1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-13 Ärendenr: NV-03045-15 Lainiovuoma sameby Beslut angående ansökan om skyddsjakt efter kungsörn i Norrbottens län Beslut Naturvårdsverket avslår er ansökan. Bakgrund Er ansökan om skyddsjakt Ni har i slutet av april 2015 muntligen ansökt till Naturvårdsverket om skyddsjakt efter två kungsörnar. Av ansökan framgår att upp till sju renar vid ansökningstillfället har påträffats dödade av kungsörn. Skadorna på de dödade renarna är tydliga sår efter klor mot lungor, ryggrad och tinningar. Samt att de döda renarna har påträffats med skummigt blod i nos och mun vilket tyder på att döden skett genom lungskador. Några dagar efter ansökan inkom ni med nya uppgifter till Naturvårdsverket. Då har ytterligare fem renar påträffats dödade. Även dessa har liknande skador mot lungor, ryggrad och tinningar, samt skummigt blod i nos och mun. De dödade renarna har alla hittats i ett fem sex kvadratkilometer stort område kring fjället Kuormakka i Kiruna kommun. I området har upp till fyra kungsörnar observerats. Snöförhållandena i området är svåra och renarna har svårt att fly undan angrepp då de sjunker ner i den mjuka snön. I förebyggande syfte har ni enligt ansökan ökat bevakningen av renarna i området. Ni har även försökt driva renhjorden för att undkomma angrepp av kungsörn. Skogstypen i området är gles fjällbjörkskog och det är svårt att hitta områden där renarna är bättre skyddade för angrepp. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
NATURVÅRDSVERKET 2(7) Kalvning i området är nära förestående och beräknas börja kring mitten av maj månad. Av uppgifter som inkom till Naturvårdsverket i början av maj framkommer att en del av renhjorden kommer flyttas till kalvningsland 10-12 mil västerut, om snöförhållandena tillåter. En stor del av flocken kommer dock bli kvar i området där kungsörnarna siktats. Uppskattningsvis 500-600 dräktiga vajor, fjolårskalvar och handjur kommer vara kvar i området då de svåra snöförhållandena inte möjliggör flytt av alla djur. Ni befarar fortsatta allvarliga skador mot kvarvarande djur. Den 8 maj kom ni in med uppgifter om att upp till sju kungsörnar observerats i området och att ytterligare renar påträffats dödade. Mot bakgrund av detta ansöker ni om skyddsjakt efter två kungsörnar. Yttrande från Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har ombetts yttra sig över er ansökan. Av det yttrandet samt i telefonsamtal med länsstyrelsen framkommer i huvudsak följande. Länsstyrelsen avstyrker bifall till ansökan i nuläget. De uppkomna skadorna bedöms i dagsläget inte vara av sådan omfattning att de motiverar skyddsjakt. Om skadorna fortsätter i samma omfattning eller ökar, och en skadegörande individ identifieras, anger länsstyrelsen att den kan komma att ändra uppfattning. Länsstyrelsen konstaterar att skadorna sannolikt uppkommit på grund av angrepp från kungsörn. Det som talar för det är skador mot ryggrad, lungor samt tinningar. Det kan uteslutas att renarna självdött då kraftig utblödning skett i snön runt djuren, samt att samtliga renar haft skummigt blod i näsa och mun vilket enligt länsstyrelsen tyder på att döden inträffat genom lungskador. Vidare utesluts att skadorna orsakats av andra rovdjur. Om renarna dödats av lodjur, järv, björn eller varg hade skadebilden sett annorlunda ut. Nu saknas skador som små bett mot ben och kropp, skador på bak, hals samt övre ryggen vilket utesluter exempelvis järv eller lodjur som annars förekommer i området. Inga spår i snön har synts av andra rovdjur. Inga dokumenterade kungsörnsskador har skett de senaste åren. I första hand utnyttjar kungsörnen