Integrationsrapport 2011
Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Integration översikt... 3 3. Svenska för invandrare (Sfi)... 5 4. Flyktingmottagning... 7 5. Älvens grupphem... 8 6. Utvecklingsbehov... 11 1
1. Inledning Denna rapport är en sammanfattning av vad som gjorts inom integrationsområdet för invandrare och flyktingar inom Piteå kommun. Till största delen är det verksamhet som Nämnden för Arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning ansvarar för. En mer detaljerad redogörelse finns i Kvalitets och verksamhetsrapporten 2011 från nämnden. Att öka andelen utlandsfödda i Piteå och bygga strukturer för integration är en viktig framtidsfråga för Piteå kommun. Befolkningsutvecklingen de senast åren skulle ha varit negativ om vi inte hade haft inflyttning av utlandsfödda. Uppdraget inför 2011 var främst strategiskt och innebar att se över uppdrag, roller och ansvar, beslut och riktlinjer. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret för integrationsfrågorna i Piteå kommun. Uppdraget är kommunövergripande, även om det inte omfattar direkt beslutanderätt över andra nämnders ansvarsområden. Integrationsuppdraget gäller hela kommunen som ort och det är viktigt att kraftsamla kring det genom fortlöpande dialog med olika aktörer. Piteå kommun har sedan 2008 en policy för integrationsarbetet i kommunen. I policyn uttrycks kommunens övergripande vision, att nyanlända flyktingar och invandrare skall uppleva att de är välkomna och att det är hit man kommer när man kommer hem. Under 2011 har ett nytt samlat program för Integrationsarbetet tagits fram och fastställts av Kommunfullmäktige KF 5 2012-02-20. Av detta framgår bland annat att integrationsfrågorna är ett ansvar för alla Piteå kommuns verksamheter. Som bakgrund till integrationsarbetet kan man notera att Piteå har en låg andel utrikesfödda invånare i åldrarna 20 till 64 år, ca 5 %, vilket är bland det lägsta i Sverige. Rikssnittet är knappt 18 % och länssnittet drygt 12 %. 2
2. Integration översikt Inom Europeiska unionen arbetar man för att ha en gemensam politik inom integrationsområdet för invandrare. Detta har sammanfattats i De elva europeiska grundprinciperna för integration. Invandringen består av flera olika grupper som delvis lyder under olika lagstiftningar. Det är bland annat Europeiska flaggor flyktingar, arbetskraftsinvandring inklusive anhöriga och studerande. Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande. Totalt var invandringen till Sverige ca 100 000 personer varav ca 30 % var flyktingar och ca 25 % arbetskraftsinvandringa och deras anhöriga. invandringen under 2011 var något lägre än året innan. En grupp som ökar är dock ensamkommande flyktingbarn och behovet av kommunplatser för dessa har ökat. Under året fanns invandrare från ett 45 tal länder i Piteå. De största grupperna var från Thailand, Irak, Somalia, Afghanistan och Tyskland. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat uppdrag vad gäller flyktingarnas etablering. Verksamheten för flyktingmottagning har därför anpassats till detta. Under andra halvåret 2011 ökade antalet flyktingar markant. En svårighet är att hitta bostäder till flyktingar, vilket måste lösas för att svara upp mot avtalet med Migrationsverket. En utredning om hur bostadssituationen ska lösas har därför inletts. Verksamheten med mottagande av ensamkommande flyktingbarn har utvecklats positivt. En plan för hur ett utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarnska genomföras ska tas fram. Glädjande är att alla ensamkommande barn i fortsättningen har möjlighet att studera på gymnasieskolan eller på Sfi. Andelen flyktingar som valt att bo kvar tre år efter ankomst har ökat från 43 procent 2010 till 58 procent 2011. En del av förklaringen är att ensamkommande flyktingbarn väljer att stanna i kommunen i högre grad än andra flyktingar. En samrådsgrupp