Arbetsplan förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors
Vad är förskoleklassen och dess uppdrag? I förskoleklassen är det skollagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr-11) som ligger till grund för verksamheten. Förskoleklassen omfattas inte av kursplanernas uppnåendemål utan undervisningen ska utgå från avsnitten Skolans värdegrund och uppdrag och tillämpliga delar av Övergripande mål och riktlinjer samt det nya avsnittet om förskoleklassen som infördes den 1 juli 2016. Den nya texten förtydligar förskoleklassens syfte och centrala innehåll och ska bidra till att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassen. Den nya läroplanstexten är direkt riktad till förskoleklassen, och anger tydligt vilket syfte och centralt innehåll undervisningen ska ha: språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, matematiska resonemang och uttrycksformer, natur, teknik och samhälle samt lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Samtidigt infördes också nya skrivningar om övergångar från förskoleklassen till skolan och fritidshemmet. I 9 kap. 2 skollagen står det att: Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. De nya läroplanstexterna innebär Att förskoleklassen ska fungera som en bro mellan förskolan och skolan, då förskoleklassen kännetecknas av en kombination mellan skolformernas olika arbetssätt och pedagogik. Att förskoleklassen ska förbereda eleverna för fortsatt skolgång. Att information om innehållet i utbildningen ska föras över vid barns övergångar från förskolan till förskoleklassen, och vid elevers övergång från förskoleklassen till skolan. Att det blir tydligare vem som är ansvarig för att föra över information om innehållet i utbildningen vid övergångar.
Så här arbetar vi: I förskoleklassen arbetar vi för att möta varje barn utifrån deras tidigare erfarenheter, förutsättningar och behov men också utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. Genom undervisningen uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Vi vill ta tillvara barnens naturliga nyfikenhet, glädje, lust att leka och lust att lära. Genom att arbeta tematiskt och ämnesövergripande utvecklas barnens förmåga att förstå och se samband. Varje arbetsområde inleds med öppna frågor där barnen har möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter och kunskaper kring det vi ska jobba med. Vi lägger stor vikt vid vårt värdegrundsarbete och genom detta få alla barn i gruppen att känna sig trygga både individuellt och i grupp, att utveckla sin förmåga till att ta hänsyn, visa respekt och förståelse för alla människors lika värde. Det handlar om att tidigt skapa goda relationer och om att bygga upp ett förtroende, samtidigt som det också är viktigt att skapa rutiner och gemensamma regler för hur samvaron ska fungera. För att alla ska veta vad som kommer hända under dagen använder vi oss av ett schema som består av bilder som sätts upp på väggen varje morgon. Värdegrundsövningar, samarbetsövningar, utevistelse, naturupplevelser, skapande, musik, rörelse, sagor, drama, massage, spel, lek, bygg och konstruktion återkommer naturligt i verksamheten. Förskoleklassen äter lunch och har rast tillsammans med skolans övriga elever. Vi vill i nära samarbete med föräldrarna främja barnens utveckling. Genom dokumentation av olika slag som foton, texter, bilder och barnens egna alster synliggör vi för barn, föräldrar och pedagoger en del av allt vi gör. Vi har en del samarbete med årskurs 1-6, vid föräldramöten och familjeaktiviteter, skoljoggen, städdagar, friluftsdagar, FN-firande, skolavslutning och andra fester. Vi arbetar tillsammans med 1-2:ans elever när det gäller fritidstid, idrott och No.
