att spara pengar. Det område som det ska sparas mest på är inköp med nye inköpschefen Tage Lundin i spetsen.

N R 1 5 2 0 0 9 2 5 S E P T E M B E R E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Kostnadsjakt LKAB befinner sig i en situation som gör att varje ton järnmalm som produceras säljs men till halva priset. Prissänkningen och det dåliga köptrycket under första halvåret gör att LKABs ekonomi pressas och företaget väljer nu att satsa på ett antal åtgärdsprogram för 6 att spara pengar. Det område som det ska sparas mest på är inköp med nye inköpschefen Tage Lundin i spetsen. L e d n i n g s i n f o 2 W a s s a r a s a t s a r 8 M i n d r e s t å t i d 1 0

2 3 Ledningskonferens: Tillbaka till framtiden Lars-Eric Aaro, tf vd. LKABs järnmalmsprodukter är slutsålda för i år till halva priset. Prisnivån på huvudprodukten pellets har halverats till 2007-årsnivå. Verksamheten ska därför effektiviseras och kostnaderna minskas till samma nivå. Målsättningen är att LKAB ska klara sina strategiska framtidsinvesteringar utan att behöva låna pengar. Det var i korthet budskapet som cirka 60 chefer fick med sig från ledningskonferensen på Dundret i förra veckan. Effektiviseringen är ett krav från LKABs styrelse och kommer att genomföras genom olika program som följs upp varje månad. Det handlar om inköp, energiförbrukning, förbrukningsmaterial och personalkostnader. I pengar innebär programmen kostnadsminskningar de närmaste åren på 800 miljoner kronor (mnkr) och även framskjutna investeringsutbetalningar på 1,5 miljarder kronor (mdkr). Detta kan göras med marginella konsekvenser för rådande tidsplaner. VECKOBLADET information till med - arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. R e s u ltat e n s k a b e tal a i n v e st e r i n g a r n a Effektiviseringar är nödvändiga. Under 2009 är det kassan som har betalat investeringarna och har därmed sjunkit från nio till cirka fyra mdkr. LKAB vill inte låna pengar och riskera sin handlingsfrihet. Investeringarna och kostnaderna för samhällsomvandlingarna i Malmfälten ska finansieras genom egna resultat. Vi är bestämda med att vi skall fullfölja våra långsiktiga investeringar, bland annat i nya huvudnivåer som bygger vår gemensamma framtid, säger tf vd Lars-Eric Aaro. Detta kostar oss cirka 500 mnkr/månad under nästa år och det är pengar som vi ska ta ur ett överskott som försäljningen skall ge varje månad. Därför finns bara en sak att göra och det är att arbeta med att anpassa våra kostnader till 2007 2006 års nivå. Vi har också stora kostnader för samhällsomvandlingarna. Under nästa år beräknas de vara lika stora som driftkostnaden för våra två hamnar i Luleå och Narvik och kostnaderna ökar i framtiden. Ä n d r as m a r k n a d e n? Ett nytt LKAB har byggts de senaste åren, från 20 till 28 Mt per år, och sen kom finanskriser och efterföljande lågkonjunktur. Vår traditionella hemmamarknad, den Europeiska stålindustrin, har drabbats hårt och vi frågar oss om den kan ta emot vår ökade kapacitet långsiktigt, eller om mer volymer skall placeras på andra marknader och Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. om produktmixen är den rätta, säger Lars-Eric. Under 2009 har LKAB förstärkt försäljnings- och marknadsorganisationen och intensivt bearbetat nya marknader. Det har resulterat i en ökad order ingång för leveranser under andra halvåret och början av 2010. Nya affärer har gjorts med kinesiska kunder och försäljningen till Mellanöstern har ökat. Under hösten har även efterfrågan från Europa börjat ta fart igen, speciellt från tyska kunder. Förhoppningen är att årets totala järnmalmsleveranser skall uppnå drygt 19 Mt, vilket dock fortfarande är långt under företagets