Trafikförsörjningsprogram - kompletteringar

1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Björn Johansson Avd.chef kollektivtrafik Regional samhällsplanering 0722-45 03 75 Bjorn.k.johansson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2013-05-23 RS 110489 Regionstyrelsen Trafikförsörjningsprogram - kompletteringar Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner föreslagna kompletteringar i trafikförsörjningsprogrammet samt skickar förslaget till kommunerna för samråd. Sammanfattning I samband med fullmäktiges beslut om trafikförsörjningsprogrammet i juni 2012 betonades att kompletteringar behövde göras. Fem avsnitt i programmet har nu kompletterats, främst inom områdena ekonomi och trafikering. Tidsplan för fortsatt behandling av förslaget till kompletteringar i trafikförsörjningsprogrammet. 130529-130909: samråd kommunerna 131009: Kommunberedningen 131015: RSP ber 1 131029: RSP ber 2 131106: Regionstyrelsen 131204: Regionfullmäktige Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör www.regionhalland.se/handlingar

1 Komplettering av trafikförsörjningsprogrammet Fem avsnitt av trafikförsörjningsprogrammet är kompletterade. Numreringen av avsnitten är samma som numreringen i trafikförsörjningsprogrammet. 4. Ekonomiska förutsättningar 4.2 Ekonomin i Halland I vilken takt och omfattning kollektivtrafiken kan byggas ut prövas i samband med Region Hallands årliga budget. Förändringar i trafiken beskrivs i kollektivtrafikplanen. I trafikförsörjningsprogrammet redovisas därför endast översiktliga bedömningar av den ekonomi som krävs för att förverkliga den långsiktiga strategin och ambitionsnivån. I samband med att Region Halland övertog ansvaret för kollektivtrafiken genomfördes en skatteväxling som baseras på 2009 års kostnader. Skatteväxlingen omfattade inte Öresundstågstrafiken och inte heller kommunala resurser för kollektivtrafikplanering. År Ägarnas driftsbidrag för linjetrafik 2007-2013 2007 171,0 MKR 2008 199,2 MKR 2009 195,3 MKR (underlag för skatteväxling) 2010 234,1 MKR 2011 250,8 MKR 2012 304,0 MKR 2013 310,0 MKR (budget) Mellan åren 2009 och 2013 ökade kostnaderna med 110 mkr eller 42 procent. Kostnadsökningarna beror på att trafikavtalen blivit dyrare genom indexuppräkningar och vid upphandling (49 mkr bland annat pga ökade miljö- och tillgänglighetskrav), att utbudet ökat genom beslut i samband med kollektivtrafikplanen (39 mkr) samt att kostnaderna för den av Västtrafik upphandlade trafiken ökat (25 mkr). Sedan 1 januari 2012 har Region Halland ensamt det ekonomiska ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken. Halland har en högre självfinansieringsgrad än de flesta län i landet. År 2012 var den 56 procent. I Sverige som helhet är den cirka 50 procent. Biljettintäkterna är en viktig källa till finansiering och det är därför viktigt att taxenivån förblir oförändrad eller minst följer den allmänna prisnivån om nuvarande finansieringsgrad ska behållas. Ytterligare subventioner av resandet, exempelvis av biljettpriset för vissa grupper av resenärer, påverkar också självfinansieringsgraden. Eventuella subventioner regleras i överenskommelsen mellan Region Halland och kommunerna.

