Förlängning av koncession för 150 kv ledningarna Porjus- Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus-Gällivare

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Förlängning av koncession för 150 kv ledningarna Porjus- Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus-Gällivare Kiruna, Gällivare och Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2016-02-15

1 Inledning och inbjudan till samråd 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) önskar förlänga sin koncession (tillstånd) för de befintliga 150 kv ledningarna Porjus-Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus-Gällivare, se Figur 1. Ledningarna har funnits i befintlig sträckning i ca 100 år och är en viktig del av norra Sveriges strömförsörjning. Vid Porjus samhälle i Jokkmokks kommun finns en vattenkraftstation som i medeltal producerar 1233 GWh (1 233 000 000 kwh) el per år. Nedanför kraftstationen finns idag två ställverk. Ett 400 kv-ställverk som i huvudsak ägs av Svenska kraftnät och ett 150 kvställverk som ägs av Vattenfall, se Figur 2. På grund av en rad tekniska faktorer har både Vattenfall och Svenska kraftnät kommit fram till att deras respektive ställverk behöver förnyas och man utreder nu ett gemensamt ställverk vid Porjusbergets fot. Ledningarna Porjus-Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus-Gällivare planeras att förkortas ca 1,8 km närmast Porjus och ledas in i det nya ställverket Porjusberget. Samtidigt behöver två nya parallellgående ledningsstolpar mellan ställverk Porjus och ställverk Porjusberget byggas då dagens ledningar har brist på kapacitetutrymme för den elöverföring som kommer att ske i och med det nya ställverket Porjusberget, se Figur 2. För information om åtgärderna mellan ställverk Porjus och ställverk Porjusberget se Vattenfalls hemsida http://www.vattenfalleldistribution.se/sv/samrad.htm Syftet med denna handling är att initiera den samrådsprocess som är nödvändig inför prövningen av förlängd koncession för ledningarna. 1.1 Inbjudan till samråd Vattenfall inbjuder härmed till samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken kring rubricerade ledningsstråk med berörda fastighetsägare, rättighetsinnehavare, myndigheter, organisationer, föreningar, samebyar och närboende. Efter genomfört samråd och beaktande av inkomna synpunkter kommer Vattenfall att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kapitel. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör en del av ansökningarna om förlängd koncession som skickas till Energimarknadsinspektionen. Synpunkter och information som kan vara värdefull för det fortsatta arbetet lämnas skriftligen senast fredag den 25 mars 2016 till, Sweco Environment AB, Box 110, 901 03 Umeå. Har ni några frågor är ni välkommen att kontakta på telefon eller e-post @sweco.se. Samrådsunderlaget finns även att ladda hem från Vattenfalls hemsida http://www.vattenfalleldistribution.se/sv/samrad.htm 1.2 Ansökan om förlängd koncession För att få bygga, driftsätta eller utföra en betydlig ändring av en kraftledning krävs ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Vattenfalls koncessioner behöver förlängas då nätkoncessioner beviljats 40 år i taget. Den 1 juni 2013 ändrades dock ellagen så nu gäller en beviljad nätkoncession tills vidare. I ansökan ingår även ledningarnas omkoppling till ställverk Porjusberget. 2

Figur 1. Översiktskarta med de tre ledningarnas nuvarande sträckning mellan ställverk Porjus och ställverken Gällivare, Råtsi (Kiruna) och Kirunavaara inklusive omkopplingen till det nya ställverket Porjusberget, samt alternativt ledningsstråk till befintliga ledningar. 3

Figur 2. Vattenfalls 150 kv luftledningar i Porjusområdet i dag. 2 Lokalisering Utredningsområdet för de berörda 150 kv luftledningarna berör Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommun i Norrbottens län. I dag går ledningen Porjus-Kirunavaara mellan ställverk Porjus och ställverk Kirunavaara väst om Kiruna och är ca 110 km lång, se Figur 1. Ledningen Porjus-Kiruna börjar i ställverk Porjus och går fram till ställverk Råtsi söder om Kiruna. Ledningen går parallellt med Porjus-Kirunavaara hela vägen och är ca 100 km lång, se Figur 1. Ledningen Porjus-Gällivare är ca 50 km lång, börjar i Porjus och går parallellt med Porjus-Kirunavaara och Porjus-Kiruna ca 13 km innan den svänger av mot öst fram till ställverk Gällivare väster om Gällivare samhälle, se Figur 1. I och med det nya ställverket Porjusberget planeras alla tre ledningar att i framtiden börja i det nya ställverket. Ledningen Porjus-Vitåfors har giltigt koncession och kopplingen till Porjusberget kan utföras inom befintlig koncession. 4