renar som dödats av andra rovdjur. Predation på vuxna renar är ett litet problem för renskötseln jämfört med predation av andra rovdjur. Att så många som åtta fullvuxna renar är dödade på kort tid inom ett mindre område, och mycket lite är ätet på de flesta av kadavren, är helt avvikande från kungsörnens normala beteende. Vanligen tar de ett byte åt gången. Länsstyrelsen konstaterar att allvarlig skada uppstått i och med att kriteriet för massdöd enligt Sametingets föreskrifter (STFS 2007:9) om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar uppfyllts. Samebyn har i förebyggande syfte flyttat ner renarna mot skogslandet i den mån betet tillåter. Vidare har samebyn ökat närvaron i området. Flera kungsörnar rör sig i området och det är omöjligt att veta vilken eller vilka individer som kan ha orsakat skadorna. Det finns inte någon kunskap om eventuellt skadegörande individ eller individer är en del av ett revirhävdande par eller en ungfågel som tillfälligt uppehåller sig i området. Den 7 maj 2015 har länsstyrelsen med helikopter bevakat området och då observerat sex kungsörnar
NATURVÅRDSVERKET 3(7) i anslutning till kadaver från tidigare dödade renar. Örnarna har siktats i det område där även renarna finns. Länsstyrelsen konstaterar i samband med detta ytterligare ett fall där kungsörn dödat ren. Länsstyrelsen anför att Naturvårdsverket bör skicka in döda renar till Statens veterinärmedicinska anstalt för en fördjupad bedömning av skadorna. Länsstyrelsen anser även att Naturvårdsverket bör göra en bredare översyn av kungsörnsskador på renar för att i framtiden kunna ge tydligare vägledning kring frågan. Yttrande från er Ni har getts tillfälle att yttra er över inkomna handlingar i ärendet. Av er skrivelse den 11 maj 2015 framgår bl.a. att ni anser att det med tanke på skadans storlek samt att skadan fortsätter finns väldigt starka skäl för skyddsjakt. Ni anser vidare att beslut i ärendet inte kan förhalas mer. Skäl Aktuella bestämmelser m.m. Beslut om skyddsjakt efter kungsörn kan fattas av Naturvårdsverket med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). Skyddsjakt får enligt bestämmelserna medges bl.a. för att förhindra allvarlig skada på boskap om det inte finns någon annan lämplig lösning och det inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. De svenska bestämmelserna ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet). Medlemstaterna får, om det inte finns någon annan lämplig lösning, medge undantag från förbudet mot att avsiktligt döda fåglar för att förhindra allvarlig skada på bl.a. boskap. Det framgår av artikel 9 i fågeldirektivet. Kungsörnens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationen i Sverige ska vara totalt 150 registrerade häckande par enligt propositionen En hållbar rovdjurspolitik (2012/13:191 s. 47). Riktlinjer för skyddsjakt Av EU-kommissionens Vägledning för jakt enligt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (s. 53 f.) framgår följande om tolkningen av kriteriet förhindra allvarlig skada. Detta undantag som syftar till att reglera skadefåglar har ett antal olika dimensioner. För det första finns ett tydligt ekonomiskt intresse i det. För det andra syftar det till att förhindra skada. För det tredje måste det finnas grunder för att konstatera att skadorna kommer att bli allvarliga om inget görs. Som vid alla undantag måste man överväga de olika lösningar som är möjliga. Jakt är inte alltid den mest effektiva lösningen. För alla kontrollmetoder finns det en risk att de fåglar som undanröjts ersätts av fåglar från annat håll, och fåglar som skjutits kommer tids nog att ersättas av andra fåglar.