2 En hög självfinansieringsgrad skapar ekonomiska förutsättningar för en utbyggd kollektivtrafik. Satsningar där resandeunderlaget är stort genererar ekonomiska förutsättningar för utbyggnad även där resandeunderlaget är mindre. Fokus måste läggas på att uppfylla kundernas krav så att kollektivtrafiken upplevs som attraktiv och prisvärd, vilket ger ett ökat resande. Kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken fördelas mellan resenärerna och Region Halland. Kommunerna finansierar färdtjänst, skolskjutsar och tillköp av trafik. Med tillköp avses trafik som en kommun kan finansiera i den egna kommunen men som inte ryms inom kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska ramar. Ett specialfall av tillköp är subventionerade biljettpriser för vissa grupper av resenärer. 7. Övergripande strategier för kollektivtrafikens utveckling 7.8 Riktlinjer för ekonomi Den allmänna upphandlade kollektivtrafiken ska kännetecknas av att den bedrivs med hög samhällsekonomisk effektivitet och med företagsekonomiska hänsyn. Det utbud som myndigheten tar ansvar för är det som bedöms vara regionalt motiverat och den trafiken ska vara samhällsnyttig. Den linjelagda trafik som har eller riskerar att få en täckningsgrad lägre än 30 procent ska vara föremål för översyn. Hallandstrafiken genomför översyn och analys samt föreslår åtgärder. 7.8.1 Principer för tillköp ny version Region Halland ansvarar för finansiering av den upphandlade allmänna kollektivtrafiken. Region Halland beslutar också om vilket utbud av allmän kollektivtrafik som kollektivtrafikmyndigheten tar ansvar för och som ska erbjudas medborgarna. Den långsiktiga utvecklingen beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet och omfattningen fastställs i kollektivtrafikplanen. Kollektivtrafiklagen (kap.2, 1b) medger att kommuner själva finansierar ett utbud som är större än vad kollektivtrafikmyndigheten tillhandahåller: Om ett landsting ensamt ska ansvara för kollektivtrafiken i länet får en kommun inom länet träffa avtal med landstinget om kostnadsansvar för regional kollektivtrafik som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad landstinget annars skulle tillhandahålla.

3 Region Halland och Hallandstrafiken ska tillämpa ett arbetssätt som så långt det är möjligt minimerar behovet av tillköp. Nedanstående principer överensstämmer i allt väsentligt med de som finns i angränsande län. Med tillköp menas beställningar som helt eller delvis finansieras av annan part än Region Halland och som innebär lokal anpassning av regional kollektivtrafik. Alla tillköp som är förenliga med mål och strategier i trafikförsörjningsprogrammet och som inte påverkar kollektivtrafiksystemet negativt ska tillåtas. Region Halland, regionstyrelsen, avgör vilka tillköp som är förenliga med trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier och om tillköpet påverkar kollektivtrafiksystemet negativt. Trafik i form av exempelvis en ny linjesträckning eller ett ökat turutbud kan köpas till. Kommun kan köpa till färdbevis till sina invånare under förutsättning att Kommun använder det utbud av färdbevis som tillhandahålls av Regionen, baserat på befintligt zonsystem, giltighetstider med mera, om inte annat överenskommes. Tillköp kan såldes göras under förutsättning att Tillköpet inte innebär att andra färdbevis än det som som tillköpet avser behöver prisförändras. Tillköpet inte förändrar den beslutade zonstrukturen om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner. Tillköpet inte påverkar prisförhållandet mellan färdbevis så att mål och strategier i Trafikförsörjningsprogrammet motverkas om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner. Den gällande pris- och sortimentsstrukturen är överordnad tillköpen. Vid beslut om förändrad pris- och sortimentsstruktur ska gällande tillköp omprövas. Regionen ska i god tid föra dialog med Kommun som innehar tillköp för att möjliggöra eventuell anpassning av tillköp till ny struktur. Kommun har kostnadssansvar för utredning inför eventuellt tillköp av färdbevis. Kommun kan köpa till en snabbare utveckling utifrån fastställda strategier och måldokument. Kostnad för tillköp beräknas utifrån bedömd nettokostnad. I förekommande fall ingår bedömd intäktsförändring som en del av nettokostnaden. Skolskjutsar och färdtjänst, som regleras i särskilda lagar, kan inte tillköpas eller samfinansieras enligt dessa regler.

4 Avtal om den tillköpta trafiken ska upprättas mellan Region Halland och berörd part/berörda parter. Tillköp av beställnings- och evenemangstrafik bör undvikas. 7.9 Taxor Återkommande undersökningar bland kollektivtrafikresenärer ger samma resultat: priset är inte en avgörande faktor för de flesta när de väljer mellan kollektivtrafik och andra färdsätt. Hur enkelt det är att köpa biljetter och hur begripligt systemet med biljetter och kort är har större betydelse för viljan att åka kollektivt. Regionfullmäktige fastställer i trafikförsörjningsprogrammet övergripande principer för utformning av taxor, biljetter och andra reseprodukter. Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om taxenivåerna inom ramen för de principer som regionfullmäktige fastställt. Taxenivån ska kunna användas som ett aktivt verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. De principer som sätts för taxor, biljetter och reseprodukter gäller för all kollektivtrafik i Halland om inte annat anges. Kollektivtrafiken måste utgöra ett sammanhållet system där resenären aldrig ska behöva märka vem som har tagit initiativ till att bussen eller tåget går. Region Halland utgår från följande principer: - Det ska vara enkelt - Hela resan-perspektivet ska råda - Den upphandlade och den kommersiella trafiken ska fungera bra ihop - Intäkterna från resenärerna ska utgöra minst 60 procent av kostnaderna sett över en längre tidsperiod. 8 Förslag till framtida kollektivtrafik i Halland 8.3 Framtida regional busstrafik 8.3.1 Huvudnät med attraktivt utbud knyter samman länet Den regionala busstrafikens huvudnät ska ha ett attraktivt utbud med syfte att knyta samman regionen och vara ett komplement och en förstärkning till tågtrafiken. I det framtida kollektivtrafiksystemet kommer fortfarande tågtrafiken på Västkustbanan att utgöra stommen. Busstrafiken ska erbjuda goda resmöjligheter med korta restider och en flexibilitet i resandet. Busstrafiken ska utvecklas i relationer och stråk med stort underlag och vara anpassad för arbetspendling. En utbyggnad måste också ske så att linjer med störst förutsättningar byggs ut inledningsvis.

