägre än under stora delar av 90-talet, vilket speglar att det nu i högre grad än tidigare är sektorer med normalt lägre produktivitetstillväxt som håller uppe tillväxten (delar av den offentliga sektorn och den privata tjänstesektorn), medan de mest högteknologiska delarna av industrin som haft en mycket hög produktivitetstillväxt under senare år, nu utvecklas betydligt svagare. Internationell stimulanspolitik ger hopp om vändning Figur 7: Styrräntor i USA, Euroland och Sverige. Procent 9 8 7 Sverige 6 5 4 3 Tyskland/EMU 2 1 0 Internationella styrräntor 9501 9601 9701 9801 9901 0001 0101 Källa: Ecowin USA Den internationella konjunkturen präglas av en fortsatt svag tillväxt i USA och dessutom allt fler tecken på att också den viktiga tyska ekonomin nu växer långsammare än tidigare 11

förväntat. Bilden i Europa är annars splittrad och även om en viss nedjustering av tillväxten för EU som helhet skett under de senaste månaderna så hålls tillväxten i flera mindre länder uppe ganska väl. Den överraskande snabba nedgången i amerikansk ekonomi har lett till mycket snabba och kraftiga räntesänkningar från den amerikanska centralbanken. Styrräntan har sänkts med hela 2,5 procentenheter på fem månader. Också den europeiska centralbanken har markerat en ökad oro kring tillväxtutsikterna och sänkt räntan med 0,25 procentenheter. Penningpolitiken i framförallt Euroområdet och Sverige, men i viss utsträckning också i USA, kompliceras nu av en icke obetydlig uppgång i inflationstakten. Även om en stor del av uppgången kan förväntas vara av övergående natur så skapas en ökad osäkerhet kring den framtida inflationen samtidigt som inflationsmålen för såväl ECB som riksbanken kommer att överskridas under åtskilliga månader framöver. Figur 8: Inflationen i USA, Euroområdet och Sverige. 4 3 Konsumentpriser Utveckling över 12 mån USA (exkl livsmedel och energi) Procent 2 1 0 EU Sverige -1 9501 9601 9701 9801 9901 0001 0101 Källa: Ecowin Effekten av den snabba neddragningen av de amerikanska räntorna i kombination med de omfattande skattesänkningar som nu sker i såväl USA som viktiga EU-länder (inte minst i Tyskland) ger förhoppningar om att en gradvis ökning av tillväxttakten kan ske under det närmaste året. En successiv förstärkning den internationella konjunkturen under det närmaste halvåret är avgörande för att inte ett dystrare tillväxtscenario i nästa steg också skall slå hårdare på arbetsmarknaden och hushållens konsumtion. Vad händer på arbetsmarknaden? De senaste månadernas utveckling ger en något svårtolkad och vid ett första påseende också motsägelsefull bild av läget på arbetsmarknaden. Samtidigt som varslen från industrin ökar - 12

inte minst inom den tidigare mest snabbväxande delen kopplad till den nya informations- och kommunikationsteknologin - så ökar den totala sysselsättningen hittills i år rekordsnabbt. AMS räknar nu t.o.m. med en ännu snabbare sysselsättningsökning i år än förra året. Under våren har sysselsättningen i genomsnitt legat runt 125 000 över nivån vid motsvarande tidpunkt förra året. Den öppna arbetslösheten har också fortsatt att minska och låg i april på strax under 4 procent av arbetskraften. Antal personer i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder ligger i dag dock något högre än för ett år sedan och sammantaget är drygt 200 000 personer eller vilket motsvarar närmare 5 procent av arbetskraften idag sysselsatta i olika arbetsmarknadspolitiska program, inklusive de som deltar i utbildning inom Kunskapslyftet. Att sysselsättningen ökar på det sätt som nu sker i en situation med vikande tillväxt kan tyckas anmärkningsvärt. Det finns dock flera förklaringar till den något motsägelsefulla bilden av arbetsmarknaden. För det första har den snabba ökningen av sjukskrivningarna under det senaste året inneburit att den faktiskt arbetade arbetstiden per sysselsatt minskat avsevärt. Denna effekt förklarar ungefär en tredjedel av den ökning i sysselsättningen som skett under det senaste året. Figur 9 visar hur antalet sysselsatta ökat betydligt snabbare än antalet personer i arbete. Detta förklaras till största del av den ökade sjukfrånvaron. Figur 9. Antal sysselsatta i förhållande till personer i arbete Antal sysselsatta och antal personer i arbete ackumulerad förändring från 1997 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Sysselsatta I arbete 1997 1998 1999 2000 2001 För det andra speglar siffrorna för arbetsmarknaden en branschvis mycket splittrad bild av den ekonomiska utvecklingen. Detta framgår också om vi studerar sysselsättningen i olika delar i ekonomin. Jämför vi siffrorna hittills i år med samma månad förra året har sysselsättningen i tillverkningsindustrin minskat något, medan t.ex. sysselsättningen i byggsektorn och handeln ökat. Den stora ökningen har dock skett i tjänstesektorn, framförallt gäller det vad som brukar kallas företagsnära tjänster. 13

