Årsredovisning 26
Järfälla kommun Årsredovisning 26 Kommunens organisation... 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Ekonomiskt resultat... 6 Omvärldsanalys... 6 Måluppföljning... 8 Viktiga händelser... 8 Ekonomisk analys...1 Väsentliga personalförhållanden...13 Koncernen...14 Sammanfattning och framtid...16 Kommunen...17 Resultaträkning...17 Finansieringsanalys...17 Balansräkning...18 Noter...19 Driftredovisning... 22 Investeringsredovisning... 22 Koncernen... 23 Resultaträkning... 23 Finansieringsanalys... 23 Balansräkning... 24 Noter... 25 Redovisningsprinciper... 27 Begreppsförklaringar... 28 Nämnders och bolags verksamhetsberättelser i sammandrag... 29 Kommunstyrelsen... 3 Teknik och försörjning... 34 Barn och ungdomsnämnden... 36 Förskola och grundskola... 4 Utbildnings, kultur och fritidsnämnden... 43 Gymnasieskola, kultur och fritid... 47 Socialnämnden... 48 Vård och omsorg... 56 Individ och familjeomsorg... 58 Stadsbyggnadsnämnden... 6 Miljö och hälsoskyddsnämnden... 66 Järfällabygdens Hus AB... 69 Personalredovisning... 7 Miljöredovisning... 75 Gröna nyckeltal... 81 Barnbokslut... 83 Folkhälsobokslut... 85 Revisionsberättelse... 88 Vart gick skattepengarna?... 89 Omslagsfoton: Folkhems radhus i Kyrkbyn vid Norrviksvägen Foto: Anna Gradén Nya poliskontoret i Jakobsberg Paddlare på Mälaren Startskottet för Barkarbystaden Foto: Mikael Nasberg
Kommunens organisation 26 Revisorer Valnämnd Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse Kommundirektör Teknik och försörjning Kommunledningskontor Barn och ungdomsnämnd Utbildnings, kultur och fritidsnämnd Socialnämnd Miljö och hälsoskyddsnämnd Stadsbyggnadsnämnd Barn och ungdomsdirektör Utbildningsdirektör Socialdirektör Miljö och stadsbyggnadsdirektör Nämndkansli Nämndkansli Förskola och grundskola Nämndkansli Gymnasieskola, kultur och fritid Vård och omsorg Miljö och stadsbyggnadskontor Individ och familjeomsorg Bolag: Järfällabygdens Hus AB Bolinders Drabantstad AB Kvarnhallen AB Mandatfördelning i kommunfullmäktige 27 21 23 26 Socialdemokratiska arbetarepartiet 21 26 * Moderata samlingspartiet 2 * 13 Folkpartiet Liberalerna 7 * 1 Kristdemokraterna 4 * 5 Vänsterpartiet 3 4 * Miljöpartiet de gröna 3 2 * Centerpartiet 2 * 1 Sverigedemokraterna 1 Totalt antal mandat 61 61 * Partier som bildat majoritet 2
Kommunstyrelsens ordförande Eva Lennström på sitt arbetsrum i kommunalhuset och vid ett första spadtag för nya bostäder i Jakobsberg. Foto: Mikael Nasberg Ekonomi i god balans! Järfälla kommun är en kommun med ett attraktivt läge med närhet till såväl storstaden som till fina strövområden. De kommunala verksamheterna kännetecknas av höga ambitioner. Kommunens ekonomi är i grunden god med en låg skuldsättning och styrsystem som ger goda förutsättningar för ett fortsatt effektiviseringsarbete. Att ha en ekonomi i balans är en självklarhet och kommunen klarar nu det statliga balanskravet för åttonde året i rad. 26 års resultat på hela 129 miljoner kronor har underlättats av att svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur. Skatteintäkter och finansiella intäkter ökar kraftigt och även kommunens inkomster från markförsäljning är stora. Det goda ekonomiska resultatet har inneburit att kommunens låneskuld kunnat minska och nu är rekordlåga 17 miljoner. Kommunens egna investeringar har varit stora under 26. Totalt har 169 miljoner satsats på verksamhetslokaler och infrastruktur. Årets största enskilda investering var den nya sporthallen vid Källtorpsskolan i Kallhäll, som stod klar till höstterminens start, till en kostnad av 27 miljoner kronor. om Framtidens äldreboende som genomfördes under året skapar förutsättningar för ett attraktivt boende även för kommunens äldre åldersgrupper. Att kommunen fortsätter att utvecklas och bli ännu attraktivare ställer stora krav på god framförhållning. Kommunfullmäktiges beslut i augusti om att fastställa den fördjupade översiktsplanen för Barkarbyfältet skapar förutsättningar för flera tusen bostäder och arbetsplatser. Genom beslutet tydliggör vi för vår omvärld vilka våra ambitioner är. Som ett resultat av kommunalvalet i september bildades en ny politisk majoritet i kommunen från och med november. Majoriteten består av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet. Vårt mål är att Järfällaborna ska ha en kommunal service med bästa möjliga kvalitet till lägsta kostnad, i ett tryggt och snyggt Järfälla. Detta ska åstadkommas inom ramen för en skattesats som inte överstiger genomsnittet för länets kommuner. En första grund har lagts genom budget 27 och kommer närmast att fullföljas genom den budget som nu arbetas fram för åren 28 och 29. De största investeringarna handlar annars om infrastruktursatsningar i Flottiljområdet vid Barkarby handelsplats. Syftet har varit att skapa förutsättningar både för att kunna exploatera bostadsmark och för att öka handelsplatsens attraktivitet. Att även bostadsbyggandet kommit igång på Flottiljområdet är glädjande. Den arkitekttävling 3
Fem år i sammandrag (kommunen) Ekonomiska nyckeltal 26 25 24 23 22 Årets resultat (mnkr) årets resultat årets resultat enligt balanskravet 129 92 192 4 39 2 62 6 15 19 Budgetavvikelse (mnkr) nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt 5 119 132 12 182 156 8 28 59 5 52 12 38 25 111 Verksamhetens bruttokostnader (mnkr) (externa kostnader och avskrivningar) 2 744 2 62 2 531 2 453 2 295 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster/förluster) 2 1 2 1 938 1 889 1 784 Nettokostnadsutveckling (%) 5 3 3 6 3 Skatteintäkter (mnkr) (inklusive generella statsbidrag och utjämning) 2 159 2 21 1 935 1 94 1 812 Verksamhetens nettokostnader (%) (i procent av skatteintäkter) 97 99 1 99 98 Bruttoinvesteringar (mnkr) 169 171 129 175 132 Nettoinvesteringar (mnkr) 14 12 97 139 125 Soliditet (%) 7 66 61 62 6 Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet (%) 12 11 4 4 3 Tillgångar (mnkr) per invånare (kr) 2 352 37 727 2 317 37 527 2 197 35 686 2 92 34 31 2 37 33 232 Avsättningar och skulder (mnkr) per invånare (kr) 72 11 26 797 12 98 867 14 83 81 13 3 88 13 183 Eget kapital (mnkr) per invånare (kr) 1 65 26 467 1 521 24 634 1 329 21 587 1 291 21 1 1 229 2 49 Lånefinansieringsgrad (%) (långfristiga skulders andel av anläggningstillgångarna) 8 13 17 18 2 Långfristiga lån (mnkr) 17 258 38 328 348 Borgensåtagande (mnkr) per invånare (kr) 1 444 23 163 1 433 23 29 1 513 24 576 1 581 25 719 1 628 26 566 Antal anställda 3 615 3 528 3 472 3 56 3 521 Personalkostnader (mnkr) 1 289 1 215 1 175 1 148 1 17 Kommunal utdebitering (kr) 19,13 19,13 19,13 19,13 18,63 Folkmängd 62 342 61 743 61 564 61 473 61 29 Antal färdigställda bostäder 13 128 258 129 343 4
