utvärdering av PROJEKT KRING processledare för gemensam samverkansplattform inom Lsg oxelösund

utvärdering av PROJEKT KRING processledare för gemensam samverkansplattform inom Lsg oxelösund SLUTRAPPORT Joakim Tranquist DECEMBER 2015

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. UTVÄRDERINGENS UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER... 3 4. UTVECKLINGEN I PROJEKTET... 4 4.1 Svårigheter i samverkansstrukturen... 5 4.2 LSG som del av en större samverkansstruktur... 5 4.3 Intermediärer möjliggörare av strategisk utveckling... 6 4.4 LSG som intermediär i Sörmland... 7 4.5 LSG en samverkansstruktur med oklara förutsättningar... 7 4.6 Behov av ytterligare förankring i och kring LSG Oxelösund... 8 5. SUMMERING AV UTVECKLINGEN I PROJEKTET... 10

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 3 1. INLEDNING I december 2013 lämnade den lokala samverkansgruppen (LSG) i Oxelösund in en ansökan till Samordningsförbundet RAR i Sörmland om projektmedel för att engagera en processledare under ett år. Syftet angavs vara en fördjupning av en tidigare kartläggning kring behovet av samverkansinsatser, en utveckling av en gemensam värdegrund samt skapande av en gemensam och långsiktig samverkansstruktur för arbete kring individer med behov av samlat stöd i Oxelösund. Samordningsförbundet RAR i Sörmland beviljade i februari 2014 LSG Oxelösunds ansökan. Projektet inleddes den 1 september 2014 och efter en förlängning av den ursprungliga projekttiden avslutas satsningen den 31 december 2015. Sammantaget har ca 1,3 miljoner kronor avsatts för projektet som haft som mål att stimulera en utveckling i anslutning till LSG Oxelösund. Utvecklingen skulle avse en samverkansplattform, vilket dels utgår från LSG:s struktur för det egna arbetet arbete, dels från operativa insatser för grupper av individer. I denna rapport redovisas slutsatserna från den externa utvärdering som gjorts av projektet. Fokus i utvärderingen ligger på vilket mervärde som skapats i LSG Oxelösund och för Samordningsförbundet RAR i Sörmland genom de finansiella resurser som tillförts den aktuella satsningen. 2. UTVÄRDERINGENS UTGÅNGSPUNKTER Tranquist Utvärdering har haft i uppdrag från LSG Oxelösund att löpande utvärdera det projekt som finansierats av Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Utgångspunkten har varit att genomföra en såväl formativ som summativ utvärdering med syfte att ge underlag för god styrning i riktning mot projektets mål. En sådan utvärdering har till uppgift att dokumentera erfarenheter som uppkommer i projektet samt att kontinuerligt värdera hur väl projektet når sina mål för att möjliggöra förändringar under projekttiden. I denna slutrapport från utvärderingen redovisas en analys av utvecklingen i förhållande till de mål som satts upp för projektet. Analysen bygger dels på studier av olika dokument som relaterar till projektet, t ex projektansökan, beslutsunderlag från Samordningsförbundet RAR i Sörmland, dokument avseende samverkansgrupperingar i Sörmland, utvärdering från tidigare satsning på processledare i LSG Eskilstuna samt lägesrapporter etc från projektet. Även forskning som är relevant för projektet räknas in i analysen. Vidare riktades under våren 2015 en enkät till LSG Oxelösund som avsåg representanternas erfarenheter av samverkansarbetet generellt samt i förhållande till processledarens insatser. Vidare har samtal förts under projekttiden med såväl processledaren samt representanter för LSG Oxelösund och Samordningsförbundet RAR i Sörmland. 3. PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER Vid ett seminarium med LSG Oxelösund i november 2014 identifierades utgångspunkterna för projektsatsningen. Det bakomliggande problemet för satsningen på processledare beskrevs