Figur 10. Sysselsättningsutveckling i olika delar av ekonomin. Sysselsättningsförändring jan-apr 2000 - jan-apr 2001 Tusental personer 60 50 40 30 20 10 0-10 Industri Handel Hotell o. rest. Byggindustri Företagstjänster Utbildn.-, hälsoo.sjukvård,soc.- tjänster Övrigt För det tredje finns det en viss eftersläpning i genomslaget av det svagare konjunkturläget på arbetsmarknaden. Nedgången i många industribranscher har således efterhand blivit djupare och mer utdragen än företagen själva först räknade med. Så småningom kommer detta sannolikt att slå igenom i en sämre utveckling på arbetsmarknaden, både genom att fler faktiskt sägs upp och genom att allt färre vågar nyanställa. Svenskt Näringslivs enkätundersökning visar också att industrin räknar med fortsatt minskad sysselsättning. Nedgången är mest påtaglig inom delar av råvaru- och insatsvaruindustrin. Mest positiv är inte oväntat byggindustrin som räknar med en icke obetydlig ökning i sysselsättningen. 14

3. Åtgärder för att underlätta företagens rekrytering. Resultatet av rekryteringsenkäten visar åter igen att den svenska arbetsmarknaden inte fungerar på ett för företagen tillfredställande sätt. Politiker, myndigheter, företag och individer har ett gemensamt ansvar för att minska rekryteringsproblemen. Utbildningsväsendet klarar inte företagens behov Denna enkät ger ett mycket tydligt budskap - företagen framhåller att ett väsentligt skäl till rekryteringssvårigheterna är att utbildningsväsendet inte tillgodoser företagens kompetensbehov. För att lösa detta problem krävs det ett flertal åtgärder. Ett viktig steg för att Sverige ska ha den kompetens som är nödvändig för ett konkurrenskraftigt näringsliv, är att etablera ett samspel mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. En naturlig och nära samverkan mellan skola och företag är ett väsentligt inslag för en konkurrenskraftig utbildning och för att tillgodose företagens kompetensbehov. Företagen måste också bli bättre på att kommunicera sitt kompetensbehov till såväl elever, lärare som föräldrar. Skolans kvalitet är viktig för företagen. Sex av tio företag, oavsett storlek, anställer medarbetare med gymnasiekompetens. Idag har såväl grund- som gymnasieskolan en del problem av strukturell art. Alltför många ungdomar klarar inte gymnasieskolan på normal tid, vissa yrkesutbildningar har få sökande och intresset för naturvetenskap och teknik är lågt. Många elever saknar motivation för att lära sig saker som är väsentlig kunskap för att klara sig i arbetslivet. En väg att öka motivationen kan vara att företagen ges större möjligheter att medverka i utbildning. 68 procent av de företag som svarat att det behövs en mera relevant yrkesutbildning har också sagt att de är beredda att medverka i företagsförlagd utbildning. Här finns skillnader mellan olika branscher som också kan bero på de olika utbildningsavtal som skapats förhandlingsvägen mellan parterna på arbetsmarknaden. Myndigheter, politiker men också de avtalsslutande parterna på arbetsmarknaden måste underlätta för företagen. Om företag, skola och föräldrar gemensamt kan öka insikten om vad som krävs i arbetslivet och tydliggöra varför det är viktigt att tillägna sig kunskaperna i skolan så ökar förhoppningsvis individens motivation. Det är väsentligt för alla att det finns en vilja till kunskap hos de unga. Skolan klarar inte ensam av att skapa denna motivation hos alla ungdomar. I dagens utbildningssystem finns alltför få incitament för samverkan mellan skola och företag. Kvalitet i skolan handlar om många saker men ett viktigt kvalitetsmått måste vara hur den enskilda skolan samverkar med företag i undervisningen. Därmed skapas också incitament för att samverkan blir ett naturligt inslag i varje lärares arbete, oavsett ämnesområde. Ny och bättre kompetens stärker företagen En styrka i företagen är det ökande intresset för kompetensutveckling - som också delas av medarbetarna. Under andra halvåret 2000 deltog ca 1,9 miljoner yrkesverksamma i personalutbildning på företag. På årsbasis deltar varannan medarbetare i organiserad kompetensutveckling. Till detta kommer den dagliga kompetensutvecklingen genom lärande i arbetet. Företag och medarbetare är ense om att kompetensutveckling behövs för att utveckla kvaliteten i jobb och verksamhet. 15

