Planering av bygg- och anläggningsprojekt

1.0 Introduktion 1 Planering av bygg- och anläggningsprojekt 5.0 Projektets omfattning 2 6.1 Aktivitetsbestämning 3 6.2 Aktiviteters ordningsföljd 4 6.3 Aktiviteters varaktighet 5 6.4 Upprätta tidplan 6 6.5 Tidsstyrning 7 7.1 Resursplanering 8 7.1 Placeringsritning 9 8.1 Kvalitetsplan 10 10.1 Kommunikationsplan 11 9.1 Organisationsplan 12 För information: mats.persson@bekon.lth.se, 046-2223170 11.2 Riskplanering 13 Lunds Tekniska Högskola Åke Bergh o Mats Persson 12.1 Planering av upphandling 14 Detta kursmaterial är framtaget i ett SBUFprojekt Bilagor 15

Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 Introduktion 1. Projekt Ordet projekt kommer från latinets projiciere som betyder kasta fram. Projektil, som kommer från detta ord ger oss en association om betydelsen. Vi har en utgångspunkt, en projektilbana i luften och en nedslagsplats målet. Hur kan vi få våra projekt att bli framgångsrika att nå målet? Vad bör vi göra innan vi startar vårt projekt? Det viktigaste är naturligtvis att vi tänker igenom i förväg = att vi planerar innan vi fyrar av projektilen. Det finns likheter mellan att skjuta och att leda projekt: Vi måste målet klart för oss. Det går ju inte att skjuta på måfå Hur stor laddning skall vi ha? eller vilka resurser skall vi sätta in? När man skjuter en projektil iakttar man hur den tar i målet. I projektledningen noterar vi avvikelserna på ett systematiskt sätt och styr projektet med ledning av denna information mot målet. 2. Projektledning Verkstadsindustrin bygger en fabrik och producerar tusentals produkter. I byggbranschen bygger vi en tillfällig fabrik för varje produkt. För att denna byggprodukt skall kunna tas fram till lägsta möjliga kostnad, på kort tid och med rätt kvalitet krävs bra projektledning framför allt planering och beredning. Kunskaperna inom professionen projektledning har systematiserats och redovisas bl a av PMI (Project Management institute, USA) i boken PMBOK = Project Management Body of Knowledge. Denna används vid certifieringen av projektledare i Sverige med flera länder och nu av oss i detta kursmaterial. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 Vi använder oss av kapitelindelningen i PMBOK. Vårt dokument avser tidplanering men kopplingen till övriga kompetenser är tydlig genom att vi har samma kapitelindelning. Detta för att läsaren skall kunna gå vidare med de övriga kompetenserna i samma struktur. Schemat ovan visar de steg i PMBOK vi använder för att numrera kapitlen. Nummer 1 till 4 har vi ej med då de används i PMBOK för introduktion, projektledningens sammanhang, projektledningsprocesser och integration i projekt. Det avsnitt/den ruta vi behandlar markerar vi för att underlätta läsningen Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 3. Förutsättningar I det material vi redovisar är situationen är följande: En generalentreprenör, GE, har lämnat anbud och fått beskedet att han är antagen och omgående kan sätta igång med att bygga. Om tre veckor skall GE enligt AF-delen redovisa en tid- och resursplan för projektet. Vi som ansvarar för projektledningen är projektets blivande produktions/platschef, läsaren som skall vara planerare och en arbetsledare. Vi har tillgång till anbudskalkylen. Mängderna är köpta av en mängdberäkningsfirma. En enkel tidplan har kalkylatorn upprättat för att kunna beräkna gemensamma omkostnader såsom bodar, kontor, driftkostnader etc. 4. Datorstöd Det mest tidskrävande momentet vid planeringsarbete är att rita upp tidplaner och att revidera dem. Med datorstöd sker det på en bråkdel av tiden och blir mycket bättre. Att beräkna och fördela resurser sker erfarenhetsmässigt säkrare manuellt och tar inte mer tid såvida det inte är mycket stora projekt eller flera yrkeskategorier Vår framställning avser att visa planeringstekniken. Som hjälp skall vilket datorstöd som helst skall kunna användas; MsProject, Power Project, Primavera, FastTrack Schedule etc. 5. Begrepp och definitioner Det är viktigt att vi använder oss av begrepp som är vedertagna i branschen. Följande begrepp finns i AB 92 Allmänna Bestämmelser och AF AMA 98 Administrativa Föreskrifter. I Motiv AF AMA 98 finns följande begrepp beskrivna: Miljöplan, se AFD.342. Kvalitetsplan, se AFD.352. Tidssamband se AFD.4. Det gäller byggtid, kontraktstid, entreprenadtid, försening etc. Tidplan, se AFD.41. Deltid se AFD.43 och färdigställandetid AFD.44. Placeringsritning, se AFH.11. Som bilaga finns en ordlista baserad på PMBOK samt vissa ord som vi använder i byggbranschen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 6. Ett SBUF-projekt Utbildningen och kompendiet är tillkommet genom en satsning av SBUF för att stimulera planeringsarbetet i byggbranschen. Pärmen avser att vara dokumentation för kursen men också att kunna fungera vid repetition eller som uppdatering i projektledning för dem som ej är bekanta med systematiken i PMBOK. Materialet kommer efter hand att uppdateras och hållas aktuellt genom LTHs ansvar. 7. Alla projekt är olika Inget bygge är det andra likt. Därför vill vi visa på ett antal tekniker som kan tillämpas vid olika förutsättningar. Vi betonar samarbetet i planerings- och beredningsarbetet; Hur planeringen kan användas för att få alla att sträva mot samma mål så att det blir ett smidigt flyt i produktionen, alla känner sig delaktiga och projektet får rätt kvalitet. Malmö den 28 februari 2003 Åke Bergh BFgruppen AB Mats H. Persson LTH avd Byggnadsekonomi Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Bestämning av projektets omfattning - 5.3 Mål: Att säkerställa att allt kommer med som krävs för att färdigställa projektet. Indata: Förfrågningsunderlag, avtal och bygghandlingar. Utdata: Målbeskrivning, tidplanernas tidplan, kodplan eller WBS 1. Omfattning I detta moment bestämmer vi vad som ingår i projektet och vad som ej ingår. Vi förvissar oss om att allt kommer med som krävs för att färdigställa projektet enligt redovisade krav. Arbetsuppgifterna fördelas för att vi skall få en snabb start. Vi bygger en struktur för att dela in projektet i mindre delar. 2. Kick-off möte Då företaget har fått uppdraget att genomföra projektet är det ags för dem som skall driva det att träffas i ett kick-off möte. Först och främst gäller det att fördela arbetsuppgifter så att projektet kan starta snabbt och smidigt. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Ansvaret för att ta fram de olika planerna och dokumenten fördelas och dokumenteras i tidplanernas tidplan. Se nedan Arbetschefen som ansvarar för mötet kallar platschef, arbetsledare, projekt-/entreprenadingenjör, lagbas, arbetsmiljösamordnare, kalkylator med flera. Då flera medarbetare kan vara engagerade i gamla projekt kan en lösning att få arbeta i fred vara att förlägga mötet på ett internat under en helg. En checklista bör användas under mötet för att inget skall glömmas bort. Ansvar för olika uppgifter delegeras och de punkter som behöver utredas ges ett datum när denna skall vara klar. För att visa fördelningen av arbetsuppgifter och när de skall vara klara upprättas Tidplanernas tidplan. Tidplanernas tidplan Erfarenheter från anbudsskedet Avsikten med kick-off mötet är också att de personer som medverkat i anbuds- och upphandlingsskedet får informera om sina erfarenheter därifrån. Det gäller frågor om konstruktionslösningar, materialval, resurstillgång, offerter från leverantörer etc. Allt som är viktigt för produktionsplaneringen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning 3. Projektmöte med kunden Mötet skall hållas före byggstart. Avsikten är att klargöra omfattning och tider samt ansvar och arbetsfördelning inom såväl byggherrens som entreprenörens organisation. Detta är det första momentet i kvalitetssäkringen genom att klara ut vad beställaren förväntar sig. Arbetschefen svarar för mötet och bör ha platschefen med sig. 4. Planeringsuppdraget Tillsammans med den som gett oss planeringsuppdraget går vi igenom vilka planer som krävs. Planeringsarbetets omfattning varierar beroende bl a på entreprenadformen. I fortsättningen förutsätter vi att det gäller planering i byggstartskedet för en generalentreprenad. Vi har då tillgång till den planering som gjordes i anbudsskedet. Vilka tid- och resursplaner är aktuella att ta fram? Produktions-/huvudtidplan, 3-månaderstidplan och rullande planer Arbetskraftsdiagram, maskinplan, organisationsplan, installationsplan Arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) Inköps- och leveranstidplan 5. Läs in handlingarna Vi läser in projektet genom att gå igenom handlingarna: Administrativa föreskrifter, tekniska beskrivningar och ritningar. Viktiga villkor och oklarheter antecknas. Finns det speciella krav på tider, miljö, kvalitet, kostnader? Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning I anbudskalkylen kan finnas anteckningar om svårigheter och oklarheter som är viktiga att ta hänsyn till. Det kan finnas villkor som avtalats vid slutförhandlingen med beställaren som vi skall ta hänsyn till. De finns kanske inte på pränt förrän kontraktet är skrivet. Kontrollera därför upphandlingsprotokollet och om det finns krav eller förväntningar hos beställarens som ej framgår av underlaget. För att få en uppfattning om var de arbetsintensiva momenten i projektet finns bör grunddragen i installationerna studeras. Centralernas lägen, försörjningssystem för värme och el, utformningen av luftbehandlingsanläggningen etc. Vissa enheter kan vara så arbetsintensiva att det kan övervägas att köpa dem förtillverkade. T ex har färdiga badrumsmoduler till hotellbyggen köpts för att spara tid och bekymmer. 6. Identifiera projektets mål Finns det krav på att projektet skall vara klart en viss tid, till en viss kostnad, med viss standard och att uppfylla vissa miljökrav? Vissa krav kan vara motstridiga. Projektmålen bör sammanfattas på ett papper och följas upp. För att Kvalitativa mål finns i entreprenadhandlingarna dvs ritningar, beskrivning (AMA) och de administrativa föreskrifterna (AF AMA). Företaget kanske har noll fel vid slutbesiktningen som mål. Tidsmålen hittar vi i de administrativa föreskrifterna. Vi fastställer avtalade tider och beräknar projektets arbetsdagar. Finns det några deltider? Kanske har vi lovat något i slutförhandlingarna som ej fanns i handlingarna? Kontrollera i förhandlingsprotokollet om inte kontraktet finns till hands. Det kan finnas deltider med tidsincitament vilket innebär att vi får premier om vi håller dem. Om t ex en undercentral är klar vid ett visst datum erhålls 100.000 kr. Om ej vite 10.000 kr/vecka. I våra datorprogram kallas deltid för milestone. Strategi?: När skall grunden vara klar, tät byggnad, värmen på, härdnings- och uttorkningstider, tid för igångkörning och driftsättning av installationer, styrande leveranstider, färdigställande och överlämnande etc. Det övergripande ekonomiska målet är kontraktssumman som vi senare omarbetar till en budget. Ett annat ekonomiskt mål kan vara att vi skall minska kostnaderna för sophanteringen med 30%. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Miljömål Vilka miljömål genereras av företagets miljöpolicy? Krav på källsortering och krav på materialspill etc. MÅL FÖR ARBETSMILJÖ Dessa mål är satta av företagsledningen och gäller alla projekt på detta företag. Genom att de påverkar planeringsarbetet skall de listas upp så att de kan beaktas i arbetet. Aktiviteter Mål Avstämt Datum Protokollfört etableringsmöte enligt Dagordning 100 %. Protokollförda skyddsronder minst Varannan vecka 100 %. Rent bygge och källsortering 100 %. Minst en person på arbetsplatsen utbildad i första hjälpen och hjärt/lungräddning 100 %. Introduktion av nyanställda och ny personal på arbetsplatsen enligt checklista 100 %. Säkra ställningar enligt checklista 100 %. Tips och idéer till idépärm. En idé per arbetsplats 100 %. 7. Besök byggarbetsplatsen Byggarbetsplatsens läge och speciella förutsättningar måste undersökas genom ett/flera besök. Det kan vara lämpligt att ta med personer som redan känner till förhållandena såsom konstruktören. Att ta med kameran är en bra idé. En checklista bifogas för avprickning så att inget glöms bort. Enkla saker som förbises kan ställa till stora problem. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning 8. Projektstruktur Ett viktigt moment är att strukturera projektet det vill säga att dela upp det i mindre delar. Som att skapa en modell för projektet. Följande arbetsgång är naturlig att följa: Välj preliminärt byggmetoder Upprätta en strukturplan. Se kapitel 6.2. Beräkna mängder för strukturplanens aktiviteter. Välj indelning som möjliggör offertintagning. Tag med gemensamma arbeten. Koda vid behov av sorteringar och olika utskrifter. Vid struktureringen är naturligt att börja med etapper och byggdelar och därefter de material eller aktiviteter som krävs. För att nyttja datorsystem vid utskrifter av kalkyler och planer bör delarna kodas och därför kallar vi strukturen för kodplan. På engelska WBS = Work Breakdown Structure. Vi delar vanligtvis upp projektet ner till den nivå som skall mängdberäknas - en nivå som är lämplig att ha som finaste planeringsnivå. I principen för nedbrytning ser vi i figuren: Bron delas in i byggdelarna pelare och valv som delas in i aktiviteterna formsättning, armering, betonggjutning osv. Aktiviteterna i sin tur i olika resurser. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Vid upprättandet av kodplan delar vi upp projektet i delar och att vi ser till att allt kommer med som krävs för att genomföra projektet. Vi börjar med lägesindelning, sedan byggdelar och till slut tillverkningsaktiviteter eller material. Läge: Bygg-/anläggningsdel: Produktionsresultat: Projekt, delprojekt, hus-nr, våning, etapp Mark, grund, stomme, tak, Fasader AMA 98, P1-tabellen Aktiviteter eller material: Schakt, form, armering, betong(gjutning) Gemensamma arbeten. (Tillfälliga byggnader, arbetsplats, klimatskydd, transporter etc) Det kan vara lämpligt att studera gamla kodplaner som använts på liknande projekt. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning 9. Kodsystem Det finns kodsystem för de flesta indelningar t ex i BSAB-systemet där AMA ingår. Med en systematisk kodning av aktiviteterna kan vi ordna aktiviteterna för olika ändamål som inköp, ansvarsområden, material osv. Dels kan vi slå samman aktiviteter till grövre nivåer som Mark, grund, stomme etc. Lägeskoder Lägeskoden är projektunik. Läge är etapp, hus-nummer, våning etc. Byggdelskoder Vedertagna byggdelskoder finns i BSAB-systemet och hos Sveriges Byggindustrier. BSABs är lämplig t ex för ritningsnumrering, den senare för planering och tillämpas nedan. Det är en fördel för erfarenhetsåterföringen att använda vedertagna kodsystem. Varje byggdel utgör en aktivitetsnivå. När vi redovisar tidplaner är det lämpligt att ha denna indelning som rubriker för aktiviteterna på lägre nivåer. Den byggdelstabell som många byggentreprenörer föredrar är Sveriges byggindustriers tabell nedan. Dessa byggdelar bildar naturliga aktivitetsnivåer. Ett projekt kan delas in i byggdelar enligt nedanstående tabell Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Byggdelen 3 STOMME delas in i 32 Väggar, 32 pelare, 34 bjälklag osv. Byggdelen 32 Pelare kan i sin tur delas in i formsättning, armering, gjutning enligt nedan. Koder för material och aktiviteter/metoder För byggprojekt är det lämpligt att därefter underindela byggdelarna i material t ex med AMA-koderna för produktionsresultat: Anläggnings Hus AMA 98 AMA 98 Formar för betonggjutning EBB ESB Armering, ingjutningsgods EBC ESC Betonggjutning EBE ESE Förtillverkade element GBC GSC... Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Förutom AMAs tabell för produktionsresultat används Sveriges Byggindustriers tabell för Arbetsarter. Bl a ackordslönelistorna är indelade med denna kod. Finns en anbudskalkyl tar man naturligtvis de koder som finns där. För anläggningsprojekt delar vi främst in anläggningsdelarna i arbetsmoment för att beräkna arbets- och maskintimmar som krävs samt kostnaden för material. 10. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vet vi vad vårr uppdrag är. Vi vet projektets mål. Vi har besökt byggarbetsplatsen. Vi har upprättat en kodplan. Vi vet vad som ingår i projektet och vad som ej skall ingå. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 10