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 4 som att det fanns ett behov av att utveckla mer långsiktiga insatser för gemensamma målgrupper. Tidigare insatser beskrevs ha resulterat i en kedja av externt finansierade projekt som inte lett till någon egentlig utveckling av samverkansarbetet. Detta ansågs ha koppling till att arbetet i den lokala samverkansgruppen var i behov av utveckling och att det behövde skapas en struktur med större handlingskraft. Detta avsåg dels formerna för det interna arbetet i gruppen, men även faktorer som politisk förankring och parternas prioritering av arbetet i LSG. Under utvärderingsseminariet framkom en tudelad bild av vilka aktiviteter som processledaren förväntades utföra. Dels lyfte man fram aktiviteter som handlade om insatser för den gemensamma målgruppen för LSG, d v s personer i behov av samlat stöd. Dessa aktiviteter inkluderade behovsanalyser för att belysa de verkliga behoven hos olika delgrupper inom målgruppen. Det handlade även om omvärldsanalys för att inhämta information om hur man på annat håll valt att organisera välfärdsarbetet samt erfarenheter av detta. Det innebar även att inhämta information via personal hos de respektive samverkansparterna om var problem uppstår för individer i behov av samlat stöd, d v s var det finns behov av utvecklade samverkanslösningar. Till detta lades även analyser av befintliga samverkansgrupper och deras ändamålsenlighet. Den andra delen av aktiviteterna handlade om det interna arbetet i LSG. Där avsågs aktiviteter som t ex beskrivning av de respektive parternas roller och uppdrag. Det handlade om att utveckla och testa en operativ insats i form av en gemensam samverkansplattform. I detta låg att processledaren skulle utmana LSG i sina föreställningar om hur en gemensam lösning kan se ut samt tydliggöra vilka förväntningar som finns på representanterna i LSG i utvecklingen av en sådan plattform. Sammantaget utgår projektet, enligt LSG:s ansökan till Samordningsförbundet RAR i Sörmland, ytterst från en tanke om att via LSG Oxelösund etablera en gemensam permanent organisering som innehåller en gemensam värdegrund, en gemensam metod och ett gemensamt språk. För att starta och driva detta utvecklingsarbete bygger projektet på att en processledare engageras under ett år. Målet för processledarens arbete har ytterst varit att genom LSG skapa en gemensam plattform för arbete kring individer med behov av samlat stöd i Oxelösund. 4. UTVECKLINGEN I PROJEKTET När det gäller uppfyllelsen av de projektmål som angavs i ansökan till Samordningsförbundet RAR i Sörmland har många av dessa uppfyllts. Enligt den halvtidsrapport som processledaren sammanställde i februari 2015 hade en rad aktiviteter redan då företagits som utgick från projektansökan. Bland annat hade den fördjupade kartläggning av LSG:s målgrupp som nämns i ansökan genomförts. Resultatet av kartläggningen redovisades i halvtidsrapporten och visade att det finns ett stort behov av nya insatser samt samordnad organisering av befintliga insatser till individer som är i behov av stöd. Vidare genomfördes insatser kring målet om gemensam värdegrund genomförts. När det gäller gemensam organisering genomfördes utifrån kartläggningen ett pilotprojekt där en gemensam plattform för arbete kring unga testades. Erfarenheterna från detta försök visade emellertid på grundläggande svårigheter i förhållande till målsättningen att utveckla en operativ insats i termer av en gemensam samverkansplattform. Dessa svårigheter utgår ytterst

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 5 från LSG Oxelösunds förutsättningar att aktivt leda och styra gemensamma insatser. Detta framstår som den största strategiska utmaningen kopplat till LSG och till möjligheten att realisera de mer långsiktiga målen om en utvecklad samverkansstruktur. 4.1 SVÅRIGHETER I SAMVERKANSSTRUKTUREN Processledaren avslutade sin halvtidsrapport med att konstatera följande angående LSG:s möjligheter att fungera som arena för lokal samverkan: I dagsläget är representationen i LSG något skev, både när det gäller representation från samtliga organisationer som grad av mandat. Vårdcentralen deltar sällan eller aldrig på grund av tidsbrist hos vårdcentralschefen. Kommunens representation är god sett ur individens perspektiv, samtidigt medför representationen skillnad avseende mandat och antal röster per organisation, då två av totalt tre representanter är förvaltningschefer med svårigheter att agera på operativ nivå. Processledaren fortsatte att argumentera för svårigheterna att utveckla en gemensam samverkansplattform med att konstatera att sådana aktiviteter behöver ha en tydlig ledning och styrning och