Behoven varierar i olika företag. I kunskapsföretagen görs ofta ingen skillnad på verksamhetsutveckling och kompetensutveckling. Det är två sidor av samma mynt. Detsamma gäller många av småföretagen. I personalintensiva företag kan behoven t ex vara att förbättra service till kunderna eller ökad produktkvalitet. Många företag är idag nischföretag med specialiserade medarbetare och en unik kärnkompetens som inte är lätt att ersätta. Varje företag måste själv prioritera behov av kompetensutveckling. Verksamhetsrelaterad kompetensutveckling är företagens ansvar. En efterfrågestyrd arbetsmarknadspolitik En grundläggande uppgift för arbetsmarknadspolitiken är att förbättra förutsättningarna för en effektiv matchningsprocess på arbetsmarknaden. Eller annorlunda uttryckt att olja maskineriet. En förutseende politik idag kan också långsiktigt bidra till en god tillväxt. Inte minst erfarenheterna från 1990-talet visar att det behövs en ständig omprövning av arbetssätt och prioriteringar. Några aktuella frågor; Det behövs många olika aktörer för att få en matchningsprocess som passar alla. Ett sätt att öka arbetsförmedlingens effektivitet vore att skilja myndighets- och servicefunktionen åt. Genom att lägga ut så stor del som möjligt av arbetsförmedlingens verksamhet på entreprenad skulle man kunna få tydligare fokus på förmedling och klarare mål. Dagens arbetslösa passar ofta inte de behov som företagen uttrycker. Det snabbaste sättet att klara mismatch-problemet är att ansvariga för arbetsmarknadsutbildning är lokalt och regionalt lyhörda samt utbildar mot arbetsmarknadens behov. Den påbörjade utvecklingen mot att minst 70 procent av deltagarna i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning också ska ha fått ett jobb inom tre månader efter avslutad utbildning går i rätt riktning och det är viktigt att den får fortsätta. En stor del av de nya jobben kommer i tillväxtregionerna samtidigt som arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå i andra delar av landet. För att underlätta för en ökad rörlighet krävs generösare skatteavdrag för dubbel bosättning och för resekostnader mm. Det svenska näringslivet konkurrerar med andra länder om samma arbetskraft. Företag som väljer att förlägga sin verksamhet till Sverige måste kunna konkurrera med andra länder om efterfrågad arbetskraft på goda villkor. Det är därför väsentligt att Sverige i likhet med flera andra länder tidigt ser över regelbördan när det gäller att rekrytera arbetskraft också från tredje land (dvs. från länder utanför EU). Det är inte minst viktigt för alla små företag vars konkurrenskraft är beroende av att de kan rekrytera från andra länder. Många avskräcks dock av den byråkrati som finns kring arbetskraftsinvandringen. Det krävs en betydligt enklare och snabbare hantering av tillståndsfrågorna i Sverige. I allt större utsträckning söker företagen personer med kompetens och erfarenhet som passar för det speciella företagets ambitioner. Det gör att det inte finns någon annan än det enskilda företaget som kan bedöma huruvida det finns en brist på den unika kompetensen eller ej. En person som har ett arbetserbjudande/anställningskontrakt med ett företag i Sverige borde kunna få arbetstillstånd omgående. 16