Leken: I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. (Syfte ur Lgr 11) Leken är ett viktigt redskap i barnens lärande och ges därför stort utrymme i verksamheten både inomhus och utomhus. I förskoleklassen får barnen möjlighet till en längre stunds fri lek varje dag utomhus eller inomhus. Leken stimulerar bl a barnens språk, fantasi, kreativitet och utvecklar barnens sociala samspel med varandra. Vi som pedagoger hjälper till att föra leken framåt genom att tillföra material och utmana barnen i leken. Vi anpassar material och möblering/miljö efter barnens behov och intresse. Vi eftersträvar en god balans mellan fri lek och styrda aktiviteter. Genom regellekar får barnen träna sig på att följa regler, samarbete och turtagning. Språk och kommunikation: Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk genom att ge dem möjlighet att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser. Dessutom ska undervisningen i de vardagliga aktiviteterna på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. (Syfte ur Lgr 11) I förskoleklassen arbetar vi med olika språklekar enligt Bornholmsmodellen där syftet är att tidigt stimulera barnens språkliga medvetenhet för att därmed underlätta deras läs-och skrivinlärning. I språklekarna arbetar vi med rim, ramsor, meningar, ord, första och sista ljudet i ord, att dela upp och sammanföra fonemen (ljuden) och sambandet mellan fonem och bokstav, att varje fonem representeras av en bokstav. Vi arbetar med bokstäver och skrift på ett lustfyllt och lekfullt sätt och uppmuntrar barnen att skriva genom att skapa tillfällen för meningsfullt skrivande. I vårt arbete med språket tränar vi oss också på att tala, lyssna, argumentera och återberätta i olika situationer.
Vi vill väcka nyfikenhet och förståelse för olika barns kultur och språkbakgrund och uppmuntrar elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Varje dag har vi högläsning, vilket är en viktig del för att utveckla den språkliga medvetenheten och läsförståelsen hos barnen. När vi börjar i en ny bok får barnen fundera över vad de tror boken kommer handla om. De får titta på framsidan, lyssna på titeln och texten på baksidan. När vi börjat läsa och kommer till något spännande får barnen genom att använda sin egen fantasi förutspå vad de tror kommer att hända. De får också koppla ihop textens innehåll med egna erfarenheter eller med texter man läst tidigare. Genom högläsning kan barnen också utveckla sitt ordförråd, samt få ökat intresse för läsning och böcker. Matematiska resonemang och uttrycksformer: Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer. Eleverna ska därför utmanas och stimuleras att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem på olika sätt med olika uttrycksformer samt för att utforska och beskriva sin omvärld. (Syfte ur Lgr 11) Matematikundervisningen i förskoleklassen utgår från böckerna Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen och Favorit matematik. Vi uppmärksammar barnen på vardagsmatematiken som finns omkring oss genom att samtala, reflektera och lösa problem kring de grundläggande matematiska begreppen. Praktiskt material används i barnens laborerande. Genom spel, pussel och olika lekar tränar barnen på ett roligt och lustfyllt sätt sitt matematiska tänkande. Vi arbetar med lägesbegrepp, beskriva och jämföra, geometriska former, klassificering och sorteringsövningar, mönster, antalsuppfattning, dela upp tal, siffror, ordningstal, längd och olika begrepp som lika många, fler än, färre än mm. Det är viktigt att barnen får tänka, reflektera och resonera samt försöka lösa problem och påvisa att det finns många olika sätt att tänka. Processen som leder fram till svaret är det viktigaste.
Natur, teknik och samhälle: Undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjlighet att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. (Syfte ur Lgr 11) Natur: Ugglemoskolan har en härlig utemiljö med närhet till skogen, Nötån och Övrasjön. Vi vill ge barnen positiva naturupplevelser och att de ska känna lust och glädje att vistas i naturen. Varje vecka går vi ut i naturen. Vi uppmärksammar de olika årstiderna, årets växlingar i naturen och lär på ett lekfullt och konkret sätt om växter, djur och miljö. I förskoleklassen får barnen fördjupa sig i teman där kemi och fysik ingår. De ställer hypotes och reflekterar kring de olika undersökningarna och experimenten. Vi lägger stor vikt vid samtalen och ser till att alla får komma till tals och bli lyssnade på. Teknik: Vi erbjuder flera olika bygg och konstruktionsmaterial där barnen ges möjlighet att fritt får bygga och konstruera eller utmanas att bygga efter instruktion. Samhälle: Vi startar upp terminen genom att prata om hur vi vill ha det i klassen. Vad ska vi tänka på? Vilka regler ska vi förhålla oss till och varför? Vi väljer ut några få regler och tydliggör dem. När barnen är delaktiga i utformningen av trivselregler har de också lättare att följa och förstå dem. Barnen får en bok med klassens trivselregler, de ritar en bild till varje trivselregel som de får visa och beskriva för övriga gruppen och på så sätt skapas samtal om innehållet. Barnen skriver under på att de ska göra sitt bästa för att följa klassens trivselregler. De tar hem och visar boken för vårdnadshavare som skriver under att de tagit del av trivselreglerna. För att boken ska bli levande under året utvärderar eleverna hur de förhåller sig till reglerna. På så sätt kan vi använda boken som underlag vid t ex samtal eller vid situationer där vi måste titta närmare på en viss regel. Under FN veckan jobbar vi med barns rättigheter, barnkonventionen. Hela skolan är engagerad och deltar i ett gemensamt FN firande.
