1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521
2 (10) Sammanfattning Då detta regleringsbrevsuppdrag enbart omfattar den del av Försäkringskassans arbete som rör samordning och inte arbetet med bedömningar och beslut om rätten till ersättning från sjukförsäkringen ligger svarets tonvikt på samordningsuppdraget. I aktuellt svar redogörs med andra ord inte för pågående och planerade utvecklinsinsatser som syftar till att öka kvaliteten i utredning och bedömning av rätten till ersättning. Som en del av arbetet för att tidigt klarlägga individens rehabiliteringsbehov har Försäkringskassan flera pågående utvecklingsinsatser. Bland de mest omfattande är utvecklingen av arbetssättet inom sjukförsäkringsprocessen, En enklare sjukförsäkringsprocess, som syftar till att differentiera handläggningen så att de individer som behöver stöd och insatser för att komma tillbaka till arbete får sina behov klarlagda tidigt. Försäkringskassans arbete med att systematisera ställningstaganden till när fördjupade försäkringsmedicinska utredningar är aktuella och samarbetet med hälso- och sjukvården kring differentierat intygande, är två andra centrala utvecklingsinsatser som bidrar till att de försäkrade tidigt får sina rehabiliteringsbehov klarlagda. Utöver detta bidrar ett antal mindre utvecklingsinsatser och pilotverksamheter till att Försäkringskassan säkerställer att individens möjligheter till rehabilitering inom sjukförsäkringen utreds fortlöpande.
3 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Försäkringskassans uppdrag... 4 2. Insatser före sjukskrivning... 4 2.1 Förebyggande och tidig kontakt mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare... 4 2.2 Bidrag till arbetsgivare för arbetsplatsnära stöd... 5 2.3 Differentierat intygande... 5 2.4 Stöd för rätt sjukskrivning... 6 3. Insatser under sjukskrivning... 6 3.1 Nytt arbetssätt enligt En enklare sjukförsäkringsprocess... 6 3.2 Aktivitetsförmågeutredningar... 7 3.3 Försäkringskassans arbetsmetoder för kartläggning av individens rehabiliteringsbehov... 7 3.4 Implementering och användning av motiverande samtal (MI) inom Försäkringskassan... 8 3.5 Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan... 8 4. Insatser efter sjukskrivning... 9 4.1 Rättsliga kvalitetsuppföljningar... 9
4 (10) 1. Inledning 1.1 Bakgrund I regleringsbrev 2014 för Försäkringskassan, sidan 4, framgår att Försäkringskassan ska under en sjukperiod fortlöpande utreda individens möjligheter till rehabilitering samt bedöma arbetsförmågan och rätten till ersättning inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan ska säkerställa att den försäkrades rehabiliteringsbehov utreds i god tid innan den försäkrade når den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Försäkringskassan ska redovisa hur detta har säkerställts. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2015. 1.2 Försäkringskassans uppdrag Det aktuella regleringsbrevsuppdraget tangerar det ena av Försäkringskassans tudelade uppdrag inom sjukförsäkringsområdet. Myndigheten har dels ett uppdrag att bedöma och besluta om den försäkrades rätt till ersättning från sjukförsäkringen och dels ett samordningsuppdrag. Då uppdraget enbart omfattar den del av Försäkringskassans arbete som rör samordning, och inte arbetet med bedömningar och beslut om rätten till ersättning, ligger svarets tonvikt på samordningsuppdraget. I aktuellt svar redogörs med andra ord inte för pågående och planerade utvecklinsinsatser som syftar till att öka kvaliteten i utredning och bedömning av rätten till ersättning. Samordningsuppdraget innebär att Försäkringskassan ska arbeta för att ansvariga rehabiliteringsaktörer sätter in de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade, var och en inom sitt ansvarsområde. Försäkringskassan saknar dock befogenheter för att få aktörerna att erbjuda de åtgärder som bedöms lämpliga. Försäkringskassan har sedan hösten 2012 arbetat med att utveckla sjukförsäkringsprocessen under namnet En enklare sjukförsäkringsprocess (Eesf). En del i detta utvecklingsarbete har varit, och är, att förbättra förmågan att klarlägga behovet av rehabilitering hos sjukskrivna. I nedanstående svar följer en beskrivning av Försäkringskassans genomförda och pågående insatser som syftar till att klarlägga den försäkrades rehabiliteringsbehov. Beskrivningen av insatser följer logiken: före, under, och efter en sjukskrivningsperiod. 