Bullersituationen i Göteborg
Bullerövervakning Framför allt övervakar vi trafikbuller eftersom det är den typen av buller som människor i städer störs mest av Vägtrafik är mest störande av de olika trafikslagen och dominerar mest i stadsmiljön Alla stora städer i Europa med en befolkning på över 100 000 personer ska vart 5:e år göra en bullerkartläggning, framför allt för trafikbuller, och ta fram ett åtgärdsprogram 2
Bullerkartläggning Ett lagkrav från EU. Ska göras vart 5:e år. Görs för staden minst vart 3:e år för att kunna användas Bullernivå visas inom ett intervall, eller Bullernivå i en viss punkt som underlag i planering, åtgärdsprogrammet, för att övervaka situationen i kommunen och följa upp miljömålen 3
Kartor visar spridning av buller i terrängen och nivåer vid fasad 4
Bullerkartor som underlag Beräkningar av väg- och spårvagnstrafik för 2013 år trafikdata finns på webben på www.goteborg.se/buller De nya kartorna finns inte i Infovisaren (stadens interna karttjänst) eftersom de är för stora. Infovisaren kommer dock att bytas ut under 2017. Bullerkartorna är detaljerade och bygger på indata såsom terräng (laserskanningen), byggnader, vägar och spår och bullerskärmar. Kartor täcker nästan hela kommunens yta och det finns därför förenklingar, t.ex. trafikdata på småvägar är schabloner och småfel förekommer. Kartorna kan användas som en första kontroll på hur bullernivåer från trafiken ser ut, men i många fall krävs mer noggranna undersökningar. 5
Antalet personer över 55 dba Antalet exponerade Antalet exponerade för ljudnivåer över riktvärdet från vägtrafik 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 55-60 dba 60-65 > 65 dba dba Bullerintervall Total >= 55 dba 6
Antalet DALYs Hälsoeffekter av trafikbuller 1 200 förlorade friska levnadsår varje år 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 50-55 dba 55-60 dba 60-65 dba >65 dba Total antal DALYs Allmänna störningar Sömnstörningar 7
Samhällsekonomisk kostnad, tkr Trafikbuller kostar 1 miljard per år 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 45-50 dba 50-55 dba 55-60 dba 60-65 dba >65 dba Summa kostnader 8
Hur kan vi minska bullerexponering? - åtgärder som dämpar trafikbuller 9
Bullerskärmar och vallar De ger bra effekt, men problemet är: De är dyra att bygga och pengar är begränsade De är dyra att underhålla Det är ingen lämplig åtgärd i innerstaden De är inte estetiskt tilltalande (för det mesta) och skapar visuella barriärer som många ogillar: känner sig instängd De dämpar de höga frekvenserna mest och gör att lägre frekvenser blir mer dominerande 10
Fönsteråtgärder Ger bra effekt, men återigen pengarna är begränsade Hjälper inte om man vill kunna sova med öppet fönster Dämpar inte lika effektivt de låga frekvenserna från t.ex. tung trafik 11
Det är dyrt att rätta till problemet i efterhand Trafikbuller beräknas kostar 1 miljard kronor per år i Göteborg När man ska satsa på åtgärder för att minska exponering måste man räkna ut om åtgärden är ekonomiskt lönsamt eller inte. Trafikverket har en modell som heter väg-buse för att beräkna samhällsekonomiska effekter av åtgärder mot vägtrafikbuller. Åtgärderna som finns att välja mellan är fasadåtgärder (fönster), att bygga en skärm eller vall, eller en kombination av dessa, eller även att lösa in en fastighet. I de flesta fall skulle det löna sig att vidta bullerskyddsåtgärder, men pengarna är begränsade och de värst drabbade prioriteras. Bäst vore att bygga på ett sätt så att man inte behöver göra åtgärder i efterhand samt att minska buller från källan 12
Hur kan vi minska buller från källan? några exempel 13