Bilaga: Checklista byggstart Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning MYNDIGHETSKONTAKTER m m Bygglov Bygganmälan Schaktlov Rivningstillstånd Gatukontoret Parkförvaltningen Polisen Brandkåren VA-verket Energiverket Telia Posten Renhållningsverket Kvalitetsansvarig Arbetsplatsanmälan Innebär Ansvar Klart Anmärkn Syn/Besiktning : Grundbotten Läge Grannfastighet Föreg entreprenad Besiktn maskiner Hjälpmedel Asbest Grundvatten BESTÄLLAREN Övertagande av arbetsområde Distributionslista kontaktvägar Kontraktstider Betalningsplan m m Ändrings- och tilläggsrutiner Säkerheter Byggskylt FÖRETAGET Arbetsplatsuppgifter Försäkring Byggplats info Pärmsystem Kontorsmaterial Blanketter Arbetsplats bibliotek Telefon, fax Kommunikationsradio Dator, epost Kopiering Handlingar till PC Distributionssystem Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 11

Dagbok Ändr & tillägg Beställare Ändringar & tillägg UE Lönerutin Inköp Kontraktshandlingar Arkivering Arbetsmiljö Skydd Miljö Kvalitet PRODUKTIONSPLANERING Startträff Arbetsplatsbesök Kalkylöverlämnande Strukturplan Mängdberäkning Utredningar Kodplan, WBS Kontoplan Aktivitetslista Produktionstidplan Inköpsplan Leveransplan Placeringsplan Organisationsplan Kvalitetsplan Maskinplan Personalplan Löneunderlag Produktionskalkyl Intäkts- o kostnadsanalys Betalningsplan Index A-prislista PRODUKTIONSSTYRNING Rullande planering Arbetsberedning Uppföljningsprogram Avstämningsrutiner Möten Info rutiner Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 12

Aktivitetsbestämning 6.1 Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider Mål: Att bestämma och förteckna de aktiviteter som krävs för bygga avsett resultat. Indata: Bygghandlingar och målbeskrivning. Utdata: Aktivitetsförteckning med mängder 1. Blankett för aktivitetsberäkning När vi läst in bygget skall vi förteckna de aktiviteter vi väljer för att åstadkomma resultatet enligt ritningar och beskrivning. Vi utgår från den kodplan (eller WBS) vi tagit fram och upprättar en aktivitetsförteckning med mängder. Det är lämpligt att göra en förteckning för varje byggdel dvs. MARK, UNDERGRUND, STOMME etc. Vi gör även upp en blankett för 9 GEMENSAMMA ARBETEN. Även dessa arbeten skall planeras. Blanketten nedan är beskuren för att få plats. Hela blanketten ser Du längre fram. För varje byggnadsdel specificeras de material/ arbeten som krävs för att tillverka byggdelen. Det är lämpligt att lämna några tomma rader per sida då man efterhand upptäcker fakta som skall vara med. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider 2. Mängdberäkning För all tid- och resursplanering är mängdförteckningen viktig. Även om en mängdförteckning tillhandahålls krävs det att mängder splittras upp i etapper osv. för inköp eller för olika arbetsmoment. Det är därför nödvändigt att kunna elementär mängdberäkning. Mät nettomängder d v s ritningsmängder. Lista upp arbetena enligt framtagen WBS Byggprojekt:. Beskriv arbetena, hur materialet byggs in, med hjälp av beskrivning och övriga handlingar. Väg- och anläggningsprojekt: Beräkna de teoretiskt fasta volymerna (tfm3). Beräkna svällningar och komprimeringar för massbalansering. 3. Mätregler Mängderna mäts teoretiskt = ritningsmängder. Allt mätes netto utan tillägg för överlapp, spill eller dylikt. För att vi skall kunna dokumentera och utbyta erfarenhetsdata krävs att vi har entydiga mätregler. Byggtjänst har i BSAB-systemet Mät- och Ersättningsreglerna: MER 96 Hus och MER 96 Anläggning. Det finns även en SIS-standard för lite större begrepp som byggnadsarea (BYA), öppenarea (ÖA), bruttovolym (V), fasadyta, yttertaksyta mm. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider Några mätregler: Armeringsnät mätes i m2 netto golv- eller väggyta exkl spill och överlapp. Skyddsrum, kassavalv och dylikt alltid redovisas separat gipsväggar redovisas med såväl brutto- som nettomängder skilj system- och elementform från traditionell formsättning. pelare och balkform mäts i m2 bjälklagsform redovisas med angiven stämphöjd. när det gäller formhöjder rekommenderas: höjd <= 250 mm lm 250-1000 mm m2 1000 > m2 För öppningar mindre än 0,25 m2 avdrages ej mängd. Monteringsjärn och monteringsstöd för armering mäts ej. Armeringsnät uppmätes netto konstruktionsyta. Virke, som tidsättes per löpmeter mäts med minsta mått 1,0 m. Ställningar mätes brutto för den betjänade ytan. Vid mätning av formar göres ej avdrag för öppning < 3,0 m2. Överstiger öppningen 3,0 m2 göres avdrag för överstigande yta. Tänk på att mängderna: Vid byggprojekt = Den mängd material som skall byggas in och det arbete som går åt för att bygga in det. Vid anläggningsprojekt = Det arbete, de maskiner och material åtgår för att framställa den anläggning som framgår av ritningar och beskrivningar. Samma mängd används för att beräkna både tids- och materialåtgången vid byggandet. Detta medför vissa kompromisser och kräver enhetliga rutiner för att det ej skall bli fel. Tips! Det är alltid stort arbete att mäta armering. Mät i stället betongen och antag en armeringsåtgång i ton eller kg per m3 betong. T ex 40 kg armering per m3 betong. Blir det totalt för lite armering så höj till 50 kg. Eller fråga konstruktören. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider 4. Övning: 1. Upprätta kodplan ( WBS ) och förteckna aktiviteterna för stödmuren i bifogad blankett för aktivitetsberäkning. 2. Beräkna aktiviteternas mängder. Bilagor: Blankett för mängdberäkning 3. Lösningen hittar Du under flik 5 punkt 13. Stödmur av Betong Allmänt : Armering:75kg/ m 3 Förtagningar för räcke c/ c 600 400 3.000 500 2.000 24.000 Stödmur av betong Sk ala 1: 50 Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider 5. Gemensamma aktiviteter Med gemensamma aktiviteter menar vi aktiviteter som är gemensamma för flera tillverkningsaktiviteter. De måste som regel beräknas på slutet. Ofta inte förrän resursplanering och vissa upphandlingar är gjorda som framgår av listan nedan. Gemensamma aktiviteter är hjälpanordningar, hjälpmaterial, och hjälparbeten för arbetsplatsens etablering, drift och avveckling. Som planerare kan vi använda omkostnadskalkylen från anbudskalkylen då de data vi kan använda bygger på företagets statistik för gemensamma arbeten. Med gemensamma aktiviteter avses t ex: Tillfälliga vägar och planer Inhägnad Tillfällig försörjning av el, VA, ventilation Skyltställning och orienteringstavla Uppställning av bodar, kontor, verkstäder, stämpelur etc. Skyddsanordningar Ställningar Uppställning av kranar, hissar m m Hantlangning för sidoentreprenör Uppvärmning, uttorkning Täckning av material Lossning Materialprovning Efterlagning för sidoentreprenör Slutrengöring Åtgärder före och efter slutbesiktning Vilka av arbeten som redovisas som en aktivitet i tidplanen beror på den mängden timmar som vi bedömer att arbetena alstrar på vårt projekt. 6. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har blanketter med tillverknings- och gemensamma aktiviteter. Vi har mängderna för varje aktivitet. Vi har lämnat mellanrum för ändringar och kompletteringar. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider Aktiviteternas ordningsföljd Strukturplan 6.2 Mål: Att upprätta en strukturplan för projektet Indata: Aktivitetsförteckning med mängder Utdata: Strukturplan 1. Strukturplan Efter att handlingarna är inlästa bör nästa steg vara att bestämma i vilken ordning arbetena skall utföras. För att underlätta byggandet skall valda material och konstruktioner på ritningarna ifrågasättas. En konstruktör och inköpare är bra att ha med vid upprättandet av strukturplanen. De som skall leda produktionen gör detta tillsammans. Resultatet kallar vi strukturplan. (I PMBOK för logiknät). Strukturplanen har stor betydelse för projektet. Använder vi datorstöd vid planeringsarbetet bör strukturplanen finnas till hand vid inmatningen av data. Det går inte att hitta på en genomtänkt strukturplan samtidigt som övriga projektdata knappas in. Vid förkortning av projekttiden skall den kritiska linjen angripas vilken är helt beroende av strukturplanen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider Strukturplanen skall visa de tekniska kopplingarna mellan aktiviteterna dvs i vilken ordning de skall utföras. Den ritas utan hänsyn till hur lång tid aktiviteterna tar utan hänsyn tas till resurser som arbetskraft, maskiner och materialleveranser. Det är lämpligt att rita strukturplanen på ett vitt papper utan rutor och linjaler. På så sätt frestas man inte att fundera på aktiviteternas längd etc. Arbetsgång De personer som skall bygga projektet: Platschef, arbetsledare, inköpare m fl skall upprätta strukturplanen tillsammans. Det är praktiskt att rita på baksidan av en gammal ritning i format A1. Det viktigaste är att den blir läsbar ej vacker 2. Ritsymboler Följande symboler rekommenderas. Avsikten är att de skall vara enkla och ej ta tid att rita. Aktivitetssymbolen är ett streck med ett tvärstreck i bägge ändar som markerar start och slut. En aktivitet = Tar tid. En händelse = Tar ej tid. (3) En lodrät beroendepil visar ordningen mellan aktiviteter och/eller händelser. Siffran inom parentes visar att den undre aktiviteten startar 3 dagar efter att den övre startat. Schakt etapp 1 Aktivitetens text ovan strecket och resurser under strecket. 12/ 1G, 2B Talet till vänster om snedstrecket avser att varaktigheten är 12 dagar Besiktning hus 2 En händelse, t ex en deltid, dvs. ett tidsdatum som skall hållas. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider 3. Beroenden mellan aktiviteterna Beroenden mellan aktiviteter visar vi med pilar. De kallas även kopplingar och restriktioner. (På engelska dummies ). Ordningen mellan många aktiviteter bestäms av praktiska eller tekniska skäl. T ex måste vi schakta innan vi kan lägga ner rör. Ibland är det resurserna som styr ordningen. Exempel på stukturplan För projektet Tre radhus gäller att marken lutar brant mot stödmuren. Innan vi kan gjuta platta tre måste stödmuren vara gjuten, härdad och återfylld. Vi skall öva på att göra strukturplan för stödmur och platta på mark Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider För att ta tillvara medarbetarnas kompetens skall strukturplaner ritas tillsammans med dem som skall medverka i projektet. Det är viktigt att vi kommer överens om ordningsföljden för aktiviteterna. Om vi t ex vill städa trapphusen uppifrån och ner är det lämpligt att även övriga arbeten sker i denna ordning. 4. Övning 1: Rita en strukturplan för stödmuren under föregående flik. Förutsättningar: Schakt och grusbädd för stödmuren är färdigt. 5. Övning 2 - Gula-lapp-metoden I denna övning representeras varje aktivitet av en självhäftande lapp. T ex gula självhäftande lappar. Metoden kallas därför ibland för notis-metoden Fördelen är att alla medverkande kan deltaga aktivt och flytta lappar. Aktiviteternas namn skrivs på lapparna. Placera lapparna på en tavla eller ett bord och i den ordning Du vill att de skall utföras. Rita en strukturplan för platta på mark enligt bilden nedan. Förutsättningar: Schakt och grusbädd är färdig. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider En lösning på strukturplan med notis-metoden. Nedan visas en lösning på strukturplan för platta på mark. Varje ruta är här en gul lapp. Vid komplicerade arbeten är det en ypperlig metod för att få deltagarna att engagera sig i och påverka arbetet. 6. Strukturplan med hjälp av Mind-map En metod som kan användas för att bryta ner ett projekt är mindmap. De stora rubrikerna ritas först och delas sedan in i allt mindre detaljer. På mindre men komplicerade projekt kan detta vara ett bra komplement. Nedan redovisas rapporten om Korta byggtider på detta sättet. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider 7. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har bestämt bygg- och arbetsmetoder. Vi har upprättat en strukturplan för tillverknings- och gemensamma arbeten. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Beräkning av aktiviteters varaktighet 6.3 Mål: Att beräkna aktiviternas varaktighet och personalstyrkor Indata: Kodplan och aktivitetsberäkningar. Utdata: Aktivitetsberäkningar m. resurser och varaktigheter 1. Gemensamma mätbegrepp Hur lång tid det tar att genomföra en aktivitet beror bl. a på vilken mängd som skall utföras och på vilka och hur många resurser jag sätter in. För att kunna byta kapacitetsdata måste vi mäta mängden arbete och tidsåtgång på samma sätt. Vi måste ha samma begrepp för tid annars kan vi inte jämföra eller använda gamla erfarenheter. 2. Tidsbegrepp Totaltid: Totaltiden är den totala tiden, inkl störningar, som går åt för ett visst arbete. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Drifttid: Drifttiden är total tid minus den delen av avbrott som överstiger en timme. Om tre personer gjuter 40 m3 betong på åtta timmar, varav de väntat 1,5 tim på material, är drifttiden: 3 x (8-0,5) = 22,5 timmar. Enhetstid och kapacitet: Enhetstiden i exemplet ovan blir: 22,5 tim/40 m3 = 0,56 tim/m3. Kapacitet: 40 m3/22,5 tim = 1,8 m3/ person tim eller 5,3 m3/ lagtim (3 pers) Arbetsplatstillskottstid eller APL-tid APL-tiden är en omkostnadstid som är unik för varje projekt. Det är tid för att gå till och från boden, tid för personlig återhämtning, raster, läsa ritningar, leta efter material eller utrustning, prat med arbetskamrater osv. APL-tiden kan sägas vara ett mått på arbetsplatsens effektivitet. APL-tiden är skillnaden mellan drifttid och metodtid. Den uppskattas f.n. till ca 50% av drifttiden mot ca 35% för 20 år sedan. Metodtid: Den tid då personerna arbetar dvs. drifttid minus arbetsplatstillskottstid. 3. Inkörning Mätningar visar att tidsåtgången per enhet sjunker i jämn takt då ett arbete utförs gång efter gång. Arbetslaget/personerna blir vana, finner enklare arbetsmetoder, behöver ej läsa ritningar så ofta, slipper leta efter grejor, osv. Vid varje fördubbling av antalet utförda enheter sjunker det sammanlagda tidsmedelvärdet med ett konstant procenttal. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Det sammanlagda tidsmedelvärdet för den 30e enheten d v s genomsnittstiden för de 30 första stycktiderna är 600 i figuren ovan. Om värdet sjunker med 10% vid en fördubbling av antalet byggda enheter säger man att inkörningstalet är 90%. (D v s 100-10%) För 60 enheter har det sammanlagt gått åt 32.400 timmar. 32.400/60 = 540 tim/st. vilket är det sammanlagda eller ackumulerade tidsmedelvärdet. Stycktiden för enhet 60 = ca 400 timmar. Alla tidsdata är sammanlagda tidmedelvärden. Hur många timmar som går åt för att utföra ett arbete beror på ett antal faktorer. De flesta av dem kan vi påverka genom planering = tänka igenom i förväg. 4. Upparbetning I ackordsammanhang används ordet upparbetning i stället för inkörning vilket är lättare att förstå. 10% upparbetning avser att vid en viss mängd har vi arbetat in 10% av tiden. Det motsvaras av 90% inkörning. (10 % upparbetning = 100-90% inkörning). Kom ihåg: Alla tidsdata är ackumulerade, sammanlagda, tidsmedelvärden. Ofta beräknade på tusentals enheter. Då Du planerar de första aktiviteterna: Lägg på timmar och dra av motsvarande på de sista aktiviteterna! Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid 5. Viktigt för planerare! Inkörningseffekten är mycket olika för olika arbeten bland annat beroende på om det är manuellt arbete eller ett arbete där människor skall samverka med maskiner t ex med en kran. Ett manuellt arbete som att spika råspont eller gräva en ledningsgrav kan ha en inkörning på 98% eller motsvarande upparbetning på 2%. Det innebär att vid en fördubbling av mängden blir det sammanlagda tidsmedelvärdet 2% lägre av den första omgångens. Se figuren nedan. Montera väggelement med mobilkran har vid uppföljning gett 76% inkörning. En förklaring är att i arbeten med många kopplingar till andra arbeten hittar man snabbt många förbättringsåtgärder och enhetstiden sjunker snabbt! Hur gör man för börja en bit ner på inkörningskurvan?? Det är på aktiviteter med stor inkörning som arbetet skall läggas. - Med planering och beredning! 6. Utnyttja inkörningseffekten! Beräkna aktivitetens varaktighet i arbetsdagar som beskrivs i nästa avsnitt. Sätt in det arbetslag som är lämpligt. Om det är en kritisk aktivitet bör genomförandetiden säkras genom att arbetslaget ökas på med en person tills att aktiviteten utförs på planerad tid. Därefter tas hänsyn till inkörningen genom att laget minskas eller att genomförande tiden för aktiviteten kortas. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid I figuren ovan finns ett antal jack i inkörningskurvan. De uppstår då: En person eller helt arbetslag byts ut. Uppehåll i aktiviteten. Störningar pga. ritningsmissar, fel i materialleveranser, maskinavbrott etc. Detta kan elimineras bl. a genom att: Byta en man i taget i taget För att undvika ensidigt arbete och belastningsskador kan en person i taget bytas ut i laget. Byt ej hela laget samtidigt. Aktiviteter bör pågå utan avbrott Beräkna antal dagar för aktiviteten och sätt in knappt det antal personer som krävs. På så sätt säkras en jämn sysselsättning utan avbrott. För att ett arbetslag skall få den mängd arbete som ger jämn sysselsättning kan flera aktiviteter slås samman Jämn materialtillförsel Gör arbetsberedningar tillsamman med personalen som skall utföra aktiviteten. Bered materialtillförseln så att inköparen kan ta Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid hänsyn till hur det skall levereras, vara emballerat och kanske konfektionerat (färdigkapat). 7. Cyklisk eller repetitiv produktion Innan vi räknar ut en aktivitets varaktighet är det lämpligt att bedöma om vi skall tillämpa cyklisk produktion. Det innebär att aktiviteten anpassas till en viss cykel = en viss genomloppstid för aktiviteterna på t ex en viss byggdel. Om vi bestämmer oss för en cykeltid på en vecka skall aktiviteternas varaktighet vara en vecka. Resurser, metoder, utrustning etc får då anpassas så att det tar max en vecka = cykeltiden för att genomföra aktiviteten. Cyklisk produktion medför att: Samverkan mellan arbetslagen, entreprenörer etc. blir effektivare. Varje arbetsoperation kan tilldelas en egen arbetsyta under "cykeltiden". T ex kan VS-installatören ensam disponera en viss yta under en vecka, = cykeltiden, varefter nästa aktivitet tar över ytan. Informationen blir enklare alla vet vad som gäller. Hur planerar vi cyklisk produktion? Om t ex arbetena med en stomme skall ske med cyklisk produktion börjar vi med att anta en lämplig cykeltid. Den blir då gemensam för aktiviteter på ett visst avsnitt t ex våningsplan, trapphusplan, etapp etc. Om vi sätter en vecka som cykeltid för ett trapphusplan innebär det att stomarbetena för väggar och valv för ett trapphus skall ta en vecka. I bilden nedan visas hur grundarbeten planeras cykliskt. Varje aktivitet har en vecka på sig i ett bestämt avsnitt. Därefter kommer nästa arbetsmoment. Resurserna anpassas så att arbetet tar en vecka. Inte minst underentreprenörerna blir styrda. Vi ser direkt om de ej hinner med. Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 1: Schakt 2: Schakt 3: Schakt 1: Rörläggn 2: Rörläggn 3: Rörläggning 1:Form+Arm 2:Form+Arm 3:Form+Arm Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid ROT-arbeten med cyklisk produktion Cyklisk produktion kan med fördel tillämpas även på ROT-projekt. Det svåra kan vara att hitta lämpliga etappindelningar som även passar installationsarbeten. Fördela arbetsvolymen/arbetstimmarna för bygg och installationer på planritningarna. Finns det schakt eller installationsstråk med mycket timmar för installatörerna? 8. Övning Husprojekt: Hur kan stomkompletterings- och inredningsarbetena ordnas så att olika arbetslag och entreprenörer kan få etapper med samma cykeltid? Väg- och anläggningsprojekt: Hur kan ett projekt ordnas så att olika arbetslag och entreprenörer kan få etapper med samma cykeltid? 9. Metodval Ställ alternativ! - Det finns alltid en bättre metod! Skall vi ta jobb i konkurrens är det viktigt att vi väljer rätt metod. Metoden skall framför allt ge det resultat som krävs i handlingarna och ej medföra problem för arbetsmiljö och miljö. Kanske vill vi minska kvalitetsfelen. Ifrågasätt ritningarnas konstruktioner och material! Träffa konstruktören och gå igenom ritningarna. Konstruktionsändringar kan förbättra produktionen. Att göra studiebesök - hälsa på kollegor - som jobbar med det aktuella materialet/ maskinen/metoden är enkelt men glöms ofta bort. Det finns litteratur. SBUF har rapporter om studerade och utvecklade metoder. Se www.sbuf.se Är det en lång aktivitet med många arbetstimmar kan det vara lämpligt att genomföra en brainstorming. Se särskilt avsnitt. Upprätta alternativkalkyler I exemplet nedan skall vi välja mellan tre metoder att byta fönster. Det gäller 85 fönster som skall demonteras. Därefter skall 85 nya monteras i tegel, de skall diktas och fönstersmygarna kompletteras. Vi väljer mellan att ha en kran, transportera manuellt eller att ha en lift. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Tiderna nedan är tagna ur OMBYGGNADSLISTA 98 Mängd Enhet A-tid Timmar Kronor A) Demontering, mont. med kran. Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,45 22 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 1,75 96 Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 2,10 32 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0,40 204 Summa timmar 354 * 325 kr/tim = 115.050 Kran för lyft till balkong 8 tim 3500 28.000 Summa kronor 143.050 B) Demontering, mont. manuellt. Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,85 28 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 2,45 135 Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 3,40 51 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0,40 204 Summa timmar 418 * 325 kr/tim = 135.850 Maskiner för lyft till balkong 0 tim 0 0 Summa kronor 135.850 C) Demontering, mont. med lift Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,35 20 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 1,65 91 Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 2,00 30 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0,40 204 Summa timmar 345 * 325 kr/tim = 112.125 Lift för lyft till balkong 20 dagar 875 17.500 Summa kronor 129.625 Valet blev alternativ C som förutom att ha lägst kostnad hade den fördelen att liften även kunde utnyttjas till andra aktiviteter. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid 10. Tidsdata Tidsdata = information om tid per enhet för olika arbeten finns i: Sveriges Byggindustriers Nybyggnads- och Ombyggnadslistor dvs tidsdata för lönesättning. Kalkylverk såsom Sektionsfakta Anläggningsdata i Vägverkets pärm Kapacitetsdata. Gamla tidsdatabanker t ex Byggförbundets Arbetsdata. Nybyggnads- och ombyggnadslistorna är aktuella = nyligen uppdaterade. Vilket man tar beror som regel vad man har tillgång till. Många anser att gamla arbetsdata fortfarande går bra att använda. Några tips: Kom ihåg att tiderna är ackumulerade tidmedelvärden varför ett pålägg skall göras för de första aktiviteterna. Det finns som regel omräkningstabeller i verken. Från arbetsdata finns denna tabell för formsättning av väggar: Arbetsmängd: 400 800 1600 3.000 6.000 Omräkningstal: 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 Tidsdatan ovan gäller vid formsättning av 3.000 m2 vägg. För en aktivitet med 400 m2 skall det angivna tidsvärdet först multipliceras med 1,15. För vissa objekttyper som kontor och industrier kan det dessutom finnas påslag på ytterligare 50%. (Det framgår av den databank som används) 11. Kapacitetsdata Vid överslagsberäkningar är det ofta lämpligt att räkna om enhetstiderna till kapacitetsdata för ett arbetslag. - Det går snabbare att överslagsplanera med denna typ av data. Vid överslag för att bedöma vilka arbeten som är kritiska cykeltider är det effektivt att räkna på detta sätt. Exempel: Två snickare bygger 2,4m höga innerväggar bestående av stålreglar med 2 skivor gips på var sida. Tidsdata vid 5.000 m2 vägg: Uppsättning väggstomme 95 120 mm Uppsättning skenor och reglar Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid inklusive avväxlingar och urtag: 0,30 tim/m2 Uppsättning ett lag gipsskivor Uppsättning skivor, fuktspärr inklusive urtag för rör och ventiler: 0,18 tim/m2 Övning: Hur många lm vägg bygger dessa två snickare på en dag? Vid stomarbeten Kapacitetsdata för formsättning, armering och gjutning betongväggar uttryckt i lm vägg som ett lag bygger per dag kan vara lättare att hantera vid bedömning av cykeltider och kritiska arbeten. Exempel: Byggande av betongväggar Vi har enhetstid på 0,20 tim/m2 för formsättning väggar med formelement av stål. Det innebär att på två snickare bygger ca 15 20 lm vägg per dag. Det går snabbt att mäta gjutetapper på planritning och bedöma om väggarna eller bjälklagen är kritiska. 12. Aktivitetsberäkning I blanketten för aktivitetsberäkning är mängderna multiplicerade med enhetstiderna. Antalet timmar dividerar vi med 8 (timmar/dag) för att få antalet dagsverken. Antalet dagsverken och lagstorlek använder vi vid bedömning av varaktigheten. Fyll i blanketterna noggrant, därför att: Omplaneringar på grund av ritningsändringar, forcering, störningar etc underlättas. Dokumentationen underlättar om en annan person skall hjälpa till/ta över. Erfarenhetsåterföring av verklig tidsåtgång underlättas. Var observant på arbeten med flera moment! Tänk på att ett moment som formsättning även inkluderar rivning och rensning av formen. Det kan ta ett tag innan formen kan rivas. Dela upp formsättningsarbetet i formsättning och rivning och reservera ca 30% för rivningsarbetena. Vid t ex: 0,9 tim/m2 sätt formsättning = 0,6 och rivning 0,3 tim/m2. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 10