för berörda nämnder har bildats bestående av nämndsordförande, förvaltningschef och verksamhetsansvariga. De som går Sfi ha kortare utbildning med sig från sina hemländer än tidigare. I verksamheten har utveckling i form av projekt för att prövar nya metoder för kortutbildade att lära sig ett nytt språk fått ta utrymme. Delfi är ett EU finansierat projekt för att utveckla metoder för språkinlärning. Förvaltningen för Arbetsmarknad och vuxenutbildning är koordinator och i projektet deltar parter från fem olika länder. Att skriva sig till läsning (ASL) är ett projekt inom SFI lokalt i Piteå. 3
Några händelser inom området var: Samhällsorintering för flyktingar startade. Detta innebär att nyanlända flyktingar har rätt till 60 timmar samhällsinformation, med möjlighet att undervisas genom tolk på det egna språket. Samhällsorienteringen genomfördes som ett samverkansprojekt mellan kommunerna Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn. Med anledning av den nya etableringsreformen, som innebär att Arbetsförmedlingen tar över kommunens roll i vissa frågor, har ett avtal tecknats mellan Af och Piteå kommun. Utställningen Hedersrelaterat våld en fråga för de andra genomfördes i samarbete med Konsthallen och Biblioteket. Mångfaldsdagen genomfördes samband med nyinvigningen av Studiecentrum, i slutet av oktober 2011. Inom Attraktiv och uthållig kommun har ett integrationsprojekt som legat under förvaltningschefen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Projektet har syftat till att aktivera samhället utanför kommunen, som idrottsföreningar, företag, studieförbund och andra intresserade. 4
3. Svenska för invandrare (Sfi) Svenskundervisning för invandrare ska ge grundläggande kunskaper i det svenska språket för invandrar och flyktingar. Undervisningen bedrivs i tre spår med fyra olika kurser A-D. Merparten av deltagarna är invandrare. Studietakten är individuell och studierna pågår hela året. Sfi syftar även till att ge vuxna invandrare som inte kan läsa eller skriva möjlighet att förvärva sådana kunskaper. Kursdeltagarna placeras beroende på studiebakgrund och förkunskaper i olika grupper. Ansvarig för verksamheten är rektor och fem lärare arbetade i verksamheten under året. Ensamkommande på Älven gör läxor med hjälp av personal Antalet deltagare i verksamheten räknat i unika personer har varit ca 110 och har inte förändrats från 2010 till 2011, men ligger ungefär 35 procent över antalet under 2009. Andelen invandrare har varit stabil över åren och legat på drygt 70 % likaså andelen flyktingar som varit ca 30 %, 2009-2011. Andelen kvinnor är något större än andelen män. Endast cirka 10 % läser A kursen medan många väljer att läsa B- och kanske C-kursen. D- kursen läses inte av lika många, vilket kan bero på att man slutat, fått praktik eller flyttat. Andelen deltagare på Sfi som blir klara och får betyg har minskat från 42 % 2009 till 34 % 2011. Förklaringen till det kan bland annat vara från vilket land deltagarna kommer och vilken utbildningsbakgrund de har. Flera av deltagarna (invandrarna) reser till sitt hemland på längre besök och skrivs då ut för att skrivas in igen då de kommer tillbaka. Avbrotten har ökat från 30 procent under 2009 till 40 procent under 2011. En förklaring till det är att hösten 2011 började de ensamkommande flyktingbarnen på Strömbackaskolan. Det förklarar avbrottsökningen till stor del. Från och med hösten 2009 sker en 100 % ökning av dem som fortsätter kursen över halvåret och därefter ligger antalet som fortsätter på den nivån. En förklaring är ändrade rutiner vad gäller utskrivning över sommaren. Tolkningen av andelarnas utveckling över tid är svår, då elevernas mål och förutsättningar i övrigt varierar, vilket medför att resultaten kan variera från år till år. När det gäller mål som att flyktingar och invandrare ska vara delaktiga i arbets- och samhällsliv efter avslutad introduktion bedöms måluppfyllelsen begränsad. Det har flera orsaker och en är att mer välutbildade ofta flyttar då på grund av svårigheter att få arbete på orten eller för att komma närmare familj och släktingar i andra delar av landet. 5