2. Insatser före sjukskrivning 2.1 Förebyggande och tidig kontakt mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare Inom ramen för Eesf initierade Försäkringskassan under våren 2013 ett försök med att använda en ny modell för att förhindra och förkorta sjukskrivningar. Modellen innebär att hälso- och sjukvården tar en tidig kontakt med den sjukskrivnes arbetsgivare i de fall läkaren bedömer att sjukskrivningen kan undvikas eller förkortas genom åtgärder på arbetsplatsen. I nuläget är detta en
5 (10) dialog mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren som ofta inleds sent i sjukfallen, inför dag 90 i rehabiliteringskedjan. Genom den här modellen identifierar och signalerar hälso- och sjukvården rehabiliteringsbehoven tidigt. Förutsättningar ges därmed för arbetsgivarna att tidigt initiera insatser för att förebygga sjukskrivning eller vidta insatser för återgång i arbete. Liknande modeller har prövats på flera håll i landet. Landstingen i Västra Götaland, Örebro län, Kalmar län och Dalarna har genomfört utvecklingsprojekt och insatser i linjeverksamhet. I Västra Götaland och i Örebro län gjordes det i samverkan med Försäkringskassan. Företagshälsovården har medverkat i begränsad utsträckning. 2.2 Bidrag till arbetsgivare för arbetsplatsnära stöd Arbetsgivarna är en viktig aktör när det gäller att kartlägga individens rehabiliteringsbehov och möjligheterna för återgång i arbete. Därför betalar Försäkringskassan, med stöd av förordningen (2014:67), från och med 2014 bidrag för arbetsplatsnära stöd till arbetsgivare. Syftet med bidraget är dels att förebygga sjukfall, dels att öka sjukskrivna individers möjligheter att börja arbeta igen genom tidiga och anpassade åtgärder på arbetsplatsen. Avsikten är att Försäkringskassan och arbetsgivaren får ett bättre underlag som beskriver den enskildes rehabiliteringsbehov och vilka insatser som arbetsgivaren kan göra för att kunna ge den enskilde rätt stöd tillbaka till arbete. För att sprida kunskapen om denna möjlighet att utreda rehabiliteringsbehov har Försäkringskassan genomfört informationskampanjer via media. 2.3 Differentierat intygande Inom ramen för Eesf har Försäkringskassan under 2013 2014 utvecklat och prövat ett nytt arbetssätt tillsammans med ett antal landsting inom hälso- och sjukvården. Arbetssättet innebär att sjukskrivande läkare tar ställning till om den försäkrade förväntas kunna återgå i arbete inom kort utan insatser eller om det finns behov av insatser för återgång i arbete. Hälso- och sjukvården bidrar med andra ord till att tidigt bedöma om behov av rehabiliteringsinsatser finns för återgång i arbete. I de fall läkaren bedömer att den försäkrade förväntas återgå i arbete inom kort utan insatser skriver läkaren ett enklare intyg och meddelar Försäkringskassan att fallet kommer att avslutas inom kort utan åtgärder på arbetsplatsen. I övriga fall skriver läkaren ett mer omfattande intyg. Utifrån läkarens ställningstagande kan Försäkringskassan anpassa handläggningen, lägga mindre tid i de förväntat korta sjukfallen och lägga mer tid och kraft i de mer komplexa sjukfallen där insatser behövs för återgång i arbete. Det är dessutom en viktig signal till den försäkrade och till andra rehabiliteringsaktörer om läkaren bedömer att den försäkrade kan börja arbeta inom kort.