en långsiktighet i finansieringen för att ge bestående effekter: I dag är inte LSG en särskilt operativ grupp, vilket behövs om beslut ska kunna förankras och verkställas. Ett processtöd eller en processledare kan bistå det operativa arbetet, men inte leda och fördela arbetet internt. Processledarens resonemang pekar på svårigheter i att realisera den logik som projektet vilar på, d v s att genom insatser från en processledare under ett drygt år etablera en gemensam plattform för arbete kring individer med behov av samlat stöd i Oxelösund. Svårigheterna utgår från grundläggande faktorer i det sammanhang inom vilket det aktuella projektet verkar. De förhållanden som processledaren identifierat har även framträtt under arbetet med utvärderingen. Nedan följer en analys av varför dessa svårigheter uppstår i LSG Oxelösund och vad detta innebär för det framtida samverkansarbetet. 4.2 LSG SOM DEL AV EN STÖRRE SAMVERKANSSTRUKTUR LSG är att betrakta som en särskild samverkansstruktur som ska verka lokalt i Oxelösunds kommun. Samtidigt finns den lokala samverkansgruppen inom ramen för en större struktur i länet och där verkar även en regional samverkansgrupp (RSG), Samordningsförbundet Finsam RAR i Sörmland och ett regionförbund. Det finns totalt åtta lokala samverkansgrupper i Sörmland, men det finns inga tydliga formella kopplingar att tillgå mellan de regionala funktionerna och de lokala samverkansgrupperna i Sörmland. När det gäller den regionala nivån så finns några rapporter och dokument att utgå från för en förståelse för hur dessa verkar 1. Av dessa blir det också tydligt att en regional nivå för samverkan är beroende av en lokal arena för att de ambitioner som finns ska kunna 1 Se t ex Eriksson, P m fl (2014) Genomlysning av den regionala organisationen i Sörmland rapport; Samordningsförbundet RAR i Sörmland (2005) Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i Sörmland Samordningsförbundet RAR i Sörmland; Bolwig, M (2015) Utvecklingen av samverkansplattformen TRIS; Nilsson, I (2009) Samverkan i Sörmland ett vägval med konsekvenser.

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 6 verkställas. LSG antas på olika sätt utgöra den lokala arenan för de länsövergripande funktionerna. Detta tar sig t ex uttryck genom att LSG finns beskrivna i överenskommelsen för RSG och att LSG av dessa har fått rollen att fungera som styrgrupper för de lokala TRIS-team som byggts upp i Sörmland 2. Även i avsiktsförklaringen för Samordningsförbundet RAR i Sörmland finns de lokala samverkansgrupperna omnämnda: Genom samordningsförbundet skapas en struktur och en kontinuitet. Den lokala samordningsgruppen i respektive kommun utgör ett forum för gemensamma prioriteringar. Lokalt får man avgöra hur beredning ska ske och hur olika insatser ska drivas i ordinarie verksamhet eller som projekt. I verksamhetsplanen för samordningsförbundet framgår sedan att de lokala samverkansgrupperna har en central roll i förverkligandet av RAR:s målsättningar och på RAR:s hemsida står att LSG utgör basen i RAR:s verksamhet. På detta sätt blir de lokala samverkansgrupperna intermediärer för regionala insatser och utan dem får de regionala aktörerna svårt att realisera sina ambitioner. 4.3 INTERMEDIÄRER MÖJLIGGÖRARE AV STRATEGISK UTVECKLING Intermediära organisationer är något som på senare tid uppmärksammats i anslutning till Europeiska Socialfonden (ESF). En intermediär förstås som en struktur som möjliggör strategiska satsningar, vilket utgår från den överblick och det nätverk som denna struktur besitter. Enligt Jönsson och Ljungzell 3 har har intermediären två huvudfunktioner: strategisk analys som grund för utveckling av insatser samt operativt genomförande av insatser som finansieras av någon annan. Intermediärer spelar en viktig roll i de processer som krävs för att nå mål som formuleras i t ex regionala styrdokument. De möjliggör en koppling mellan det operativa arbetet och regionala strategier för regionens utveckling genom att består av aktörer som kan ha ett helhetsperspektiv och har de kontakter och nätverk som krävs för att genomföra ett lokalt utvecklingsarbete. På detta sätt blir intermediären en stödstruktur för den regionala utvecklingen. Kock och Wallo 4 ser på detta sätt intermediärer som aktörer med förutsättningar att svara upp mot de krav som ställs på organisering och genomförande av ett utvecklingsarbete: Detta gör de genom att bygga en kompetens i sakfrågorna, genom kännedom om vilka aktörer som finns och vilka som kan bidra med idéer och handlingskraft. Dessa aktörer är lika viktiga för den enskilda arbetsplatsen som för den regionala utvecklingen, men har också visat sig vara centrala för finansiärer och program. 