Figur 3. Karta över Vattenfalls 150 kv luftledningar när det nya ställverket Porjusberget är byggt. Rubricerade ledningar planeras att förkortas ca 1,8 km närmast Porjus och ledas in i det nya ställverket Porjusberget. 3 Alternativ 3.1 Porjus-Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus-Gällivare De befintliga ledningarna Porjus-Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus-Gällivare kallas nedan som Befintligt ledningsstråk. Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. Vattenfall har utrett en alternativ sträckning för ledningarna och som identifierats genom en sammanvägning av ovanstående faktorer. Dessa kallas Alternativt ledningsstråk och går parallellt med varandra. Alternativen visas i Figur 1 med en utredningskorridor på 300 m. I kartor och alternativbeskrivningar beskrivs de ledningsstråk som den slutliga ledningsdragningen för Alternativt ledningsstråk kan komma att hamna inom. Ledningskorridorerna är avsevärt mycket bredare än det område ledningen senare kommer att kräva. Alternativt ledningsstråk för alla tre ledningar utgår från det nya ställverket Porjusberget och går parallellt med varandra längs de befintliga 150 kv ledningarna Porjus-Vitåfors och Harsprånget-Gällivare i ca 20 km. Därefter fortsätter ledningen Porjus-Gällivare längs Harsprånget-Gällivare och går de sista 7 km fram till ställverk Gällivare i samma stråk som Befintligt ledningsstråk. 5

Alternativt ledningsstråk för Porjus-Kirunavaara och Porjus-Kiruna fortsätter norrut parallellt med varandra fram till ställverk Råtsi i Kiruna. Därefter fortsätter Alternativt ledningsstråk Porjus-Kirunavaara norrut till ställverk Kirunavaara. Från att ledningarna skiljs från Porjus-Gällivare minskar möjligheten att följa befintliga ledningar och vägar vilket innebär att Alternativt ledningsstråk till större delen går genom obruten mark. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att koncessionen för befintliga ledningar inte förlängs. En utebliven koncessionsförlängning innebär en förlust av strömförsörjningen i norra Sverige. Det skulle innebära att omkoppling av Vattenfalls ledningar till ställverk Porjusberget inte kan ske, att befintlig ledning måste rivas och att elproduktionen från vattenkraften inte kan distribueras. Detta skulle innebära att de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan följas, med stora konsekvenser för elförsörjningen i stora delar av Sverige som följd. Utebliven koncession för Porjus-Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus-Gällivare skulle innebära påverkan på miljön längs ledningarna genom fysiskt intrång i mark och miljö under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Det skulle även innebära viss påverkan för djur och växter då ledningsgatan efter en rivning successivt kommer att återgå till skogsmark. 4 Utförande De befintliga 150 kv luftledningarna Porjus-Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus- Gällivare är byggda med portalstolpar med enkel topplina, se Figur 4, med en ungefärlig total stolphöjd på 16-18 m. Ledningsgatans bredd är ca 40 m när den inte går parallellt med en annan ledning. Avståndet mellan stolparna är cirka 170 m. I och med det nya ställverket Porjusberget planeras alla tre ledningar att i framtiden börja i det nya ställverket, se Figur 3. Figur 4. Exempel på 150 kv ledning på tvåbent trästolpe (portalstolpe) med enkel topplina. Alternativt ledningsstråk föreslås anläggas med samma utförande som befintlig ledning. Vid parallellgång till befintlig ledningsgata breddas gatan med 15-20 m. Att en ledning är trädsäker innebär att inga träd intill kraftledningen får bli så höga att de riskerar att växa in i eller falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker i samband med underhåll av skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas i sidoområdena, se Figur 5. 6