6 (10) Det differentierade intygandet är en av flera åtgärder för att förbättra sjukskrivningsprocessen i samverkan med hälso- och sjukvården och planering pågår för ett bredare nationellt införande under 2015 och 2016. 2.4 Stöd för rätt sjukskrivning Försäkringskassan har, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen, tagit initiativ till att utreda möjligheten för ett IT-baserat bedömningsstöd för de olika aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Projektet heter Stöd för rätt sjukskrivning och ambitionen är att systematisera, och med kunskap stödja, det som för närvarande prövas inom ramen för det differentierade intygandet och den tidiga kontakten mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren. Bedömningsstödet ska bland annat bidra till att bedömningar och rekommendationer blir så individanpassade och kunskapsbaserade som möjligt. Det ska också bidra till att ytterligare utveckla dialogen med den försäkrade om sjukskrivningens möjligheter och risker och vilka insatser som kan vara lämpliga för att öka möjligheterna att återgå i arbete eller sysselsättning. Dialogen ska inledas redan vid sjukskrivningstillfället, vilket bedöms öka möjligheterna för den försäkrade att tidigt få sina rehabiliteringsbehov belysta. Projektet är långsiktigt och genomförs i fyra etapper under en period på fyra år med start från 2015. 3. Insatser under sjukskrivning 3.1 Nytt arbetssätt enligt En enklare sjukförsäkringsprocess Eesf är en mer behovsstyrd och differentierad sjukförsäkringsprocess. En del av processen, behovsbedömningen, innebär att Försäkringskassan tidigt och systematiskt identifierar den försäkrades förutsättningar för återgång i arbete och om det finns behov av insatser. I behovsbedömningen är det fyra områden som beaktas; medicinska faktorer, försäkringsmässiga faktorer, arbetsrelaterade faktorer och individfaktorer. Utifrån behovsbedömningen differentieras utredning, samordning av insatser och service. Utredning och insatser fokuseras i nästa steg på de försäkrade som bedömts vara i behov av åtgärder för återgång i arbete. Sassam-kartläggning och avstämningsmöte är viktiga metoder för att klarlägga den försäkrades rehabiliteringsbehov i dessa fall. Många försäkrade återgår dock i arbete inom rimlig tid utan behov av Försäkringskassans inblandning. Utredning och samordnande insatser i fel situation riskerar att istället förlänga sjukfallet. Det är med andra ord viktigt för Försäkringskassan att identifiera förutsättningar och behov i det enskilda fallet för att sedan kunna agera på rätt sätt i form av utredning och insatser. I de korta och minst komplexa sjukfallen förenklas och snabbas handläggningen upp. Utveckling pågår för att öka graden av automatiserad handläggning i denna typ av sjukfall. Försäkringskassan kommer under 2015 att fortsatt utveckla sjukförsäkringsprocessen.
7 (10) 3.2 Aktivitetsförmågeutredningar Försäkringskassan har på uppdrag av regeringen utvecklat aktivitetsförmågeutredningar (AFU) som metod och verktyg för att bedöma arbetsförmåga. Dessa utredningar utförs för närvarande, enligt överenskommelse, av sju landsting. Försäkringskassans arbete med AFU har koppling till pågående utveckling av sjukförsäkringsprocessen så tillvida att utredningen ska användas med ökad systematik i de fall den försäkrade, i behovsbedömningen, bedömts vara i behov av insatser för återgång i arbete - antingen i ordinarie arbete eller om det finns behov av omställning till annat arbete på arbetsmarknaden. Ett av Försäkringskassans viktigaste uppdrag för dessa individer är just att reda ut behovet av omställning och även de medicinska förutsättningarna för omställning. Under 2015 ska Försäkringskassan systematisera användandet av fördjupade försäkringsmedicinska utredningar. Genom att tidigt och systematiskt differentiera handläggningen vid behovsbedömningen förväntas det bli tydligare när och i vilka sjukfall det är relevant att genomföra en fördjupad försäkringsmedicinsk utredning. 3.3 Försäkringskassans arbetsmetoder för kartläggning av individens rehabiliteringsbehov En central komponent i Eesf är att handläggare redan initialt i sjukfallet ska bedöma individens behov av insatser för att gå tillbaka till arbete. Med utgångspunkt i denna bedömning differentieras sedan handläggning. Det innebär att för de försäkrade som bedöms vara i behov av stöd för återgång i arbete är Sassam 1 och avstämningsmöten viktiga utredningsverktyg för att klarlägga individens rehabiliteringsbehov. Inspektionen för socialförsäkringen har undersökt hur sjukskrivningarnas längd påverkas av Försäkringskassans utredningsmetoder. 