EKENÄS SPARBANK HALVÅRSRAPPORT 1.1. - 30.6.2016 Kapitaltäckningsgrad: 41,68 % (42,94 %) Rörelsevinst (1 000 eur): 435 (557) Hela kreditgivningen (1 000 eur): 87 147 (83 654) Balansräkning (1 000 eur): 148 810 (146 973) Eget kapital och reserveringar (1 000 eur): 29 393 (28 909) Kostnads-intäktsrelation: 72,2 % (67,3 %) Ekenäs Sparbanks affärsverksamhet har utvecklats stabilt under första halvåret 2016. Ökningen av depositionerna och den totala kreditgivningen har motsvarat bankens mål. I slutet av juni uppgick depositionerna till 118 130 tusen euro. Depositionerna ökade de senaste 12 månaderna med 1,3 %. Hela kreditgivningen var i slutet av juni 87 147 tusen euro. Tillväxten de senaste 12 månaderna var 4,2 %. Ekenäs Sparbank bedriver grundläggande bankverksamhet och erbjuder sina kunder mångsidiga banktjänster. Utöver de krediter som beviljas ur den egna balansräkningen och de depositioner som tas emot förmedlar banken sina samarbetspartners produkter och tjänster. Sådana är bl.a. hypotekskrediter, placerings- och kapitalförvaltningstjänster samt försäkringar. Banken har sammanlagt två kontor i Raseborg, ett i Ekenäs och ett i Karis. Bankens kontor i Österby stängdes den 31 maj 2016.. Bankens kontor i Ekenäs har genomgått en grundlig renovering under rapporteringsperioden. Ekenäs Sparbank har 15 bankanställda. Sparbanksgruppen och Sparbankernas sammanslutning Ekenäs Sparbank hör till Sparbanksförbundet och Sparbankernas sammanslutning. Bankens bokslut konsolideras med Sparbanksgruppens konsoliderade bokslut. Sparbanksgruppen (nedan också Gruppen ) är Finlands äldsta bankgrupp som består av de Sparbanker som bildat Sparbankernas sammanslutning, Sparbanksförbundet som är centralinstitut samt de dotter- och intressebolag som Sparbankerna äger tillsammans. De företag som hör till Sparbankernas sammanslutning (nedan också Sammanslutningen ) bildar en i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanken definierad ekonomisk helhet där Sparbanksförbundet anl och dess medlemskreditinstitut i sista hand ansvarar solidariskt för varandras skulder och förbindelser. Sparbankernas sammanslutning bildas av Sparbanksförbundet anl som är centralinstitut för sammanslutningen, 23 sparbanker, Sparbankernas Centralbank Finland Abp, Sp-Hypoteksbank Abp samt de företag som ingår i de ovan angivna finansiella företagsgrupperna och Sp-Fondbolag Ab. Sparbanksgruppens omfattning avviker från omfattningen av Sparbankernas sammanslutning i det att till Sparbanksgruppen hör också andra företag än kredit- och finansinstitut eller tjänsteföretag. Mest betydande av dessa är Sb-Livförsäkring Ab och Sb-Hem Ab. Sp-Hypoteksbank Abp som grundats av de Sparbanker som hör till Sparbankernas sammanslutning fick av Europeiska Centralbanken beviljad koncession för en hypoteksbank i mars 2016 och banken inledde genast sin verksamhet. Sp-Hypoteksbanks syfte är att emittera säkerställda obligationer med hypotekslån som säkerhet (Covered Bond, CB). Sp-Hypoteksbank hör till Sparbankernas sammanslutning och är Sparbanksförbundet anl:s medlemskreditinstitut sedan mars 2016. Som förmedlarbank för den kan verka bara de Sparbanker som hör till Sparbankernas sammanslutning. Mera information om Sparbanksgruppens struktur finns på webbplatsen sparbanken.fi/sparbanksgruppen. Beskrivning av omvärlden Under den första halvan av år 2016 fortsatte centralbankerna sin exceptionellt stimulerande penningpolitik. De största riskfaktorerna för stabiliteten i ekonomin uppstod av den långsammare ekonomiska tillväxten i Kina, trovärdigheten i centralbankernas åtgärder ur marknadens synvinkel, de ökade politiska riskerna i Europa och det stora prisfallet på råvaror. I fråga om politiska risker var Storbri- 1