Medarbetarnas möjligheter och ansvar för att vara anställningsbar Det är ytterst individen som har ansvar för sin egen kompetensutveckling, anställningsbarhet och därmed sin egen försörjning. Utbildningssystemet och företagen kan ge människor möjligheterna och stimulera till lärande men aldrig överta individens eget ansvar. Människors intresse för kompetensutveckling påverkas givetvis av hur lönsam den är. Flera faktorer spelar in; t ex lönestruktur, skatter och kostnader för att utbilda sig. Det behövs bättre incitament för att motivera den enskilde till lärande och bättre ekonomiska förutsättningar. Stöd, bidrag och långa offentliga standardutbildningar är inte den bästa lösningen. Ett system med individuella kompetenskonton där både medarbetare och företag bidrar och ger inflytande skulle vara ett steg i rätt riktning. Avdragsrätt för egna utbildningskostnader borde vara en självklarhet. Sverige är ett av de länder i världen som beskattar arbetsinkomster allra hårdast. Dessutom är lönestrukturen i Sverige mer sammanpressad än i de flesta konkurrentländer. I ett internationellt perspektiv innebär detta att företag som är verksamma i Sverige har en direkt nackdel i konkurrensen om arbetskraft. Svenska företag får svårare att rekrytera kompetent personal. Under de senaste åren har vi sett en kraftig omstrukturering av näringslivet där humankapitalet fått allt större betydelse. Samtidigt ser vi också spår av en ökande internationell rörlighet hos arbetskraften. Lägg därtill ett alltmer internationaliserat näringsliv och en allt starkare integration i Europa som leder till ökad konkurrens mellan länder. För att stärka vår position i konkurrensen om företag och arbetskraft krävs en anpassning av det svenska skattesystemet. Den höga beskattningen av arbetsinkomster försämrar dessutom incitamenten till ökat arbetskraftsutbud. Dels för dem som idag ej arbetar. Men även för dem som har arbete och som skulle kunna arbeta mer eller ta ett mer kvalificerat och ansvarsfullt arbete. I båda fallen försvinner mycket av ersättningen för den ökade arbetsinsatsen i skatt och det verkar hämmande på människors vilja att arbeta mer. En hög arbetsbeskattning får också konsekvenser för människors vilja att satsa på utbildning. Andelen högutbildade i Sverige är lägre än i andra länder. En viktig förklaring är att mycket av den inkomstökning som erhålls efter en utbildningsinsats aldrig kommer individen direkt tillgodo utan går till ökad skatt. Investeringen lönar sig dåligt. 17

Resultaten - fråga för fråga Fråga 1: Har ni försökt rekrytera nya medarbetare? Har ni försökt att rekrytera nya medarbetare? 80% 70% 69% 65% 60% 50% 40% 30% 31% 35% 10% 0% Ja Nej Efter de senaste årens starka sysselsättningsutveckling ser vi nu en viss konjunkturell avmattning och därmed ett minskat rekryteringsbehov. För ett år sedan svarade 69 procent av de tillfrågade företagen att de försökt rekrytera. Nu har siffran minskat till 65 procent. I vissa branscher är dock efterfrågan på personal större. I företag inom business to business företagstjänster har 74 procent av företagen försökt att rekrytera personal. Inom verkstadsindustrin uppgår siffran till 77 procent och inom hotell- och restaurangbranschen är det 81 procent. Störst andel företag som försökt att rekrytera nya medarbetare finns i Stockholms län. 8 av 10 företag har försökt rekrytera. I Uppsala, Västmanlands och Örebro län är det 7 av 10 som har försökt rekrytera. Västernorrlands län, Södermanlands län och Värmlands län ligger lägst. Där har 5 av 10 företag haft rekryteringsbehov. Fråga 2: Har ni under samma period avvecklat personal? Har ni under samma period avvecklat personal? 80% 70% 69% 69% 60% 50% 40% 30% 31% 32% 10% 0% Ja Nej 18

Nästan en tredjedel av företagen har under det senaste halvåret både avvecklat personal och rekryterat nya medarbetare. Förutom en viss rörlighet på arbetsmarknaden så handlar det också om kompetensbyten i företag på en flexibel marknad. Bilden är i stort densamma som förra året men med en ökning i förhållande till år 2000 hos de allra minsta och de största företagen. Förhållandet ser ut att vara lika inom alla branscher. Fråga 3: Varför har ni inte försökt rekrytera? Varför har ni inte försökt rekrytera? Vi hade inget behov den perioden 90% 90% Vi vill inte växa Regelverket är för komplicerat 2% 2% 5% 6% Annat 6% 4% 0% 40% 60% 80% 100% Det klart dominerande svaret är att företagen inte haft behov under perioden. Fråga 4: Har det varit svårt att få tag på de medarbetare ni sökt? Har det varit svårt att få tag på de medarbetare ni sökt? 60% 50% 40% 30% 10% 0% 26% 26% Ja, stora problem 50% 49% Ja, vissa problem 24% 26% Nej 75 procent av företagen som försökt rekrytera upplever att det varit problem. Enkäten visar att problemen är störst i tillväxtområdena vilket naturligtvis leder till att tillväxten bromsas. Jämfört med förra året har det inte blivit lättare för företagen att rekrytera de medarbetare som sökts. De stora företagen upplever dock mindre problem idag, medan det är flera små företag som upplever att svårigheterna har ökat. Svårigheten att rekrytera har blivit större i Stockholm jämfört med övriga landet. Cirka 87 procent av företagen upplever att de har problem att få tag på medarbetare. I Skåne uppgår siffran till 83 procent. 19