Trängselskatten Ca. 100 000 personer exponeras för bullernivåer från vägtrafik över riktvärdet på 55 dba som dygnsekvivalenta ljudnivå i Göteborg (Bulleruppföljning av Västsvenska paketet, del 4) 2 600 färre personer exponerades för en bullernivå över riktvärdet efter införandet av trängselskatten jämfört med före 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Summa 55-60 dba Summa 60-65 dba Summa >65 dba Total >55 dba Antal exponerade invånare 2012 Antal exponerade invånare 2013 14
Förslag - Hastighetsändringar Gäller för 31 procent av de kommunala vägarna Den vanligaste ändring är sänkt hastighet från 50 till 40 km/h Hastighetsförändring Ljudnivåskillnad < 40 0 db 30-50 ~ 2 db 50-70 ~ 4 db 70-90 (80) ~ 2,5 db 90-110 (80) ~ 2 db 15
Antalet exponerade personer On man ändrar hastigheter enligt förslaget och under förutsättningen att de skyltade hastigheterna följs skulle 7 000 fler invånare får en bullernivå under riktvärdet på 55 dba Den samhällsekonomiska nyttan skulle vara 75 miljoner kronor per år (ASEK 5.2) Antalet DALYs skulle minska från 1 224 to 1 156 per år, d.v.s. 68 färre förlorade friska levnadsår 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 45-50 50-55 55-60 60-65 över 65 Ljudnivå, dba Befintliga hastigheter Nya hastigheter 16
db Elbussar Tung trafik är väldigt störande Mycket ljud i de låga frekvenser som är svåra att dämpa med fasadåtgärder och skärmar Elbussar avger mycket mindre lågfrekvent ljud än vanliga dieselbussar Vid låga hastigheter (under 50 km/tim) dominerar motorbuller 50 dba spektrum 40 30 25 db 20 Diesel 10 0 El Gas -10 17
Men det räcker inte heller bara med att minska buller från källan Bra planering är också väldigt viktig 18
Man behöver tänka mer ljudmiljö istället för buller 19
Vad är en god ljudmiljö? En god ljudmiljö i staden innebär att buller inte stör vila och sömn i bostaden, att det finns platser utomhus för återhämtning och rekreation i närheten av bostaden, där trafikbullret är så pass lågt att ljud som hör platsen till och som vi upplever som positiva kan få dominera. Det är viktigt att se till att man har kvar de relativt tysta miljöer som finns i staden. 20
Utomhusmiljön som ett omöblerat rum Varför låter det så konstigt och så mycket i ett omöblerat rum? Ytorna är hårda och oftast släta (väggar och fönster). Tillför man ett ljud låter det dels annorlunda och det känns som om den är högre och stannar kvar längre än normalt. I ljudsammanhang pratar man om efterklang som är det kontinuerligt avtagande ljudet efter det primära ljudhändelse. Efterklangstiden är den tiden det tar för att ljudet ska bli så låg att man inte längre kan uppfatta det. Klappar man händerna eller pratar i ett omöblerat rum låter det mer och längre än det skulle göra i ett möblerat rum. Vad gör man inomhus för att få bort efterklangen och gör ett rum akustiskt mer behagligt? Man tillför material som har en högre ljudabsorberande effekt än de ursprungliga. Man lägger mattor på golvet, hänger upp gardiner, tillför möbler som inte bara är mjuka utan tillför ytor som bryter upp ljudvågorna och försvagar dem. Man kan även sätta ljudabsorbenter i taket. Man kan tänka på liknande sätt utomhus. Man kan bygga med absorberande fasader och tak, man kan ha mer brutna fasader istället för släta, man kan anlägga en gräsmatta, kupera terrängen, o.s.v. Men man möblera inte ett rum främst för att förbättra akustiken utan för att göra det till en trevlig och funktionell plats som man känner sig glad att vistas i. Så kan man också göra med utomhusmiljön. Använd fantasin och försök att tänka på om olika material HÅLLBAR STAD och utformning ÖPPEN FÖR VÄRLDEN skulle göra ljudmiljön bättre eller sämre. 21
Tack maria.holmes@miljo.goteborg.se H ÅL L B AR S T AD Ö P P E N F Ö R V ÄR L D E N 22