2 Undersökningen gällde Sassam och avstämningsmöten och resultaten tyder på att sjukskrivna som annars hade börjat arbeta i stället genomgår rehabilitering, åtminstone om utredningen erbjuds tidigt under sjukskrivningsperioden. Inspektionen för socialförsäkringen råder Försäkringskassan att utveckla utredningar och analysverktyg som är konstaterat effektiva för att identifiera vem som behöver rehabilitering för att kunna börja arbeta igen. Resultaten bygger dock på förhållanden som rådde för fyra år sedan då det fanns mer uttalade produktionskrav på Sassam och avstämningsmöten. Försäkringskassans uppfattning att metoderna i sig är effektiva i utredningssyfte. Däremot kan en obehövlig insats som ges efter en utredning ge inlåsningseffekter som resulterar i att ett sjukfall blir längre än nödvändigt. För att åstadkomma positiva effekter av våra arbetsmetoder krävs således att Försäkringskassan tidigt identifierar vilka försäkrade som är i behov av 1 Sassam är förkortning av Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutredningar och Samordnad rehabilitering och är en metod för att utreda behov av rehabilitering. 2 Leder utredning av sjukskrivna till ökad återgång i arbete? Inspektionen för socialförsäkringen, rapport 2014:21
8 (10) rehabilitering och att insatser endast ges till dessa individer, något som görs genom de nya arbetssätten inom Eesf. 3.4 Implementering och användning av motiverande samtal (MI) inom Försäkringskassan För att utveckla samordningsuppdraget avsatte Försäkringskassan under 2012 särskilda medel för att utbilda och kompetensutveckla samtliga handläggare i motiverande samtal (MI). Syftet var att ytterligare professionalisera handläggarna samt utveckla och förstärka metoder inom samordningsuppdraget där man möter försäkrade som har behov av rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan har kartlagt och analyserat implementeringen av MI och förutsättningarna för att tillämpa metoden inom myndigheten. 3 Där redovisas hur implementeringen och tillämpningen av MI i arbetet uppfattades inom organisationen, vilka förutsättningar som fanns för att införa och använda metoden, samt hur de sjukskrivna uppfattade mötet med handläggare som utbildats i den. Utifrån resultaten i rapporten arbetar Försäkringskassan med att ta fram förslag till fortsatt kompetensutveckling inom MI vid handläggning av mer komplicerade sjukfall. Syftet är att ytterligare befästa färdighet i MI-metoden för handläggare som möter försäkrade som behöver rehabiliteringsinsatser för att gå tillbaka till arbete. 3.5 Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen är en viktig aktör i rehabiliteringsprocessen. Många av de försäkrade som behöver arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder är arbetslösa eller har ett arbete som de inte kommer kunna återgå till. Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan består av två delar: gemensam kartläggning och aktiva insatser. Gemensam kartläggning inleder samarbetet. Den syftar till att identifiera den försäkrades förutsättningar för och behov av rehabilitering utifrån ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. När den försäkrade har förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering kan aktiva insatser i form av arbetsförberedande och/eller arbetslivsinriktade insatser inledas efter den gemensamma kartläggningen. Även om det inte finns behov av gemensamt stöd från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för närvarande så upprättas en gemensam plan för att tydliggöra nästa steg. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har under 2014 arbetat med att förtydliga vilka individer som är aktuella för gemensam kartläggning, metodoch handläggarstöd har förtydligats i detta syfte, bland annat när det gäller handläggarnas ställningstagande till behovet av aktivitetsförmågeutredning 3 Implementering och användning av motiverande samtal (MI) inom Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2014:16
9 (10) eller andra fördjupade försäkringsmedicinska utredningar inför en gemensam kartläggning. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. 4. Insatser efter sjukskrivning 4.1 Rättsliga kvalitetsuppföljningar Som ett led i att utveckla en myndighetsgemensam kvalitetsuppföljningsmodell genomför Försäkringskassan bland annat regelbundna fördjupade rättsliga uppföljningar. Syftet med modellen är att identifiera styrkor, avvikelser och problem på ett sätt som lägger grund för lärande och utveckling. Försäkringskassan genomför för närvarande en rättslig kvalitetsuppföljning av långa sjukfall. Fokus för uppföljningen är bland annat hur Försäkringskassan har utrett och bedömt behovet av rehabilitering. Rapporten är inte färdigställd, men de preliminära resultaten pekar på att det finns en förbättringspotential, dels när det gäller att identifiera vilka insatser den försäkrade behöver för att återfå sin arbetsförmåga, dels säkerställa att dessa insatser genomförs så skyndsamt som möjligt i samverkan med andra aktörer. Försäkringskassan kommer under våren att analysera resultaten från de rättsliga uppföljningarna närmare och överväga vilka åtgärder som behövs för att utveckla kvaliteten i utredningen och bedömningen av rehabiliteringsbehov.
10 (10) Beslut om detta yttrande har fattats av vikarierande generaldirektör Ann Persson Grivas i närvaro av tf. avdelningschef Andreas Larsson och verksamhetsutvecklare Sevcan Karabekir, den senare som föredragande. Ann Persson Grivas Sevcan Karabekir