kapacitet. Målet är maximal produktion och leveranser, perfekt produktkvalitet till kunderna och kostnader på 2006-årsnivå, sammanfattar Lars-Eric och tillägger att så länge vi håller hög leveransnivå, så behöver vi inte prata om en övertalighet i LKAB. Men det kräver ändå att vi vänder på varje sten och även ser över vår organisation och säkerställer effektiviseringsvinster. I detta nya marknadsläge får vi fundera på att göra saker på ett nytt sätt. F l e x i b e l p r o d u k t m i x ä r b r a Strategin att ha kvar finesproduktion i Malmberget har under lågkonjunkturen visat sig vara helt rätt. De kunder som har sinterverk väljer vid sämre tider oftast att köpa fines istället för pellets för att kunna nyttja sina egna anläggningar/personal som mycket som möjligt. Under första halvåret har det till och med visat sig att fines har varit nyckeln till att överhuvudtaget komma i dialog med kunder om leveranser och därmed även kunna sälja pellets, säger Lars-Eric och uppmanar nu oss att ta tag i det vi själva kan kontrollera, innebärande att vi ska: bygga en långsiktig framtid genom ökad livslängd för våra gruvor fortsätta vara världens effektivaste pelletsleverantör erbjuda kunderna det konkurrenskraftigaste budet vad gäller kvalitet, pris, tekniskt stöd och totalt värde. hålla volymerna på maximal nivå effektivisera och sänka kostnaderna för att klara investeringar och samhällsomvandlingar med egna medel LKABs framtid hänger på att vi har råd att investera i nya huvudnivåer, och vi vill försöka klara det utan att behöva sätta oss i skuld hos bankerna. Leif Boström, ekonomidirektör forts. nästa sida

4 5 forts. F u l l p r o d u k t i o n i n i 2 010 LKAB har varit tvungen att stänga verksamheter av marknads skäl under 2009. Det har samtidigt gett oss en möjlighet att arbeta offensivt med att stärka säkerheten i järnmalmsgruvorna genom kraftigt utökade förstärkningsprogram och genom att förbättra anläggningarna via förebyggande underhållsarbeten. Anläggningarna är i topptrim när konjunkturen nu vänder. Dessutom har LKAB strategiskt kunnat bygga upp lager under första halvåret som nu kan användas. Kapitalbindningen var möjlig tack vare en egen stark kassa och flexibiliteten hos personalen som via resursstyrkor har arbetat där deras kunskap och insatser har behövts. R å m a l m e n r i s k e r a r b l i f l as k h a l s Under resten av året skall produktionen gå på maxfart. I dagsläget riskerar tillgången på råmalm att bli flaskhalsen i produktions flödet, främst på grund av förstärkningsarbeten i Kirunagruvan som beräknas bli klara i oktober. Men även de seismiska händelser som förekommer i båda gruvorna kan medföra produktionsstopp under kortare perioder på de områden där de inträffar. Som tur är har LKAB hittat två nya ovanjordsgruvor med magnetit. Nämligen upplagen Tingvallskulle i Malmberget och Kiruna Sydväst som bidrar med råmalmstillskott i år på mellan 5 10 kton per dygn. Under nästa år finns också förhoppningen att Gruvberget i Svappavaara skall kunna komma i gång och användas som konjunkturgruva vid behov. Det är också viktigt att få igång brytning i malm kroppen Fabian i Malmberget så fort som möjligt. E f f e k t i v i s e r i n g s - p r o g r a m f ö r e n f r a m t i d Trots att produktionen beräknas gå för fullt under årets sista månader innebär en halverad prisnivå på pelletsprodukterna, och en drygt 31-procentig minskning på finesprodukterna, att LKAB måste anpassa verksamheten till en lägre kostnadsnivå. Konjunkturläget för de närmaste åren 2010 2011 är fortfarande mycket osäkert. Det kommer att ta tid att nå kapacitetstaket igen. Stark fokus kommer att ligga på olika förbättrings- och effektiviseringsprogram under de