Förvaltningsberättelse Valdebatt på Jakobsbergskolan Foto: Mikael Nasberg Demokrativecka i skolan Foto: Ulrika Andersson Fornlämningar på Barkarbyfältet Foto: Emma Taylor Invigning av Kallhälls sporthall Foto: Mikael Nasberg
Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Justerat resultat enligt balanskravet (mnkr) Bra resultat även 26 Årets resultat (diagram nedan) uppgår till 128,9 miljoner kronor (mnkr) för 26. Motsvarande resultat för år 25 var 191,6 mnkr. Årets resultat (mnkr) För att i framtiden, på ett bättre sätt kunna hantera en situation med underskott mot balanskravet, är det viktigt att medvetet och tydligt skapa ett långsiktigt sparande för att hantera situationer då det ekonomiska resultatet är otillräckligt. Det sparandet kan betecknas som en konjunktur och strukturbuffert som ger kommunen väsentligt förbättrade möjligheter att långsiktigt leva upp till god ekonomisk hushållning och därmed också kunna klara det mer kortsiktiga balanskravet. Från år 2 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås, ska varken realisationsvinster från markförsäljning eller nedskrivning/återföring av värdet på kommunens kapitalförvaltning medräknas. Det justerade resultatet 26 att jämföra med balanskravet blir då enligt nedan: Årets resultat enligt resultaträkning 128,9 mnkr avgår realisationsvinster 36,9 mnkr Justerat resultat enligt balanskravet 92, mnkr Även kommunens ekonomiska mål, ett resultat på 1 mnkr, ska jämföras med det justerade resultatet enligt ovan. Järfälla kommun har alltid klarat balanskravet. Årets justerade resultat, som innebär att både balanskrav och ekonomiskt mål uppnås med god marginal, är det bästa sedan balanskravet infördes. Diagrammet i nästa kolumn visar hur balanskravet klarats sedan 22. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning ställer krav på alla kommuner att skapa tillräckliga marginaler för att undvika att underskott uppstår i framtiden. Exempel på situationer då underskott kan uppstå är fluktuationer i skatteintäkterna (avräkningarna) och oförutsedda större kostnadsökningar för pensioner eller verksamheter. En medvetet uppbyggd buffert kan därför användas till att möta framtida intäktsminskningar, kostnadsökningar eller omstruktureringar som kortsiktigt ger ekonomiska förluster men i ett längre perspektiv skapar förutsättningar för minskade kostnader. Sedan balanskravets tillkomst har det hanterats på nämndnivå genom att överskott eller underskott har påverkat respektive nämnds eget kapital, efter ett särskilt beslut i kommunstyrelsen. Nu föreslås att en liknande buffert byggs upp centralt för att kunna hantera fluktuationer inom bland annat skatteintäkter och pensionskostnader. I 26 års bokslut föreslås att årets överskott (jämfört med det ekonomiska målet på 1 mnkr) på totalt 82 mnkr avsätts som buffert. Detta särskilda sparande markeras i not till balansräkningen som en del av eget kapital. I noten har även nämndernas särskilda sparande, del av eget kapital, specificerats. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Järfälla kommun. De faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris och löneutveckling. 6
Samhällsekonomisk situation och utveckling Tillväxten i världsekonomin har överlag varit både hög och stabil de senaste åren. Den internationella uppgången har också präglat utvecklingen i den svenska ekonomin. Med undantag för en mindre svacka i slutet av 24 och i början av 25 har tillväxten i Sverige varit hög de senaste åren, samtidigt som inflationen varit låg. Den svenska ekonomin utvecklades positivt under 26. En preliminär bedömning av konjunkturutvecklingen visar att tillväxten (BNP) ökade med 4,4 procent och att inflationen begränsades till 1,6 procent. Den relativt goda tillväxten medförde att arbetslösheten minskade jämfört med förra årsskiftet. I december 26 var 5,4 procent (5,9 procent 25) av arbetskraften öppet arbetslösa. Antalet sysselsatta ökade under 26. För 27 är prognosen från ett antal bedömare en tillväxtökning med cirka 3,5 procent, det vill säga en lägre takt än under 26. Inflationen bedöms öka men inte nå riksbankens inflationsmål på 2 procent. En ökning av sysselsättningen och minskning av arbetslösheten förutses för 27. Tack vare den ovan beskrivna utvecklingen ter sig kommunernas situation 27 relativt ljus. För Järfällas del innebär dock den demografiska utvecklingen (med fler förskolebarn, gymnasieelever och äldre) att ökade krav ställs på kommunal service. En annan riskfaktor för den kommunala ekonomin 27 är om löneutvecklingen blir högre än vad som förutsatts i prognoserna. Vidare innebär det nya pensionsavtalet och i övrigt ändrade förutsättningar inom pensionsområdet troligen kraftigt ökade kostnader under 27. Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi Olika statliga beslut påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Järfällas avgift till kostnadsutjämningen i det nya utjämningssystemet kom att bli 35,7 mnkr år 26, en minskning med cirka 12 mnkr jämfört med 25. Minskningen beror främst på att Järfällas befolkning, med en ökande andel äldre, har blivit mer lik riksgenomsnittet. Det inomkommunala utjämningssystem för LSSkostnader som infördes 24 innebar för Järfällas del en avgift på 22,2 mnkr, en minskning med 8,1 mnkr jämfört med 25. Systemet som i viss mån är påverkbart av kommunerna och därmed kostnadsdrivande skapar farhågor för framtida höjda avgifter. Det tillfälliga generella sysselsättningsstödet innebar för Järfällas del 28,8 mnkr. Befolkningsutveckling, bostadsbyggande och arbetsmarknad Befolkningsutveckling Befolkningen i Järfälla kommun ökade med 599 personer, eller 1 procent, till 62 342 invånare 26. Ökningen är den största på många år. Under hela perioden 21 25 ökade befolkningen med 611 personer. Ökningen består dels av ett födelseöverskott på 37 personer, dels av ett positivt flyttningsnetto på 293 personer. Födelseöverskottet avser 749 levande födda och 442 döda. Flyttningsnettot består av ett flyttningsnetto med utlandet på 343 personer samtidigt som flyttningsnettot mot övriga Sverige är negativt ( 5 personer). En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av ökade skatteintäkter. En undersökning genomförd av dåvarande Kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 procent per år har bäst ekonomi. Befolkningsutveckling (antal invånare) De riktade statsbidrag som funnits inom förskola, grundskola och vuxenutbildning har successivt ändrats till att vara generella och ingå som en del av utjämningssystemet. För Järfällas del har det inneburit minskade intäkter både 26 och 27. Det kommunala utjämningssystemet genomgick stora förändringar 25. I korthet kan förändringarna beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av medelskattekraften. De kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent betalar en avgift till systemet. Järfälla, som är en av dessa kommuner, betalade 31,4 mnkr i avgift 26 (42,9 mnkr 25). 7
Förvaltningsberättelse Bostadsbyggande För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. Under 26 färdigställdes 13 bostäder. De senaste fem åren har bostadsbyggandet i genomsnitt legat på cirka 2 bostäder. Antal färdigställda bostäder Känslighetsanalys Förändring mnkr Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Prognosen för uppräkningsfaktorer av skatteunderlag slår fel Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring 1% 1% 1% 1% 1 pers. 1% 1 öre 1% 1% 27 14 4 2,5 3 21 12 1,5 Måluppföljning Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten har minskat under året i Järfälla kommun, i Stockholms län och i riket. Andelen öppet arbetslösa i Järfälla var i genomsnitt 2,6 procent under året (3,5 procent 25). Andelen arbetslösa ungdomar var 3, procent under 26 (4,3 procent 25). Andelen arbetslösa med utomnordisk bakgrund i Järfälla var 6,5 procent under 26 (8,2 procent 25). Den genomsnittliga arbetslösheten för personer med utomnordisk bakgrund var,1 procent högre i länet än i Järfälla under 26 (1,5 procent lägre 25). Arbetslösa och deltagare i konjunkturberoende program i december 25/26 (1664 år) % God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Det har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska vara 1 mnkr. Som framgår nås det målet i årets bokslut med god marginal. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas i tabellen på nästa sida, medan övriga mål redovisas i respektive nämndavsnitt. Då merparten av målen har uppnåtts kan det övergripande målet om god ekonomisk hushållning också anses ha uppnåtts. Måluppfyllelse för de kommungemensamma effektmålen Uppföljning av målen sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs vartannat år nu senast i oktober 26. För denna undersökning anlitades nu för första gången Statistiska centralbyråns (SCB) Medborgarundersökningar. Viktiga händelser Järfälla Stockholms län Källa: AMS 25 Riket Järfälla Stockholms län 26 Riket Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några påverkas direkt genom kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Valresultatet medförde att en ny politisk majoritet bildades i kommunen. Mot den bakgrunden upphävdes kommunfullmäktiges beslut från den 13 juni 25, avseende mål, driftbudget och investeringsbudget för 27. Efter en omarbetning under oktober fastställde kommunfullmäktige i december den nya majoritetens förslag till mål och budget för 27 samt ekonomisk flerårsplan för 28 21. 8
Måluppföljning Effektmål Måluppfyllelse Minst 8 procent av invånarna ska anse att Järfälla som boendeort präglas av trivsel, trygghet och ett gott serviceutbud. Skattekraftutvecklingen i kommunen ska lägst vara i nivå med länsgenomsnittet. När kommuninvånarna vill framföra sina synpunkter om de verksamheter som kommunen ansvarar för och när de vill påverka den kommunala beslutsprocessen, ska minst 8 procent anse att det är lätt att komma i kontakt med politikerna i kommunen. Minst 8 procent av brukarna ska anse att de kommunalt fi nansierade tjänsterna är av god kvalitet, oavsett om de genomförs i kommunal regi eller av anlitad extern utförare. Minst 8 procent av kommuninvånarna ska anse att kontakten med såväl kommunens anställda som anställda av extern utförare är öppen och enkel samt att de blir bemötta på ett korrekt sätt. Vid nyproduktion av bostäder ska goda, sunda och attraktiva boendemiljöer skapas med lägenheter i olika hustyper, upplåtelseformer, storlekar och kostnadsnivåer. Järfällaborna ger högt betyg åt det kommersiella utbudet i kommunen, bra betyg på trivseln vad gäller bostads och grönområden och fortsatt dåligt betyg på tryggheten i kommunen. Endast 52 procent av de svarande ger godkänt på tryggheten. Målet beträffande trygghet är inte uppnått. Målet har inte uppnåtts, då skattekraftsökningen i länet mellan taxeringsåren 25 och 26 var 3,17 procent samtidigt som ökningen i Järfälla var 2,14 procent. 64 procent av Järfällaborna ger godkänt betyg i enkäten. Målet kan inte anses vara uppfyllt. 84 procent ger godkänt betyg i enkäten. Målet kan därmed anses vara uppfyllt. 