I Västerbotten har företagen minst problem jämfört med övriga landet. Där är det cirka 55 procent av företagen som har svårt att få tag på medarbetare. Inom byggbranschen och hälso- och sjukvård har ca 80 procent upplevt problem varav närmare 50 procent har upplevt problemen som stora. Fråga 5 är en öppen fråga där företagen ombeds redovisa vilka jobb som de sökt personal till. Följande är exempel på yrken som efterfrågats något mer än andra. Tekniker/naturvetare på alla nivåer: civilingenjörer, ingenjörer med CAD-utbildning, konstruktörer, produktutvecklare, servicemontörer, mekaniker m.m. Chaufförer med yrkesförarutbildning, B,C,D körkort, ADR-intyg, truckkort CNC-utbildade svarvare Påfallande ofta nämns också elmontörer och VVS-utbildad personal men också Kock- och övrig restaurangpersonal. Trafiklärarutbildning och sjuksköterskor är andra yrken som återkommer. Lokalvårdare är också svåra att rekrytera. Fråga 6: Vilka rekryteringsvägar använde ni er av? Vilka rekryteringsvägar använde ni er av? Arbetsförmedlingen 60% 64% Internet 25% 24% Annonsering Rekryteringsföretag Söktmedarbetare utomlands 2% 2% 15% 15% 52% 51% riket 2001 Via informella kontakter 66% 65% Spontanansökan 19% Annan väg 8% 9% 0% 10% 30% 40% 50% 60% 70% Svaren på frågorna visar att företagen i regel använder sig av flera rekryteringsvägar. Vidare visar undersökningen att de informella kontaktvägarna är viktigast för rekrytering. Något fler företag har också anlitat Arbetsförmedlingen för rekrytering, jämfört med föregående år. En skillnad märks dock hos de stora företagen som i större utsträckning gått från arbetsförmedlingen till att anlita rekryteringsföretagen. Det pekar på att rekryteringsprocessen har blivit allt viktigare för företagen. Det är de mindre företagen som i större utsträckning vänt sig till arbetsförmedlingen. 20

Bara två procent av företagen har sökt medarbetare utomlands. Reglerna för arbetstillstånd från tredje land bör förenklas. Det måste vara företagens behov och individens kompetens som ska vara avgörande för frågan om arbetstillstånd. Fråga 7: Ska företagens obligatoriska platsanmälan till AF avskaffas? Ska företagens obligatoriska platsanmälan till Arbetsförmedlingen avskaffas? 60% 53% 50% 40% 21% 22% 26% 28% 0% Ja Nej Vet ej Bara vart femte företag tycker att den obligatoriska platsanmälan till arbetsförmedlingen fyller någon funktion. Det finns så många andra aktörer på marknaden. Den obligatoriska platsanmälan har spelat ut sin roll och den bör därför avskaffas. Fråga 8: Värdering av lokala arbetsförmedlingen Helhetsbedöming av den lokala Arbetsförmedlingen 60% 50% 40% 30% 43% 42% 51% 48% 10% 0% 5% 4% 4% 3% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Företagen har gett serviceanda, tillgänglighet och kunskaper om branschen låga betyg liksom förra året. I en helhetsbedömning ger hälften av företagen arbetsförmedlingen betyget dåligt eller mycket dåligt. De företag som har löpande kontakter med förmedlingen tycks vara mer nöjda. Resultatet understryker vikten av att arbetsförmedlingen har ett arbetssätt som utgår från kunskaper om företaget och dess behov. Med andra ord en utifrån företagens perspektiv mera kundanpassad arbetsförmedling. Anmärkningsvärt är att små företag är mer nöjda med arbetsförmedlingens arbete än stora företag. Tidigare har det varit tvärtom. Stora företag rekryterar oftare och har därför skaffat sig egna kanaler in till arbetsförmedlingen. Innebär svaren att arbetsförmedlingen har 21