2 Bolwig, M (2015) Utvecklingen av samverkansplattformen TRIS. 3 Jönsson, F & Ljungzell, M (2013) Resultat från studien i två regioner. I: Andersson, G mfl. (red) Uppdrag kompetensförsörjning rollen som intermediär. Örebro: APeL FoU. 4 Kock, H & Wallo, A (2013) Begreppet intermediär. I: Andersson, G mfl. (red) Uppdrag kompetensförsörjning rollen som intermediär. Örebro: APeL FoU.

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 7 Intermediärer kännetecknas av att de å ena sidan arbetar med att koordinera operativa insatser, å andra sidan agerar motor för samverkan och långsiktiga frågeställningar. Det handlar inte alltid om att vara den som genomför insatserna, det handlar snarare om att koordinera insatserna och se till att de blir av. Intermediärens viktigaste uppgift blir egentligen att säkerställa att nödvändiga resurser tillförs insatsen från samverkanspartners eller externa aktörer. Rollen som intermediär förutsätter därför att aktörerna har mandat att driva frågor och legitimitet hos samverkansaktörerna. Det krävs även kunskaper inom aktuella områden och kompetens att leda samverkansprocesser. Jönsson m fl 5 menar vidare att intermediären även bör ha förmåga att driva och leda ett hållbart utvecklingsarbete, en utvecklingskompetens: Om intermediären blir en byråkratisk mellannivå kan utvecklingskraft stelna och hindra innovation och utveckling. Permanenta mellannivåer kan se bra ut på pappret, medan de i verkligheten kan bli en flaskhals med en verksamhet mest för sin egen skull. Intermediärer har med andra ord en mycket viktig funktion i för regional utveckling oavsett om det handlar om kompetensförsörjning, tillväxt eller arbetsmarknads- och integrationspolitik. Men det ställs också en hel del krav på att intermediären ska fungera i denna roll. 4.4 LSG SOM INTERMEDIÄR I SÖRMLAND När det gäller de lokala samverkansgrupperna i Sörmland i allmänhet och i detta fall i Oxelösund framstår det som att det går att ha olika perspektiv på denna samverkansfunktion. Det tycks finnas en officiell föreställning av samverkan i LSG som utgår från en form av idealbild och en faktisk bild som är mer problematisk. I den övergripande strukturen i Sörmland är det tydligt att den regionala samverkansgruppen (RSG) betraktar de lokala samverkansgrupperna (LSG) som intermediär för verkställande av regionala samverkansfrågor. Likaså, och kanske än mer uppenbart, är det att Samordningsförbundet RAR i Sörmland förhåller sig till LSG som intermediär. Samtidigt är det lika tydligt att representanterna i LSG inte på samma sätt uppfattar sig som en del av den regionala strukturen. LSG ser sig med andra ord inte som en intermediär för de regionala samverkansorganen. I Oxelösund fungerar LSG snarare i praktiken som en arena för erfarenhetsutbyte mellan de personer som ingår i gruppen och inte som en intermediär för regional och i förlängningen lokal utveckling. LSG fungerar med andra ord inte som en intermediär då grundläggande förutsättningar i detta avseende inte är uppfyllda. Vad menas då med detta och vad får det för konsekvenser för möjligheterna att nå den utveckling som eftersträvas i det aktuella projektet? 4.5 LSG EN SAMVERKANSSTRUKTUR MED OKLARA FÖRUTSÄTTNINGAR För att utveckling genom samverkan ska ske krävs en ändamålsenlig samverkansstruktur. När det gäller begreppet samverkansstruktur utgår vi framför allt från forskaren Ulf G Conrahs 6 tankar om förutsättningar för samverkan. Han betonar bland annat vikten av att det i 5 Jönsson, F & Ljungzell, M & Andersson, G & Holmquist, M (2013) Vad kan vi lära för framtiden? I: Andersson, G mfl. (red) Uppdrag kompetensförsörjning rollen som intermediär. Örebro: APeL FoU. 6 Conrah, U G (2003) Varför misslyckas samverkan. I: Socionomen 2/2003, s 25-29.