5 Ett huvudnät har identifierats där turtäthet och restid prioriteras. Busstrafiken i detta nät skall erbjuda en hög reshastighet för att vara attraktiv för det regionala resandet. Resan med buss bör inte ta mer än 50% längre tid än med bil. Detta innebär att linjesträckningar, körvägar och antalet hållplatser bör ses över. Busstrafikens huvudnät utgörs av stråken Kungsbacka Särö mot Göteborg Kungsbacka - Varberg Varberg - Falkenberg Varberg - Ullared Falkenberg - Halmstad Falkenberg - Ullared (Svenljunga - Borås) Halmstad Hyltebruk - (Gislaved) Halmstad - Laholm Halmstad Ljungby-(Växjö) Det är i dessa stråk som större satsningar kommer att göras för att fortsättningsvis kunna utgöra ryggraden för den regionala arbetspendlingen. Resandet har under den senaste femårsperioden generellt ökat i dessa relationer, störst procentuell ökning har skett mellan Varberg och Ullared, samt mellan Halmstad och Laholm. För att ytterligare höja attraktiviteten i stråken måste en högre reshastighet kunna erbjudas, exempelvis i form av expressturer eller expresslinjer med färre bytespunkter. Ett ökat turutbud i vissa relationer, med mer än 30-minutertrafik under högtrafik och 60- minuterstrafik under övrig tid, bör övervägas för att få till stånd ett förhöjt ökat resande i stråken. I vissa stråk är turutbudet redan idag större än 30-minuters trafik. Detta kan ske när ekonomin i Region Halland så tillåter. En utveckling måste också beakta de olika förutsättningar som finns i länets olika delar. Kollektivtrafiken i norra länsdelen har starka samband med utvecklingen i Göteborgsregionen. Kollektivtrafiken i Kungsbacka sköts av Västtrafik på uppdrag av Region Halland och regleras i ett samarbetsavtal mellan Region Halland och Västra Götaland. Utvecklingen måste därför ske i samspel med den långsiktiga inriktningen för Västra Götalandsregionen. I Kungsbacka kommun finns även flera tunga lokala inomkommunala kollektivtrafikstråk som t.ex. Åsa-Kungsbacka och Onsala- Kungsbacka som är viktiga att vidareutveckla. I den regionala infrastrukturplanen avsätts medel för att bland annat förbättra busstrafikens infrastruktur. Åtgärderna ska vidtas stråkvis. Under 2013 och 2014 kommer stråkstudier att genomföras på kollektivtrafikens huvudnät. I stråkstudierna ska åtgärder som ger en snabbare och mer effektiv trafik som även är tillgänglighetsanpassad belysas och åtgärder föreslås.