Figur 5. Principskiss för ledningsgata, skogsgata och sidoområden med farliga kantträd. 5 Förutsättningar Utförligare beskrivning av de olika intressen som berörs redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 5.1 Kommunala planer Gällivare kommuns översiktsplan antogs 2014, Jokkmokks kommuns antogs 2011 och Kiruna kommuns antogs 2002. Detaljplaner finns där utredningsstråken passerar i Kiruna, Gällivare och Porjus. Föreslagen koncession bedöms inte stå i konflikt med någon av de aktuella planerna. 5.2 Berörda intressen 5.2.1 Landskap Landskapet består av förfjällsområden med inslag av vidsträckta myrmarker och låglänta berg och kullar. Landskapet är mosaikartat med omväxlande myr- och skogsmarker samt många sjöar. Markanvändningen utgörs av rennäring, turism och friluftsliv och skogsbruk. Med undantag för tätorterna Porjus, Gällivare och Kiruna är bebyggelsen gles och ligger främst längs mindre vägar, i anslutning till renskötselområden och längs älvs- och sjöstränder. 5.2.2 Riksintressen och natur- och kulturmiljövärden Förutsättningarna gällande natur- och kulturmiljövärden för Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk för de tre ledningarna är i stort sett lika. Stråken passerar delvis genom världsarvet Laponia, ett samiskt kulturlandskap som också utgör en av Europas största sammanhängande naturmiljöer. Både Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk för de tre ledningarna passerar genom Sjaunja och Kalixälven vilka är områden utsedda till riksintresse för naturvård och Natura 2000, se Figur 6, Figur 8 och Figur 10. Sjaunja omfattar stora arealer av tall- och granurskog, myrar, björkskogar och kalfjäll. Reservatet innehåller landets största myrområde och är därför utsett till Ramsarområde (värdefull och bevarandevärd våtmark). Sjaunja ingår också i världsarvet Laponia. Torne- och Kalix älvsystem är utpekat riksintresse och Natura 2000-område på grund av att det är Västeuropas enda stora oreglerade vattensystem och att det finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet. I Torne och Kalix älv finns även ursprungliga och naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. 7

Alternativt ledningsstråk för de tre ledningarna passerar genom Muddus, ett område utsett till riksintresse för naturvård och Natura 2000, som ligger i skogslandet mitt i Norrbottens län och utgörs av vidsträckta myrmarker, urskogar och djupa raviner, se Figur 6. Delar av Muddus är utsett till nationalpark och Alternativt ledningsstråk för sträckan Porjus- Gällivare gränsar till nationalparken och till riksintresseområde för friluftsliv, Muddus/Dundret, se Figur 6. Utöver detta gränsar Alternativt ledningsstråk även till Abborrträsk, som är utpekat värdefull miljö enligt Habitatdirektivet (N2000). Både Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk berör naturreservaten Stubba, Lina fjällurskog och Kaitum fjällurskog, se Figur 6, Figur 8 och Figur 10. Naturreservaten kännetecknas av vidsträckta barrskogar, stora myr- och våtmarker med sjöar och vattendrag samt fjällbjörksklädda lågfjäll. Samtliga naturreservat är utpekade som värdefulla miljöer enligt Habitatdirektivet (N2000). Både Befintligt utredningsstråk och Alternativt ledningsstråk för de tre ledningarna passerar över ett flertal våtmarker av klass 1-4, som ingår i länsstyrelsens våtmarksinventering, se Figur 7, Figur 9 och Figur 11. Befintligt och alternativt ledningsstråk passerar även sumpskogsområden som främst är belägna i närheten av Porjus och Gällivare. I Porjus finns områden som är utsedda till nyckelbiotoper i närheten av ledningsstråken se Figur 3. I Porjus berör både befintligt och alternativt ledningsstråk ett område utpekat till riksintresse för kulturmiljö, vilket avser Porjus kraftstationssamhälle, se Figur 6, Figur 8 och Figur 10. I Kiruna, Malmberget och Koskullskulle är hela stadsområdena utpekade som riksintresse för kulturmiljön. I Kaitum längs Befintligt ledningsstråk för Porjus- Kirunavaara och Porjus-Kiruna ligger ett riksintresseområde som utgör ett representativt exempel på ett modernt sameviste med enkla bostadshus från 1900-talets mitt och kapell. Längs både befintligt och alternativt ledningsstråk finns ett antal kända forn- och kulturhistoriska lämningar. Landskapet är vinterbetesland och till stor del utpekat som riksintresse för rennäring, se Figur 6, Figur 8 och Figur 10. Både Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk för Porjus-Kirunavaara och Porjus-Kiruna passerar Kalix- och Kaitumälven som är av riksintresse för friluftsliv, se Figur 8 och Figur 10. Ett stort område som inrymmer delar av Porjus samhälle, och området där det nya ställverket Porjusberget planeras, är föremål för utredning för att utses som vattenskyddsområde. Eftersom vattenskyddsområdet inte är beslutat så visas det inte in någon karta. 5.2.3 Markanvändning Markanvändning utgörs främst av rennäring, skogsbruk, turism och friluftsliv. Längs både befintligt ledningsstråk och alternativt ledningsstråk bedriver Baste Cearru, Gabna, Girjas, Laevas, Sirges och Unna Tjerusj sameby renskötsel. Stråken passerar eller korsar i flera fall viktiga områden för renskötseln, bland annat flyttleder, rastbeten och svåra passager, se Figur 6, Figur 8 och Figur 10. 8