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 8 inledningsskedet av en samverkanprocess skapas ett samförstånd där de deltagande aktörerna formulerar grundläggande utgångspunkter. Detta innehåller följande aspekter: Vem ska vara med och varför? Vad ska göras och hur? Hur ska resultaten tas om hand? Vad gäller vilka som ska delta i samverkanstrukturen inom ramen för projektet, d v s den gemensamma plattformen för stöd till individer i Oxelösund, har vi uppfattat att detta närmast setts som en självklarhet. LSG betraktas som en arena för samverkansfrågor i Oxelösund och i den lokala samverkansgruppen ingår representanter från Oxelösunds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt landstinget. Det övergripande syftet med att dessa parter kommer samman tycks också vara tydligt. I den enkät som under våren 2015 riktades till representanterna i LSG beskrev dessa syftet som följande: Att hitta gemensamma former för effektiv hjälp för de medborgare som är i behov av stöd där flera aktörer är berörda. En annan uttryckte sig på följande sätt: Bättre nyttja våra gemensamma resurser för den enskilda oxelösundarens bästa, genom att tillsammans komma på nya innovativa lösningar, ha ett gemensam värdegrund och vid behov gemensamt arbetssätt. På det hela taget framstod det som att det inte fanns några oklarheter kring syftet bakom syftet med samverkan. Men det fanns även en delad bild kring syftet med samverkan, vilket snarast handlade om förutsättningarna bakom LSG och en otydlighet i de formella grunderna för LSG som samverkansarena. Av såväl enkätsvar som samtal med olika representanter i och kring LSG framstår det som att samverkan i LSG är något som sker på oklara premisser och där framför allt den egna rollen är otydlig, både i förhållande till samverkansgruppen och till den egna organisationen. Redan här, under Conrahs första analyspunkt, uppstår följaktligen problem i förhållande till möjligheterna att bedriva utvecklingsarbete i samverkan med LSG Oxelösund som grund. De tre punkterna som utgör grund för analysen av samverkansstruktur hänger nära samman. Då det finns oklarheter om hur samverkan ska vara konstruerad mellan parterna ger detta upphov till vidare frågor. I en samverkansrelation bör parterna ha en grundläggande gemensam syn på den insats som man kommer samman kring. Anledningen är att detta sedan påverkar de prioriteringar som parterna gör i anslutning till insatsen. När det finns tveksamheter kring parternas ingångsvärden i LSG blir därför synen på genomförandet av det aktuella samverkansprojektet en mer komplicerad fråga. 4.6 BEHOV AV YTTERLIGARE FÖRANKRING I OCH KRING LSG OXELÖSUND En stor del av den problematik som processledaren ger uttryck för i sin halvtidsrapport tar sin utgångspunkt i graden av förankring av det samverkansarbete som utgår från LSG och hur starkt förpliktigade de enskilda representanterna är till samverkansstrukturen. Engagemang är en nyckelaspekt för att det nödvändiga ägarskapet ska bli verklighet och då handlar det till stor del om förankring. Frågan är vad LSG betyder för de olika parterna? Svaret på denna fråga tycks vara olika beroende på sammanhang. Den bild som framträder är dock att LSG i olika sammanhang

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 9 betraktas som en formell samverkanskonstellation, men där grunderna för samverkansarbetet i hög grad sker på informella grunder. Några formaliserade utgångspunkter för LSG:s arbete har inte gått att finna. Framför allt framstår parternas engagemang och kopplingen (integreringen) mellan LSG och respektive organisation som oklart. Evert Vedung 7, professor i Statsvetenskap, har beskrivit samverkan i den form som det bedrivs inom LSG i termer av nätverkskretsar. Han skiljer på en yttre nätverkskrets som utgörs av de organisationer som sänder representanter