tanniens utträde ur EU den viktigaste faktorn. Den kommer att ha en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten och på placeringsmarknadens utveckling under resten av året. Om osäkerheten blir lång är det möjligt att världsekonomin återigen drivs i recession. Den globala tillväxten och världshandeln har avtagit betydligt sedan finanskrisen år 2008 och tillväxtutsikterna för de närmaste åren stannar på en låg nivå. Tillväxten i världsekonomin kommer att förbli på en nivå under fyra procent de närmaste åren och den långsammare tillväxten är mest betydande i Kina samt eurozonen. Det här kommer att innebära stora konsekvenser för Europa och särskilt för Finland. Europeiska centralbanken offentliggjorde i mars 2016 ett betydande stimulansprogram som ska höja inflationsförväntningarna och öka kreditgivningen i eurozonen. ECB har förbundit sig att fortsätta sin stimulerande penningpolitik och kommer i fortsättningen att koncentrera sig mera på stimulans som sker via en ökning av balansräkningen i stället för en sänkning av räntorna. Centralbanken började för första gången köpa obligationer emitterade av företag i juni 2016. Samtidigt håller den amerikanska centralbanken på att gradvis normalisera sin penningpolitik och höja sin styrränta. Den här differentieringen av penningpolitiken återspeglar sig också i förändringarna i kärninflationen i eurozonen och USA. För eurozonen och särskilt ur centralbankens synvinkel har ett av de största problemen varit det deflatoriska trycket och de låga inflationsförväntningarna. I USA har arbetsmarknadens förbättrade utsikter och den högre ekonomiska tillväxten än i eurozonen skapat förutsättningar för en ökning av inflationen. Det ställer den amerikanska centralbanken i en utmanande situation där den försöker höja styrräntan samtidigt som de risker som riktar sig mot tillväxten är betydande. Ur placeringsmarknadens synvinkel ökar detta osäkerheten och orsakar kraftiga rörelser i aktiekurserna. Också de ökade politiska riskerna i eurozonen är en faktor som ökar osäkerheten. Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen kan tvinga centralbankerna att öka sina stimulansåtgärder för att stabilisera placeringsmarknaden och ekonomin. Europeiska unionen lever i sin största kris i historien och i flera medlemsländer finns det ett kraftigt motstånd mot integrationsprocessen. På placeringsmarknaden präglades det första kvartalet av osäkerhet och på aktie- och företagslånemarknaden kunde man se en betydande nedgång i avkastningsindexen. De långa räntorna sjönk till en historiskt låg nivå i och med osäkerheten på marknaden och ECB:s värdepappersköp. Också de korta räntorna sjönk kraftigt till en negativ nivå och räntorna kommer sannolikt inte att stiga de närmaste åren. I företagslånens riskpremier sågs i februari en ökning på grund av osäkerheten på placeringsmarknaden men till följd av kraftig efterfrågan och ECB:s åtgärder sjönk riskpremierna redan i slutet av det första kvartalet. Den mest betydande förändringen för placeringsmarknaden sågs på råvarumarknaden. Priset på råolja sjönk till sin lägsta nivå sedan år 2003. Under det andra kvartalet steg avkastningsnivåerna i alla egendomsslag och också på råvarumarknaden steg priserna när investerarnas förtroende förbättrades. I fråga om resten av året kommer osäkerheten på placeringsmarknaden att hållas på en hög nivå och de identifierade riskfaktorerna i världsekonomin såsom utvecklingen av den kinesiska ekonomin, de politiska riskerna i Europa och hur centralbankerna lyckas med sin penningpolitik står i centrum för uppmärksamheten. Placeringsmarknadens beroende av centralbankernas stimulerande penningpolitik är en stor risk eftersom företagens resultatökning är på låg nivå och spelrummet är litet när det kommer till att sänka räntorna. Utmaningarna för Finlands ekonomi har ökat kraftigare än i den övriga eurozonen. Strävandena