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Formsättning valv : 0,6 tim/m2 Armering och Installationer Summa 0,9 tim/m2 Gjutning Härdning Rivning: 0,3 Tim/m2 13. Aktivitetsberäkning av stödmur Nedan visas ett exempel på en aktivitetsberäkning av en stödmur (lösningen för övning under flik 3 punkt 4). Vi vill understryka: Notera hur Du har gjort vissa beräkningar. Undrar Du om Du har gjort fel är det bra att kunna gå tillbaka och konstatera hur Du räknat. Om någon annan skall avlösa dig då har Du papper!! Det blir alltid ritnings/mängdändringar. Det blir mycket lättare att göra korrigeringar av planerna då Du kan komplettera mängderna. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 11

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Dokumentera aktiviteterna noggrant för erfarenhetsåterföringens skull. När Du följt upp verklig tidsåtgång är det bra att ha de rätta mängderna. Observera hur vissa arbeten delats upp såsom formsättning. Formrivning av ett valv kan komma flera veckor efter formsättningen. Se till att Du reserverar ca 30% av tiden för rivningsarbetena. Skall Du snabba upp ett arbete måste Du kunna dissekera delmomenten på detta sätt. 14. Övning i cyklisk produktion: Upprätta ett varvschema för betongstomme där väggarna formsätts med stålform och bjälklagen med kvarsittande plattbärlag. Förutsättningar: För väggarna finns totalt 70 lm stålform. Höjd = 2,5 m. Väggtjocklek = 15 cm. Förtillverkade betongplattor levereras med bil, lyfts och placeras på stämp och reglar. Dagen efter ett valv är gjutet kan väggarna formsättas. Uppgift: Upprätta ett formschema/ varvschema för ett plan. Utgångsläge är gjutet källarvalv. Kontrollera om timmarna är rimliga. Fem personer gjuter och slipar drygt 200 m2 bjälklag på en dag. Underlag Ifylld bankett för aktivitetsberäkning på nästa sida. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 12

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 13

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Lösning på form/varvschema för stomme. Antag att vi kan ha en cykel på en vecka för väggar och bjälklag: Väggar: Enligt blanketten är det 328 m2 form per trapphusplan. Det innebär 68 lm vägg och att vi skall forma, armera och gjuta i snitt 68/5 = 13,7 lm vägg per dag. Vi börjar med tre personer till det flyter och sedan skall två personer klara detta. Bjälklag: Vi skall kunna börja montera plattelement på fredagen och fullfölja på måndag. Därefter utsättning, avstängare, ursparingar och räcken. Därefter skall installatörer montera vissa saker innan armerarna börjar. Efter ett tag när arbetet flyter bra kan gjutning ske på onsdag. Nedan visas principerna för cyklisk planering/produktion. Observera hur 2-veckors-cykeln för ett plan går vidare i efterföljande aktiviteter. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 14

Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid 15. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har bedömt cykeltider för projektets olika skeden. Vi har valt arbetsmetod för varje aktivitet. Vi har bedömt enhetstid för varje aktivitet. Vi har bedömt lämplig lagstorlek för de olika arbetena. Vi har beräknat varaktigheten för varje aktivitet. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 15