85 procent i enkäten ger godkänt betyg. Målet är därmed uppnått. Samtliga lägenheter som färdigställts under året har blivit sålda eller uthyrda. Sammantaget tyder det på att inte bara bostäder utan även attraktiva boendemiljöer har skapats. Målet kan därmed anses vara uppfyllt. Vidare medförde mandatperiodskiftet förändringar i nämndoch förvaltningsorganisationen. Den huvudsakliga förändringen innebar att planfrågorna enligt Plan och bygglovslagen (PBL) fördes till kommunstyrelsen och att kultur och fritidsfrågorna fick en egen nämnd. Under året har beslut fattats att ombilda kommunalförbundet Attunda till ett förbund med så kallat verksamhetsansvar. Det sker från och med 1 januari 27 och innebär att kommunen därmed överlämnar hela ansvaret för räddningstjänsten till kommunalförbundet. Visionen påverkar Visionen med de fyra hörnstenarna, det Mälarnära, Öppna, Samarbetande och Innovativa Järfälla har varit vägledande för många av de beslut och processer som kommunstyrelsen arbetat med under 26. En viktig utgångspunkt för arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Barkarbyfältet är visionens mål: Barkarbystaden ska bli ett intressant och levande stadsbyggnadsområde, där stadens arkitektur anpassas till natur och kultur. Här ska finnas boende, handel och högskola vars särdrag är variation, kvalitet och dynamik. Den fördjupade översiktsplanen fastställdes av kommunfullmäktige i augusti. Sedan 22 har Järfälla kommun haft ett demokratiprojekt som drivits av demokratigruppen. Under 26 fortsatte arbetet med öppna sammanträden, medborgarcafé och den årliga demokrativeckan i skolan. Ökat valdeltagande bland ungdomar och invandrare var också en viktig fråga som demokratiutvecklingsgruppen arbetade med inför de allmänna valen. Särskild information till Järfällaborna har förmedlats via en fyrsidig bilaga i lokaltidningen en gång i månaden. Det integrationspolitiska programmet speglar visionen om det öppna Järfälla. På kommunens webbplats har en virtuell medborgarassistent lanserats i syfte att förbättra informationen till allmänheten och för att avlasta förvaltningarna. Antalet besök på webbplatsen under september var 111 889 (samma månad 25: 57 26). Den tvååriga försöksverksamheten med en knutpunkt för kommunal information, Information Järfälla, på biblioteket i Jakobsberg börjar finna sina former. Nu medverkar regelbundet konsumentvägledare, studierådgivare, energirådgivare med flera. Kommunens ledande politiker har under året vid flera tillfällen använt Information Järfälla som träffplats för möten med kommuninvånarna. Drygt 1 7 personer har besökt Information Järfälla sedan starten den 21 oktober 25. Verksamheten ska utvärderas under första halvåret 27. 9
Förvaltningsberättelse Det innovativa och samarbetande Järfälla visar sig bland annat i arbetet med det nya naturvetenskapliga utbildningscentrum där företag och högskola finns med i planeringen. Ett annat exempel på det samarbetande Järfälla är de frukostmöten där rekordmånga företag möter kommunens företrädare. Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster) Kvalitetsarbete För att få en utomstående bedömning av kommunens styrsystem beställdes för första gången en så kallad Kommunkompassanalys från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utvärdering av Järfälla kommun genomfördes i oktober 26. Kommunen uppnådde i utvärderingen 556 poäng, vilket är ett av de högsta förstagångsresultaten bland kommuner som genomfört utvärderingen i Sverige. Till dags dato har ett femtiotal svenska kommuner genomfört en eller flera utvärderingar enligt Kommunkompassen. Utvecklingsarbetet med kommunens system för styrning, ledning och uppföljning kommer att fortsätta även under 27, bland annat med utgångspunkt från resultatet av Kommunkompassanalysen. Ekonomisk analys Nettokostnadsandelen förbättras Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltalet som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna. Nettodriftskostnader (mnkr) i % av skatteintäkter Verksamhetens intäkter minskar med 71 mnkr jämfört med 25. Exklusive realisationsvinster ökar intäkterna med 42 mnkr (7, procent). Den största ökningen avser statsbidrag (personalförstärkning i förskolan samt flyktingmottagning) och bidrag från AMS (för plusjobb). Intäktsstruktur (mnkr) Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster Summa 26 191, 16,4 26,3 85,8 36,9 68,4 25 192, 16,9 215,2 87,1 15, 751,2 Verksamhetens kostnader ökar med 138 mnkr (5,5 procent) jämfört med 25. Den största ökningen avser personalkostnader som ökar med 71 mnkr (5,6 procent) samt köp av verksamhet som ökar med 12 mnkr (1,8 procent). Socialbidragskostnaderna ökar med 5 mnkr (9,1 procent), på grund av ökat flyktingmottagande. Kostnadsstruktur (mnkr) 26 15,1 912, 25 97,6 859,7 Måttlig ökning av verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 137 mnkr (6,8 procent). Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader jämfört med 25 med 212,5 mnkr (11,5 procent). Exklusive realisationsvinster ökar verksamhetens nettokostnader med 1 mnkr (5, procent). Ungefär hälften av ökningen beror på volymökningar. Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner m.m) Entreprenader och köp av verksamhet o. konsulter Lokal, markhyror o. fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt Summa 441,2 82,4 131,9 58, 67,8 145,4 2,6 2 643,2 422,3 779,2 125,3 52,7 66, 13, 27,2 2 55,6 1
Nämndernas budgetutfall negativt på grund av ökade volymer Styrelse, nämnder och egen produktions samlade resultat för 26 visar på ett totalt underskott på 5,3 mnkr eller cirka,2 procent av budgetomslutningen. Motsvarande resultat uppgick 25 till ett överskott på 12,5 mnkr. Av elva förvaltningar redovisar fem underskott. Mätt i kronor har barn och ungdomsnämnden, Teknik och försörjning samt stadsbyggnadsnämnden de största underskotten. Socialnämnden redovisar störst överskott. Mätt i procent redovisar miljö och hälsoskyddsnämnden samt Teknik och försörjning de största budgetavvikelserna. Budgetavvikelser (mnkr) Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Utbildnings, kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Miljö och hälsoskyddsnämnden Verksamheter i egen regi Teknik och försörjning (KS) Förskola och grundskola (Bun) Gymnasieskola, kultur och fritid (Ukn) Vård och omsorg (Son) Resultatregleringsanslag Totalt 26 +,5 18,1 +1, +1, 2,6,4 3,7 +,2 +1,4 +,8 +6, 5,3 25 +5,3 14,1 +3,9 5,3 +3,7 +,6 +8,5 +4,8 +5, +12,5 Barn och ungdomsnämndens underskott på 18,1 mnkr avser underskott för förskoleverksamhet, 7,8 mnkr, skolbarnsomsorg, 3,9 mnkr och utbildning 6,8 mnkr. Underskotten beror på att det varit fler barn än budgeterat. Skatteintäkterna ökar med 5,1 procent Skatteintäkterna ökar med 18,2 mnkr (5,1 procent) jämfört med 25. Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Det innebär att Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos för slutavräkning för 26, 13,4 mnkr (217 kr/invånare), har tillförts resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall kommer att belasta 27 års bokslut. Slutavräkningen för 25 uppgår till 8, mnkr ( 131 kr/ invånare). Av dessa har 2,9 mnkr bokförts år 25 och differensen mellan prognos och slutligt utfall, +12,8 mnkr, tillförts årets bokslut. Minskad avgift till utjämningssystemen Jämfört med 25 minskar Järfällas nettoavgift till utjämningssystemen med 29 mnkr till 53,9 mnkr. Minskningen avser såväl inkomstutjämning som kostnadsutjämning och LSSutjämning. Järfällas avgift till utjämningssystemet för LSSverksamheten uppgår till 22 mnkr, en minskning med 8 mnkr jämfört med 25. Nettoavgiften begränsas av att statsbidraget till sysselsättningsstöd på 28,8 mnkr redovisas här (29,9 mnkr 25). Finansnettot förbättras ytterligare Finansnettot förbättras med 12,2 mnkr jämfört med 25 till 33,2 mnkr. För år 25 ingår en återföring av värdet på kommunens externa kapitalförvaltning med 1,2 mnkr. Förbättringen avser främst kapitalförvaltningen där avkastningen är positiv på grund av den goda börsutvecklingen 25. Finansnetto (mnkr) Av socialnämndens överskott på 1, mnkr svarar Äldreomsorgen för 9,8 mnkr. Av stadsbyggnadsnämndens underskott på 2,6 mnkr svarar avfallshanteringen för 6,4 mnkr. Skattefinansierad verksamhet samt vatten och avloppshantering redovisar överskott. Teknik och försörjnings underskott på 3,7 mnkr beror framförallt på dålig orderingång, minskade beställningsvolymer och svårigheter att snabbt anpassa personalstyrkan till de ändrade förutsättningarna. Avskrivningar ökar Avskrivningskostnaderna ökar för första gången sedan 22 och uppgår till 1,3 mnkr, vilket är 4,1 mnkr högre än förra året. 11
Förvaltningsberättelse Den 2 januari 1997 avsattes 2 mnkr för kapitalförvaltning. Två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 1 mnkr vardera. Investeringar (mnkr) Vid utgången av 26 var marknadsvärdet på kapitalet 387,4 mnkr, en ökning med 28 mnkr. Kapitalförvaltning (mnkr) (marknadsvärde 31 december) Uppföljning större investeringsprojekt 26 Projektnamn Bokförd Total utgift budget t.o.m 26 Utgift 26 Prognos Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 4 procent placeras i aktier medan resterande ska placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan. Fördelning av tillgångsslag (mnkr) Internationella aktiefonder 52,7 Aktier 81,6 Likvida medel 2,7 Fond av hedgefond 12,6 Jakobsbergskolan Viksjöskolan Nya Nybergskolan Gruppbostad Flyginfarten Sporthall Kallhäll Bolinder strand Viksjö Centrum Flottiljområdet 142 32 4 5 31 14 32 2 6 16 652 32 131 873 4 268 3 485 11 374 24 928 17 26 17 465 39 266 3 264 1 53 345 5 24 14 575 647 3 734 34 785 16 4 268 3 5 12 27 19 545 25 48 25 Låneskulden fortsätter att minska Kommunens långfristiga låneskuld uppgick till 348 mnkr vid årsskiftet 22/23 och har därefter minskat. Under 26 minskade kommunens upplåning med 88 mnkr, främst med anledning av det goda resultatet på driftbudgeten. Kommunens låneskuld uppgick vid årsskiftet till 17 mnkr. Räntebärande 237,8 Låneskuld (mnkr) Oförändrad investeringsnivå Investeringsutgifterna för 26 uppgår till 169,4 mnkr (17,6 mnkr år 25). Jämfört med budget redovisas ett överskott på 152,6 mnkr, främst på grund av senarelagda projekt på fastighetssidan. Investeringsinkomsterna blev 65,7 mnkr 26, vilket är 2,5 mnkr lägre än budgeterat och avser inkomster från markförsäljning. År 25 var investeringsinkomsterna cirka 158 mnkr. Nettoinvesteringarna för 26 blir således 13,7 mnkr (12 mnkr år 25). 12
Fortsatt förbättring av soliditeten Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring/graden av lånefinansiering. För 26 uppgår soliditeten till 7 procent mot 66 procent för 25. Förbättringen beror på det goda ekonomiska resultatet för året. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) har kommunens soliditet varit endast 3 5 procent de senaste åren. År 25 ökade soliditeten (inklusive hela pensionsåtagandet) till 11 procent mot 4 procent för 24. Ökningen har fortsatt och 26 är detta soliditetsmått 12 procent. Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan. Soliditet/soliditet inklusive totala pensionsåtagandet (%) Högst sjukfrånvaro hade åldersgruppen 5 59 år och därefter åldersgruppen 3 49 år. Högst sjukfrånvaro hade personalkategorierna inom förskolan och därefter inom vård och omsorg. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Sjukfrånvaro totalt för kvinnor för män för yngre än 29 år för 349 år för 5 år och äldre andel sjukfrånvaro 6 dagar och mer för kvinnor för män 26 9,6 11, 5,3 4,5 9,6 1,6 68,7 69,7 56,8 25 9,2 1,5 5,2 4,1 9,4 1, 69, 7,5 58,3 Ändrad kalkylränta innebär kraftigt ökade pensionsförpliktelser De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgick till 1 442,6 mnkr vid årets slut. Åtagandet redovisas under olika poster i balansräkningen dels som avsättningar, dels som ansvarsförbindelse. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 26 till 86,6 mnkr (inklusive löneskatt), en ökning med 3,1 mnkr jämfört med utgången av 25. Pensionsavsättning (mnkr) Väsentliga personalförhållanden Antalet anställda ökar på grund av ökade volymer För andra året i rad ökar antalet anställda. Antalet anställda var 3 615 den 1 november 26. Det är en ökning med 87 personer jämfört med november 25. Ökningen avser främst förskolepersonal med anledning av den kraftiga ökningen av antalet förskolebarn. Sjukfrånvaron ökar Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick till 9,6 procent för hela året. Motsvarande siffra för 25 var 9,2 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick till 11 procent och var liksom tidigare år dubbelt så hög som männens. Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och är 1 356 mnkr (inklusive löneskatt) vid utgången av 26. Det är en ökning med cirka 99 mnkr, att jämföra med den tidigare årliga ökningen på 3 4 mnkr. Den kraftiga ökningen beror på att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutat att kalkylräntan i de kapitalvärdesberäkningar som görs ska sänkas med,5 procentenheter. Sänkningen av kalkylräntan innebär att pensionsskulden ökar med cirka 7 9 procent. 13