att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten har dragit ut på tiden och samtidigt har utsikterna för den offentliga ekonomin försvagats. Konkurrenskraftsavtalet är ett steg i rätt riktning i fråga om strukturomvandlingen men innehållsligt är de åtgärder som nu överenskommits inte tillräckliga. Ur kreditvärderarens synvinkel är det oroande hur svår processen för att få avtalet till stånd var och tiden håller på att ta slut när det gäller de vidare åtgärderna. Anpassningen till de sanktioner som riktar sig till handeln med Ryssland har tvingat exportindustrin till anpassningsåtgärder och uppsägningar. Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen kommer att öka osäkerheten också i fråga om framtiden för den inhemska exportsektorn. Av branscherna har tjänstesektorn och byggnadssektorn visat tecken på att ta sig, vilket syns som en ökning av lönesummorna i branschen. Den offentliga ekonomins skuld växer ändå kraftigt och den långsamma tillväxten räcker inte till att dra in tillräckligt med skatteintäkter för att täcka underskottet. Deflationstrycket kan tydligt ses i Finlands ekonomi när inflationen håller sig nära noll. På Finlands kreditbetyg finns det fortfarande ett sänkningstryck. Sparbanksgruppen väntar sig i år att bostadsmarknaden ska växa med 2 5 procent i Finland och att priserna stiger totalt 1 2 procent i hela landet. Nybyggnationen väntas fortfarande öka. Under början av året har priserna på gamla rad- och höghusbostäder stigit, i det övriga Finland har priserna däremot sjunkit en aning. Den största positiva drivkraften bakom bostadshandeln har varit de förmånliga lånepengarna och den förbättrade tillgången till dem samt en liten återhämtning i konsumenternas förtroende. Också förstabostadsköparna har återkommit till marknaden. Ljuspunkten i Finlands ekonomi är byggandet som klart håller på att ta fart. Enligt Statistikcentralen växte byggbranschen i januari-mars med 2,7 procent från kvartalet innan och med hela 8,0 procent från året innan. Husbyggandet ökade klart. Optimismen gällande bostadsmarknadens närmaste framtid dämpas av utvecklingen av det allmänna sysselsättningsläget samt den fortfarande rätt så låga byggvolymen. Enligt Sparbanksgruppens syn håller den finländska bostadsmarknaden i varje fall på att stabiliseras. Förra året var betydligt jämnare på bostadsmarknaden än de två föregående åren och även de variationer som sker under året var normalare. 2
Resultatöversikt januari juni Ekenäs Sparbanks resultatutveckling har under den första delen av år 2016 varit svagare än under föregående år. Bankens rörelsevinst under tiden 1.1 30.6.2016 var 435 tusen euro (557), vilket innebar en minskning med 123 tusen euro jämfört med samma tid i fjol. Rörelsevinsten var på årsnivå 0,6 % (0,8 %) av balansräkningen. Bankens räntenetto var 971 tusen euro (1 010) under rapportperioden. Räntenettot sjönk med 3,8 % jämfört med motsvarande period i fjol. Dividendintäkterna uppgick till 88 tusen euro (55). Provisionsintäkterna noterades till 350 tusen euro (342). Provisionskostnaderna var 101 tusen euro (55). Ökningen beror till den största delen på en omfördelning av IT-kostnader. Nettointäkten av finansiella tillgångar som kan säljas uppgick till 56 tusen euro (93). Av den var försäljningsvinsten 65 tusen euro. I övriga rörelseintäkter ingår 94,7 tusen euro i poster av engångsnatur i anslutning till försäljningen av Visa Europé till Visa inc. Styrelsen för Visa Europe avtalade i slutet av år 2015 med fullmakt av bolagets ägare om att bolaget säljs till det amerikanska bolaget Visa Inc under förutsättning att man får de myndighetstillstånd som behövs. Myndighetstillstånden erhölls under våren och början av sommaren och affären genomfördes enligt den planerade tidtabellen i juni 2016. En uppskattning av de intäkter av engångsnatur som