Upprätta tidplan 6.4 När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Mål: Att upprätta tidplan. Indata: Tidsmål, strukturplan, aktivitetsförteckning med resurser och varaktighet. Utdata: Tidplan och arbetskraftsdiagram. Innehåll: 1. Planeringsnivåer 2. Uppritning med eller utan datorstöd 3. Uppritning av tid- och resursplaner 4. Kritiska linjen 5. Förkorta byggtiden 6. Hur bestäms den kritiska linjen? 7. Hur markeras den kritiska linjen? 8. Färdigställande av projekt 1. Planeringsnivåer För att få planerna lättlästa så att den som vill ha övergripande information ej skall behöva plöja en massa detaljer är det lämpligt att använda byggdelsindelningen för aktiviteter med byggdelsindelning. Dvs för att kunna förmedla information efter behov. Planer på den övre - höga nivån - avser att visa övergripande information såsom projektmål, deltider, överlämnande etc dvs information av kontraktskaraktär. Dessa planer används som projektets mål och ramar och med planerna under styr man genom att sätta in extra resurser, forcera, korta kritiska linjen osv för att parera avvikelserna. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Planer på lägre nivåer visar enskilda arbetsmoment och det aktuella läget. De används för att styra med planerna ovan som ram. Ju lägre nivåer ju mer detaljerade aktiviteter och information. Nivå 1 : Projekt-/Huvudtidplan och Produktionstidplan Planerna bör innehålla de mål och krav som är av övergripande art dvs. tider och villkor vi avtalat i kontraktet. Det gäller starttid, färdigställande, besiktning, deltider etc. Dessa framgår av AF-delen dvs projektets Administrativa Föreskrifter. (Deltider kallas milestones i planeringsprogrammen). Med Produktionstidplan avser vi den tidplan tas fram för generalentreprenörens intressenter som huvudsakligen berör produktionen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Deltider Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Nivå 2 : Tremånaderstidplan Samverkansnivå För att få arbetena i vissa etapper planerade i detalj är det ofta lämpligt att ta fram tidplaner som omfattar t ex tre månader. Arbeten i grund, stomme och stomkomplettering där många arbeten pågår samtidigt och det finns risk för strul. Det är dessa stafettväxlingar som måste klarläggas och underlättas. Samverkansnivå är ett uttryck som visar avsikten med planerna. Planerna bör innehålla huvudaktiviteter och villkor i den plan som vi enats om tillsammans med de parter som är inblandade dvs ansvariga för olika områden, personal, projektörer, entreprenörer etc. I samverkansplanerna går vi ner i detaljer som ej skall finnas på huvud- eller produktionstidplaner. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Nivå 3: Rullande tidplaner = Styrnivå Den lägsta och mest detaljerade planeringsnivån är den på treveckorsintervaller. Dessa planer upprättas i samarbete med dem som för tillfället arbetar på bygget/anläggningen och har som mål att styra arbetena efter de planer som finns över och med hänsyn till det aktuella läget. De används således för att styra produktionen mot målen och den avstämda produktionsplanen. Se vidare under 6.5 tidstyrning. 2. Uppritning med eller utan datorstöd Tid- och resursplaner kan upprättas manuellt eller med hjälp av ett de många olika planeringsprogram som finns. Att rita manuellt kan ske rationellt. Det är lämpligt att använda blanketter i A1-format med olika rutnät beroende på antalet aktiviteter och tidskalan. Aktiviteter kan enkelt markeras med tejper med olika bredd och raster. Tejperna kan flyttas vid revideringar. Papperskopior i A1-format kan ljuskopieras med gott resultat. Datorstödd planering har många fördelar: Planerna blir läsbara Revideringar går snabbt Aktiviteter kan sorteras/arrangeras för olika behov: Inköp, ansvar etc. Många resurser kan hanteras. Nackdelen är att det krävs plotter/klipp och klistra för att få större format. Viss försiktighet rekommenderas med datorritade planer. Manuell kontroll bör göras t ex vid: Splittring av aktiviteter. Om t ex. ett slut-till-slut - beroende från en lång aktivitet till en kortare medför att den kortare splittras eller åker åt höger. Resursutjämning vad händer med kritiska/prioriterade aktiviteter? Det finns ett antal planeringssystem som används i branschen. Det går inte att förorda det ena före det andra då det ständigt kommer ut förbättrade versioner. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan 3. Uppritning av tid- och resursplaner I det föregående har vi räknat ut aktiviteternas längd, i strukturplanen har vi deras inbördes relationer. När vi ritar tidplan och arbetskraftsdiagram skall följande uppfyllas: Vi kan hålla deltiderna Väderkänsliga arbeten kommer så lämpligt som möjligt i förhållande till årstiden. Arbetskraftsdiagrammet blir så jämnt som möjligt. Arbetet med att rita upp tidplanen är inte klart förrän alla resurskurvor och diagram är klara. Om t ex slutdatum eller kraven ovan ej är tillfredsställande kan arbetsmetoder eller resurser som personal, material eller maskiner behöva ändras. Dessa processer kan behöva itereras göras om flera gånger innan planen anses som acceptabel. 4. Kritiska linjen Den kritiska linjen bildas av de aktiviteter, beroenden och deltider i ett projekt som tillsammans utgör genomförandetiden. Vid uppritningen ser vi vilka aktivitetskedjor som bestämmer genomförandetiden. Vi kallar det för den kritiska linjen. Vill vi förkorta tiden måste aktiviteter, beroenden eller deltider ändras på denna. Den kritiska linjen består av en eller flera kedjor av aktiviteter och beroenden vilka tillsammans bestämmer den kortaste genomförandetiden för projektet. En aktivitet som är kritisk innebär att den saknar glapp. Den är låst till såväl start som sluttid för att inte projektets sluttid skall påverkas. Om en aktivitet har t ex fem dagars glapp innebär det att den kan flyttas fem dagar utan att någon annan aktivitet påverkas. 5. Förkorta byggtiden För att förkorta ett projekts genomförandetid skall alltså en eller flera aktiviteter på den kritiska linjen förkortas eller ändrar man de beroenden genom vilka den kritiska linjen går. En förutsättning är således att planen bygger på en väl genomtänkt strukturplan. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Om den kritiska linjen visar på en projekttid som överstiger den som kan accepteras tid finns två alternativ: 1. Ändra i strukturplanen så att den kritiska linjen ändras. 2. Förkorta en eller flera aktiviteter på den kritiska linjen genom att öka resurserna eller ändra arbetsmetod/material. 6. Hur bestäms den kritiska linjen? Att beräkna den kritiska linjen kan vara både tidsödande och komplicerat. Vi redogör här för en praktisk metod = ritmetoden. Den teoretiska, beräkningsmetoden fås med automatik då datorstöd används vid planeringen. A. Ritmetoden Börja med att planera in alla aktiviteter efter "tidigaste start". D v s utgå från start och bygg på aktivitetskedjorna med hänsyn till aktiviteternas varaktighet och lägg in beroenden enligt strukturplanen mellan aktiviteterna så att deras glapp framgår. På så sätt erhålls genomförandetiden för projektet. Den kritiska linjen går genom de aktiviteter som saknar glapp. Genom att enbart planera med tidigaste start har ej hänsyn tagits till tillgängliga resurser och därför förmodligen erhålls en ojämn resurskurva. För att få ett jämnare utnyttjande av resurserna kan aktiviteterna flyttas inom respektive glapp. Om glappen utnyttjas påverkas inte sluttiden. Fortsätt tills resurskurvorna är någorlunda jämna. Planeringsarbetet är klart när tidskraven är uppfyllda och Du samtidigt har fått ett godtagbart utnyttjande av resurserna. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan B. Beräkningsmetoden Att räkna igenom en tidplan är nog ingen som gör längre då det finns datorstöd. Dock vill vi belysa vad datorn gör utan att vi vet om det. Strukturplanen nedan har tre aktiviteter och tre beroenden vilket visas i den övre halvan av bilden. Figuren nedan visar vi hur aktiviteten C har splittrats för att uppfylla kraven på att dels starta två dagar efter A, dels hålla på fyra dagar efter aktivitet B. Observera: Slut-till-slutberoenden som kan senarelägga C och därav beroende aktiviteter om aktiviteten ej splittras. Om aktiviteten C splittras hur fördelas resurserna? Hur har datorn hanterat den kritiska linjen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Notera att den kritiska linjen i figuren ovan går genom aktivitet A i fyra dagar, genom start-till-start-beroendet till aktivitet B och därefter genom aktivitet B. Efter aktivitet B genom slut-till-slutberoendet till aktivitet C och därefter i fyra dagar av aktivitet C. 7. Hur markerar vi den kritiska linjen? Den kritiska linjen kan gå genom del av en aktivitet, genom beroendepilar och deltider. Den kan t ex markeras: Med en röd linje i aktiviteternas/beroendenas underkant. Med avvikande färg eller mönster på aktiviteterna. Markera också de beroenden som bestämmer den kritiska linjen. För vissa aktiviteter är resursen kritisk och bör kanske markeras. Var uppmärksam på förseningar av icke kritiska aktiviteter. Ej kritiska aktiviteter kan snabbt bilda en ny kritisk linje! En aktivitet med glapp som försenas plötsligt kan ligga på den kritiska linjen vilket innebär att den totala sluttiden påverkas om inga åtgärder vidtas. 8. Färdigställande och överlämning I många projekt anslås ej tillräckligt med tid för att säkerställa att allt fungerar och kan lämnas över till beställaren i det skick som avsågs från början. Om alla moment finns med i en checklista ökas säkert möjligheterna att mera tid reserveras för aktiviteterna i slutet. Framför allt gäller det att samordna de allt mer omfattande installationerna. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan I ovanstående schema är de aktiviteter med som bör finnas i tidplanen. I schemat nedan är all de moment med som alltid måste utföras vare sig de är med eller ej. Tyvärr utförs många av dem efter att beställaren flyttat in vilket ej gör det billigare för entreprenören. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Kontroll att myndighetsbesiktningar är utförda avser t ex skorstensfejarmästaren som skall inspektera före byggnadsnämndens slutbesiktning samt den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet. Beställaren skall meddelas i god tid innan provningar utförs. Protokoll skall upprättas, justeras och överlämnas till beställaren. Av dessa skall framgå vilka som deltagit, vad som provats, resultat och eventuella åtgärder 9. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har bestämt planeringsnivå för tidplanen. Vi har upprättat en tidplan för projektet. Vi har upprättat ett preliminärt arbetskraftsdiagram för projektet. Vi har markerat den kritiska linjen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 10

Tidsstyrning 6.5 Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning Mål: Att hantera de störningar som uppstår. Indata: Tidsmål, tid- och resursplaner, lägesrapporter. Utdata: Uppdaterade planer, korrigerande åtgärder, kunskap. 1. Avstämningar Få projekt går enligt planerna. För att få en uppfattning om läget och kunna bedöma vilka korrigerande åtgärder som krävs måste planerna regelbundet stämmas av. Det innebär att de jämförs med det verkliga läget, avvikelserna analyseras och korrigerande åtgärder sker så att målen nås. AT-kurvan, den ackumulerad timkurvan, är ett viktigt verktyg vid analysen av läget och vid bedömningen sluttiden. Den avser de planerade arbetstimmarna som jämförs med de verkligt nedlagda. Beträffande AT-kurvan se flik 8 punkt 5 hur denna beräknas innan Du går vidare. Med regelbundna avstämningar får vi en möjlighet att löpande informera medarbetare och andra intressenter om den aktuella arbetssituationen så att även de kan anpassa sig efter situationen. Avstämningar bör göras med regelbundna tidsintervall. Lämpligt tidsintervall är varannan vecka. Den som är ansvarig för produktion som planen avser bör göra avstämningarna. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning 2. Ändringsarbeten Ändringar, dvs tillkommande eller avgående arbeten, bör mängdberäknas, tidsättas och läggas in i planeringsunderlaget dvs behandlas som det ursprungliga underlaget. I tid- och resursplanerna slår vi samman dem med de befintliga aktiviteterna genom att korrigera deras varaktigheter och resurser. Vissa större ändringsarbeten kan vara motiverade att redovisa särskilt i tidplanen. Ändringsarbeten regleras ekonomiskt med beställaren i en särskild rutin. De kräver mer arbete och kostar mer än vad många är medvetna om. 3. Hur stämmer vi av en tidplan? Den lodräta linjen genom tidsskalan och planen kallar vi lämpligen för datumlinje. Sicksacklinjen som går genom de pågående aktiviteterna skall visa andelen av arbetet som är utfört och vad som återstår att göra. Vi kallar den avstämningslinje eller arbetsfront. Om vi anser att 25% av arbetet av en aktivitet är utfört visar vi detta genom att dra avstämningslinjen genom aktiviteten 25% från aktivitetens början. Figuren ovan visar att vi borde utfört 50% av aktiviteten. Dock ligger vi en ruta (t ex vecka) efter. Varför? Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning Om vi kom igång en vecka för sent innebär det att vi med samma personal kommer att hålla på en vecka längre än aktiviteten visar. Ligger aktiviteten på den kritiska linjen får vi se upp. Vad kan vi göra för att ej bli försenade med aktiviteten? Avvikelser i tidplanen får vi visa på lämpligt sätt med färger, dubbla aktivitetsrader o dyl. Här finns ingen standard utan det gäller att vara tydlig så att läsarna förstår. 4. Avstämning av arbetstimmar Avstämningslinjen säger ingenting om hur vi totalt sett ligger till förrän vi räknat igenom de planerade timmarna. Sick-sack-linjen kan se bra ut men läget vara dåligt ändå. En aktivitet kan ha mycket personal och en annan någon enstaka. I tidplanen ovan kan vi läsa av på AT-kurvan att vi planerat förbruka 400 timmar vid avstämningstillfället. Aktiviteten är försenad en vecka av fyra. Varje vecka är planerad till 100 timmer. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning Alltså drar vi bort 100 timmar och konstaterar att de planerade timmarna är 300. De verkligt nedlagda timmarna är i detta fallet 500 timmar. 5. Övning avstämning 1 och 2 Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning Du ser resultatet av avstämning nr 1 på ett projekt. På AT-kurvan har vi läst av ca 680 timmar. Vi korrigerar för avvikelserna med 1/3 av 376 timmar = -125 timmar. Budget timmar efter justering = 555. Nedlagda timmar = 660 timmar. Vi har förbrukat 105 timmar mera än budgeterat. 6. Övning: Utför motsvarande avstämning nr 2 där Du fått uppgiften att det är nedlagt totalt 1400 timmar. Rita in värdena Du får i kurvan. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning 7. Lösning avstämning nr 2 Hoppas Du fick samma resultat som visas nedan. Uppgift: Om du analyserar detta vad vill Du göra för åtgärder? Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning 8. Analys På projekt där ett underskott uppstår så här tidigt kommer de vanliga frågorna: Har vi glömt att lägga till inkörningstimmar som vi skall dra av i slutet på tidplanen? Har vi lagt ner tid på etableringsarbeten som vi ej tagit hänsyn till i tidplanen? Har vi utfört extraarbeten som vi ej har kontroll på? Hur många personer har vi haft på de olika aktiviteterna? Följer vi upp detta? Presterar de som vi planerat? Bör vi mäta tidsåtgången - kapaciteterna? Har vi rent av räknat fel? Vid dessa frågor och analyser skänker man varma tankar till de dokumenterade aktivitetsberäkningarna! Observera den horisontella avvikelsen som visar prissatt avvikelse i tiden. Här = två veckor och kurvorna går isär! Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning 9. Åtgärder Ligger de försenade aktiviteterna på den kritisk linjen? Vad kan vi i så fall göra för att ta igen förseningen? Forceringar? Dubblera vissa aktiviteter? Flera arbetsfronter? Ändra metod Ändra i strukturplanen. Mera resurser? Annan utrustning Markera personalstyrkan! För att kunna göra rätt analyser skall antalet personer markeras på aktiviteterna. Lämpligen över aktiviteterna minst varje vecka. Då kan vi beräkna om vi räknat rätt, saknar folk etc. Följ upp tidsåtgången! Samlar Du in tidsåtgången för intressanta aktiviteter så glöm inte att ta med alla moment som hör till jobbet. 10. Rullande planering Med rullande planer styr vi aktiviteterna inom tidsramarna som finns i planerna på högre nivå. Med rullande planering kan vi få alla medarbetare på arbetsplatsen att samverka och irritationer kan undvikas Rullande tidplaner avser den mest detaljerade planeringsnivån och alla pågående arbeten med sina resurser. Planerna avser att ge information om vilka personer som arbetar med en viss aktivitet, vilka svårigheter som är aktuella och hur de skall lösas mm. Begreppet "rullande planering" innebär att planer upprättas för tre till fyra veckor. Efter två veckor upprättas nya planer med en veckas överlapp. På så sätt rullar planeringen... Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning Med den metod som beskrivs nedan kan vi samordna våra arbeten med sido- och/eller underentreprenörernas arbeten. Rullande tre- eller fyraveckorsplaner Treveckorsplaner som upprättas varannan vecka och överlappar varandra med en vecka är det vanligaste exemplet på rullande planering. Aktivitetsindelningen skall vara så detaljerad på de rullande planerna att enskilda personer kan namnges. På så sätt uppnås bästa informationseffekten där alla medverkande vet vad de skall göra, vad de övriga arbetar med, vilka material som är på gång etc. Genom att planerna förnyas så ofta, sker inga avstämningar utan planerna utnyttjas huvudsakligen som ett samordningsverktyg. Rullande tremånadersplaner Rullande planering kan också genomföras med längre tidsintervall. Rullande tremånadersplaner är ett bra hjälpmedel för arbeten som varar en längre tid. Principen är densamma som för treveckorsplaner. Större vikt läggs dock vid kontinuerlig avstämning och styrning mot planens intentioner. Tremånadersplaner upprättas med en månads överlapp, dvs varannan månad. Rullande tremånadersplaner bör kombineras med rullande treveckorsplaner. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning 11. Rullande planering - samordningsmöte För att få bästa styreffekt av planeringen skall de rullande planerna upprättas tillsammans med dem som producerar, det vill säga: Laget, lagbas, montörer hos UE eller installatörer, maskinförare etc. Mötena bör hållas regelbundet var/varannan vecka under 45-60 minuter. Den produktionsansvarige bör ansvara för den rullande planeringen. Varje arbetsledare och yrkesarbetare ansvarar för den rullande planeringen för sitt arbetsområde. Förbered A1-blankett (för att rita den rullande planen på) på väggen så att alla kan se. Produktionstidplan på väggen. Aktuella ritningar, sektioner, etc. på bordet. Genomför Gå en sväng på bygget. Stäm inte av den rullande planen gemensamt (om det blir "förhör" undviker folk att komma till mötena). Planera pågående arbeten i detalj på den uppsatta blanketten. Planera de aktiviteter som startar inom 2-3 veckor. Markera nästa möte. Förminska till A3 och distribuera. Planen är en "färskvara". OBS: Lös inte problem på mötet! Det stoppar upp. Skriv ned och lös senare. Tala inte ekonomi på dessa möten Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 10