Även under 2011 märks en högre andel studerande med låg eller ingen utbildning, vilket gör att de studerande har behov av mycket handledning och även stöd av specialpedagog. A- gruppen för de med liten eller ingen utbildning fylls snabbt och andelen som klarar prov och går vidare till nästa kurs går betydligt långsammare. Införskaffandet av bärbara datorer har markant ökat datoranvändningen på Sfi. Även i gruppen med långsamma inlärare, där flertalet aldrig hade använt datorer, är de studerande nu väl bekanta med dem och använder dem dagligen. I och med försöket med Att skriva sig till läsning (ASL) i A-gruppen ökar datoranvändandet och det ska bli intressant att se hur det går för dessa studerande om ett år då vi kanske kan se resultatet. Värdegrundsfrågorna är ett ständigt återkommande inslag i SFI:s verksamhet i alla grupper. Det blir naturligt så, bland annat för att många olika kulturer möts och genom att man samtalar kring vårt lands värdegrund. Det blir många intressanta diskussioner kring detta. Deltagarna är nöjda med verksamheten, då de anser att den är omväxlande och tycker att det är bra att man arbetar mycket gemensamt. Man är nöjda med lärarnas insatser och de ensamkommande flyktingbarnen som gått till Strömbackaskolan ville till att börja med återvända till Sfi, trots att många av dem tidigare önskat att få börja läsa på gymnasieskolan. De kommer ofta på besök och vill gärna prata med lärarna. När det gäller måluppfyllelse av de nationella målen har andelen resurskrävande elever ökat även detta år, vilket medför att det tar längre tid för de flesta av de studerande på Sfi att nå de dessa mål. Målet att flyktingar och invandrare ska gå till studier, praktik eller arbete efter avslutad Sfi har inte förbättrats sedan föregående år. Däremot har målet att de ensamkommande barnen ska erbjudas plats i gymnasieeller grundskolan uppnåtts. då samtliga ensamkommande flyktingbarn har börjat på Strömbackaskolan och där går språkintroduktionen. Informationsmaterial på Studiecentrum 6
4. Flyktingmottagning 1 december 2010 infördes den nya etableringsreformen. Enligt reformen är det Arbetsförmedlingen som har samordningsansvaret över nyanlända flyktingars etablering. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med Försäkringskassan stå för utformning och utbetalning av etableringsersättning till individerna. Kommunens ansvar är bosättning, att tillhandahålla skola och förskola, SFI-undervisning och samhällsorientering för nyanlända. Antalet flyktingar från det gamla systemet minskar då de under 2011 efterhand har skrivits ut. De flyktingar som kommer i det nya systemet har Arbetsförmedlingen det övergripande ansvaret för. Nyanlända flyktingar som bosatt sig i Piteå efter den 1 december 2010 ingår i det nya systemet. De flyktingar som har påbörjat sin introduktionsperiod innan det datumet fortsätter i det gamla systemet. Det innebär att under 2011 har det funnits två parallella system i verksamheten. Roll- och ansvarsfördelning mellan kommun och Arbetsförmedling har inte varit tydlig. Arbetsförmedlingen har enligt etableringsreformen det övergripande ansvaret och ska tilldela alla flyktingar en lots som ska hjälpa och stötta dem. Kommunens ansvar ska vara mottagande vid bosättning och att bistå med förskola och skola samt Sfi för vuxna. Det är av stor vikt att rollfördelningen förtydligas inom flyktingmottagningen. Det har visat sig att det finns brister i reformen. Bland annat har ensamstående, med små barn under ett års ålder, men som inte har rätt till barnomsorg, mottagits. De får då en vilande etableringsplan från Arbetsförmedlingen, vilket