Förvaltningsberättelse Pensionsskuld (mnkr) Årets resultat koncernen (mnkr) Koncernen Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. Begreppet är synonymt med koncernredovisning. I redovisningen ingår kommunen, Järfällabygdens Hus AB (JHAB), Bolinders Drabantstad AB och kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 1 procent av aktierna i JHAB och Bolinders. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 och ägarandelen fördelas lika mellan fyra kommuner: Sollentuna, UpplandsBro, Upplands Väsby och Järfälla. Förutom aktieinnehav i JHAB och Bolinders Drabantstad AB äger kommunen 83 procent i Kvarnhallen AB (ishall). Vidare har kommunen aktier och andelar i Söderhalls Renhållning (SÖRAB), StorStockholms Energi (STOSEB) Gas AB, AB Vårljus (HVBhem) och Kommunalförbundet Norrvatten. Koncernens omsättning var 3 271 mnkr varav kommunen svarar för 85 procent, JHAB för 14 procent och Attunda för 1 procent. Antalet årsarbetare var 3 353 varav 3 249 i kommunen, 67 i JHAB och 37 i Attunda (25 procent av cirka 15), vilket är 99 årsarbetare fler än 25. Ekonomiskt resultat och kostnadsutveckling Årets resultat uppgår till 151,8 mnkr, vilket är 63,9 mnkr lägre än föregående år. Järfälla kommuns resultat före elimineringar uppgår till 128,9 mnkr och justerat mot balanskravet är resultatet 92, mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 18,3 mnkr, Bolinders till,3 mnkr och Attundas till 1, mnkr (25 procent av 4,2 mnkr). Diagrammet i nästa kolumn visar resultatutvecklingen mellan 22 26. Verksamheternas intäkter har under 26 minskat med 5,6 procent, vilket främst beror på minskade intäkter (realisationsvinster från markförsäljning) i kommunen. Kostnadsutvecklingen har varit 5,1 procent under 26. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 13 procent medan kommunens skatteintäkter (inklusive statsbidrag och utjämning) ökat med 6,8 procent. De finansiella nettokostnaderna (exklusive återföring av kapitalförvaltningen) har minskat med 18, mnkr eller 36 procent. Kommunen har minskat sin långfristiga upplåning med 88 mnkr och JHAB har minskat sin med cirka 17 mnkr. Kommunen har minskat sin upplåning beroende på inkomster från markförsäljning och det goda ekonomiska resultatet. JHABs låneskuld har minskat beroende på årliga positiva kassaflöden. Ett bra ekonomiskt resultat för Järfällabygdens Hus AB För tionde året i rad visar bolaget ett bra ekonomiskt resultat (15,5 mnkr). Motsvarande resultat 25 var 25 mnkr. Resultatet före dispositioner och skatter var 33 mnkr (33,5 mnkr 25). Det som i huvudsak bidrar till det goda resultatet är att uthyrningsgraden är hög och att räntenivåerna varit fortsatt låga. Låneskulden har amorterats ner med 17 mnkr till 1 736 mnkr. Enligt ägardirektiven ska JHAB redovisa ett resultat på minst 12 procent av ingående eget kapital efter reduktioner av reavinster vid fastighetsförsäljningar. Med årets resultat har det uppfyllts. Underhållsnivån som höjdes till cirka 178 kronor/m2 25 har bibehållits på en god nivå även 26 (168 kr/m2). Soliditeten ökar till 17,8 procent (17, procent föregående år). Nyproduktion av 37 lägenheter startade i december 26 och beräknas vara klar vid årskiftet 27/28. 14
Bolinders resultat påverkar Bolinders Drabantstad AB är ett av kommunen helägt bolag som i princip inte driver någon verksamhet. Under 26 har bolaget sålt en bostadsrätt i Kallhäll för,3 mnkr. Bolaget fick därmed ett årets resultat på samma belopp och har därför tagits med i koncernredovisningen. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda redovisar plusresultat För tredje året i rad redovisar kommunalförbundet ett positivt resultat (4,2 mnkr). Motsvarande resultat för 25 var 2,6 mnkr. Resultatet blev högre än förväntat. Jämfört med delårsrapporten har det då prognostiserade negativa resultatet, vänt till ett betydande överskott. Underskottet som då beräknades, liksom det faktiska resultatutfallet, är till allra största delen hänförligt till förändring av pensionsskulden. Under året har följande större händelser inträffat: I början av året inträffade två stora trafikolyckor på E4 mellan Upplands Väsby och Märsta. Över 4 bilar var inblandade i varje olycka som orsakades av snörök och för korta avstånd mellan bilarna. Insatsen utreddes och förslag på åtgärder, utifrån slutsatserna, är under genomförande. I början av juli inträffade en större brand i ett underjordsgarage i Järfälla. Garaget har 25 bilplatser där över 5 bilar blev totalskadade. Minst lika många bilar klarade sig med lättare rökskador eftersom den delen av garaget snabbt kunde sättas under övertryck, så att ingen rök trängde in. Brandsläckningen försvårades av att det fanns gasflaskor i garaget. Inga människor skadades i samband med branden. Utredning av insatsen pågår. Förbundet befinner sig för närvarande i en situation där förändring och utveckling har tagit flera olika riktningar. Nedan redovisas några viktiga händelser som påverkar framtiden: Med anledning av detta fattade Järfälla kommun beslut under hösten 26 om att starta arbetet med framtagande av en ny station till förbundet. Ambitionen är att den nya stationen ska kunna tas i drift vid årsskiftet 28/29. Nuvarande avtal med Södra Roslagens Brandförsvarsförbund om larm och ledning gäller till och med november 27. Vilken räddningscentral förbundet ska teckna avtal med efter november har stor betydelse för val av utökat samarbete och samarbetspartner. Enligt beslutad tidplan kommer Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL) att införas i Stockholms län redan från och med 27. Stor osäkerhet råder beträffande kostnadsbilden för