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning Nedan ett förslag på dagordningspunkter för ett byggdriftmöte. Välj ut de punkter som passar er arbetsplats. Alla punkterna hinns inte alltid med. Rekommenderad tid: Maximalt 1 timme. 12. Checklista för dagordning vid bygg-/samordningsmöte 1 Mötets innehåll Ansvarig Tid - Syfte... - Deltagare... - Tid till förfogande... 2 Genomgång: Dagsläge + allmänt - Avstämning av produktionstidplan... - Är beslut från förra mötet klara?... 3 Uppföljning - Finns aktiviteter som gått/går dåligt?... - Praktiskt: Störningar, leveranser, väder mm... - Kvalitet: Anmärkningar, bestämmelser etc... - Åtgärder?... 4 Planering - Genomgång av veckoprogram/rullande planer... - Organisation, ansvarsfördelning, ordning... 5 Leveranser - Vilka leveranser väntas? (Leveransplan)... - Organisation, mottagningskontroll... 6 Resurser, behov av fördelning - Personal, egen... - Personal, UE... - Maskiner... - Övriga resurser... 7 Placeringsplan - Väsentliga förändringar av disposition... av utrymmen, ändrade vägar, upplag etc... 8 Ordningsfrågor - Gemensamma ordningsfrågor... 9 Skyddsfrågor, kort sammanfattning - Åtgärder... Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 11

Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning 10 Arbetsberedningar - Hur skall kommande arbeten genomföras?... - Beredningsgrupper:... 11 Handlingar - Frågor angående ritningsdistribution... - Arkitektritningar... - Konstruktions - -... - VVS - -... - El - -... - Övriga... 12 Hinder och störningar -... 13 Övriga frågor - Nästa möte... 13. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart har vi: Bestämt en rutin för samordningsmöten med rullande planering. Stämt av tidplanen Stämt av arbetstimmarna och beräknat avvikelsen. Analyserat avvikelserna och bedömt lämpliga åtgärder. Upprättat rullande planer med representanter för alla lag och UE på arbetsplatsen så att alla är samordnade och samarbetar. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 12

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser Resursplanering 7.1 Mål: Att bestämma erforderliga resurser för projektets genomförande. Indata: Tidplan och arbetskraftsdiagram Utdata: Resursplaner Innehåll 1. Allmänt 2. Arbetskraft 3. Beräkning av arbetskraft 4. Hur planera frånvaro och störningar? 5. Ackumulerad timkurva 6. Maskinplan 7. Maskinbudget 8. Underentreprenörer 1. Allmänt Tidskritiska aktiviteter som måste undersökas för varje projekt är myndigheternas handläggning och leveranstiderna för vissa material. Många aktiviteterna i produktionen är resurskritiska. Det innebär att tillgången till rätt resurser i rätt tid är en förutsättning för tidplanen. Vi kan konstatera att de flesta störningar/förseningar uppstår på grund av att resurser kommer för sent, det kommer fel resurser eller att det saknas personal. Personer som är borta några dagar pga. sjukdom, lite ledigt, älgjakt etc. ersätts ej utan medför som regel en försening. Såvida men inte lagt in buffertar! Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser 2. Arbetskraft Kostnaden för yrkesarbetarna kan variera från 10 % till 50-60 % av produktionskostnaden beroende på typ av produktion. Husbyggen har lägre andel arbetskraft än anläggningsarbeten pga större andel prefab och underentreprenader. Det är viktigt att planera och följa upp åtgången av arbetstimmar. Jämför man efterhand budgeterad och nedlagd arbetstid för viktiga aktiviteter går det att styra = rätta till missförhållanden. Annars vet man bara när det är klart och då är det för sent. Det är därför viktigt att skaffa hjälpmedel för att på ett enkelt sätt fortlöpande kunna följa upp hur den arbetsinsats som läggs ned överensstämmer med den planerade/budgeterade för de viktigaste aktiviteterna. Planerade resursinsatser framgår av varje aktivitet. Dessa resurser summeras till ett arbetskraftsdiagram. Observera att antalet arbetstimmar är angivet i en kolumn till vänster i planen. Detta är en bra metod för att få kontroll på arbetstiden. Summering av resurser per aktivitet. Här har timmarna delats med 40 för att få arbetsveckor och snabbt kunna räkna fram planerad arbetskraft. 3. Beräkning av arbetskraft Upprätta en produktionstidplan med timmarna för yrkesarbetarna fördelade per aktivitet enligt ovan. Glöm inte Allmänna arbeten som etablering, vinterarbeten, avetablering etc. Ange planerad personal under aktivitetsstrecket t.ex. "2 T" (2 träarbetare) eller "2 rör" (2 rörläggare). När aktivitetens timmar delas med 8 för att få antalet dagsverken erhålls antingen en decimal på aktivitetens arbetsstyrka eller varaktighet. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser Om t ex en aktivitet har 77 timmar får vi antingen: - 1 person i 9,6 dagar eller - 1,1 person i 9,0 dagar. Vi tycker att det är bättre att rita hela dagar i planen och markera 1,1 personer. Övning: Varför? Fig 1: Arbetskraftstabell Vecka: 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Förrådare 1 Anläggningsarb. 2 3 Rör-montörer 4 2 0 Summa 7 7 7 8 8 6 6 4 4 4 Ovanstående redovisningssätt tar minst utrymme. Fig 2: Arbetskraftshistogram Detta är ett vanligt sätt att rita arbetskraftsdiagram. De kräver rätt mycket plats i höjd för att vara lättläst. Summa pers: 10 8 6 4 2 0 Vecka: 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 4. Hur planera frånvaro och störningar? Planeringen bygger på bedömt antal verkligt arbetade timmar = personal på plats, Dvs. exklusive frånvaro. I planerna bör hänsyn tas till beräknade korttidsfrånvaron vilken på stora projekt kan vara betydande. Vi måste ta hänsyn till detta i planeringsarbetet då det annars uppstår störningar. Enklast tar vi hänsyn till frånvaron genom att öka aktivitetens varaktighet i samma storleksordning som den bedömda frånvaron. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser Långtidsfrånvaron påverkar inte planeringen på samma sätt då den vanligen kan kompenseras med mer personal. Observera: Var noga med att få med alla helger. Se till att Du får med buffertar genom att helgdagar görs lite större. Halva dagar bör göras till hela och hela drygas ut lite. 5. Ackumulerad timkurva AT-kurva betyder Ackumulerad Timkurva. AT-kurvan är ett hjälpmedel för att med jämna mellanrum, på ett överskådligt och enkelt sätt, jämföra nedlagda arbetstimmar i förhållande till budgeterade/planerade. Arbetsgång a) Summera resurserna längst ned på tidplanen = arbetskraftsdiagrammet fig 1 och 2 ovan. Glöm inte att lägga till arbetstimmar för allmänna arbeten såsom etablering, maskinförare, bodstädning, etc. om de ej finns med i tidplanen. b) Räkna om antal personer till timmar per vecka. c) Ackumulera timmarna vecka för vecka och rita in värdena på AT-kurvan. Totalsumman skall överensstämma med produktions-kalkylens timmar. Tid för sjukdom eller annan frånvaro skall inte ingå i AT-kurvan. Avstämning och uppföljning av AT-kurvan, se kap. avstämning. Nedan visar vi hur aktiviteterna i en tidplan kan summeras till en grov nivå en siffra byggdel för att upprätta AT-kurva för ett projekt. Avsikten är att med enkla medel få kontroll på arbetstimmarna. Se vidare under tidstyrning! Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser Vecka Aktivitet Tim 1 2 3 4 5 6 7 8 Etablering 20 20 0,5 B Grundläggning 460 80 100 100 100 80 2T 2,5T = = 2T Rör i mark UE UE Platta på mark 360 120 120 120 3B = = Mont stomme 160 80 80 2T = Taklag 190 95 95 Summa timmar 1190 Periodens timmar Ackumulerade timmar: 0 100 100 100 220 200 200 175 95 0 100 200 300 520 720 920 1095 1190 Ackumulerade/sammanlagda timmar (röda) och periodens (blå). Efter hand ritar vi in de verkligt nedlagda timmarna Se kapitel Tidstyrning Flik 7. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser 6. Maskinplan Kostnaderna för maskiner kan variera från tre till sex % av produktionskostnaden för husbyggen och till 30-60 % för vägoch anläggningsarbeten. Med en maskinplan kan man ta in offert på hela maskinparken. Maskiner kan beställas i tid. Om en maskin ej används några veckor kan man slippa betala hyra utan att maskinen sänds t. o. r. till uthyraren. Maskinplanen ger överblick så ej nyttjade maskiner kan returneras. En maskinuthyrare har sagt att de bästa maskinerna är de som står oanvända hos byggaren som han ej sänt i retur Maskinplanen har tre syften, att: Vara budget och utgöra underlag för avstämningar. Man inte glömmer att beställa maskiner i tid. Man inte glömmer att returnera maskiner som ej behövs! Alltså: Upprätta en maskinplan! Maskinuthyraren bör kontaktas i ett tidigt skede, när förutsättningarna är klara och alternativen ska diskuteras. Uthyrarna följer den snabba utvecklingen på marknaden och kan föreslå Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser specialmaskiner som Du kanske ej känner till. De vet också vilka maskiner som är disponibla för ett aktuellt jobb. 7. Maskinbudget På samma sätt som AT-kurvan ovan upprättas en budget för maskinerna. Den bör upprättas i samband med maskinplanen. I maskinplanen nedan får vi underlaget genom den ackumulerade kostnaden på sista raden. Maskinplan och maskinkostnadskurva Maskindata finns hos Sveriges Byggindustrier på olika media. Alla tänkbara maskindata finns på en CD-skiva som kan rekvireras från Stockholmskontoret. Tel: 08 698 58 00. På www.mcd.bygg.org finns dessa data tillgängliga bl a orienterade kring olika tillverkningsaktiviteter. Underentreprenörer Underentreprenader/installationer blir allt mer komplexa och påverkar projekten allt mer. Det är därför nödvändigt att samordna dessa med de egna arbetena. Alla arbeten påverkar varandra! Allmänt Kostnaderna för underentreprenader och installationer utgör hälften av den totala kostnaden för en generalentreprenad och Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser tenderar att öka. De olika arbetena blir alltmer komplexa och tiden är pressad. Det blir därför allt viktigare att planera och samordna dessa arbeten. Strukturplan Ta med installationsarbetena redan i strukturplanen. Arbeten i vissa utrymmen styrs helt av installationerna. Installationssamordnare Erfarenheterna visar att projekt med en installationssamordnare slipper många störningar. De flesta projekt har en storlek som ej kan bära kostnaderna för en installationssamordnare varför denna uppgift läggs till de uppgifter som platschefen eller någon av arbetsledarna har. En installationssamordnare bör medverka vid: o Anbudsgivningen o Projekteringen o Upphandling av installationer o Planering av etablering - tillfälligt el och VA. o Granskning av handlingar o Produktionsplanering och kvalitetsplaner o Produktionsfrågor o Teknisk samordning o Rullande planering o Funktionsprovningar o Inkörning av anläggningar - överlämnandet Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser o o Besiktningar Sammanträden - administration - ekonomi Kräv tidsdata! För att kunna planera, samordna och styra installationer och underentreprenörer det nödvändigt att känna till arbetsvolymen totalt och för entreprenadernas större moment. Således: Identifiera de aktiviteter som är styrande för entreprenaderna och begär i tidigt uppgifter om antal arbetstimmar. Begär arbetstimmarna fördelade på t ex: Installationstäta utrymmen såsom fläktrum, undercentraler, pannrum etc. Horisontella och vertikala huvuddragningar i korridorer/undertak, källare, i schakt osv. Kräv arbetstimmarna uppdelade på ett antal moment så att arbetsstyrkan och framdriften kan stämmas av och kontrolleras. Exempel En UE har lämnat uppgift att han räknat med 400 timmar i en undercentral och ni har enats om att arbetena skall ta 4 veckor. Det innebär 400 tim delat med 40 timmar/vecka = 10 arbetsveckor. Skall arbetet ta 4 veckor innebär det att han behöver ha 10/4 = 2,5 personer på plats. Lämpligen 3 till att börja med tills arbetena flyter som önskat. Som regel sätter UE in för lite folk och blir försenade. Stäm därför av deras arbete varje vecka! Samordnad tidplan Lägg in följande aktiviteter i tidplanen för samordning av bygg- och installationsarbetena: Kvalitetsplaner, förslag och godkännande Datum för byggstartträff och etableringsträff. Förslag till + godkännande av förslag till drift- och underhållsinstruktioner samt dokumentation. Egenkontroll. Provdrift och/eller igångkörning av anläggning Injustering och provning Driftsättning av anläggning Samordnad slutprovning - funktionskontroll Korrigering av fel Information av driftpersonal Slutbesiktningar Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser Exempel - Strukturplan för installationer i fläktrum Installationsdelar för installationer Listan på aktiviteter nedan är tänkt att vara en checklista på vilka aktiviteter som beroende på mängden timmar kan vara lämpliga att ta med i tidplanen för underentreprenader/installationer. VS - Värme och Sanitet Utvändiga avlopp Utvändig vattenservis Avlopp under bottenplatta Avlopp i bjälklag Vatten- och värmeledningar Trycklyftsledningar Sprinkler Montering radiatorer Montering porslin Montering armaturer Montering apparater Provtryckning Isolering Fläktrum Apparatrum Kyla Provisorisk värme på Permanent värme på Märkning Övrigt, se samordnad tidplan Luftbehandling Kanaler primär Kanaler sekundär Isolering Inblåsningslådor Montering don Intransport av aggregat Fläktrum mont. aggregat Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 10

Med vilka resurser? Flik 8 Planering och styrning av resurser Fläktrum mont. trummor Fläktrum isolering Styr- och Regler Apparatskåp Undercentraler Montering komponenter Elinstallation Luftmängdsmätning Intrimning Märkning Övrigt, se samordnad tidplan ovan. El Kablar i mark Utvändig belysning Motorvärmaruttag Tomrör i betongvalv och väggar Tomrör i lättväggar Tomrör i undertak Montering kabelstegar Montering elschakt Mont fönsterbänkskanaler Tråddragning för kraft tele Tråddragning för belysning Kabeldragning kraft tele Kabeldragning belysning Montering ställverk Montering i fläktrum Montering centraler Montering apparatskåp Montering teleutrustning Montering armaturer Montering brandlarm Övrigt, se samordnad tidplan Anläggarintyg Materialstyrning Det är inte ovanligt att installatörer och underentreprenörer sänder sitt material till arbetsplatsen långt innan de själva finns på platsen. Detta vållar problem på flera sätt - lagringsutrymme, mottagningskontroll mm. Hur blir kvaliteten på ventilationstrummor som ligger ute i det fria i flera veckor? Det är viktigt, särskilt vid trånga arbetsplatser, att installatörer och underentreprenörer åläggs att styra sina materialleveranser så att de följer byggets takt. Detta skärper samtidigt kraven på deras planering vilket är positivt. 8. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har ett arbetskraftsdiagram Vi har en maskinplan Vi har aktiviteter i planerna som accepteras av UE/installatörer Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 11