till en grupp. Den inre nätverkskretsen bildas sedan av de representanter för organisationerna som interagerar inom gruppen. Tillsammans bildar den yttre och den inre kretsen nätverket och de förhållandet inom och mellan båda nivåerna är sedan avgörande för hur samverkan utvecklas. Viktigast är dock relationerna mellan aktörerna i den inre kretsen. För att samverkansarbetet ska utvecklas krävs att ändamålsenliga relationer och rutiner för arbetet etableras. Annars är risken stor att målen med samverkan inte nås och risken är stor att arbetet i nätverket stannar vid utbyte av information och erfarenheter. Så långt som till beslut om gemensamt nyttjande eller utbyte av resurser kommer man inte. Vedung konstaterar att det i dessa fall handlar om nätverk som försöker uppnå nätverksstyrning utan att lyckas. Figur 1: Grundläggande struktur för nätverksstyrning enligt Evert Vedung. När det gäller samverkansstrukturen i LSG, och i förlängningen inom det aktuella projektet, konstaterar vi att det finns en utbredd uppfattning om nödvändigheten att samverka mellan de olika parterna. Alla påpekar vikten av att stödja och hjälpa individer i Oxelösunds kommun att få det samordnade stöd som behövs. Alla är ense om att samverkan är av godo, vilket förstås ur samverkanssynpunkt är ett positivt resultat. Samtidigt tycks det inte finnas något egentligt samförstånd om hur samverkan i praktiken ska byggas upp. Detta gäller både projektet och LSG som helhet då vi har fått synpunkter på att olika aktörer uppfattat sitt uppdrag i samverkansgruppen som oklart eller inte alls formulerat. 7 Vedung, E (2006) Konsten att utvärdera nätverk. Stakes rapport 5/2006. Helsingfors: Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården.

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 10 När det gäller genomförandet av samverkan inom LSG, den inre nätverkskretsen, är det tydligt att någon egentlig struktur för arbetet inte upprättats. Representanterna har en olikartad förankring för sitt uppdrag inom LSG i sina respektive organisationer och deras beslutsbefogenheter skiljer sig åt. Framför allt begränsar den bristande närvaron på LSG:s möten och engagemanget för de frågor som LSG har att hantera möjligheterna till utveckling av samverkansarbetet. Grunden för dessa svårigheter ligger emellertid i att syftet med LSG, och de respektive aktörernas roll i förhållande till detta, inte är tydligt artikulerat och förankrat. Det är viktigt för den fortsatta hållbarheten i LSG att samtliga fyra parter uppfattar att de investeringar som görs genom tid och engagemang genererar tillräcklig nytta i förhållande till insatserna. Risken är annars att LSG som samverkansstruktur får en alltmer bristande legitimitet och att parterna drar sig undan. Detta har i viss mån redan skett då det sällan är representation från alla parter vid LSG:s sammankomster och något djupare engagemang för LSG:s strategiska frågor är svårt att skönja. Flera representanter har även uttryckt att arbetet i LSG inte får en hög prioritet i deras arbete. Mycket av förklaringen tycks ligga i att det är oklart kring vad som förväntas av representanterna i LSG och vad det innebär för deras roll i denna samverkanskonstellation. Detta förhållande får implikationer för förutsättningarna att skapa långsiktighet i den bakomliggande idén för projektet. Men det får också konsekvenser för de regionala samverkansstrukturernas förutsättningar. Den logiska tanken bakom projektet bygger på att tidigare insatser inte blivit långsiktiga p g a deras höga grad av extern finansiering. Därför ska en gemensam plattform knytas till LSG och parternas ordinarie resurser. Problemet kan dock i lika hög grad ligga i en bristande samverkansstruktur som ska ansvara för en strategisk utveckling och ta emot resultaten av den samverkan som utvecklas. Finns det ingen