Ekenäs Sparbank får för affären har på grund av att affären genomförts upptagits i bankens halvårsrapport. Till storleken på den slutliga intäkten för Ekenäs Sparbank hör fortfarande juridiska och avtalstekniska faktorer varför bankens slutliga intäkt ännu kan preciseras under det senare halvåret 2016. I posten ingår även en försäkringsersättning för ett läckage lydande på 45,5 tusen euro. Posterna nettointäkter från förvaltningsfastigheter och övriga rörelsekostnader innehåller kostnader av engångsnatur uppgående till 95,0 tusen euro beroende på ett läckage som drabbade bankens fastighet vid Stationsvägen 6 i Ekenäs. Bankens administrativa kostnader var 822 tusen euro (847). Av dessa var personalkostnader 450 tusen euro (440) och andra administrativa kostnader 371 tusen euro (407). Bankens balansräkning ökade jämfört med jämförelseperioden 1,3 % och uppgick till 148 810 tusen euro (146 973). Det egna kapitalet uppgick vid rapportperiodens slut till 26 467 tusen euro (25 811). Fonden för verkligt värde som ingår i eget kapital uppgick till 1 011 tusen euro (970). Fonden för verkligt värde innehåller de förändringar i verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas. Banken hade ingen avskrivningsdifferens. Reserveringarna uppgick till 2 926 tusen euro. Kapitaltäckning och riskposition Ekenäs Sparbanks kapitaltäckning är stark och fyller såväl miniminivån på 8 % som tilläggskapitalkraven. I början av år 2015 infördes såväl en kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 % som en kontracyklisk kapitalbuffert som myndigheterna vid behov kan variera mellan 0 och 2,5 %. I början av år 2016 sattes ingen kontracyklisk kapitalbuffert. I kapitaltäckningsberäkningen tillämpar Sparbanken schablonmetoden i beräkningen av kreditrisken och basmetoden för den operativa risken. Ekenäs Sparbank offentliggör de för kapitaltäckningsberäkningen väsentliga uppgifterna som en del av verksamhetsberättelsen och noterna till bokslutet. I den delårsrapport som görs varje halvår offentliggörs de viktigaste kapitaltäckningsuppgifterna. Banken publicerar de kapitaltäckningsuppgifter som kreditinstitutslagen och Finansinspektionens standarder kräver en gång per år som en del av bokslutet. Sparbanksgruppen offentliggör kapitaltäckningsuppgifterna enligt Pelare III för Sparbankernas sammanslutning i sitt bokslut. Sparbanksgruppens bokslut kan läsas på www.sparbanken.fi. Uppgifterna om Sparbankens kapitaltäckning ingår i Sparbanksgruppens bokslut. De undantag som avses i 21 och 21 a i sammanslutningslagen tillämpas inte på Sparbanken Under översiktsperioden har kreditrisken sjunkit en aning. Fordringar som varit obetalda i över 90 dagar och nollräntefordringar hade banken endast 3 tusen. Vid motsvarande tidpunkt året innan uppgick de till 14 tusen euro. Under början av året bokfördes 3 tusen euro som nedskrivningar på lån och andra fordringar och 2 tusen euro som återföringar. Väsentliga händelser efter dagen för halvårsrapporten Bankens styrelse känner inte till några omständigheter som väsentligt skulle påverka bankens ekonomiska ställning tiden efter delårsrapportdagen. Utsikter för resten av året Under resten av året väntas en fortsatt jämn utveckling av bankens affärsverksamhet. Rörelsevinsten förväntas bli på ungefär samma nivå som i fjol. Bankens kapitaltäckning är stark och likviditeten fortsättningsvis god. 3