har inneburit att de inte har fått det stöd de behöver. De hamnar utanför systemet och kommunen måste träda in. En lokal överenskommelse (LÖK) behöver utvecklas undvika fortsatt otydlighet. Arbetsförmedlingen har uppdraget att sammankalla samtliga parter för att upprätta en sådan. I dagsläget finns totalt 56 flyktingar inskrivna på flyktingmottagningen. Av dessa hör 20 till det gamla systemet, som innebär att kommunen står för den största servicen och ansvarar för deras introduktionsersättning. Det finns totalt 36 flyktingar inskrivna i det nya systemet där Arbetsförmedlingen ska stå för den mesta servicen samt ansvara för deras etableringsersättning (introduktionsersättning). Av dessa är fem ensamkommande flyktingbarn, som inte ingår i Arbetsförmedlingens ansvar, utan hör till Älvens grupphem. Under 2011 togs 37 flyktingar emot. Vi har tackat ja till 40 flyktingar, men på grund av vissa omständigheter är mottagandet för tre av dessa framskutet till januari 2012. En av flyktingarna som kommit under året har valt att flytta söderut. Detta innebär att kommunen under 2011 uppfyllt avtalet med Migrationsverket om att ta emot 40 flyktingar per år. En bedömning av måluppfyllelsen visar att det finns betydande utvecklingsbehov i verksamheten, bland annat till följd av de beskrivna oklarheterna när det gäller roll- och ansvarsfördelning mellan kommun och andra myndigheter. Den nya verksamheten Hamnen 18+ behöver finna sina former för att i första hand fortsätta arbeta med ensamkommande flyktingbarn. Också vuxna flyktingar som inte har rätt till etableringsplan på arbetsförmedlingen behöver stöd för att nå självförsörjning och detsamma gäller flyktingar och invandrare överhuvudtaget. 7
5. Älvens grupphem Älvens grupphem vänder sig till ensamkommande flyktingbarn i 16 17-års ålder. Målet med boendet är att de skall få en känsla av tillhörighet, vilja bo kvar i Piteå och få ett självständigt liv som självförsörjande vuxen. Grupphemmet ligger i Öjebyn och har tolv platser. I verksamheten arbetar nio handledare, en verksamhetschef och en biträdande boendechef. Kostnaderna för grupphemmet ryms inom ramen för bidraget från Migrationsverket. Grupphemmet är bemannat dygnet runt och personalen ska vara ett vuxenstöd för att stötta och vägleda ungdomarna. Socialtjänsten gör en utredning och vårdplan för att klargöra passande boendeform och behov för ungdomen. Arbetet med ungdomarna skall utgå från en genomförandeplan som bygger på den vårdplan som Ungdomar och personal på Älven lagar mat tillsammans Socialtjänsten har formulerat. Överförmyndarnämnden utser en god man till ungdomen. Ungdomarna skall inom en vecka från ankomstdatum erbjudas undervisning i svenska. Under 2011 har sexton ungdomar varit inskrivna på Älvens grupphem. En ungdom omplacerades före 18-års ålder av Socialtjänsten till ett behandlingshem utifrån ungdomens behov. Två ungdomar gick över till Migrationsverkets regi efter 18-års ålder, varav en blev uppskriven i ålder. Tre flyttade ut till eget boende, varav två har stannat kvar i Piteå. Dessa två har skrivits över till den nya verksamheten Hamnen 18+. Under året har några enstaka platser varit tomma, under korta perioder. Skälet var att Migrationsverket ändrade sina rutiner från den 1 mars 2011 och vände på kön för kommunplaceringar. Tidigare placerades de som väntat längst i ankomstkommunerna till anvisningskommuner. Det innebar att Älven kunde få ungdomar som vistats i ankomstkommunen upp till sex månader. Resultatet blev att de inte ville stanna i Piteå, utan flytta tillbaka till t.ex. Malmö, där de hunnit bygga upp ett socialt nätverk. Nu ska de som kommer till Sverige direkt placeras i anvisningskommunen och vara högst två dygn på transitboenden i ankomstkommunen. Förändringen är en stor vinst, då ungdomen placeras direkt hos oss. De nationaliteter som under året varit på boendet var ungdomar från Afghanistan, Somalia, Irak, Libanon, Uzbekistan och Kirgizistan. Från höstterminen har samtliga gått över till gymnasiet, utom en som går grundskola. Allaungdomar blev också tilldelad en god man snarast efter ankomst. Alla ungdomar som var inskrivna på Älvens grupphem under sommaren erbjöds feriejobb. 8