närmaste åren. I programmen finns effektiviseringar i form av ökad konkurrensutsättning och ändrat köpbeteende, förbättrad material- och lagerhantering, energibesparingar, förskjutna investeringsutbetalningar och en långsiktig personalminskning via naturliga avgångar i kombination med verksamhets- och organisationsutveckling. I n g e n ö v e rta l i g - h e t Effektiviseringarna av personalstyrkan kommer att ske planerat och successivt. De handlar mycket om utveckling av organisation, verksamheter och arbetsgrupper, vilket kommer att innebära att vissa jobb kanske inte längre behöver göras, eller kan göras på ett annat sätt. I effektiviseringsprogrammen ingår möjligheter till avtalspension för personer över 60 år, såvida de inte behöver ersättas externt, dvs att man hittar interna lösningar för det arbete som måste göras. Inga generella pensionserbjudanden kommer att gå ut, lösningarna blir individuella och diskuteras mellan chef, medarbetare och fack. Även möjlighet till omställningsbidrag för personer som vill göra något annat diskuteras. Om sådana beslutas blir villkoren de samma som för eventuell avtalspension, alltså ingen extern rekrytering som ersättning för den som slutar. Noteras bör att ovanstående inte innebär att det är helt stopp på nyanställningar. Sådana kan naturligtvis göras i särskilda fall och beslutas av enhetschef i samråd med personaldirektör. Jag känner stor tilltro till att alla LKAB:are förstår vår egen situation, avslutar Lars-Eric. Vi vet vad vi vill för framtiden och det innebär att jag är helt övertygad om att vi tillsammans skall nå de tuffa mål som den nya marknadssituationen kräver av oss för att ta LKAB tillbaka till framtiden. Det handlar om att öka produktiviteten per anställd. Volym är nyckeln till lönsamhet för LKAB. Anders Kitok, produktionsdirektör Nu slutar vi prata om över talighet i LKAB. Så länge vi kör full produktion handlar förändringarna på personal sidan om att hitta effektivare sätt att få jobbet gjort. Grete Solvang Stoltz personaldirektör T i l l s i st: Tänk på att varje krona är lika mycket värd oavsett var den sparas. Därför kan vi alla vara med och effektivisera!

6 7 Inköpsprojekt ska spara 300 miljoner LKAB ska effektiviseras, bland annat med hjälp av ett förändrat köpbeteende inom hela företaget. Vi har sett över våra rutiner och jag är helt övertygad om att detta är möjligt, säger Tage Lundin, verksamhetschef för Inköp. Inköp är den funktion inom LKAB-koncernen som ska se till att försörjningen av varor och tjänster sker till lägsta totala kostnad. De närmaste åren har man en nyckelroll för att åstadkomma besparingar, i nära samarbete med verksamheten. Det här handlar om hårt arbete och kommer inte att göras över en natt, säger han. Inköpsorganisationen ska ha det övergripande perspektivet och en helhetssyn vad gäller inköp. Det vi vinner genom ett effektivare köpbeteende är att vi sänker våra kostnader samtidigt som vi får bättre kontroll på hela kedjan, säger Tage Lundin. Inköp har i en del fall upplevt sig som långt borta från resterande verksamhet. För att komma närmare verksamheten och initiera ett förändrat köpbeteende startas nu Projekt 300. Ett antal personer på samtliga verksamhetsorter kommer att utbildas inom avtal, juridik och inköpsnära frågor och kommer att stärka inköpsorganisationen med både sin närhet till verksamheten, men också med sin kunskap och erfarenhet. Personerna ska rekryteras i första hand internt. Även nuvarande inköpare kommer att arbeta närmare verksamheten. Vi på Inköp har tidigare ibland hamnat för långt ifrån besluten om vilken vara eller tjänst som skall avropas och har därmed endast fungerat som en servicefunktion. Det nya arbetssättet