förbundet. Internutredning om kostnader och konsekvenser för Attunda pågår, men Krisberedskapsmyndighetens kostnadsförslag avvaktas innan fler beräkningar sker. Fortsatt god soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring. För 26 uppgår koncernens soliditet till 45 procent (42 procent 25). Motsvarande siffror för kommunen är 7 procent för 26 (66 procent 25). Förbättringen beror främst på kommunens goda ekonomiska resultat för året. I diagrammet nedan redovisas soliditet för koncern och kommun de senaste fem åren. Soliditet (%) Med anledning av UpplandsBro kommuns begäran om utträde ur förbundet, som sedan togs tillbaka och påföljande utredningar, har förbundsdirektionen fattat beslut om ny förbundsordning som ska börja gälla från och med årsskiftet. Förbundsordningen innebär i korthet att direktionen har det politiska ansvaret för räddningstjänsten, att en ny kostnadsfördelning ska börja gälla samt att hyrorna för brandstationerna är ansvarsfördelade. Sigtuna kommun, SigtunaArlanda Räddningstjänst (SAR), är intresserad av ett fortsatt, utökat samarbete. Ett samarbetsavtal för första halvåret 27 har beslutats. Nuvarande brandstation i Järfälla är ur arbetsmiljösynpunkt undermålig och väntan på ny station har pågått i många år. Akuta och tillfälliga åtgärder har och kommer att vidtas, framför allt beträffande varmvattenförsörjning och ventilation. Borgensåtagandena ökar marginellt Kommunens samlade borgensåtagande uppgick vid utgången av 26 till 1 443 mnkr vilket är 1 mnkr högre än vid årets ingång. Av totalbeloppet avser 1 48 mnkr borgen för JHAB. Borgensåtaganden utanför kommunkoncernen har ökat med 11 mnkr och är vid årets slut 35 mnkr, varav 6 mnkr avser egna hem. 15
Förvaltningsberättelse Åtaganden åt föreningslivet uppgår till 29 mnkr med säkerhet i form av säkerhetsöverlåtelse. Jämfört med för fem år sedan är de externa åtagandena oförändrade. Åtaganden gentemot kommunens eget bostadsbolag, JHAB, har minskat med,5 mnkr. Bolagets totala låneskuld uppgår till 1 736 mnkr och den resterande säkerheten utöver borgen är pantbrev om 328 mnkr. Det bokförda värdet på JHAB:s byggnader och mark uppgår till 2 18 mnkr, vilket utgör cirka 4 16 kr/m 2. Det torde väl understiga marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Sammantaget innebär det att det finns en god täckning för kommunens åtaganden gentemot JHAB. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens riskexponering är förhållandevis låg. Sammanfattning och framtid Det är åttonde året i rad som Järfälla kommun klarar balanskravet. Det ekonomiska målet, som för 26 var budgeterat till 1, mnkr i årets resultat, nås därmed också. Huvudorsaken till det goda resultatet är överskott på pensionsbudgeten samt att skatteintäkter och finansiella intäkter är högre än budgeterat. Det redovisade resultatet inklusive realisationsvinster uppgår till 128,9 mnkr. Det kan i detta sammanhang vara viktigt att komma ihåg att den stora pensionsskuld som avser tid som intjänats till och med 1997 under året har ökat med 98 mnkr till 1 356 mnkr. Då den skulden, i enlighet med riksdagens beslut, redovisas som en ansvarsförbindelse har den kostnaden inte belastat årets resultat. Att det redovisade resultatet nu blir cirka 4 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 2, beror till stor del på att nämndernas budgetutfall är cirka 22 mnkr bättre än prognos. Även skatteintäkter och finansiella intäkter är bättre än prognos (11 respektive 6 mnkr). Nämnderna tycks således ha följt kommunstyrelsens tidigare uppmaning om att iaktta stor sparsamhet. Nämndernas budgetutfall visar totalt på ett underskott på 5,3 mnkr eller cirka,2 procent av budgetomslutningen. Verksamhetens nettokostnadsutveckling (inklusive volymökningar men exklusive realisationsvinster) har därmed begränsats till 5, procent (3,2 procent år 25). Då skatteintäkterna (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 6,8 procent innebär det sammantaget att nettokostnadsandelen (det vill säga nettokostnaderna i procent av skatteintäkter) nu minskar från 99 till 97 procent. I detta sammanhang är det på sin plats att understryka vikten av nämndernas ansvar för budgetuppföljning och budgetdisciplin samt vikten av att nämnderna håller sig informerade om den ekonomiska utvecklingen. Det är därför tillfredsställande att för fjärde året i rad konstatera att nämndernas uppföljningsrutiner i stort sett tycks ha fungerat bra. Differensen mellan utfall och prognos är för flertalet nämnder och förvaltningar 1, procent eller mindre. För investeringsbudgeten redovisas i år liksom tidigare år ett stort överskott (152,6 mnkr). Skälen till överskottet är flera, bland annat senareläggning av projekt på fastighetssidan. Det kan dock konstateras att investeringsvolymen är relativt stor (169,4 mnkr). Ett annat skäl till överskotten kan tänkas vara kapacitetsbrist. För budgetåret 27 ser det ekonomiska läget inte lika positivt ut. Verksamhetens nettokostnader är budgeterade till 2 275 mnkr, det vill säga 175 mnkr (8,3 procent) högre än utfallet 26. Men i de 175 miljonerna ingår så kallade volympengar samt ersättning för uteblivna specialdestinerade statsbidrag med cirka 85 mnkr. Dessutom förväntas pensionskostnaderna öka med närmare 4 mnkr. Utöver dessa kostnader finns således ett utrymme för en nettokostnadsökning på cirka 2,5 procent. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste skatteintäktsprognos, KPA:s senaste prognos för pensionskostnaderna, samt det slutliga utfallet för kostnadsutjämningen för 27 innebär dock lägre intäkter och högre kostnader än vad som budgeterats. Utöver detta kan Finansinspektionens förväntade rekommendation om förlängning av livslängdsantagandet avseende pensioner komma att öka kostnaderna ytterligare. För att skapa en buffert för det kommande året, föreslås att årets överskott (jämfört med det ekonomiska målet) på totalt 82 mnkr reserveras i årsredovisningen. 16