Figur 6. Karta över riksintressen och områden skyddade enligt 7 kap MB (se kartutsnitt Ruta 1 i Figur 1). 9

Figur 7. Karta över övriga intressen (se kartutsnitt Ruta 1 i Figur 1). 10

Figur 8. Karta över riksintressen och områden skyddade enligt 7 kap MB (se kartutsnitt Ruta 2 i Figur 1). 11

Figur 9. Karta över övriga intressen (se kartutsnitt Ruta 2 i Figur 1). 12

Figur 10. Karta över riksintressen och områden skyddade enligt 7 kap MB (se kartutsnitt Ruta 3 i Figur 1). 13

Figur 11 Karta över övriga intressen (se kartutsnitt Ruta 3 i Figur 1). 14

5.2.4 Rekreation och friluftsliv Området längs både befintligt och alternativt ledningsstråk är tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. Fritidsfiske förekommer i älvarna som korsas. 5.2.5 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Samlad bebyggelse finns främst i Porjus, Gällivare och Kiruna. Utöver detta finns enstaka mindre byar där ledningen passerar. Befintligt ledningsstråk passerar delvis genom eller strax intill byarna Harrå, Kaitum, Sjisjka och Kalixfors, se Figur 6, Figur 8 och Figur 10. Alternativt ledningsstråk passerar delvis genom eller strax intill byarna Killinge och Kalixfors samt bebyggelse som finns längst med väg 670 mot Nikkaluokta. Elektromagnetiska fält (EMF) är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes placering, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är starkast närmast källan och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte elektromagnetiska fält ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde för långvarig exponering. Däremot har ansvariga svenska myndigheter, där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår, gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. 6 Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser som koncessionsförlängningen för Porjus-Kirunavaara, Porjus-Kiruna och Porjus-Gällivare förväntas medföra. Miljöpåverkan redovisas var för sig avseende Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om förlängd koncession, kommer åtgärdernas miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. 6.1 Befintligt ledningsstråk 6.1.1 Landskap Befintlig ledning brukas enligt nuvarande förhållanden, ingen ytterligare inverkan på landskapsbilden kommer att uppstå och påverkan bedöms som obetydlig. 6.1.2 Riksintressen och natur- och kulturmiljövärden Ledningen har gått i samma sträckning i ca 100 år och går i huvudsak i skogs- och myrmarker som till viss del är berört av skogsbruk. Den befintliga ledningen bedöms inte påverka natur- och kulturmiljövärden ytterligare, förutom eventuellt vid underhållsarbete. Den sammanlagda påverkan som kan uppstå till följd av underhållsarbete bedöms som obetydlig. 15