innebär att vi ska bidra med mer och måste därför också vara med i hela processen, direkt från start. Vi ska vara med och jobba i fronten. Inköp måste internt ställa de svåra frågorna och ifrågasätta, utan att äventyra produktionen. Vi är en stödfunktion och vi ska tänka koncernövergripande. Alla kommer inte att vara nöjda men vi måste våga ta diskussionerna och tänka på LKAB i första hand, säger Tage Lundin. Den satsning Inköp nu gör innebär att aktivt söka besparingar och genom ett proaktivt köpbeteende hitta samma vara till lägre pris. Det handlar om att förändra köpbeteendet hos hela organisationen och att avtal regelbundet ska förbättras och konkurrenssättas. De ute i verksamheten som ansvarar för inköp måste hela tiden ställa sig frågan: Kan vi ändra på något för att åstadkomma besparingar, säger han, säger han. Det handlar också om att förändra leverantörsbasen globalt. Vi arbetar med att ta fram beslutsunderlag för att eventuellt kunna köpa material från lågkostnadsländer, säger Tage Lundin. I Projekt 300 ingår även ett affärsutvecklingsprojekt. Detta ska genomföras med ett antal större leverantörer. Besparingen ska enkelt uttryckt ske genom att belysa vilka kostnader hos leverantörerna som vi på LKAB själva kan påverka. Det kan vara allt från konstruktion till logistik- och försäljningskostnader. Inköps besparingsplan ingår i de besparingskrav som styrelsen ställer på LKAB de närmaste två åren, men det betyder inte att arbetet slutar där. Det här är ingen kampanj utan ett långsiktigt arbete som alla kommer att beröras av, säger Tage Lundin. M e to d e r f ö r att s pa r a 3 0 0 m i l j o n e r k r o n o r : Konkurrensutsättning Identifiera besparings områden där vi kan ändra köpbeteende Affärsutvecklingsprojekt med ett flertal större leverantörer Köpa material från lågkostnadsländer

8 9 Swick Mining Services och Byrnecut besökte Kiruna för att titta på Wassara-tekniken. Wassara satsar på Australien Wassara har under de senaste åren jobbat hårt med att expandera på den europeiska anläggningsmarknaden. Man har även stärkt sin position i Nordamerika den senaste tiden. Nu punktmarkeras lämpliga gruvföretag i Australien. Vi gör en stor marknadssatsning riktad mot Australien, säger Wassaras vd Peter Johansson. Med hjälp av Exportrådet har en marknadsundersökning gjorts bland australiska företag. Undersökningen gjordes för att selektera fram vilka områden och gruvor som passar för Wassaras teknik. Pål Jensen, affärsområdeschef, och Roger Lärkmo, regionchef, följde upp resultatet av Exportrådets undersökning med en 10 dagar lång marknadsresa i våras, fylld av intressanta möten. De besökte gruvor, gruventreprenörer, konsultföretag och en gruvmässa, säger Peter Johansson. När väl kontakten med företagen blivit upprättad bjöds de till Sverige för ett besök i Kiruna och en visning av Wassaras system. Två gruventreprenörer, Swick Mining Services och Byrnecut kom hit trots kort varsel. Besöket blev mycket lyckat då Kimit, LKAB, Atlas Copco och Sandvik höll presentationer om sina erfarenheter kring borrning, laddning och de allmänna fördelarna med Wassara- tekniken. Även i Chile visar nu de två största gruvföretagen ett ökande intresse. Wassara öppnade försäljningskontor i Chile för ett år sedan, precis när lågkonjunkturen slog till och mycket avstannade. Efter en tuff recession börjar kunderna återhämta sig och Wassara är tillbaka på banan igen. De två största gruvorna i Chile har sett vårt system och planerar för tester, säger Peter Johansson. Läs mer om Wassaras marknadssatsning i artikeln om demonstrationsevenemanget i Norge. Wassaras visning populär hos norska kunder Ett större demonstrationsevenemang av Wassaraborrning ägde rum i