gemensam struktur på ledningsnivå som tar ägarskap över samverkansarbetet och där ett gemensamt ansvar tas för att leda och styra arbetet i ett långsiktigt perspektiv finns det små utsikter till långsiktighet. Det blir problematiskt för den regionala arenan, bland annat då den lokala samverkansgruppen förväntas anta rollen som styrgrupp för lokalt baserade aktiviteter som t ex TRIS-team. 5. SUMMERING AV UTVECKLINGEN I PROJEKTET På det hela taget är det en splittrad bild som framträder av samverkansstrukturen bakom det aktuella projektet. Det finns en utbredd uppfattning om nödvändigheten att samverka mellan de olika myndigheterna. Alla påpekar vikten av att stödja och hjälpa deltagarna att komma vidare i sina liv. Den centrala frågan avser dock ändamålsenligheten i den samverkansstruktur som LSG Oxelösund utgör. I ett vidare sammanhang, när det gäller såväl den regionala samverkansgruppen (RSG) och framför allt Samordningsförbundet RAR i Sörmland, framstår det som att LSG betraktas som en samverkansstruktur med formell grund. I praktiken saknar dock LSG formaliserade utgångspunkter, vilket framför allt tar sig uttryck i de enskilda representanternas uppfattning om sitt uppdrag. Detta påverkar sedan dessa företrädares prioriteringar i förhållande till LSG, vilket sannolikt är grunden till de problem som processledaren tecknade i sin halvtidsrapport och som gäller även vid projektets slut.

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 11 Projektet har utgått från en tanke om att via LSG Oxelösund etablera en gemensam organisering som innehåller en gemensam värdegrund, en gemensam metod och ett gemensamt språk. För att starta och driva detta utvecklingsarbete har en processledare engageras under ett år och målet har varit att genom LSG skapa en plattform för arbete kring individer med behov av samlat stöd i Oxelösund. Det har visat sig att att det finns betydande svårigheter i grundstrukturen bakom LSG för att detta mål ska vara möjligt att realisera. Det innebär att målsättningen om en långsiktig utveckling av samverkan kan sägas ha varit ett omöjligt uppdrag för såväl LSG:s medlemmar som för processledaren. Om vi utgår från ett statsvetenskapligt perspektiv på genomförande av en insats så menar Lundquist 8 att det för att en insats ska lyckas krävs att de aktörer som berörs av insatsen förstår innebörden i vad som förväntas av dem. Denna förståelse kan variera och det kan finnas en mängd olika orsaker till det. Direktiven kan vara oklara eller ofullständiga, samtidigt som de kan tolkas och betyda något helt annat för den som mottar styrningen än för den som utdelar den. En annan faktor som påverkar resultatet är sedan berörda aktörers förmåga att vidta åtgärder och verkställa det som förväntas av dem. Denna förmåga kan påverkas av tillgången till resurser som pengar, utrustning, personal, kunskap, mandat eller särskild organisering. Vidare krävs vissa symboliska resurser, t ex legitimitet för att driva verksamheten framåt. Den tredje punkten i Lundquists analysmodell handlar sedan om att berörda aktörer ska vilja genomföra föreslagna åtgärder, något som ofta påverkas av de övriga faktorerna. Om Lundquists modell tillämpas för en analys av LSG Oxelösund och det projekt som drivits för att utveckla en gemensam samverkansplattform finns det många motverkande faktorer. LSG saknar till exempel idag formell roll på lokal nivå och det finns ingen etablerad grundstruktur för hur samverkansarbetet i LSG ska ske. Grundläggande rutiner för arbetet och en rollfördelning inom gruppen saknas. Detta medför i förlängningen att aktörerna inte prioriterar arbetet i LSG, vilket gjort att närvaron vid LSG:s sammankomster haltat betänkligt. Ytterst tycks problematiken utgå från ett otydligt uppdrag och en bristande förankring i och kring den samverkansstruktur som LSG