Ekenäs Sparbank Resultaträkning (tusen euro) 1-6.2016 1-6.2015 1-12.2015 Ränteintäkter 1 188 1 369 2 613 Räntekostnader -217-359 -672 Räntenetto 971 1 010 1 941 Intäkter från egetkapital instrument 88 55 55 Provisionsintäkter 350 342 741 Provisionskostnader -101-55 -119 Nettointäkter från finansiella tillgångar som 56 93 96 kkkan kan säljas Nettointäkter från förvaltningsfastigheter -6 64 94 Övriga rörelseintäkter 214 152 158 Administrationskostnader -822-847 -1 669 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -42-38 -79 Övriga rörelsekostnader -272-232 -439 Nedskrivningar av krediter och andra -2 15-12 leserförbindelserdeser Rörelsevinst 435 557 767 Bokslutsdispositioner 166-85 -80 Inkomstskatt -112-91 -127 Vinst av ordinarie verksamhet efter skatt 489 380 560 Räkenskapsperiodens vinst 489 380 560 Balansräkning Aktiva (tusen euro) 30.6.2016 30.6.2015 31.12.2015 Kontanta medel 463 534 568 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 21 438 24 344 21 207 Fordringar på kreditinstitut 10 169 15 559 14 535 Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn 87 147 83 654 84 508 Skuldebrev 16 022 9 609 10 390 Aktier och andelar 9 032 9 465 9 378 Derivatinstrument 10 0 0 Immateriella tillgångar 163 133 146 Materiella tillgångar 3 315 2 736 2 815 Övriga tillgångar 1 2 1 Resultatregleringar och förskottsbetalningar 1 039 927 938 Latenta skattefordringar 11 11 15 148 810 146 973 144 501 Passiva (tusen euro) 30.6.2016 30.6.2015 31.12.2015 Skulder till kreditinstitut 32 21 27 Skulder till allmänheten och den offentliga sektorn 118 124 116 663 114 466 Övriga skulder 611 607 527 Resultatregleringar och erhållna förskott 387 519 317 Latenta skatteskulder 263 253 228 Reserver 2 926 3 097 3 092 Grundkapital 100 100 100 Fonden för verkligt värde 1 011 970 852 Övriga bundna fonder 16 757 16 757 16 757 Fria fonder 8 086 7 576 7 576 Balanserad vinst 24 28 0 Räkenskapsperiodens vinst 489 380 560 148 810 146 973 144 501 Förbindelser utanför balansräkningen (tusen euro) 30.6.2016 30.6.2015 31.12.2015 Förbindelser för kunders räkning till förmån för tredje part 117 146 141 Oåterkalleliga förbindelser till förmån för kunder 1 790 1 487 998 4
Derivatinstrument Säkringinstrument Nominellt värde (tusen euro) 30.6.2016 30.6.2015 31.12.2015 Aktiederivat 1 083 0 0 Verkligt värde (tusen euro) 30.6.2016 30.6.2015 31.12.2015 Aktiederivat Verkligt värde, positiv 10 0 0 Alla derivatinstrument är skyddande Kalitaltäckningsanalys, tusen euro Kapitalbas 30.6.2016 30.6.2015 31.12.2015 Kärnprimärkapital före lagstadgade justeringar 28 784 28 991 28 360 Lagstadgade justeringar i kärnprimärkapitalet -188-3 045-319 Summa kärnprimärkapital (CET1) 28 595 25 946 28 041 Primärkapitaltillskott före lagstadgade justeringar Lagstadgade justeringar i primärkapitaltillskottet Summa primärkapitaltillskott (AT1) 0 0 0 Summa primärkapital (T1 = CET1 + AT1) 28 595 25 946 28 041 Supplementärkapital före avdrag 0 730 41 Avdrag från supplementärkapitalet 0-730 -41 Summa supplementärkapital (T2) 0 0 0 Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2) 28 595 25 946 28 041 Riskvägda exponeringar 68 608 60 429 60 768 varav kredit- och motpartsrisk 62 327 54 108 54 525 varav kreditvärdighetsjustering (CVA) 38 0 0 varav marknadsrisk (valutarisk) 0 0 0 varav operativ risk 6 243 6 321 6 243 Kärnprimärkapital (CET1) i förhållande till totalt exponeringsbelopp (%) 41,68 42,94 % 46,14 % Primärkapital (T1) i förhållande till totalt exponeringsbelopp (%) 41,68 42,94 % 46,14 % Sammanlagd kapitalbas (TC) i förhållande till totalt exponeringsbelopp (%) 41,68 42,94 % 46,14 % Vinsten från början av året om 489 tusen euro har beaktats i det primära kapitalet vid uträkningen av kapitaltäckningsgraden. Bruttosoliditetsgrad Ekenäs Sparbanks bruttosoliditetsgrad var 18,98 procent. Bruttosoliditetsgraden har räknads i enlighet med den aktuella regleringen och beskriver hur bankens primärkapital förhåller sig till totalexponeringarna.. 30.6.2016 30.6.2015 31.12.2015 Primärkapital (T1) 28 595 25 946 28 041 Totala exponeringar 150 641 146 311 145 185 Bruttosoliditetsgrad, % 18,98 17,73 19,31 5
Ekenäs den 2 augusti 2016 STYRELSEN FÖR EKENÄS SPARBANK Ulf Sjöblom Leila Andersin Pentti Raunio Kurt Sjöblom Peter Storsjö Kerstin Westerlund 6