Åmot i norska Telemark i slutet av augusti, detta tillsammans med Wassaras nya norska partner Qmatec Drilling (NEMEK). Närmare 70 aktörer, huvudsakligen från brunnsborrnings- och entreprenadsektorn, samt några konsulter/beställare från bland annat norska Vägverket och Norges geotekniska institut deltog vid visningen. Mycket uppskattade demonstrationsborrningar utfördes, under ledning av Wassaras borrtekniker, tillsammans med den norska brunnsborrarfirman Sør-Norsk Brønnboring. Det hammarsystem som visades var 5-tumshammaren (W120) för både foderrörsdrivning och bergborrning (bergborrningen utfördes vid 165 bar @ 3 min 50 sek resp. 150 bar @ 5,0 min; borrsträngens längd var 3 m). En av konsulterna gjorde följande reflektion efter jämförelse mellan luftborrning (Ruukki hade en närliggande station där de med luftborrning demonstrerade deras nya gängade foderrör) och Wassaraborrning: Man kunde verkligen se hur marken vibrerade vid luftborrningen. Jämfört med luftborrning fann konsulten Wassara borrningen mycket skonsammare mot formationen. Sammanfattningsvis kan konstateras att en stor del av de norska brunnsborrarna och entreprenörerna nu har fått möjlighet att se den vattendrivna borrteknologin och dess fördelar in situ. Detta evenemang är en del av Wassaras marknads satsning som Veckobladet kommer att berätta mer om i kommande nummer.

10 11 Lyckad kostnadsjakt belönades En av förra årets förbättringsgrupper utmärkte sig extra mycket genom att framgångsrikt lyckas kapa kostnader vid underhåll av mobila maskiner. Den 2 september belönades gruppen med tårta och och ett set fina salladsbestick. Vi har bland annat förbättrat felsökningen, säger Anders Isaksson, besiktare av lastmaskiner. Det handlar bland annat om en ökad renlighet och att hitta källan till problemet. Förbättringsgruppens fokus har varit att minska ståtiden för lastmaskiner och att bromsa kostnadsökningen för mellanaxlar och hydraulpumpar. Vi har halverat antalet haverier och har inte sett att trenden blir sämre än så länge, säger Jörgen Karkiainen, teknik- och kvalitetsutvecklare för Lastningbergtransport. Alla jobb förs in i systemet och därför kan en period jämföras mot andra perioder. Tack vare historiken har vi sett var problemen oftast uppstår, det gör att vi får en bättre helhetsbild, säger Anders Isaksson. Ett enkelt exempel är att det tidigare hände att man försökte köra iväg en lastmaskin som var utan olja. Från vänster: Anders Isaksson, Kicki Aspehult, Jan Sjöholm, Jörgen Karkiainen och Peter Sundelin. Gör man det ryker pumpen direkt och vi får ännu mer arbete, men nu har vi låtit tillverka skyltar som tydligt ska visa att maskinen inte får startas, säger Jan Sjöholm, serviceman på lastningen. Jörgen Karkiainen har varit spindeln i nätet under förbättringsarbetet. Det är viktigt att ha en sådan person som driver på i gruppen. Det är också därför vi kunde tajta till förbättringsarbetet och slutligen presentera en slutrapport. Det är kul när sådana här arbeten ger resultat, säger Peter Sundelin, serviceman på lastningen. Förändringsarbetet kan stundtals vara kämpigt och det är många gånger jättesvårt att visa att till exempel en investering på 100 000 kronor kommer att ge tillbaka flera miljoner kronor. Men när man hittar grejer att förbättra är det viktigt att man tror på det själv, säger Jörgen Karkiainen. Hans tips till andra är att hålla ihop gruppen och avgränsa förbättringsområdet ordentligt. Sväller uppgifterna för mycket är det svårt att slutföra projektet och det är inte roligt att ta på sig mer än man klarar av, säger han. Kicki Aspehult verksamhetschef för Totalkvalitet uppmärksammade förbättringsgruppens insats och bjöd i samband med detta på kaffe och