utgör. Sammantaget påverkar detta aktörernas förmåga, kunnande och vilja att realisera de förväntningar som finns på dem i egenskap av representanter i en lokal samverkansgrupp. Detta förhållande gör att det i dagsläget är svårt att se att LSG ska utvecklas som en samverkansplattform. Utmaningarna utgår ytterst från förankringen av den utvecklingsinsats som processledaren har i uppdrag av LSG att verkställa och som ytterst bygger på en regional förväntan om utveckling. Här återvänder vi till Conrahs 9 resonemang om vikten av en fungerande struktur som utgångspunkt för ett utvecklingsarbete i samverkan: Den avgörande orsaken till att samverkan inte fungerar är [ ] frånvaron av grundläggande förutsättningar. När samverkan misslyckas så framstår det som medarbetarnas fel. Myten döljer därigenom det grundläggande ansvaret som finns, nämligen ledningens skyldighet att skapa förutsättningar för samverkan. 8 Lundquist, L (1987) Implementation Steering, An Actor-Structure Approach. Lund: Studentlitteratur; Lundquist, L (1992) Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur; Lundquist L (1998) Demokratins väktare. Lund: Studentlitteratur. 9 Conrah, U G (2003) Varför misslyckas samverkan. I: Socionomen 2/2003, s 25-29.

[ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform inom LSG Oxelösund] 12 Conrahs konstaterande gäller både LSG som helhet och processledarens uppdrag i det aktuella projektet. Ingen av dessa har haft rimliga förutsättningar att lyckas givet grunderna för LSG:s arbete. När det gäller LSG är det rimligt att fråga vem som ansvarar för att skapa förutsättningar för arbetet i denna konstellation. Vem styr egentligen LSG och har i uppgift att ge denna grupp resurser för att lyckas? I dagsläget tycks detta ansvar vara oklart och något tydligt mandat att driva utvecklingen framåt tycks inte finnas hos LSG. När det gäller det specifika projektet har inte processledaren haft mandat eller förutsättningar att på egen hand driva utvecklingen i linje med det långsiktiga projektmålet. För att åstadkomma detta krävs ett LSG som agerar som en aktiv ägare och mottagare av utvecklingsarbetet. Detta har inte varit fallet under projektet. Den problematik som redovisas i denna rapport är i sig att betrakta som ett tydligt resultat av de aktuella projektet, även om det inte var det resultat som förväntats. Ett sådant resultat kan utgöra grund för framtida utveckling av samverkansarbetet i såväl LSG Oxelösund som i den regionala samverkansstrukturen i Sörmland. Processledaren konstaterar i sin halvtidsrapport att: Genom att medvetandegöra betydelsen av dessa faktorer kan LSG få ökad möjlighet till framtida struktur. Först när en sådan utveckling ägt rum är det sedan rimligt att återuppta utvecklingen kring en gemensam plattform i enlighet med ambitionerna med det projekt som här utvärderats. Innan dess gör brister i den grundläggande samverkansstrukturen att det blir svårt att nå framgång i en sådan satsning. I ett vidare sammanhang väcker detta en fråga om den bredare samverkansstruktur i Sörmland som LSG Oxelösund är en del av. Det finns åtta lokala samverkansgrupper i Sörmland som omfattar samtliga kommuner i länet. I detta perspektiv blir LSG Oxelösund ett intressant fall att beakta när det gäller förutsättningar för regionövergripande samverkan i Sörmland, inte minst i förhållande till Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Mot bakgrund av den problematik som redovisats i denna rapport så framstår det som att det finns behov av att tydliggöra de lokala samverkansgruppernas egentliga syfte och formella funktion. Utifrån detta behöver ett förankringsarbete äga rum för att skapa en bred uppslutning för en sådan funktion. Först därefter är det rimligt att anta att en plattform för insatser till de samverkande parternas gemensamma målgrupper kan utvecklas.