omorienterat sig åt de små företagen så mycket att man inte hinner med sina, i volym räknat, största uppdragsgivare? Fråga 9: Vilken nivå ville ni att medarbetarna ni sökte skulle uppfylla? Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Grundskola 28% 28% Gymnasieskola 61% 61% Eftergymnasial yrkesutbildning/specialutbildning 42% 44% Högskola/Universitetsutbildning Forskarutbildning 1% 1% 31% 31% 0% 10% 30% 40% 50% 60% 70% Efterfrågan på kvalificerade medarbetare är stor, särskilt i stora företag. Merparten av de tillfrågade företagen har sökt medarbetare med eftergymnasial eller högskoleutbildning. För knappt hälften av företagen är personer med eftergymnasial yrkesutbildning/specialutbildning intressant att rekrytera. Enkätresultatet visar att en gymnasieskola med god kvalitet är en viktig konkurrensfråga. Sex av tio företag, oavsett storlek, anställer medarbetare med gymnasiekompetens. Detta understryker vikten av att komma till rätta med de problem av strukturell art som gymnasieskolan lider av idag. Alltför många ungdomar klarar inte gymnasieskolan på normal tid, vissa yrkesutbildningar har få sökande och intresset för naturvetenskap och teknik är lågt. Värt att notera är att tjänstesektorns företag, IT-, medie- och kommunikationsföretag samt industriföretagen i högre grad än andra företag har sökt medarbetare med högskoleutbildning. Efterfrågan på högutbildade är störst i storstadsområden och hos de större företagen. 22

Fråga 10: Orsaker till att det varit svårt att få tag på nya medarbetare? Brist på personer med rätt utb 58% 58% Brist på personer med rätt yrkeserf. Arb.lösa upptagna i arb.markn.åtgärder/kunskapslyftet Bristande språkkunskaper i svenska 9% 10% 9% 8% 83% 82% Orsakerna till att det varit svårt att få tag i nya medarbetare? Ökad konkurrens från utlandet om arb.kraften 2% 2% Regionen/orten är inte tillräckligt attraktiv 18% 25% Svårt att hitta arbete på orten för medföljande För höga lönekrav A-kassans ers.nivå minskar intresset att ta jobb "Svartjobb" minskar intresset att ta "vitt" jobb Brister hos Af Annan orsak 7% 10% 13% 13% 23% 14% 10% 5% 6% 6% 6% 0% 10% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Enkäten visar att det är brist på personer med utbildning som matchar företagens behov. En orsak till detta är att gymnasieskolans utbildning är illa anpassad till arbetsmarknadens behov. Ett problem är också att det finns en tröghet i geografisk rörlighet. Här finns ett behov av att underlätta för möjligheten att bo på en ort och arbeta på en annan. Se vidare fråga 17 nedan. Att a-kassans ersättningsnivå minskar intresset av arbete upplevs som ett problem särskilt i de mindre företagen och speciellt inom hotell-, restaurang- och servicesektorn. 30 procent av de minsta företagen och 23 procent av alla företag har upplevt att arbetslösa valt fortsatt arbetslöshet framför erbjudet arbete. Inom byggsektorn har problemen med svartarbete minskat markant ner till 11 procent i år mot 19 procent i förra årets enkät. Dock är problemen fortsatt stora inom hotell- och restaurangbranschen. Inom Blekinge län uppger 48 procent av företagen, tio procentenheter mindre än landet totalt, att de har svårt att hitta personer med rätt utbildning. För företagen i Kronobergs län ser det annorlunda ut. Där anser 68 procent av företagen att de har svårt att hitta personer med rätt utbildning. När det gäller att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet anser 91 procent av företagen i Hallands län att det är svårt. I Stockholms län är siffran 84 procent. En god kvalitet och 23

anpassning till företagens behov av den arbetsmarknadsutbildning som erbjuds är synnerligen önskvärd i företagen. Fråga 11 är en öppen fråga som resulterat i en lång lista över vad det är för kompetens som företagen inte har lyckats rekrytera. Eftersom rekryteringsenkäten går att bryta ned till enskilda geografiska områden och branscher kan ett närmare studium av dessa listor vara värdefull vägledning när det gäller bristyrkesutbildning etc. Fråga 12: Hur löste företaget rekryteringsproblemet? Hur löste företaget rekryteringsproblemet? Vi tillsatte, men dettog betydligt längre tid än normalt 49% 46% Vi tillsatte, men var tvungna att ändra kompetenskraven 29% 32% Vi hyrde in personal 17% 15% Problemetlöstes inte. Vi lyckades inte tillsätta jobbet/en 24% 24% Annatsätt 10% 10% 0% 10% 30% 40% 50% 60% Bilden av hur man löst frågan är oförändrad. Värt att notera är dock att en tredjedel av företagen har fått rekrytera med andra kompetenskrav än man haft från början. Vart fjärde företag lyckades inte tillsätta jobbet/en. Problemet löstes inte. Omräknat till hela näringslivet innebär detta att 25 000 jobb aldrig kunde tillsättas. Detta innebär självklart ett allvarligt hinder för tillväxt i Sverige. Inom branschen byggverksamhet, har 43 av 133 företag som besvarat frågan i enkäten inte kunnat tillsätta jobben. I Skaraborgs län har endast 12 procent av företagen svarat att de ej lyckats tillsätta jobbet. I Västernorrland har 36 procent av företagen inte lyckats tillsätta jobbet. I ett längre perspektiv upplever en större andel av företagen att det blivit svårare att rekrytera och att det tar längre tid. 24