Befintliga ledningar kan utgöra en potentiell risk för vissa rovfåglar. Konsekvenser för eventuell häckande kungsörn i området kommer att utredas mer under det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd kommer att hållas med berörda intressenter för att utreda förutsättningar och förekomst av kungsörn i området. 6.1.3 Rennäring och markanvändning Då ledningen har funnits i landskapet de senaste ca 100 åren bedöms inte samebyarnas eller skogsägarnas markanvändning påverkas ytterligare. Befintligt ledningsstråk berör svåra passager, rastbeten och flyttleder av riksintresse för rennäringen, samt passerar nära inpå anläggningar för renskötsel. Rennäringen kan störas i samband med underhållsåtgärder längs befintligt ledningsstråk och påverkan på markanvändning av befintligt ledningsstråk bedöms därför som liten. Sirges sameby har vinterbetesmarker i området kring Porjus. Påverkan på rennäringen kan förekomma under rivnings- och byggtiden av ledningarna kring det nya ställverket Porjusberget, samt vid underhållsåtgärder längs befintligt ledningsstråk. Påverkan bedöms som liten. 6.1.4 Bebyggelse och boendemiljö I dag passerar ledningen bebyggelse i Porjus, Gällivare, Kiruna, Kalixforsbron, Kaitum och Harrå. En magnetfältsutredning kommer att genomföras för bebyggelse längs befintligt ledningsstråk i miljökonsekvensbeskrivningen för att utreda att ingen påverkan uppkommer på människors hälsa eller säkerhet. 6.1.5 Rekreation och friluftsliv Befintligt ledningsstråk utgör en korridor i landskapet som lokalt kan upplevas störande, vilket påverkar upplevelsen av området. Påverkan på riksintresseområdena för friluftsliv, Kalix- och Kaitumälven, och deras värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning och allmänt friluftsliv bedöms dock som obetydlig. 6.2 Alternativt ledningsstråk 6.2.1 Landskap Byggandet av en ny ledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har stor betydelse för ledningens påverkan. Det i huvudsak skogsklädda landskap som berörs av aktuellt utredningsstråk bedöms som relativt tåligt visuellt och påverkan på landskapsbilden av nya ledningar bedöms därför som liten. 6.2.2 Riksintressen, natur- och kulturmiljövärden De naturvärden som berörs av ett alternativt ledningsstråk är områden med mycket höga naturvärden, bland annat områden utsedda till riksintresse för naturvård, Natura 2000- områden och naturreservat. Det alternativa ledningsstråket har så långt möjligt planerats så att kända natur- och kulturmiljöintressen ska beröras i så liten mån som möjligt av ledningen. Dock innebär det alternativa ledningsstråket en ny direkt påverkan på opåverkade skogs- och myrområden i samband med avverkning och byggande av ny ledning, samt vid rivning av den befintliga ledningen. Påverkan bedöms därmed som stor. Nya ledningar kan utgöra en potentiell risk för rovfåglar. Konsekvenser för eventuellt häckande kungsörn i området kommer att utredas mer under det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd kommer att hållas med berörda intressenter för att utreda förutsättningar och förekomst av kungsörn i området. 16

Vissa utpekade kulturhistoriska lämningar kan påverkas av det alternativa ledningsstråket, men dessa bedöms kunna undvikas under detaljplaneringen då bl.a. stolpplaceringen studeras. En skrivbordsstudie kommer att tas fram för att studera kulturmiljön i området för det alternativa ledningsstråket. 6.2.3 Rennäring och markanvändning Alternativt ledningsstråk berör ett flertal samebyar, varav stråket har planerats för att inverka i så liten mån som möjligt på de områden som är viktiga för rennäringen. Lokaliseringen av ledningsstråk är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden. Ett nytt ledningsstråk innebär att nya ledningsgator måste huggas upp i tidigare opåverkade skogs- och eller myrområden, samt att störningar sker under rivningstiden för den befintliga ledningen och under byggtiden av den nya. Det alternativa ledningsstråket berör svåra passager, rastbeten och flyttleder av riksintresse för rennäringen, samt passerar nära inpå anläggningar för renskötsel. Ett nytt ledningsstråk innebär ett nytt inslag i landskapet och därmed bedöms påverkan som stor under anläggningsskedet och vid rivning av den befintliga ledningen. Under driftskedet kan främst underhållsåtgärder medföra påverkan på renskötseln, vilket dock bedöms ge liten påverkan. Sirges sameby har vinterbetesmarker i området kring Porjus. Påverkan på rennäringen kan förekomma under rivnings- och byggtiden av ledningarna kring det nya ställverket Porjusberget, samt vid underhållsåtgärder. Påverkan bedöms som liten. 6.2.4 Bebyggelse och boendemiljö Det alternativa ledningsstråket planeras att passera bebyggelse i Porjus, Gällivare, Kiruna, Kalixfors och Killinge samt längs väg 670. Försiktighetsprincipen kommer att innehållas för det alternativa ledningsstråket. 6.2.5 Rekreation och friluftsliv En ny trädfri korridor i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Området kan tillfälligt bli mindre tillgängligt och störas under rivnings- och anläggningstiden. Den nya ledningens påverkan på riksintresseområdena för friluftsliv, Kalix- och Kaitumälven, och deras värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning och allmänt friluftsliv bedöms som liten. 6.3 Jämförelse av ledningsstråken I tabellen nedan ges en samlad och jämförande bedömning av omgivningspåverkan och miljöaspekter för båda ledningsstråken (Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk). 17