6 8.4 Framtida stadsbusstrafik 8.4.1 Stadsbusstrafik allmänt I Halland har fyra städer stadsbusstrafik; Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Kollektivtrafik i tätorter fyller flera viktiga funktioner, bland annat att minska biltrafiken och därmed reducera utsläpp och buller, stadsbusstrafiken kan även bidra till att minska trängseln i stadens centrala delar. Trafiken med stadsbussar bidrar till en hållbar stadsutveckling. Planeringen av stadsbusstrafiken bygger på samma principer som för regionbusstrafiken i länet dvs. snabbare och tätare trafik i starka stråk. Trafiken ska utökas där det finns potential för ett ökat resande. Kollektivtrafiken i Halland bör ses som en helhet där stadsbusstrafiken utgör en viktig del och samplanering med regionbussar och tåg är av stor vikt. Arbetssättet går mot en tydligare uppdelning mellan ett huvudlinjenät och linjer som ingår i basutbudet. Huvudlinjer bör ha en hög turtäthet och resan in mot centrum ska gå så rakt och gent som möjligt. För linjer som ingår i basutbudet är yttäckningen viktigare än snabb restid. Antalet linjer i stadsbusstrafiken kan behöva justeras och nya former av kollektivtrafik, som komplement till traditionell linjelagd trafik, kan behövas för att tillgodose resbehovet med en rimlig ekonomisk insats. Av de stadsbusslinjer som räknas som huvudlinjer i Halmstad idag kan ett antal starka stråk lyftas fram och ges en karaktär av stomlinje. Halmstad kommun har tagit fram en Transportplan 2030 där det beskrivs hur kommunen tänker sig den framtida kollektivtrafiken i staden. Planen kommer att vara ett viktigt dokument i det framtida arbetet med utvecklingen av stadsbusstrafiken i Halmstad. På liknande sätt har en utredning genomförts om stadsbusstrafikens utveckling i Varberg och i Kungsbacka. Dessa utredningar kommer vara underlag för framtida prioriteringar. En utökning i turutbudet för stadsbusstrafiken kan ske när ekonomin i Region Halland tillåter. Gemensamt för de fyra städerna är att stadsbusstrafiken har en relativt låg medelhastighet vilket sänker attraktiviteten. Att medelhastigheten är låg indikerar att busstrafiken skulle behövas prioriteras i vägnätet, dvs. framkomligheten skulle behöva förbättras för att punktlighet ska kunna garanteras och restiden förkortas. Raka körvägar och kort restid innebär i många fall att kollektivtrafiken behöver ges prioritet framför bilen, exempelvis genom signalprioritering, busskörfält med flera åtgärder. Antalet hållplatser utmed huvudlinjerna kan behöva ses över och justeringar kan bli aktuella för att ytterligare snabba upp resan med buss, målet är att göra körtiden jämförbar med bilens. De hållplatser som blir kvar blir ännu viktigare och ofta måste infrastrukturåtgärder gå hand i hand med, och många gånger föregå, förändringar i trafiken. Attraktiva och tillgängliga hållplatser och andra bytespunkter bidrar till att stadsbusstrafiken utnyttjas av fler.

7 I vissa starka stråk kan inspiration hämtas från busstrafiksystemet Bus Rapid Transit (BRT). Begreppet BRT brukar på svenska översättas till tänk spårväg kör buss. BRT trafikerar i allmänhet på separata bussgator och ges prioritet framför bil i korsningar genom signalprioritering. Linjesträckningar för BRT är raka och tydliga, hållplatserna håller en hög standard med parkeringsmöjlighet för cykel. Inom BRT prioriteras hög medelhastighet och turtäthet. BRT-system tillvaratar många av spårtrafikens fördelar som framkomlighet och avstånd mellan hållplatser, vilket kombineras med busstrafikens lägre investeringskostnader. För att lyckas skapa en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik krävs att satsningar görs för att låta bussen få plats och företräde i stadsmiljön. 8.4.2 Bytesmöjligheter Genom att möjliggöra smidiga byten mellan stadsbuss och tåg eller regionbuss knyts kollektivtrafiksystemet samman än mer. Byggnationen av Resecentrum i Halmstad kommer att göra stadsbusstrafiken till en mer integrerad del av kollektivtrafiksystemet där tågtrafiken på Västkustbanan utgör stommen. Fortfarande saknas dock finansiering från den nationella infrastrukturplanen för ombyggnationen av bangården i Halmstad, etapp 3, en åtgärd som är nödvändig för att resecentrum i sin helhet ska kunna färdigställas. När genomförandet av etapp 2 är klart, planerat till 2015, läggs även stadsbusslinjerna om och alla huvudlinjer kommer att trafikera med hållplats i anslutning till regionbussterminalen och närhet till stationen på ett naturligt sätt. I mars 2013 beslutades att ge tillåtlighet för utbyggnad av dubbelspår i tunnel genom Varberg vilket innebär att nytt resecentrum kan komma till stånd. Kungsbacka resecentrum är en viktig nod för kollektivtrafiken i Kungsbacka kommun. Under högtrafiktid råder kapacitetsbrist. Plattformsförlängningar ingår i Västsvenska paketet.