Fråga 13: Vilka tillväxthämmande följder fick rekryteringsproblemen? Vilka tillväxthämmande följder fick rekryteringsproblemen? Vi fick dra ner produktionen/servicen Planerad expansion förhindrades Vi fick tacka nej till order 24% 24% 26% 22% 19% 15% Inget av alternativen 49% 52% 0% 10% 30% 40% 50% 60% Fortfarande tvingas företagen tacka nej till order och rekryteringsproblemen förhindrar därmed expansion. Generellt sett berörs de större företagen mindre av rekryteringsproblemen i jämförelse med de mindre företagen. De stora företagen har bättre möjligheter att omdisponera sina medarbetare än vad de små har. Fråga 14: Vilka övriga följder fick rekryteringsproblemen? Vilka övriga följder fick rekryteringsproblemen? Vi fick ta ut mer övertid 61% 62% Vi fick lägga ut produktion hos underleverantörer inom Sverige Vi fick lägga ut produktion hos underleverantörer i utlandet 2% 2% 14% 13% Annan följd: 16% 19% 0% 10% 30% 40% 50% 60% 70% Svaren på denna fråga visar hur viktig möjligheten till övertid är för företagen. Rekryteringsproblemens effekter reducerades genom att företagens medarbetare fick ta ut mer övertid. 62 procent av företagen gav det svaret i år och även förra året. Det är med andra ord av stor betydelse för företagens expansion och chanser att bibehålla marknadsandelar att det finns en möjlighet att använda övertid som en säkerhetsventil för att överbrygga rekryteringsproblemen. Rekryteringsproblemen kan minskas genom att arbetsutbudet ökas genom t ex mindre inlåsning av arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ändrade a-kasseregler som gör att medarbetare inte kan avstå ett jobberbjudande p g a a-kassa 25

stimulans av geografisk rörlighet genom exempelvis resekostnadsavdrag från första kronan Fråga 15. Kommer företaget att rekrytera de kommande 6 mån? Kommer företaget att rekrytera de kommande 6 mån? 70% 60% 50% 40% 30% 10% 0% 58% 49% 34% 29% 17% 13% Ja Nej Vet ej (Frågan ställdes i maj) Frågan belyser företagens framtidstro. Som framgår av diagrammet avser 49 procent av företagen att rekrytera de närmaste sex månaderna. Fråga 16: Kommer företaget att rekrytera fler/färre medarbetare än under det senaste halvåret. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 15% 10% 5% 0% Kommer företaget att rekrytera fler/färre medarbetare än under det senaste halvåret? 44% 44% 37% 19% 13% 45% Fler Färre Ungefär som hittills Företagen kommer att rekrytera i stor utsträckning även under det kommande halvåret. Av de som svarat att de ska rekrytera anger 45 procent att de kommer att rekrytera som hittills. Fortfarande anger så pass många som 37 procent att de kommer att rekrytera fler än under det gångna halvåret. 26

Fråga 17 Viktigaste åtgärderna för att öka utbudet av arbetssökande Vilka är de viktigaste åtgärderna för att öka utbudet av arbetssökande? Större satsningar på utb. inom bristyrkesomr. 55% 57% Större krav på arbetslösa att ta jobb 37% 43% Mer relevant yrkesutbildning 42% 41% Effektivare arbetsförmedling 21% 21% Bättre status för yrket/branschen 36% 38% Sänkt ersättningsnivå från a-kassan Underlätta geografisk rörlighet på arb.marknaden 17% 21% 21% 25% Förändring av (LAS) 33% 40% Mer flexibla arbetstider 19% Öka möjligheten för arbetskraftsinvandring Annan åtgärd 6% 8% 4% 4% 0% 10% 30% 40% 50% 60% Utbildning och innehållet i utbildningen är fortfarande de viktigaste åtgärderna för de allra flesta företagen. De minsta företagen lägger större vikt vid kraven på arbetslösa att ta erbjudna jobb samt att statusen blir bättre för yrket/branschen. Nära hälften av de stora företagen efterlyser åtgärder som kan öka den geografiska rörligheten exempelvis genom flyttningseller pendlingsunderlättande insatser. Se fråga 20 nedan. Fråga 18: Är ert företag beredd att medverka i någon form av företagsförlagd utbildning Är ert företag beredd att medverka i någon form av företagsförlagd utbildning? 80% 67% 68% 60% 40% 11% 12% 21 % 21 % 0% Ja Nej Vet ej Generellt över alla branscher gäller ett oförändrat stort intresse bland företagen att medverka vid företagsförlagd utbildning. De företag som har problem med att hitta yrkeskunniga medarbetare är särskilt intresserade av att medverka. Svaret på frågan visar att det finns en bra 27

