med andras glasögon vinjett

Transkript

1 med andras glasögon vinjett Bergmaterialindustrin behöver ibland, liksom alla andra branscher, anlita kompetens som inte alltid finns i de egna leden. I en perfekt värld blir resultatet ett gott samarbete där alla aktörer kompletterar varandra men det finns också fall där det gnisslar ordentligt mellan olika entreprenörer. Ofta handlar det om missförstånd och ibland saknas rätt kunskap från båda håll. Stenkoll undersöker hur det förhåller sig. Text: Niclas Kindvall Foto: Michaela Andersson Eld i berget! krossordet #

2 med andras glasögon Dimman ligger tät över Björklingetäkten några mil norr om Uppsala. Sprängarbetsledaren Christian Vog ler från bergsprängningsföretaget med samma namn, Voglers, tittar ut över den avtäckta ytan och de borrade hålen. Det är lite svårskjutet här, säger han. Det ligger en del lösa block i berget. Christian är den tredje generationen Vogler i det företag som hans farfar Allan grundade i början av femtiotalet, då med schaktarbeten som specialitet övertog grundaren ett lokalt bergsprängningsföretag och resten är, som det brukar heta, historia. Med åren har fokus mer och mer förskjutits mot bergsprängning för ballastindustrin och 1999 var företaget med och grundade BEF, Bergsprängningsentreprenörernas förening. Man har väl lite hatkärlek till Avtäckt och snart laddat 42 krossordet # 123

3 Här? Ja, ungefär. Eller där? När bottenladdningarna är redo startar Görgen Funke "fabriken" en stor specialbyggd lastbil inuti vilken tvåkomponentssprängämne blandas. krossordet #

4 BEF Bergsprängningsentreprenörernas förening BEF bildades 2001 och är en branschorganisation för bergsprängare. Föreningen har cirka 100 medlemsföretag som utför 85 procent av ovanjordsprängningarna i Sverige. BEF verkar genom dialog med myndigheter, beställare och övriga branschintressenter för en positiv utveckling av branschen. Läs mer på 44 krossordet # 123

5 med andras glasögon jobbet, skrattar Christian. När det är en halvmeter snö ute är det väl inte jättekul att gå ut och ladda hål. Å andra sidan, mellan maj och oktober finns det inget bättre jobb i hela världen. En hederssak Vinterhalvårets vedermödor till trots, yrkesstoltheten skiner igenom. Något som inte minst märks när Christian Många av de problem som uppstår beror på att det görs för dåliga upphandlingar utan tillräckliga kravspecifikationer och utan tydliga spelregler. Jan Johansson och kollegan Gustav Fahlström börjar prata om säkerhet. Det är en hederssak för oss att hela processen fungerar precis som den ska, framförallt ur ett säkerhetsperspektiv men också när det kommer till resultatet, säger Christian. Från det att vi kommer hit tills vi lämnar och har sprängt färdigt. Alla ska känna sig nöjda med allt, sprängningen ska ha skett efter konstens alla regler och den som anlitat oss ska få både ett bra resultat som är lätt att arbeta vidare med och all den dokumentation som behövs. Startar fabriken På plats finns också sprängmedelsleverantören Orica och nu när bottenladdningarna är redo startar Görgen Funke "fabriken" en stor specialbyggd lastbil inuti vilken tvåkomponentssprängämne blandas för att sedan pumpas ned i de tjugo meter djupa hålen. Massan som fylls i hålen kan liknas vid en emulsion eller en kräm och sker med hjälp av en lång slang. Förr i tiden var det mycket vanligare med dåliga vägar till sprängområdet, berättar Christian. Det har blivit mycket bättre, vilket är tur, för annars hade det blivit svårt att komma tillräckligt nära med bilen. Jag menar, det kostar ändå 10 miljoner att bygga en sån där grej. Ökad förståelse Att samarbetet mellan sprängare och beställare blivit bättre och bättre tycker också Voglers produktionschef Jan Johansson, tillika ordförande i Bergsprängningsentreprenörernas förening. Historiskt sett så har det varit lite si och så med den saken men jag tycker absolut att det blivit bättre under de senaste åren. Vi har närmat oss varandra och förstår varandras problem på ett bättre sätt. En stor del av den äran tycker jag att BEF och SBMI kan ta åt sig. Det har jobbats hårt för att våra respektive branscher ska kunna jobba effektivare tillsammans. Jan Johansson menar dock att det inte går att slå sig till ro med de re-

6 sultat som hittills uppnåtts utan att alla måste fortsätta utveckla samarbetet. Många av de problem som uppstår beror på att det görs för dåliga upphandlingar utan tillräckliga kravspecifikationer och utan tydliga spelregler. Han nämner några eviga trätoämnen branscherna emellan: Klassikern är ju förstås skut, skrattar Johansson. Och frågan är förstås när skut är just skut. Är det när det inte går in i krossen? Eller när det går in i krossen men sänker krossens kapacitet? Det kan råda delade meningar om det ute på arbetsplatserna, fortsätter han med ett leende. Sedan har vi problemet med transportvägarna. Det är besvärligt, dyrt och tar tid att bygga bra vägar. Jag tycker att täktägarna ska fundera på dessa tidigare i processen, redan när man planerar hela täkten. Avtäckningen av sprängområdet Kunskap är allt. Vi måste fortsätta utbilda på såväl spräng- som krossidan. är ytterligare en klassisk anledning till meningsskiljaktigheter, även där är Jan Johansson och Christian Vogler överens. Om det är dåligt avtäckt kan det bli dåligt laddat, så är det bara, säger Johansson. Kunskap är allt Vad kan då göras för att ytterligare förbättra samarbetet mellan branscherna? Jan Johansson har receptet: Kunskap är allt. Vi måste fortsätta utbilda på såväl spräng- som krossidan. Vi på BEF jobbar intensivt med vår kurs Bergsprängning för beställare som hålls ett par gånger om året. Vi märker tydligt att med högre kunskapsnivå hos alla så är det lättare att få till ett bättre samarbete och en större förståelse. Samt, givetvis, med ökad kunskapsnivå hos fler så blir slutresultatet bättre och det är ju det vi alla strävar efter. Goda råd för bättre samverkan Jan Johansson Tydlig upphandling av sprängentreprenaden. Om upphandling av sprängning och krossning sker med olika underentreprenörer måste båda parter veta om förutsättningarna. Upprätta skriftliga avtal där man så långt det är möjligt går igenom vilka spelregler som gäller. Tydlig definition av skut samt hur skuthanteringen ska utföras. Skaffa så mycket kunskap som möjligt om geologin. Tillse att all berörd personal genomgår dolutbildning. Begär att sprängarna informerar om vilka sprängämnen som används. Planera driften av täkten tillsammans med sprängentreprenören. Upprätta brytplaner och håll regelbundna byggmöten. Kontrollera utlastningsnivåer regelbundet. Minimera brandkårsutryckningar med bra planering. Hålinmätning är inte bara ett måste utan kan vara en god hjälp i planeringen av täkten, till exempel vid pallindelningar och brytriktningar. Källa: Jan Johansson 46 krossordet # 123