Med vilka resurser? Flik 9 Planering och styrning av kostnader Placeringsritning 7.12 A rbetsområdet som ställs till entreprenörens disposition visas under AFC.12 i de Administrativa Bestämmelserna för projektet. Arbetsområde är det område som står till entreprenörens disposition för entreprenadens utförande, enligt AB 94. Beställarens krav på entreprenörens redovisning hur området utnyttjas redovisas under AFH.11 Placeringsritning av entreprenören. Kanske beställaren vill utnyttja någon del. Kontrollera vad beställaren kräver/lovar beträffande: Sidoentreprenörer AFC.13 eller AFD.13. Bodar, kontor, verkstad etc. för sidoentreprenör, AFC.211, AFH.241, AFC.251. Tillfälliga vägar och planer, AFH.3 och AFH.31. Tillfällig inhägnad AFH.56. Ställningar AFH.61. Transport- och lyftanordningar, AFH.7, AFH.71. Skyltställning och orienteringstavla AFH.91. Skyddsåtgärder, AFJ.4. Uppvärmning och uttorkning AFJ.51. Krav på skydd av arbete och egendom AFH.5. Omflyttningar och onödiga gångtider kan undvikas genom en genomtänkt placeringsritning. Ibland kan det vara lämpligt att upprätta en placeringsritning för varje byggskede då det krävs olika Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Med vilka resurser? Flik 9 Planering och styrning av kostnader upplag för olika material i de olika skedena. Vissa myndigheter kan vara till hjälp: Polisen ger tillstånd att använda allmän plats. Räddningstjänsten kan hjälpa till med att se över hur utrymningsvägar etc. kan utformas på bästa sätt. Miljö En ren och prydlig arbetsplats är ofta också en säker och bra arbetsplats. Planera hur källsortering och renhållning skall ske. Hur många fraktioner skall källsorteras? Hur många behållare behöver plats? Skall vi ha en komprimator för avfallet, flerfacksbehållare etc? Hur skall avfallet transporteras från arbetsställena till uppsamlingsbehållarna? Detta tar enligt mätningar mycket tid. Personallokaler Personalbodar och kontor bör placeras för minimala gångavstånd. Kontrollera i AF-delen krav på bodar för sidoentreprenörer och kontor för beställaren Erfarenheter visar att en gemensam matsal för alla medför trivsel och ger möjlighet till effektiva informationsmöten. Kontor bör om möjligt placeras med uppsikt över arbetsplatsens infart. Materialupplag och förråd Försök att få materialen levererade så nära inbyggnadsställena som möjligt. Omflyttningar skall undvikas då de kräver tid, resurser och medför skador och svinn på material. Tunga material bör kunna nås av kran. Även förråden placeras så nära arbetsstället som möjligt. Verkstäder Lokaler för bearbetning kan krävas för egna arbeten eller entreprenörernas. Leveranser Transporter av material till och från arbetsplatsen måste fungera smidigt. Sträva efter rundkörning på arbetsområdet så att bilarna inte behöver backa och vända. Kranar När kranar används ritas de in med sina räckvidder. Skriv in spetslasten dvs. hur mycket kranen lyfter vid full utliggning. För kran med stor arbetsbelastning bör ett kranschema upprättas. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Med vilka resurser? Flik 9 Planering och styrning av kostnader Ställningar Vilken typ av ställning skall användas - Fast ställning, tornställningar, hängställning, klätterställning eller arbetsplattformar? Krävs det återfyllning mot byggnaden före ställningsbyggandet? Försörjning El - VA Upprätta en total elplanering för området. På så sätt undviks onödiga flyttningar av centraler, sönderkörda kablar, tillfälliga kabeldragningar som vållar oreda, irritation och olyckor. Maskinuthyrare brukar kunna hjälpa till att upprätta en elplanering. Krav på vattenpost för rengöring av betongfickor? Förhindra att vattenledningarna fryser. Rita in tillfällig elcentral, VA-servis och tryckluftanläggning på placeringsritningen. Etablering av arbetsplats En effektiv och prydlig etablering är företagets ansikte utåt! Vid etablering: Montera upp företagsskyltar (före byggstart) Kontrollera beställarens krav i AF-delen Upprätta en placeringsritning/apd-plan. Beräkna personalbehovet (yrkesarbetare, tjänstemän, UE, kontrollanter etc.) för hela byggtiden, så att du i god tid kan boka/avboka bodar, kontor, WC, förråd etc. Välj plats så nära anslutningspunkt för el och vatten som möjligt. Placera bodar o.d. så att de ej stör de egna arbetena (mark- och ledningsarbeten) Etablera så nära byggnadsområdet som möjligt (gånghastighet 65 meter/min) Planera så att ometablering undviks. Vinteretablera redan från byggstart. Använd företagets bodar och utrustning om möjligt. Arbetsmiljökrav En trivsam arbetsplats ger ökade arbetsprestationer. Etablera så att ni slipper buller och avgaser i största möjliga mån. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Med vilka resurser? Flik 9 Planering och styrning av kostnader Vid etablering i befintlig byggnad beakta de fackliga kraven, t.ex. får omklädning och matplats ej vara i samma utrymme. Kvinnlig personal kan kräva separata bodar. Arbetarskyddsstyrelsens anvisning nr 32 om minimistandard för bodar. Undersök möjligheterna till snabb sjukvård; vägar, avstånd, etc. Källsortering På ett Excel-blad med kommunens taxor för deponi kan det mest lönsamma antalet fraktioner beräknas. Vid mindre mängder kan flerfacksbehållare beställas - i vissa städer. Några tips: Flerfacksbehållare Balpress som komprimerare avfallet t ex brännbart Lyft för fodervagnar dvs en mindre hiss som tömmer. Sopkärl på hjul som ställs vid arbetsstället Mindre plastkomprimator som buntar ihop folien. Säckar på ställning för Frigolit. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Med vilka resurser? Flik 9 Planering och styrning av kostnader Checklista för placeringsritning Moment Handläggare Klart den Byggnadslov... Skyltar; marknadsföring, information... Inhägnad och grindar, omfattning... Skyddade områden och objekt, naturmark, träd... Avstängningar, slirstockar... Skyddstak vid gångvägar... Kranar och hissar... Armeringsstation... Betongfickor... Uttag för El, VA och tryckluft... Upplagsplatser för specificerat material... Reserverade platser, kommande leveranser... Lossningsplatser; Kran/traktor... Avfallsbehållare... Snöupplag... Spolplats... Infarter... Transportvägar... Gångvägar... P-platser; egna/gäster... Brand- och sjuktransporter... Kontor... Kontor, kontrollant, UE etc... Manskapsbodar; Egna och UE... Förråd, egna... Förråd, UE... Verkstäder, UE... Vinteretablering..................... Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Gångtider Med vilka resurser? Flik 9 Planering och styrning av kostnader Exempel En placering av arbetsbodarna 200 från arbetsstället innebär en gångtid (plan mark) på 3,1 minuter (65 meter/minuter eller 4 km/timme). Varje person går denna sträcka 4 ggr tur och retur, dvs. 8 ggr varje dag. Per person och dag = 3,1*8 = ca 25 minuter Med en arbetsstyrka om 25 personer innebär detta 25 * 25 minuter = 10,4 timmar per dag för promenader! På en månad blir det 20 dagar * 10,4 timmar * 300 kr/timme = 62.000 kr. Om vi kan halvera gångtiden genom en omflyttning sparar vi på sex månader: 50% * 62.000 kr * 6 = 187.000 kr. Vad kostar en flyttning av arbetsbodarna? 2. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har placeringsritning(ar) Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering Kvalitetsplanering 8.1 - Planering av kvalité, miljö och arbetsmiljö Mål: Att identifiera kvalitémiljö-, och arbetsmiljökraven för projektet och bestämma hur de skall uppfyllas. Indata: Angivna mål, policy ritningar, beskrivning och standarder. Utdata: Plan för kvalitets- Ledning, kvalitetsoch kontrollplaner. Bakgrund I PMBOK finns inget kapitel om miljö eller arbetsmiljö. I AF AMA 98 finns kvalitetskraven under AFC.35 och miljökraven under AFC.34. Kraven på samordning av arbetarskydd finns på AFC.364. Vi har valt att utförligt beskriva rutiner för kvalitetsplanering. På samma sätt kan ske för miljö och arbetsmiljö. 1. Kvalitetsfelskostnader På ett antal bygg- och anläggningsprojekt har Chalmers mätt kostnaderna för att åtgärda de fel som uppstått på grund av missar av projektörer, beställare och entreprenörer. Kostnaderna har ställts i relation till projektens produktionskostnader. Som framgår av figuren nedan är de i snitt 5,6%. På projekt där satsningar har gjorts på förebyggande arbeten och kontroller har mätningar visat på 0,6% för motsvarande kostnader att åtgärda felen. Läggs därtill kostnaderna för de förebyggande arbetena blir summan 3,6% vilket visar att kvalitet lönar sig. Felkostnader består av bristkostnader, arbete som måste göras om, justering av arbete som ej gjorts rätt från början, väntetider, kreditering av priset som kompensation, arbete med reklamation, missade uppdrag. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering Förebyggande kostnader utgörs av tid för planering, information, utbildning och förbättringsarbete. Kontrollkostnader består av granskning av underlag, dubbelkontroll, stickprover, korrekturläsning och avstämningar. Mätningarna visade att de vanligaste felen beror dels på projekteringen där orsakerna är brister i samordning som resulterar i motstridiga handlingar och dels på ledningsfel med planeringsmissar som en framträdande orsak. 2. Identifiera kvalitetskraven för projektet I AF-delen finns kraven vid utförandeentreprenader under: -AFC.21 Kvalitetsangivelser Krav på standard och utförande. -AFC.321 Kvalitetsansvarig enl. PBL -AFC.3512 Kvalitetsansvariga, Beställarens och entreprenörens -AFC.352 Kvalitetsplan. Beställarens och entreprenörens Motsvarande för totalentreprenader börjar på AFD. 3. Entreprenörens kvalitetsplan De aktiviteter som beställaren vill att entreprenören redovisar i sin kvalitetsplan finns i de Administrativa Bestämmelserna under AFC.3522. Projektörerna bör redovisa de kvalitetskritiska moment de upptäckt. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering Vid arbetsberedningen bestämmer vi i detalj hur vi löser kraven vid tillverkningen och förtecknar vilka moment som vi skall egenkontrollera. Kvalitetsplanen bör visa hur de kvalitetskritiska problemen på projektet skall lösas. Rätt kvalitet I entreprenörens kvalitetsplan bör redovisas: Platsorganisation se organisationsplan. Kontraktsgenomgång Rutiner för kontakter med myndigheter, beställare, arbetstagare etc. Rutiner för dokumenthantering dvs. ritningar, revideringar, protokoll etc. Rutin för mottagningskontroll av leveranser. Eventuell rutin för krav på tillverkningskontroll hos leverantörer. Rutiner för samordning av underentreprenörers kvalitetssystem. Kontrollplaner Arbetsberedningar Rutin för kvalitetsrevision Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering 4. Kontrollplan Miniminivån för kontrollomfattningen bestäms av lagar och förordningar. Därutöver kan aktörerna: Byggherre, beställare, nyttjare ha krav för att säkra projektets goda egenskaper och livslängd. Vi finner dem i ritningar och beskrivningar och åberopade standarder. Glöm inte att intervjua konstruktören om vilka kvalitetskritiska moment han/hon har observerat i sitt projekteringsarbete. Vad skall kontrolleras och arbetsberedas? Kvalitetskritiska aktiviteter och områden identifieras i kvalitetsplanen. Utifrån dessa väljs de aktiviteter som skall arbetsberedas. Vid arbetsberedningen bestäms tillsammans med dem som skall utföra arbetet i detalj hur arbetet skall utföras och hur kraven på slutresultatet kall uppfyllas. Efter det vet vi de svåra momenten som bör kontrolleras, vad egenkontrollen skall omfatta och hur den skall utföras. Först när vi vet i detalj hur vi skall utföra arbetena kan vi avgöra vad som bör kontrolleras. Se figuren nedan: Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering Riskanalys En utgångspunkt för all kontrollverksamhet i bygg- och anläggningsverksamhet bör vara att göra en riskanalys. Riskanalysen kan omfatta risker ur kvalitets-, miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Utgångspunkt kan vara krav från: Beställaren samt myndighets-/samhällskrav enligt PBL Aktörernas egna kvalitetsarbete Projektörernas indikationer Riskanalys Erfarenhetsmässigt Med ledning av ovanstående väljs de kontrollpunkter som anses mest angelägna för projektet. Det kan röra: Material, utförande, komponenter, produkter eller omfattning. Blankettrutin Nedan visas en kontrollplan för ett projekt. De kvalitetskritiska momenten är förtecknade. Hur arbetena skall genomföras för att klara kraven löses vid arbetsberedningen. I samband härvid kan checklistor för egenkontroll upprättas då vi vet hur vi skall göra. Inte förr. En blankett för egenkontroll som utvecklats av FOU Väst visas sist. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Egenkontroll på bygget Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering 5. Arbetsberedning I tid- och resursplaneringen fastlägger vi när aktiviteter skall utföras och med vilka resurser. Vid arbetsberedningen bestämmer vi, tillsammans med de som skall utföra jobbet, i detalj hur arbetet skall utföras utgående från bl. a de kvalitetskrav som ställs på resultatet. För vissa aktiviteter har vi bestämt att göra arbetsberedningar. Det gäller aktiviteter där vi vill försäkra oss om att resultatet blir det avsedda och att tiden och budgeten håller. Det gäller aktiviteter som: Är kritiska. Bör kvalitetssäkras Brukar ha stor inkörning/upparbetning Har stor volym eller tar långa tid. Har nya material, metoder och dylikt. Har riskabla moment. Arbetsberedningar medför att vi kan: Säkra kvalitets- och miljökraven Hitta "bästa metod Förkorta inkörningsförloppet Få underlag för driftplanering, materialavrop, arbetsinstruktioner, erfarenhetsåterföring m m. Förebygga störningar Ta vara på medarbetarnas erfarenheter från andra projekt. De som skall göra jobbet skall vara med! Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering Bered fem M: Ange under respektive M i detalj hur arbetet skall utföras. Använd bifogad blankett. Då vi vet kraven på aktivitetens slutresultatet produktionsresultatet - kan vi diskutera hur vi når dit. Vi måste vara överens i detalj annars kommer inte rätt material, utrustning o.s.v. att vara på plats när vi börjar! När vi är överens om första M-et, metoden, går det fort att lista upp vilka material och maskiner som krävs. Metod Bestäm metod Personal från arbetslaget bör deltaga i - i minsta detalj! beredningen. Tag del av byggarbetarnas erfarenheter från Liknande projekt. Svårigheter? Krävs ny metod? Idékläckning/brainstorming! Material Vilka material krävs? Kontrollera inköp och leveransplan så att rätt material är beställt och att fästmaterial etc finns på plats. Se till att det levereras på lämpligt sätt till inbyggnadsstället. Förpackningssätt? Maskiner Människor Skall namnges! Miljö Utrustning Vilka maskiner är lämpliga? Kontrollera att maskiner och utrustning finns på plats och att de fungerar. Finns el och belysning? Vilka personer skall göra jobbet? Lämplig arbetsstyrka för att få kontinuitet? Miljökrav i bygghandlingarna? Krav på bra arbetsmiljö? Säkerhetskrav? Hur hantera restprodukter och emballage? Väderlek - krav? Täckning? Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering Övningsexempel: Renovering av 100 badrum. Arbetsberedning: Läggning av golvmassa i fall mot golvbrunn. Startläge: Inredning är riven och uttransporterad Kakel på väggar riven och uttransporterad Golvbeläggning riven och uttransporterad Hål för rör är borrade i golv. Rör dragna och golvbrunn monterad. Två cm glipa mellan hålen och rören. Arbete att bereda: Läggning av golvmassa i fall mot golvbrunn. Bifogat finns blankett att användas. Slutläge: Gjuten och avdragen golvmassa. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

Gör rätt från början! Kvalitetsplanering Flik 10 Underlag för kontrollplaner Som framgår av schemat på sidan 4 är ritningar och arbetsberedningar underlag för upprättandet av kontrollplanerna. Har man inte tänkt igenom i detalj hur arbetet skall genomföras för att säkra kvalitetskraven Hur vet man då vad som skall kontrolleras? För att säkra kvalitetskraven Gör arbetsberedningar. Vissa byggföretag samlar gamla beredningar i en bank till glädje för mindre vana arbetsledare med flera! Blankett för kvalitetsrapport I ett SBUF-projekt har bra blanketter för egenkontroll tagits fram som kan rekvireras från SBUF genom rapport 95:58. 6. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har identifierat kvalitetskraven på projektet. Vi har upprättat en kvalitets- och kontrollplan för projektet. Vi har planerat vilka arbetsberedningar som skall göras. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 10

ARBETSBEREDNING Gör rätt från början! Flik 10 Kvalitetsplanering Arbetsplats: Datum: Arbetsmetod: Mängd: Arbetstim, beräknade: Dito nedlagda: Moment: 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Material: Mängd Avropsdat Anmärkning Maskiner/Utrustning: Från: Människor & Miljö Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 11