Kommunen Resultaträkning (mnkr) 26 25 Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) ÅRETS RESULTAT (not 8) 68,4 2 643,2 1,3 2 63,1 2 212,6 53,9 49,3 16, 128,9 751,2 2 55,6 96,2 1 85,6 2 14,2 83, 38,4 17,4 191,6 Finansieringsanalys (mnkr) 26 25 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 9) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 128,9 66,5 195,4,7 8,8 9,2 176,7 191,6 43,6 148,,6 4,1 29,7 114,8 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 1) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 11) Investering i fi nansiella anläggningstillgångar Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut (not 17,18) 157,3 53,6 43,2 9,2 137,7 88, 88, 49, 258,1 29,1 168,3 156,3 48,4 25,2 35,2 5, 5, 29,6 228,5 258,1 17
Balansräkning (mnkr) 26 25 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 12) Maskiner och inventarier (not 13) Finansiella anläggningstillgångar Kapitalförvaltning (not 14) Övriga fi nansiella anläggningstillgångar (not 15) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar (not 16) Kortfristiga placeringar (not 17) Kassa och bank (not 18) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 1 532,2 69,8 367,7 54,6 2 24,3 3, 115,6 14, 69,1 327,7 2 352, 1 492,8 67,7 333,7 55,8 1 95, 2,3 16,8 189,5 68,6 367,2 2 317,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 19) därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 2) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 21) Kortfristiga skulder (not 22) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 649,6 128,9 86,6 86,6 17, 445,8 615,8 2 352, 1 52,7 191,6 83,5 83,5 258, 455, 713, 2 317,2 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensioner intjänade före 1998 (not 23) Borgensåtaganden (not 24) Leasingavtal (not 25) Avtal om visstidspension antal (not 26) 1 356, 1 443,5 9,1 4 1 257,4 1 433, 11,1 4 18
Noter (mnkr) 26 25 26 25 Not 1 Verksamhetens intäkter Not 6 Finansiella intäkter Enligt driftredovisningen skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning fi nansiella intäkter Verksamhetens intäkter interna poster Externa intäkter Intäktsstruktur, se förvaltningsberättelsen, tabell Intäktsstruktur 5 297,4 2 212,6 36,5 49,3 2 999, 2 318,6 68,4 5 122,6 2 14,2 51,1 38,4 2 928,9 2 177,7 751,2 Räntor bankmedel Övriga räntor Aktieutdelning Borgensavgifter Räntebidrag Kapitalförvaltning Återföring kapitalförvaltningen Summa 2,7,2 1,9 3,4 1, 4,1 49,3 3,5,2 2,1 3,6 1, 26,8 1,2 38,4 Not 2 Verksamhetens kostnader Enligt driftredovisningen avskrivningar generella statsbidrag och utjämning fi nansiella kostnader 5 168,5 1,3 9,4 16, 4 931, 96,2 134,1 17,4 Not 7 Finansiella kostnader Räntor lån Kapitalförvaltning Ränta på pensionsavsättning Övriga räntor 5,5 5,8 2,6 2,1 8,8 4,5 2,3 1,8 Verksamhetens kostnader interna poster 4 961,8 2 318,6 4 683,3 2 177,7 Summa 16, 17,4 Externa kostnader Kostnadsstruktur, se förvaltningsberättelsen tabell Kostnadsstruktur Not 3 Avskrivningar Avskrivning på byggnader och tekniska anläggningar Avskrivning på maskiner och inventarier Nedskrivning Summa Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning 24, varav intäktsförts 24 Slutavräkning 25, prognos Slutavräkning 25 varav intäktsförts 25 Slutavräkning 26, prognos 2 643,2 77,9 21,7,7 1,3 2 186,3 8, 2,9 13,4 2 55,6 75,2 21, 96,2 2 126,9 2, 18,2 2,9 Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår årets realisationsvinster Avgår återföring kapitalförvaltningen Justerat resultat enligt balanskravet Not 9 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Återföring kapitalförvaltningen Nyintjänade pensioner inklusive ränta Realisationsvinst Summa Not 1 Investeringar Årets utgifter Statsbidrag/bidrag Summa 128,9 36,9 92, 1,3 3,1 36,9 66,5 169,4 12,1 157,3 191,6 15, 1,2 4,4 96,2 1,2 11,4 15, 43,6 17,5 2,2 168,3 Summa Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift Införandebidrag LSSutjämning Sysselsättningsstöd Summa 2 212,6 31,4 35,7 1,1 7,7 22,2 28,8 53,9 2 14,2 42,9 47,3 13,6 21,2 3,3 29,9 83, Not 11 Försäljning av anläggningstillgångar Markreserv Verksamhetsfastigheter Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Exploateringsmark Maskiner och inventarier Bostadsrätter Summa 5,5 2,1 2,9 24,,1 19, 53,6 32,7 1,9 9,7 1,2 11,3,5 156,3 19
Noter (mnkr) 26 25 26 25 Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar/utrangeringar Omklassifi cering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Nedskrivning Utgående avskrivningar Restvärde 2 52, 132,9 15,1 2 619,8 1 9,2 77,9,5 1 87,6 1 532,2 2 375,3 146,8 8,9 11,2 2 52, 936,7 2,7 75,2 1 9,2 1 492,8 Not 14 Kapitalförvaltning Ingående värde Avkastning Årets återföring/nedskrivning Utgående värde Specifikation Likvida medel Aktier Räntebärande papper Internationella fonder Fond av Hedgefond Summa 333,7 34, 367,7 2,7 65,4 237,1 5, 12,5 367,7 39,3 23,2 1,2 333,7 32,9 74,6 26,6 19,6 333,7 Specifi kation Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Exploateringsmark Pågående investeringar Summa Taxeringsvärde varav mark varav byggnader Not 13 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Nedskrivning Utgående avskrivningar Restvärde Specifi kation Maskiner Inventarier och konst Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på ej ägda fastigheter Summa 46,7 917,7 169, 29,6 2,9,3 98,6 6,4 1 532,2 55, 21,3 444, 24,2,2 468, 376,3 21,7,2 398,2 69,8 3, 5,3 12,3 4,2 69,8 47,5 915,3 16,6 254,3 2,9,3 111,9 1 492,8 54, 23,4 424, 21,5 1,5 444, 356,8 1,5 21, 376,3 67,7 2,4 49,7 12,6 3, 67,7 Not 15 Övriga finansiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Omklassificering Försäljningar Utgående anskaffningsvärde Specifikation Aktier Järfällabygdens Hus AB Söderhalls Renhållnings AB Bolinders Drabantstad AB Kvarnhallen AB AB Vårljus Övriga Bostadsrätter Summa Not 16 Fordringar Kundfordringar Mervärdesskatt Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Övriga interimsposter Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 17 Kortfristiga placeringar Bankdeposit Bankcertifikat Bostadscertifikat 55,8,2 1,4 54,6 32,9 1,2,1,3,7,1 19,3 54,6 3, 14,8 3,2 13,4 52,4 1,8 115,6 14, 44,6 11,2 55,8 32,9 1,2,1,3,5,1 2,7 55,8 28,9 17,5 3,8 51,1 5,5 16,8 8, 59,7 49,8 Summa 14, 189,5 2