Under 2011 hölls två större nätverksmöten, ett i februari och ett i september. Deltagare var aktörer som kommer i kontakt med de ensamkommande barnen. Närvarande var representanter från Älven, Öjebyns vårdcentral, BUP, Socialtjänsten, Sfi och skolan. Alla ansåg att det fungerar bra och att personalen gör en bra insats med ungdomarna. Under maj höll Socialstyrelsen en aviserad tillsyn och under september en icke-aviserad tillsyn av verksamheten. Resultatet blev godkänt. Tillsynerna gällde hur verksamheten planerar och följer upp vården samt ungdomarnas möjlighet att vara delaktiga. Ungdomarna intervjuades av Socialstyrelsen om deras delaktighet i frågor som berör dem och nästan alla deltog. Resultatet blev att 90 % känner delaktighet. Målet om delaktighet i frågor som berör dem bedöms uppfyllas tillfredsställande. Vid Socialstyrelsen tillsyn gjordes intervjuer om deras syn på boendet och inflytande i frågor som berör dem. Resultaten visade att de tycker att de har inflytande i frågor som berör dem och att de genom deltagande i våra husmöten kan framföra sina åsikter och önskemål. Älven: Ungdomar och personal fikar tillsammans Samarbetet med sjukvården, överförmyndarnämnden och skolan har fungerat bra. Ungdomarna har tilldelats god man och har erbjudits hälsoundersökning. Närvaron i skolan har varit hög och samarbetet mellan har fungerat bra. Månadsvisa träffar mellan skolans och Älvens personal hålls för att följa upp ungdomarnas utveckling. Merparten av ungdomarna är aktiva i fritidssysselsättningar, främst fotboll men även boxning, friidrott och kampsporter m.m. Vi har också ett samarbete med Röda Korsets 9
ungdomsavdelning, som genomför aktiviteter med ungdomarna och därmed hjälper till i integrationen. När ungdomarna flyttat ut från Älven efter 18-års ålder finns ett fortsatt stödbehov. Därför har en ny verksamhet startats, Hamnen 18+, från den 1 oktober 2011. Syftet är att skapa ett förlängt skyddsnät för ensamkommande flyktingbarn mellan 18-21 år som flyttat ut från Älvens grupphem. Två ungdomar är f.n. inskrivna, men antalet kommer successivt att öka. Alla som redan hunnit flytta ut har också erbjudits denna hjälp. Totalt erbjuds ett tiotal ungdomar möjlighet till samkväm och läxhjälp. Två personal arbetar vardera 50 % i verksamheten. Verksamheten bedrivs i en samlingslokal på Studiecentrum som ungdomarna kan besöka tre gånger per vecka. Personalen står för trygghet, kompetens och stöd till ungdomarna. Verksamheten inriktar sig på integration i samhället, hjälp och stöd i fortsatta studier, samkväm, råd och läxhjälp. Största behovet att få hjälp med är läxorna. Varje kväll har fem till sju ungdomar besökt verksamheten. Öppettiderna kommer under 2012 att ökas med ytterligare en dag per vecka. Det kommer att vara fyra personal som arbetar i verksamheten. Samarbetet med Kyrkan kommer att utökas och verksamheten kommer att vara på Kyrk center på fredagar. Då kommer alla andra flyktingar att bjudas in samt även svenskar. Tanken är att det ska bli en mötesplats som främjar integration. 10
6. Utvecklingsbehov Kommunfullmäktige har fastställt ett program för kommunens integrationsarbete. Arbetet med att implementera programmet inom Piteå kommuns samtliga verksamheter kommer att blir det huvudsakliga uppdraget för Integrationssamordningen under de kommande åren Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs dessutom för att utveckla den lokala överenskommelsen (LÖK). Detta innebär bland annat att Ansvarsfördelningen mellan kommun, Arbetsförmedling och andra aktörer bör förtydligas. 11