Vem skall göra vad? Flik 11 Organisationsplanering Planering av projektets organisation 9.1 Mål: Att identifiera arbetsuppgifter, roller och ansvar. Indata: Tid- och resursplaner, målbeskrivning och kodplan. Utdata: Organisationsplan med roller och ansvarsfördelning. 1. Organisation och ledarskap Organisation vad är det? "Ett redskap för att samordna ett antal människors ansträngningar att nå ett mål". "En samling individer med olika behov, förväntningar och krav med ett gemensamt mål" Ledarskap vad är det? Ledarskap är att framgångsrikt uppnå tydliga och accepterade mål tillsammans. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Vem skall göra vad? Flik 11 Organisationsplanering 2. Den goda arbetsplatsen Korta byggtider ställer stora krav på en väl fungerande organisation. För att trivas och kunna prestera ett bra arbetsresultat krävs att medarbetarna är informerade dvs vet vad som är på gång att de kan påverka sin egen arbetssituation. Undersökningar (Korta byggtider ) visar att hur informationen och planeringen har genomförts är viktigare för arbetsmiljö och hälsa än hur kort byggtid man har haft till förfogande. Arbetsledaren och plats-/produktionschefen skall samordna de olika yrkesgruppernas aktiviteter genom information och återföra hur var och en ligger till. De skall göra alla delaktiga och ansvariga för planeringen av vad som skall ske. Skall det vara en på arbetsplatsen som bestämmer och håller övriga i strama tyglar? Eller skall det vara så att alla på arbetsplatsen samarbetar för en gemensam målsättning i en organisation med olika roller och ansvar? Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Vem skall göra vad? Flik 11 Organisationsplanering I rapporten Idéer för bättre samverkan på bygget från Nova G-projektet rekommenderas att en planeringsgrupp med arbets- och platschef, arbetsledare, lagbas och/eller ledande montör bildas med huvuduppgift att välja metoder och resurser. Vidare rekommenderas en tillfällig förstärkning av denna under planeringsskedet. 3. Krav på organisationen Vid utformningen av projektorganisationen skall t ex de kvalitetsoch miljöansvariga som omnämnts i kvalitetsplanen anges. Vidare finns ett antal aspekter och krav som projektledaren måste ta hänsyn till. Projektets mål Entreprenadform, se AFB.12 Ersättningsform se AFB.13 Projektets storlek, komplexitet, etc. Beställarens krav enligt AF-delen. Myndigheter Projektörer Personalkategorier på arbetsplatsen: Arbetsledning Yrkesarbetare Underentreprenörer Sidoentreprenörer Installationssamordning. 4. Exempel på organisationsplan och befattningsbeskrivning Bilden visar det klassiska sättet att visa organisationsplaner Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Vem skall göra vad? Flik 11 Organisationsplanering tillsammans med befattningsbeskrivningar. Respektive befattning är kan som här markeras med färg. På mindre projekt måste befattningar ofta delas mellan flera projekt. T ex kan det aktuella projektet ha 25% av planerarens tid. Befattning: Planering Ansvarar för all produktionsplanering och produktionsuppföljning samt medverkar vid upprättande av planeringsprogram enligt AFD.41. Medverkar tillsammans med ekonomi- och produktionsfunktionen i en ledningsgrupp under projektchefen. Upprättar huvudtidplan och rullande tid- och resursplaner. Härmed avses placeringsritning enligt AFH.11, maskinplan, inköps- och leveransplan, arbetskraftsdiagram etc. Upprättar installationsplan i samarbete med arbetsledning och installationssamordnare. Leder den rullande 3 4 månadersplaneringen. (Nivå 3) Ansvarar för den rullande 3-veckorsplaneringen på byggmöten med produktions- och installationspersonal varannan vecka Medverkar vid utvärdering och val mellan olika bygg- och arbetsmetoder. Ger synpunkter på lönetekniskt underlag. 5. Ansvar och befogenheter På många bygg- och anläggningsarbetsplatser strävar man efter att så långt som möjligt delegera arbetsuppgifter. Medarbetarna skall fatta självständiga beslut. Det kan medarbetare göra som har fått befogenheter och ansvar. T ex om kostnader och gällande tider: Uppgift och mål Ansvara för att takarbetena för hus A blir klara i tid enligt tidplan och till budgeterad kostnad. Befogenheter Avropa material och maskiner, beordra underentreprenörer och genomföra egenkontroll. Resurser Personal och maskiner enligt arbetsberedning Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Vem skall göra vad? Flik 11 Organisationsplanering Rapportering Till plats/produktionschef när arbetet är klart. Ansvaret skall uttryckas i planen. Ansvarskort I ansvarskortet nedan har arbetsuppgifter och ansvar för inköpsarbetet fördelats vid ett stort projekt. I rutorna till vänster skall tidsdata fyllas i. 6. Utveckla teamet En viktig faktor är att ta hänsyn till när organisationen på en arbetsplats sätts samman är att tänka på team - och grupputveckling. Varje grupp som sätts samman genomgår några olika faser enligt följande bild: Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Vem skall göra vad? Flik 11 Organisationsplanering Arbetsgruppen fungerar effektivast när den närmar sig mognadsstadiet. Varje gång som en gruppens sammansättning ändras måste gruppen börja om i initialfasen. Men finns vana och förståelse hos gruppmedlemmarna går grupprocessen snabbare. Ett sätt att snabba på processen är att ha rutiner för att introducera nya medarbetare. Vid nya grupper och nya projekt kan olika typer av teambuilding -aktiviteter genomföras. Ett sätt är att göra gemensamma utflykter eller att träffas och laga mat tillsammans. 7. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har identifierat kraven på vår organisation. Vi har en organisationsplan med ansvar och befogenheter. Vi planerar för en god lagande på arbetsplatsen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Vem/hur/när skall vi informera? Flik 12 Kommunikationsplanering Planering av projektets kommunikation 10.1 Mål: Säkerställa att alla som är berörda av projektet hela tiden får relevant information. Indata: Krav på planeringsinformation Utdata: Plan för möten, protokoll, distribution av planer etc. 1. Kommunikation Datoriserade informationssystem för databashantering m m utvecklas snabbt och blir till en stor hjälp vid erfarenhetsåterföringen och för att ta tillvara den kunskap som lätt försvinner om den ej dokumenteras. Kommunikationsplanering är att bestämma informationsbehovet hos projektets intressenter. Vem behöver vilken information, när behöver de den och hur skall de få den. Det har nämnts i organisationskapitlet om undersökningen Korta byggtider att det är viktigare för arbetsmiljö och hälsa hur informationen och planeringen har genomförts än hur kort byggtid man har haft till förfogande. På många projekt upplevs ritningshanteringen som det mest påtagliga kommunikationsrutinen. Viktigast: Hur hantera reviderade ritningar så att personalen alltid har rätt ritning? 2. Projektets intressenter Det finns intressenter som beroende på projektets karaktär (bostad, kontor, industri etc) entreprenad- och ersättningsform, placering osv har intresse att vara informerade av byggprojektets framdrift. Stora belopp är i rörelse, många lekmän är inblandade och informationen är komplex. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Vem/hur/när skall vi informera? Flik 12 Kommunikationsplanering Brukarna: De är verksamhetsidkare, nyttjare, patienter, kunder, företräder verksamheten och önskar information som gör det möjligt att bedöma att byggnadsverket fungerar på önskat sätt och att kostnaderna blir rimliga. Byggherrar, beställare och förvaltare De har ansvar för att byggnader och anläggningar blir av, drivs och underhålls. De vill ha information om produktens funktion och bygg- och förvaltningskostnaderna. Förvaltarnas erfarenheter och synpunkter väger i dag allt tyngre i projekterings och byggskedet då de ökande förvaltningskostnaderna ställs mot låga byggkostnader. Projektörer De utformar bygg- och anläggningar och tekniska system och är inriktade på att finna redovisningsformer som tillgodoser såväl beställarens och myndigheternas som byggarnas krav på tydlighet och noggrannhet. Byggare, entreprenörer och installatörer De ansvarar för produktionen av byggnader och anläggningar och önskar att informationen om projektet kopplas till de aktiviteter som berör själva produktframställningen. Myndigheter, kreditgivare och olika organisationer De påverkar byggandet och dess förberedelser och ser därvid på projektet på olika sätt beroende på de intressen de företräder. 3. Krav på kommunikation Det blir allt vanligare att beställaren ställer krav på entreprenörens kommunikation och datorsystem. Krav finns i AF-delen bl a under: AFC.15 AFH.43 YCD YSK.3 YSD YSK.61 YCJ Information Telefon, telefax, datakommunikation, radio etc. Relationshandlingar för anläggningar Relationshandlingar för hus Driftsättning av hus Underlag för driftinstruktioner för hus Underlag för driftinstruktioner för anläggning Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Vem/hur/när skall vi informera? Flik 12 Kommunikationsplanering 4. Medel för kommunikation Kommunikationsmedlen bör gås igenom vid byggstart, väljas och distributionslistor delges alla medverkande så att de får ge synpunkter på deltagare mm hos respektive företag. Kontaktlistor med namn, företag, funktion, adress, telefon och mail. Distributionslistor för ritningar, protokoll etc: Matris med antal ex som företagen skall ha av respektive protokoll, ritning, dokument etc. Möten, se nedan. Systematiseras vid byggstart. Datorsystem, databaser, kommunikationsradio, internet 5. Möten Byggsamråd Möte hos Byggnadsnämnden med syfte att bl a säkra kvaliteten. Startmöte Före byggstart samlas samtliga medarbetare som skall medverka i produktionen. Även byggherre/beställare, byggledare, projektörer som får redovisa sina krav/förväntningar på slutprodukten. Under startmötet diskuteras produktionsmetoder, kritiska punkter, arbetsorganisation, och arbetsmiljö m m. Mötet kan resultera i ett antal åtgärdspunkter samt en handlingsplan som påverkar hur bygget skall drivas. Startmöten med nya entreprenörer Nya entreprenörer måste informeras om samma saker som skett i startmötet ovan för att kunna bli effektiva och trivas. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Vem/hur/när skall vi informera? Flik 12 Kommunikationsplanering Morgonmöten Morgonmöten med arbetsledningen då idéer för oklarheter bearbetas, arbetsuppgifter fördelas. Ansvarsfördelningen kan behöva ändras under byggets gång. Upplevs positivt i byggstartskedet. Byggmöten Byggmöten kan avser möten med projektets olika intressenter som är kallade vilket beror på vilka punkter som är aktuella. 6. Samordning De medverkande i projektet måste samordnas och arbeta med samma tidplan som styrmedel. Alla som medverkar i projektet skall vara informerade om målen för projektet för att kunna dra åt samma håll. Tidplanen är därför ett viktigt medel som projektets deltagare kommunicerar med. Då det finns ett antal sido- eller underentreprenörer på byggarbetsplatsen finns det anledning att avdela en person på hel eller deltid att vara samordnare. Samordningsrutinerna beskrivs närmare under: Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Vem/hur/när skall vi informera? Flik 12 Kommunikationsplanering Installationssamordning: Installationer under 7.1 resursplanering. Samordning av individer: Rullande planering under 6.5 tidstyrning. Kvalitetssäkring: Arbetsberedning under 8.1 kvalitetsplanering 7. Information i stormatsal Erfarenheter i Nova G-projektet visar att det finns många positiva effekter i att ha en gemensam stormatsal. Flera bodar sätts samman till en gemensam matsal som ger en naturlig samlingspunkt med bra möjligheter till information. Dessutom motverkar den anonymitet, ökar förståelsen för varandras arbete och ger gemensamma tider. Under rasterna uppstår information och diskussion och därmed spontan samverkan. Tankar och synpunkter utväxlas. Alla får tillgång till samma information alltså ytterligare ett medel för samverkan. 8. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi vet beställarens krav på kommunikationen. Vi har upprättat en kommunikationsplan för projektet. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Riskplanering 11.1 Mål: Hur skall vi hantera risker? Flik 13 Riskplanering Att identifiera och planera riskhanteringsaktiviteterna Indata: Uppsatta mål och policys Utdata: Plan för riskhantering. Genom att analysera möjliga risker kan vi undvika de värsta. 1. Identifiera möjliga risker En riskanalys bör genomföras tidigt i projektet. Det första steget är att identifiera möjliga risker. Detta ger ofta mycket tankeväckande resultat och förbereder projektet på vad som kan hända. Erfarenheter visar att många av dessa saker verkligen inträffar under projekttiden. Med detta i åtanke skall arbetet fortsätta om vad som kan göras om identifierade problem uppstår. Möjliga motåtgärder kan då identifieras i förväg. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Hur skall vi hantera risker? Flik 13 Riskplanering Problem som inte får komma upp till ytan och ventileras får ej en chans att lösas i förväg. De har en benägenhet att växa och bli till allvarliga risker i stället. En grupp individer med olika bakgrund kan ha skilda uppfattningar om vad som är väsentligt. Om de gör en riskanalys av projektet kan en allsidig belysning fås av problemen. Det är i början de stora möjligheterna finns att påverka och bedöma riskerna. Diskussionspunkter: Är bygghandlingarna entydiga eller luddiga? Tveksamma tekniska lösningar Kan beställaren ha förväntningar som ej framgår av handlingarna? Markförhållanden Exceptionella väder- eller årstidsförhållanden Oprövade material Stölder, vandalisering, brand Glömda kostnadsposter Leverantörer och underentreprenörer med låga priser 2. Riskanalys med tre variabler En enkel modell för riskanalys som redovisas nedan har endast tre variabler: Identifierad risk = den risk eller det problem som kan uppstå. Konsekvens/det som inträffar om risken uppstår. Handlingsplan/åtgärd för att motverka risken och förhindra att den uppstår. Exempel på del av riskanalys för ett projekt. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Hur skall vi hantera risker? Flik 13 Riskplanering Identifierad risk Konsekvens Handlingsplan Stora materialleveranser kommer ej in på byggarbetsplatsen pga. trafik. Störningar i produktionen, omdisponering av arbetskraft. Förseningar. Leveranser på natten. Mindre bilar. Fel i utsättning av grundkonstruktioner. Fel i stommontering Kontroll av ritningar. Översyn av kontrollpunkter betr. utsättning i kvalitets-planen. Vatten i grundkonstruktioner pga. regn eller grundvatten. Anbud från underentrepre-nör högre än förväntat. Skador på konstruktioner, förseningar i kristiskt skede. Budgeten överskrids. Pumpar i reserv. Geoteknisk undersökning kontrolleras. Se över kravspecifikationen. Ställ alternativ. Eget arbete? 3. Gör riskanalysen till en god vana! Fördelen med att göra enkla riskanalyser är att alla kommer in i rutinen. Det går snabbt med modellen ovan. ibland kan det räcka med tio minuter för att de stora farorna kan identifieras. Tänk på att inte ta upp för många risker vid dessa tillfällen. Koncentrera på de värsta och blanda inte stort med smått. Rangordna riskerna i ordningen Störst-Först. Det ger mera eftertryck. Kanske skall Du använda tekniken MindMap när Du analyserar och rangordar problemen Mögelskador har uppstått på flera projekt. Vilka risker? Sopa inte problemen under mattan! Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Hur skall vi hantera risker? Flik 13 Riskplanering 4. Bedömning av risk för arbetsskada Med stöd av SBUF har ett system utarbetats för riskanalys av arbetsskador. I arbetet har systematiskt värden på sannolikheter och konsekvenser för att olika saker skall inträffa samlats in för olika byggnadsarbeten. Olycksfallsstatistiken i branschen under två år har använts för att få antalet skador och olyckor. Ett 70-tal arbeten har analyserats på detta sätt och med en sådan riskanalys som utgångsmaterial kan de aktuella aktiviteterna på projektet gås igenom och riskanalyseras så att olämpliga metoder, material, hjälpmedel etc kan undvikas eller riskerna elimineras. Systemet är naturligtvis även tillämpbart på riskanalyser för hela projektet enligt ovan. Riskanalys av armering bjälklag och ställningsarbeten. Bedömning av risken sker genom att ett värde sätts på sannolikheten att arbetsskadan händer på vårt projekt. Konsekvensen bedöms i nästa tabell och risken är således värdena vi fått fram multiplicerade med varandra. Jämför vi det erhållna värdet med de som redan finns kan vi bedöma vilka risker som är angelägna att åtgärda. Som fotnot i bifogade analyser finns följande tabeller: Risken definieras som S * K där: S = Bedömning av sannolikheten S = 0,1 Mycket osannolik (<1 ggr/10 år) S = 1 Osannolik (1 ggr/10 år) S = 3 Låg sannolikhet (1 ggr/3 år) S = 10 Relativt sannolik (1 ggr/år) S = 30 Sannolik (1 ggr/mån) K = Bedömning av konsekvenser K = 0,5 Bagatell K = 1 Mycket liten (1-2 dagar sjukskrivning) K = 5 Liten (3-7 dagar sjukskrivning) K = 15 Kännbar (8-29 - ) K = 70 Allvarlig (30-299 - - ) K = 500 Mycket allvarlig (> 300 - -) Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Hur skall vi hantera risker? Flik 13 Riskplanering Projekt: Aktivitet: Armering av bjälklag Risk= Arbetsmoment och Problem S K S*K Åtgärder Olämplig ställning vid najning 10 20 200 Najomat och armering => Överbelastning Förtillverkning av armering Kranarbete armering, klämskador 30 5 150 Utbildning i vid lyft krandirigering/ stroppning. Arbete med klipp & bockning. 3 15 45 Lämpliga Klämskador skyddskåpor. Nedfall material/krossning 10 15 150 Hjälm obligatoriskt Fallskador 10 15 150 Underlaget kontrolleras beträffande nivåskillnad, snårig armering etc Oordning på arbetsplats, 10 15 150 Regelbunden = Vricknings-/fallskador vid städning bärning av material Kontroll av gångar och landgångar Bedömning av sannolikhet Bedömning av konsekvens Sannolikhet = S S = 0,1 Mycket osannolik (<1 ggr/10 år) K=0,5 Bagatell Konsekvens = K S = 1 Osannolik (1 ggr/10 år) K=1 Mkt. liten (1-2 dgr sjukskrivn) Risk = S * K S = 3 Låg sannolikhet (1 ggr/3 år) K=5 Liten (3-7 dgr sjukskrivning) S = 10 Relativt sannolik (1 ggr/år) K=15 Kännbar (8-29 - - ) S = 30 Sannolik (1 ggr/mån) K=70 Allvarlig (30-299 - - ) K=500 M. allvarlig (>300 - -) Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Hur skall vi hantera risker? Flik 13 Riskplanering Projekt: Aktivitet: Ställningar Risk= Arbetsmoment och Problem S K S*K Åtgärder Fall från ställning eller ställning Kontinuerlig kontroll av, ställningsras 3 70 210 skyddsrond. Skyddsräcken. Överbelastning, sträckning 10 20 200 Hjälpmedel Nedfallande material från Fotlister enligt regler. ställning 10 15 150 Håll ställningsplan rent. Nedfallande material/krossning 10 15 150 Hjälm obligatoriskt. Brand 3 70 210 Följa regler för Heta arbeten. Brandredskap och vatten tillgängligt. Bedömning av sannolikhet Bedömning av konsekvens Sannolikhet = S S = 0,1 Mycket osannolik (<1 ggr/10 år) K=0,5 Bagatell Konsekvens = K S = 1 Osannolik (1 ggr/10 år) K=1 Mkt. liten (1-2 dgr sjukskrivn) Risk = S * K S = 3 Låg sannolikhet (1 ggr/3 år) K=5 Liten (3-7 dgr sjukskrivning) S = 10 Relativt sannolik (1 ggr/år) K=15 Kännbar (8-29 - - ) S = 30 Sannolik (1 ggr/mån) K=70 Allvarlig (30-299 - - ) K=500 M. allvarlig (>300 - -) Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling Planering av upphandling 12.1 Mål: Att bestämma vad som skal upphandlas och när Indata: Tid- och resursplaner, ritningar och beskrivningar Utdata: Inköps- och leveransplaner 1. Tillskottskostnader Inköp av material och underentreprenader omfattar 70-80 % av kostnaderna för ett byggprojekt. Från det att en byggvara lämnar fabriken tillkommer kostnader som är beroende av hur inköparen handlar upp. Det är vanligt att inköparna av gammal vana köper fritt bygget. Skall vi köpa till totalt sett lägsta kostnad måste vi för varje varugrupp bedöma vilka tjänster som skall ingå i köpet och vad vi skall göra själva. Kostnaderna som tillkommer kallar vi för Arbetsplatsens tillskottskostnader vilka består av frakt, emballage, lossning, lagring på arbetsplatsen, spill, svinn, interna transporter, täckningar mm. Enligt mätningar tillkommer 7-210 % utöver inköpspriset HLS (hämtat, lastat säljaren) på grund av dessa kostnader. Variationerna beror på typ av byggmaterial, leverans- och mottagning, typ av emballage etc och naturligtvis hur byggarbetsplatsen ser ut och är organiserad. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling Väl planerade projekt har generellt sett lägre tillskottskostnader. 2. Kalkylering av tillskottskostnader För att kunna köpa till totalt sett förmånligaste kostnad måste tillskottskostnaderna mätas och beräknas för respektive köp. Se bifogade mall för hur detta kan gå till. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling A) Inköpsarbete Vi måste beräkna inköpsarbetet. Det lönar sig inte att lägga ner flera timmar på att köpa en branddörr. Alltså: Sträva efter Årsavtal på standardprodukter. B) Leverantörens/UEs Indirekt blir vi belastade för detta. Förenkla administration umgänget = mindre misstag + lägre kostnader. C) Förrådsställning Diskutera gemensamma möjligheter till mm hos leverantör kostnadssänkningar t ex mindre sortiment, leveransplan. D) Emballage etc Kostnader för emballage, märkning, sortering, litterering. Vem avemballerar och tar hand om avfallet? E) Transport, försäkring Små frekventa leveranser just-in-time kan ge lägre kostnader för lagring, hantering, skador, svinn, m m på arbetsplatsen. Planera så att varorna levelevereras i takt med förbrukningen. F) Terminalisering Finns möjlighet att mellanlagra hos återförsäljare för uttransport med andra leveranser? Speciellt vid små och trånga arbetsplatser är detta intressant. G) Transportörens Finns möjlighet att leveransfordon lyfter hanteringsutrustning direkt till inbyggnadsstället? Lossa med kran, truck, för hand? Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling H) Lossning på Kan varorna lossas direkt på inbyggnadsarbetsplatsen stället? Upprätta veckoprogram för varuleveranser så varorna kommer dit de skall. I) Omflyttning mellan Sträva efter att få varorna vid inbyggnadsupplag stället. Eljest: varor ligger i vägen, går sönder, omflyttningar kostar pengar. K) Förrådskostnader på Kostnaderna ökar med lagringstiden. arbetsplatsen L) Kapitalkostnader Är proportionell mot lagringstiden. M) Spill Stort spill ger höga avfallskostnader. Spillet för gips har nyligen uppmätts till > 20% på ett bra projekt. Överväg att köpa konfektionerat. N) Svinn Svinn och spill ger dyra störningar i produktionen. O) Avfallshantering Källsortera och beräkna hur många fraktioner det lönar sig att sortera. Alltför stor del av materialet går från fabrik via bygget direkt till tippen. P) Administration på Reklamationer tar tid och stör byggarbetsplatsen produktionen. Köp av seriösa leverantörer eller höj vitena för sena/felaktiga leveranser. 3. Se till helheten när Du köper! Som framgår ovan räcker det inte bara att vi förhandlar oss till bra priser. Vi måste angripa tillskottskostnaderna! Se till helheten när Du handlar upp! Köp till totalt sett lägsta kostnad Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling Kostnader som underskattas är brist -kostnaderna = kostnader på grund av störningar genom fel och brister i materialleveranser. De medför lönekostnader för omdispositioner, inkörningsförluster etc. samt administrationskostnader. Köp ej av leverantörer som ofta har brister i leveranser. Med bra placeringsritningar och inköps- och leveransplaner kan kostnaderna för administration, lagring, brister och avfall angripas och minimeras. 4. Inköpsplan Inköpsplanen visar i vilken ordning vi skall köpa projektets underentreprenader och material. Genom att studera tidplanen ser vi när respektive material behöver finnas på arbetsplatsen och när olika underentreprenörer skall börja sina arbeten. Genom att gå bakåt kan vi beräkna när vi behöver sända ut förfrågningsunderlagen för att få in anbud. Upphandling av underentreprenader behöver mest tid - sedan de skräddarsydda eller projektspecifika materialen och minst tid för Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling stapelvaror eller där företaget har årsavtal. Tiden är starkt beroende på konjunkturen. Kan anbudsgivaren få god tid att räkna ökar möjligheterna att få bra anbud. Planera inköpen! A) Inköpsplan med tider B) Inköpsplan med ansvar På stora projekt med många köp av underentreprenader och material kan det krävas en ansvarsfördelning så att inget glöms bort. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling 5. Leveransplan Materialen bör avropas i delposter. Att få allt levererat på en gång för att få en till synes låg kostnad brukar visa sig bli dyrt. Kostnader för spill och omflyttningar kan bli stora. Trenden går nu mot Det innebär att ett köp får delas upp i ett antal leveranstillfällen. Upprätta därför en materialleveransplan som anger leveransdagarna för respektive material. Vid 'finavropet' några dagar före leverans kan även klockslag anges. Planera leveranserna så att det finns lossningsresurser och lämpliga upplag. Sträva efter att få leveransen direkt till inbyggnadsstället! Leveransplan princip: Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling 6. Checklista för leveransplanering och inköp Analysera: Ritningar och beskrivningar samt tidplan, APD-plan, maskinplan etc Yttre omständigheter som påverkar köpvillkoren Gränssättande faktorer Kontrollera: Prislista över arbetsplatsens tillskottskostnader Leveranstider gäller nu = tillgänglig tid för köp Max storlek (höjd, längd, vikt) för fordon som kan komma in på byggarbetsplatsen/ner i källaren osv bärighet på vägar till och inom arbetsplatsen transportvägar inom byggplatsen max last på kranar och hissar, räckvidd på kran förrådsytor och förrådsvolymer öppningar i byggnader upplagsytor begränsningar på grund av årstid bärighet på konstruktioner. buller, damm in- och utpassering försäljningssvårigheter kvalitet, fabrikat resursknapphet beträffande arbetskraft = UE ställningar uppvärmning uttorkning tillfälliga installationer arbetarskydd format, emballage/paketering stöld- och skaderisk leverans- och montagestorlekar avtals/betalningsform med beställaren Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