tårta på Bolagshotellet i Malmberget. Per-Erik Klippmark, beredare på Lastmaskinsverkstaden 815 var inte med vid tårt kalaset, men fick diplom och pris vid ett senare tillfälle. Hallå där Tage Sennland, verksamhetschef för planering Det dammar mycket mer än vanligt i Kiruna, vad beror det på? Vi krossar spill och sekundaprodukter från pelletsverken för att få pelletsfines och har utökat produktionen av denna produkt med hjälp av en extra krossanläggning. Materialet är i vissa lägen torrt och varmt det blir därför extra dammigt. Varför gör ni det? Det finns en bra avsättning och en stor efterfrågan på pelletsfines just nu. Vi får leverera allt vi kan producera. Vi kan inte sälja det som pellets men vi kan sälja det som pelletsfines. Därför går allt på högtryck och vi kör två krossanläggningar. Foto: Mickael Johansson LKAB öppnar dörrarna till Bolags hotellet Söndag den 4 oktober, klockan 13.00 15.00 inbjuder Gällivare kommun och LKAB till rundvandring i Bolagsområdet. Vandringen startar i Kåkstan. Passa på att se Bolagshotellets insida innan LKAB flyttar ut. M ö t e k r i n g k u lt u r h u s e n i M a l m b e r g e t Koskullskulle skola, måndag 5 oktober kl 19.00 Gällivare museum, tisdag 6 oktober kl 19.00 Kåkstan i Malmberget, onsdag 7 oktober kl 19.00 Hur länge ska detta pågå? Vi har alltid jobbat med det här, men har nu ett betydligt större tryck. Vi försöker transportera så mycket som möjligt innan det blir kallt. När kylan kommer kan vi få lossningsproblem i Narvik pga. av materialet och vi drar därför ner både produktion och transportvolymer under de kalla månaderna. Kan ni bekämpa damningen på något sätt och gör ni det? Vi lagerlägger materialet utanför anläggningarna och försöker ta det som är äldst och rimligtvis fuktigast. Vi ser även över möjlig heterna att vattenbegjuta materialet för att minimera damning. Om det blåser in mot Kiruna och det dammar, stoppar vi krossningen. TA C K Ett hjärtligt tack för all uppvaktning och presenter vid min pensionsavgång. Steve Hillard Gunillasson Hjärtligt tack för uppvakningen och presenterna vid min 50-årsdag. Sven-Erik Fredriksson Ett stort tack till arbetskamrater i Svappavaara och Kiruna, för uppvaktningen på min 60-årsdag. En otrolig...present...som hela tiden pekar mot Singapore?? Ewald Kostenniemi

12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. augusti ack. 2009 Ack. 2008 Belöning tusen kronor 2009 2008 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 38 46 t.o.m. 20 september F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2009 2008 Pellets 8349 13329 Fines (inkl KMR) 2149 3578 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 10 5 0 KBF 409 KK2 1585 2690 KK3 359 3648 KK4 2858 1024 SK 1281 2661 ANR-SOVR (KMR) 410 671 ANR 1739 1883 BUV 1432 2327 MK3 834 2004 PAR till Upplag 547 202 R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra 9810 18911 Råmalm Södra 7654 10795 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. augusti) 92,2 90,0 KO M M E N TA R E R, v e c k a 3 7 3 8 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: 178,7. KK2: -4,8, just. pallets, stupskiva lossnat, tryckluftsbortfall. KK3: -3,6, problem med olja/kol, lagerhaveri rullkrets, rågodsbrist, bandhavari, tryckluftsbortfall. KK4: -0,9, fastkörning maskinsikt + bandskada, Svp: 0,7. Södra: Råmalm: -40, seismisk aktivitet Pa, fullt i Lappkyrkan, utkörning från 300 pga repstopp sovr, MAF, MAC. MAF: -15, repstopp sovr, MAF, MAC, rågodsbrist, rensning trådar 31KV001. MPBO BUV: +11. MPBO MK3: -14, stopp verk pga 10TR006 av vid skarv, signalfel, probl. m. processfläkt FL014. 30 25 20 15 10 5 0 En grundförutsättning för utbetalning av belöning är att moderbolaget redovisar vinst.