SVARSMALL REST-Tentamen DSM1.3 Farmakologi 2010-11-09 Antal frågor 13 Maxpoäng =36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor. Skrivningsresultatet kommer att läggas ut med platsnummer och poäng på kursens hemsida under meddelanden. Lycka till!
1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p) Grafiskt kan eliminering enligt 1:a ordningens kinetik åskådligöras som en rät linje i ett linjärt-logaritmiskt diagram (x-axeln: tiden linjär skala, y-axeln: plasmakoncentration logaritmisk skala). Halveringstiden kan fås fram ur detta diagram och även från ett linjärt linjärt diagram). (Jmf 0:te ordningens kinetik ingen konstant halveringstid) 2. Ca 7 % av svensk befolkning saknar enzymet CYP2D6. Det finns två principiellt olika typer av problem som dessa så kallade poor metabolizers kan råka ut för vid läkemedelsbehandling. Beskriv dessa två potentiella problem kortfattat. (2 p) Mindre första passage effekt och långsammare metabolism medför högre plasmakoncentration och ökad risk för alldeles för stark effekt av läkemedlet eller ökad risk för biverkningar eller toxiska effekter. Om läkemdlet är en så kallad prodrug som kräver aktivering med hjälp av det aktuella enzymet, kommer inte den aktiva metaboliten bildas, dvs läkemedlet kommer inte ge någon effekt. 3. Vilken egenskap hos ett läkemedel ökar risken för ansamling i bröstmjölk och därmed medför ökad risk för exponering av det ammade spädbarnet? Förklara varför. (2 p) Läkemedel som är svaga baser. Jontrappning i bröstmjölk pga att bröstmjölk har lägre ph än blodet. 4. Hur ser koncentrations-effektkurvan ut för ökande koncentration av en partiell agonist i närvaro av 10-6 M av en full agonist? 10-6 M av den fulla agonist innebär 100 % effekt och den inneboende aktiviteten för den fulla agonisten är 50 %. Dessutom vet man att tröskeldosen för den partiella agonisten är ca 10 ggr högre än för den fulla agonisten. (3 p) Kurvan startar på 100 % effekt (10-6 M av en full agonist).
Vid ca 10-5 M tillsats av den partiella agonisten har effektkurvan gått ner till ca 75 % för att sedan plana ut mot 50 % effekt. 5. Farmakologisk modulering av kolinerg neurotransmission både i det perifera och det centrala nervsystemet har en rad viktiga kliniska tillämpningar. Ange minst tre kliniska områden där kolinerga läkemedel används. Ge exempel på läkemedel för respektive område och förklara verkningsmekanismen. (3 x 2 p) Exempel klinisk användning av kolinerga läkemedel: Presynaptiska effekter: Alzheimerssjukdom - acetylkolinesteras hämmare - ökning av extracellulärt ACh t.ex. donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon), galantamin (Reminyl) Spasms, dystoni, muskelavslappning - hämning av ACh frisättning, t.ex. botulinum toxin (A och B) Myastenia gravis - acetylkolinesteras hämmare som inte passerar BBB, t.ex. neostigmin, pyridostigmin Glaukom - acetylkolinesterashämmare t.ex. fysostigmin (kortverkande AChEI) muskarinreceptor agonist t.ex. pilokarpin Postsynaptiska effekter: Preoperativ behandling - muskelavslappning (relaxation) - kompetitiva hämmare av nikotinreceptorer (icke-depolariserande blockare), t.ex. tubokurarin, pankuronium blocked av hypersekretion av saliv, bronkialsekret och magsaft muskarinreceptor antagonister, t.ex. atropin Mydriatika och cykloplegika (vid irit och iridocyklit) muskarinreceptor antagonister - atropin Profylax mot rörelsesjuka muskarinreceptor antagonister, t.ex. skopolamin Spastiska kontraktionstillsand i GI kanalen muskarinreceptor antagonister, t.ex. hyoscyamin, atropin Antidot vid förgiftning med organofosfater (irreversible acetylkolinesterashämmare, t.ex. sarin, insekticider) muskarinreceptor antagonister, t.ex. atropin.