Med vilka resurser skall vi göra? Flik 14 Planering av upphandling UE eller eget arbete UE 98 7. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har inköpsplaner för material och underentreprenader. Vi har leveransplaner för material och underentreprenader. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

Att tänka på vid produktionsplanering Flik 15 Tidplaner Upprätta alltid en strukturplan - och ställ alternativ - innan Du börjar att rita tidplanen. När Du har börjat att rita minskar viljan att ändra. Markera antalet timmar och yrkesarbetare per aktivitet. Markera den kritiska linjen på tidplanen så att den kan hållas under uppsikt. Markera viktiga datum t ex värmepåsläpp, permanenta hissen klar, intransport av viktiga material etc. Etablering Lägg in aktiviteter för etablering och avetablering så att AT-kurvan kan räknas rätt. Planera etableringen så att den kan ske snabbt och effektivt. Klimat - årstider Förbered för vintern i ett tidigt skede: Värmekablar, isolering av rör, täckning av material etc. Kontrollera att så mycket som möjligt av de yttre arbetena förläggs till gynnsam årstid. Fasadmurning kan vanligtvis utföras fram till jul - sen kostar det onödigt mycket pengar. Uttorkning Identifiera de aktiviteter som har långa uttorkningstider. t ex kan uttorkningen av en 350 mm tjock platta på mark ta 15 veckor! Försök att hitta alternativ och planera sedan med hänsyn till dem. Skall arbetena från och med inredning drivas i ordningen: plan 4-3 - 2-1 så att våningarna kan stängas av efterhand och onödigt spring undviks i färdiga lokaler? I strukturplanen Lämna tid för installationer i gipsväggar före dubbling av gipsen. Taket på före målning Målning före golvbeläggning Golvbeläggning före kakel på väggar. Mattor i våtutrymmen före montering av porslin. Svetsad matta på golv i fläktrum innan fläktaggregat lyfts in. Besiktiga installationer i tak före slutmontering av undertaken. Undertak så sent som möjligt. Om möjligt: Montera stomme + nödvändiga plattor före besiktning och övriga i efterhand. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Att tänka på vid produktionsplanering Flik 15 Maskiner 95% av de maskiner som beställs i större maskinförråd beställs samma dag eller dagen före... Upprätta en maskinplan i god tid och be om fast pris! Maskiner som Du enligt planen behöver bara vid vissa tillfällen får Du ha kvar och Du betalar endast hyra för de tillfällen den används! kontakt med förrådet krävs. Utnyttja maskinuthyrarens kunskaper vid dimensionering av maskinparken. Upprätta ett kranschema om det verkar bli större behov än tillgång på lyftsida. Kontrollera att lyftkapaciteten räcker. Då flera kranar krävs se till att alla når de tunga upplagen. Använd en betongficka. Lägg körytor så att kranen kan lossa långtradare. Beställ ej täckt bil - så att kran kan lossa. Rullande planering Skapa arbetslag om två personer -undvik tre. Rita rullande planer så att det går att följa hur arbetslagen går mellan aktiviteterna. Arbetsberedning Upprätta beredningar för aktiviteter på den kritiska linjen och för dem Du skall kvalitetssäkra i första hand. Arbetsberedningar är en förutsättning för egenkontroll - hur vet Du annars vad som skall kontrolleras... Målning Planera för uttorkning i god tid före målning. Tänk på att 1 m2 betongvägg kan innehålla ca 200 liter vatten! Installationer Grovstädning skall utföras före injustering och intrimning av ventilationsanläggning. Endast fönsterputs och avtorkning golv får komma efter detta. Fläktrum: Målning och mattor skall ske före aggregatmontage. Provningar och besiktningar Markera och lämna tid för funktionskontroller, besiktningar och tid för åtgärdande av de anmärkningar som följer. Det medför onödigt arbete och sämre goodwill när besiktningsanmärkningar skall åtgärdas när hyresgästerna flyttat in. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Metodförbättring Metodförbättring Flik 15 Håll ögonen öppna!! De saker som främst behöver förbättras är inte alltid påtagliga. Det är lätt att dag efter dag möta samma missförhållanden utan att lägga märka till dem! Kom ihåg - varje arbete består av tre moment: Förbereda Göra Avsluta De största vinsterna får man vid arbetsförenklingar genom att angripa förbereda och avsluta -momenten då dessa vid korta arbeten ofta utgör 50% av tiden. Med arbetsberedningar kan alla arbetsmoment minskas. Mät tidsåtgången så ser Du vad Du skall åtgärda! Bekymra dig inte om hur Du skall förenkla 'göra' förrän Du med arbetsberedning och dylikt har rensat upp 'förbereda' och 'avsluta' - momenten!! De rörelser som inte uträttar något egentligt arbete är antingen bortslösad tid, 'förbereda' eller 'avsluta'. Genom att göra en arbetsberedning vet man vilka redskap och material som krävs och man kan förvissa sig om att de finns hemma och att de fungerar. Bara detta spara tid... Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Vad behöver förbättras först? Metodförbättring Flik 15 Håll utkik efter arbeten som ställer till problem! Se upp med kritiska jobb och jobb som styr flera andra yrkeskategorier. Flaskhalsar i produktionen bör identifieras och åtgärdas i första hand! Arbeten som tar lång tid att utföra erbjuder ofta stora möjligheter till förbättringar av arbetsmetoderna. Arbeten där det förekommer en massa spring efter material och verktyg behöver alldeles säkert förbättras. Slöseri med material, energi och tid skall förhindras. Det syns på platsen och i avfallsbehållaren... Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

Metodförbättring Flik 15 Var kan Du få metodtips? Kollegor, studiebesök, telefonsamtal Tidigare arbetsberedningar Tillverkare (videoinspelningar, produktblad Leverantörer (muntlig information, referensobjekt) Internet: SBUF, fou vast, byggindustrin etc Tekniska högskolorna, examensarbeten Byggtjänst och Bygginfo Materialleverantörer Litteratur, t.ex: Byggindustrin Byggnadsarbetaren ByggForskning (Byggforskningens tidning) SBI = Danska Byggforskning. (internet) Arbetsmiljöfondens Bygga vidare. Gamla, bra grejer som kan skaffas: Tips från byggare 1 och 2-89 F d ByggHälsans skrifter Metodtips, PAM 1975 - Företagets eventuella förslags/idépärmar - insamlade förslag Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

Idékläckning Brainstorming Flik 15 Det finns alltid en bättre metod Man kan komma på nya metoder med 'brainstorming. Det gäller att släppa idésprutorna fria innan man väljer den bästa idén. Flera personer som spånar kan komma på tankar som ingen tänkt på förut. Idékläckning eller 'brainstorming' innebär att : 1 En grupp på 4 till 6 personer träffas. 2 Problemet preciseras och rubrik eller namn anges. Var noga med formuleringen så att det ej ger låsningar i idésprutandet. 3 En sekreterare utses. 4 Förslag till lösning framkastas utan avseende på praktisk genomförbarhet. Kritik får just nu ej ske av förslagen inga diskussioner om realismen! 5 Brainstormingen varar i max 45 minuter. 6 Förslagen sorteras och granskas. 7 Välj ut de tre bästa alternativen. Granska och värdera dessa. 8 Välj det bästa alternativet. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1