grund på utbildningsområdet för att utveckla relevant yrkesutbildning/praktik tillsammans med företagen. Fråga 20: Om svar på fråga 17: ökad geografisk rörlighet. Vilka är de viktigaste insatserna som krävs? Vilka är de viktigaste insatserna som krävs för ökad geografisk rörlighet? Bättre kommunikationer 37% 43% Större tillgång på bostäder 29% 36% Underlätta för medföljande att få arbete på nya orten 55% 63% Generösare skatteavdrag för dubbel bosättning 41% 48% Generösare avdrag för resekostnader 59% 64% Annat 6% 6% 0% 10% 30% 40% 50% 60% 70% Generösare reseavdrag och större möjligheter för medföljande att få arbete är det som toppar även i årets enkät. Varför skall inte avdrag för resekostnader kunna ske från första kronan och inte först över 7.000 kr? Generösare skatteavdrag för dubbel bosättning efterfrågas också i stor utsträckning. Många företag främst större tar saken i egna händer och samarbetar med varandra. De försöker då åstadkomma lösningar som underlättar flyttning för nyckelpersoner och medföljande. Men detta räcker inte. Även politiska åtgärder behövs. T ex bättre avdrag för resekostnader och/eller sänkt bensinskatt. Fråga 21 och 23 är följdfrågor till fråga 17 respektive 22. Över hälften av företagen anser att flexiblare anställningsformer behövs för att öka utbudet av arbetskraft. Även kravet på förändring i LAS vad avser turordningsreglerna får många svar, över 60 procent av företagen anser det. Vad är viktigast att förändra i LAS för att öka utbudet av arbetssökande? Vad är viktigast att förändra i LAS för att underlätta för företaget att rekrytera? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 10% 0% 61% 57% Turordningsreglerna 74% 74% Flexiblare anställningsformer 1% Annat 1% 70% 60% 50% 40% 30% 10% 0% 65% 61% 63% 63% Turordningsreglerna Flexiblare anställningsformer 1% Annat 1% 28

Fråga 22: Vad är viktigast för att underlätta att rekrytera medarbetare? 31% 28% 53% 52% Mer flexibla arbetstider 21% 33% 40% 60% 59% Annat 5% 7% 0% 10% 30% 40% 50% 60% 70% Över hälften av företagen anser att ökad acceptans för tidsbegränsade anställningar och lägre arbetsgivaravgifter är en viktig faktor. För de mindre företagen är lägre arbetsgivaravgifter särskilt viktigt, 73 procent av företagen ansåg det. Fråga 24: Om företaget expanderar. Vad är bästa sättet att tillföra ny kompetens/nya medarbetare? År 2000 År 2001 Fast/tillsvidareanställning 61 64 Projektanställning 43 38 Kompetensutveckling av redan anställda 62 59 Avtal med uppdragstagare 10 9 Kontrakt med underleverantör 10 9 Anlita konsulter 7 6 Anlita bemanningsföretag 9 9 Söka medarbetare utanför Sverige 3 3 Rekrytera äldre arbetskraft 8 7 Företagsförvärv 11 8 Flytta företag inom Sverige 1 2 Flytta företaget utomlands 2 1 Annat sätt 2 2 Inte mindre än 59 procent av företagen anser att kompetensutveckling av redan anställda är det bästa sättet att tillföra ny kompetens. I sammanhanget kan nämnas att företagen satsar 63 miljarder kronor per år på kompetensutveckling. Det kan jämföras med gymnasieskolan som kostar 20 miljarder kronor per år. Företagens fast/tillsvidareanställning av personal har ökat till 64 procent, jämfört med 61 procent som var förra årets siffra. Projektanställningar som metod har minskat något jämfört med förra året. 29