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse: Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande. (Syfte ur Lgr 11) Eftersom sexåringens rörelsebehov är stort ingår dagligen olika former av rörelselekar naturligt både utomhus och inomhus i vår verksamhet. Genom att regelbundet gå till skogen ger vi barnen goda förutsättningar att utveckla sina rörelseförmågor och intresse för friluftsliv och natur. Vid ett tillfälle i veckan har vi idrott i gymnastiksalen med medveten rörelseträning. Då barnen ges förutsättningar att utveckla de olika grovmotoriska grundformerna som t ex rulla, krypa, klättra, hänga, balansera, hoppa, springa, kasta och fånga en boll. Vi lär oss enkla lekar och danser och deras regler och tränar samarbetsförmåga, takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Skapande och estetiska uttrycksformer: Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. (Syfte ur Lgr 11) Vi vill ge eleverna möjligheter att i skapande verksamhet (lek, bild, musik, dans, drama) utveckla sin fantasi och kreativitet och uppleva skapandet som lustfyllt och intressant. Eleverna får möjlighet att använda och prova olika material och tekniker, arbeta enskilt och tillsammans med andra. Övergång och samverkan: Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. (Syfte ur Lgr 11)
Övergång förskola-förskoleklass: Vid tre tillfällen i slutet av vårterminen besöker förskolebarnen förskoleklassen. Sista gången äter de lunch med oss i skolans matsal. Lärare i förskoleklass ansvarar för att bestämma datum för inskolning och dela ut inbjudan till berörda barn. Lärare i förskola delger lärare i förskoleklass innehållet i förskolans verksamhet, vad barnet varit involverat i det senaste året. Lärare i förskoleklass har inskolningssamtal med barn och föräldrar under sommaren. Under hösten har lärare i förskoleklass och förskola ett uppföljningssamtal där överinskolningen utvärderas. Vad var bra? Vad kan bli bättre till nästa gång. Övergång förskoleklass-skola: I slutet av vårterminen intervjuar jag barnen i förskoleklass med frågor som handlar om hur de upplevt året i förskoleklassen, om trivsel och om hur de ser på sitt eget lärande. Frågar också om vilka förväntningar de har på att börja i årskurs ett. Det som framkommit i intervjun pratar vi också om på sista utvecklingssamtalet med föräldrar där barnet är med och överlämningssamtalet som förskoleklassläraren och läraren i årskurs ett har i slutet av vårterminen. Jag delger hur jag upplever barnets utveckling och lärande. Eftersom det är en liten skola känner barnen till alla lärare och elever och övergången sker naturligt. Barn och personal ser dagligen varandra då vi vistas i samma lokaler. Vi har även en del gemensamma aktiviteter under året. Föräldrakontakt: Varannan vecka skriver jag veckobrev där föräldrarna bl a får information om vad vi arbetar med. Föräldrarna är välkomna att hälsa på oss och vara med under en dag. Utvecklingssamtal varje termin där föräldern får information om barnets trivsel och utveckling. Föräldramöten och andra träffar som t ex dropp-in fika. Med flera föräldrar sker daglig kontakt vid lämning och hämtning.
Utvärdering och reflektion: Mycket av reflektionen sker fortlöpande där vi pedagoger stämmer av med varandra om hur arbetet fortskrider och vad som händer i gruppen. Vi stämmer regelbundet av hur barnen utvecklas och inför utvecklingssamtalen sammanställer vi det vi observerat. Genom trivselenkät intervjuar vi barnen med frågor kring trivsel och trygghet. Sociogram görs i gruppen Pedagog i förskoleklass och specialpedagog kartlägger barnens språkliga och fonologiska medvetenhet och bokstavskännedom. 160901 Förskoleklassen Ugglemoskolan Camilla Lundberg Nilsson