Parkinsonism, Parkinsons sjukdom (3:e handsval) muskarinreceptor antagonister, t.ex. biperiden KOL, astma bronkdilaterande, muskarinreceptor antagonister, t.ex. ipratropium 6. Två grupper av antidepressiva läkemedel kan ge upphov till uttalad trötthet då de antagoniserar histamin-1- receptorer, något som kan användas kliniskt vid depression med uttalad sömnstörning. Vilka grupper av läkemedel gäller detta? (2 p) Tricykliska antidepressiva och α 2 -receptor antagonister. (Exempel behöver ej anges men vanligast är klomipramin (TCA) och mirtazapin (α 2 rec. antagonist). 7. Som underläkare på en psykiatrisk mottagning träffar du en man och hans hustru, där mannen lider av ganska uttalad bipolär sjukdom. Han medicinerar med venlafaxin, men har tidigare av en annan läkare rekommenderats tilläggsbehanding med litium och har nu funderat på saken. Han är försiktigt positiv till att prova litium behandling och undrar över din åsikt, och hur behandlingen går till. Nämn 3 aspekter som du gärna tar upp med mannen! (3 x 1 p) 1 p för varje rätr svar, max 3 poäng Litium är det läkemedel som har (i särklass) bäst dokumenatation vid bipolär sjukdom. Det minskar både maniska symtom, återfallsfrekvens och risken för suicid (det sista berättar du nog inte så direkt för patienten ) (något eller allt av detta = 1 p) Litium kombineras gärna med ett annat antidepressivt läkemedel, som venlafaxin. Litium kan ge törst initialt, men det brukar gå över. Litium kan ge finvågig tremor men det är ovanligt. Endast 10-15% av patienter får mer uttalade biverkningar. När man tar litium måste man lämna regelbundna blodprover så vi ser att serumkoncentrationen av litium ligger mellan 0.5 och 0.8 mm. Blodprovstagningen syftar också till att med viss regelbundenhet kontrollera njurstatus och sköldkörtelfunktion. 8. Beskriv skillnader mellan sk typiska och atypiska antipsykotiska läkemedel, och ge exempel på läkemedel i varje grupp. (4p)
Typiska: ex. haloperidol, klorpromazin, hög D2 receptor occupancy, ger EPS biverkningar. Atypiska: ex. clozapine, risperidone, mindre D2 occupancy, andra receptorer inblandade i den antipsykotiska effekten (5-HT receptorer (t.ex. 5-HT2, 5- HT6), noradrenerga receptorer), mindre EPS biverkningar 9. Varför är benzodiazepiner olämpliga vid långtidsbehandling av ångestsyndrom som t.ex. panikångest och tvångssyndrom? (1 p) Vad skulle du rekommendera istället? (1 p) Risk för tillvänjning (tolerans) och beroende. Antidepressiva, ffa SSRI, TCA men även venlafaxin och moklobemid. Buspiron (partiell 5-HT1-receptor agonist) vid generaliserat ångestsyndrom, dock ganska dålig dokumentation. 10. Vilket farmaka väljs företrädesvis vid status epilepticus, och hur administrerar du det? (2 p) Diazepam, i.v. eller som stolpiller (supp) 11. Vilka är de två viktigaste läkemedlen för symptomatisk behandling av Parkinsons sjukdom? (2 p) L-DOPA, dopamin prekurson Dopaminagonister 12. Redogör för två läkemedel som finns tillgängliga för behandling av alkoholberoende, samt deras verkningsmekanismer. (2 x 1,5 p) Akamprosat, verkaningsmekanism är endast delvis känd, men är sannolikt relaterad till blockad av NMDA receptorer i det mesolimbiska systemet.
Disulfiram, hämmar acetaldehyddehydrogenaset, vilket resulterar i ansamling av acetaldehyd. Detta resulterar i obehagliga symptom som flush, svettning, hjärtklappning, illamående mm Naltrexon, oselektiv opioidreceptorantagonist. Anses blockera alkohol-inducerad eufori. Alkohol stimulerar frisättning av endorfiner, vilka i sin tur stimulerar det mesolimbiska dopaminsystemet. Naltrexon minskar suget efter alkohol. 2 av ovanstående, 0,5 p för läkemedlet samt 1 poäng för verkningsmekanism, 13. Jämför metadon, morfin och heroin. Hur skiljer sig farmakokinetiken för dessa medel och varför? Vad har det för betydelse för medlens kliniska effekter och användningsområden? (3 p) Heroin når snabbast in i hjärnan och ger den kraftigaste kicken och elimineras snabbast och ger därför den kraftigaste abstinensen. Metadon når långsammast in i hjärnan och ger ingen egentlig kick och elimineras långsammast och ger därför den lindrigaste abstinensen. Morfin intar en mellanställning. Skillnaderna beror på olika fettlöslighet (Heroin högst och metadon lägst).