NATURVÅRDSVERKET 4(7) Av Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt (s. 15 ff.) framgår bl.a. följande om kriteriet förhindra allvarlig skada. Skälet avser främst skador på egendom. I fråga om fåglar bör endast allvarliga skador på gröda, boskap, skog, fiske och vatten avses. Syftet är att förhindra allvarlig skada och inte att kompensera för redan inträffade skador. I de fall skadan redan har nått en allvarlig nivå ska det vara sannolikt att skadan förvärras ytterligare genom förnyade skador. Det bör i möjligaste mån utredas om redan inträffade angrepp gjorts av samma individ eller individer. I de fall angreppen har skett utanför ett känt revir för den aktuella arten bör angreppen ha skett inom en kort tidsperiod. Detta eftersom rovdjur utan revir snabbt kan förflytta sig till nya områden. Skyddsjakt efter kungsörn I förvaltningsplanen för kungsörn från år 2013 anges att skador av kungsörn i första hand ska förebyggas. Det anges även att det inte alltid är möjligt att inom rimliga gränser förebygga och undvika skador. Det kan därför i vissa fall vara nödvändigt att bedriva skyddsjakt efter vissa individer som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada. Om skyddsjakt riktas mot rätt individ är det en effektiv skadeförebyggande åtgärd (se Naturvårdsverkets Nationella förvaltningsplan för kungsörn 2013 2017 s. 26). Hittills har det i Sverige aldrig beviljats tillstånd för skyddsjakt efter kungsörn. I exempelvis Norge har det beviljats tillstånd till skyddsjakt efter kungsörn vid några enstaka tillfällen. Naturvårdsverkets bedömning Allmänt Det sker varje år angrepp på ren av kungsörn. Angreppen orsakar primära skador i form av dödade och skadade djur, samt sekundära skador i form av förlorad inkomst för samebyar. Det är väl dokumenterat att kungsörn kan döda renkalvar. Studier har visat att predation av kungsörn orsakar upp till fem procents dödlighet bland ren under sommaren. I början av 1990-talet rapporterades upp till 900 kungsörnsdödade renar i Sverige årligen (se Naturvårdsverkets Nationella förvaltningsplan för kungsörn 2013 2017 s. 50). Det saknas möjlighet för renägare att på samma sätt som gäller t.ex. för varg och järv skydda renar från pågående angrepp av kungsörn då arten inte omfattas av 28 jaktförordningen. Naturvårdsverket konstaterar inledningsvis att den skadesituation som uppkommit inom Lainiovuoma sameby är omfattande. För att Naturvårdsverket ska bevilja skyddsjakt efter kungsörn ska dock samtliga kriterier som anges i 23 a jaktförordningen vara uppfyllda. För det första ska skyddsjakten behövas för att förhindra allvarlig skada. För det andra får skyddsjakten inte försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos kungsörnen. För det tredje får det inte finnas någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. Skyddsjakt ska alltså ses som ett sista alternativ i en allvarlig situation.
NATURVÅRDSVERKET 5(7) Förhindra allvarlig skada Av utredningen i ärendet framgår att fler än tio av era renar har hittats döda under de senaste veckorna. De döda renarna har varit vuxna djur, i fysiskt dåligt skick. Länsstyrelsens bedömning är att det sannolikt är kungsörn som har angripit och dödat renarna. Det är väl dokumenterat av såväl länsstyrelsen som av er att kungsörnar finns i det aktuella området. Omständigheterna i ärendet avviker dock enligt länsstyrelsen från en kungsörns normala beteende. Även om renarna har dödats av kungsörn och den inträffade skadan är allvarlig ska syftet med en skyddsjakt, som framgår ovan, vara att förhindra allvarlig skada, och inte att kompensera för redan inträffade skador. Om skadan redan har nått en allvarlig nivå ska det vara sannolikt att den förvärras ytterligare genom förnyade skador. Det finns relativt lite kunskap om kungsörnens benägenhet att slå vuxna renar. Det finns i dagsläget ingen forskning som tyder på att kungsörnar i stor omfattning dödar större levande byten om det finns annan föda att tillgå. Det är därmed svårt att bedöma sannolikheten för fortsatta skador. I bedömningen av risken för fortsatt allvarlig skada ingår att så långt det är möjligt identifiera den skadegörande individen. Skyddsjakt i detta fall skulle kunna ha en skadedämpande verkan under förutsättning att den eller de eventuella skadegörande örnarna fälls. Samtidigt finns det inget i er ansökan eller länsstyrelsens dokumentation av skadorna som knyter en eller flera specifika kungsörnar till skadorna. Det är därför, särskilt mot bakgrund av att upp till sex örnar finns i området, svårt att säkerställa att en skyddsjakt skulle resultera i att den eller de eventuellt skadegörande individerna fälls och att skadorna därmed upphör eller minskar i omfattning. Det finns inte heller något som tyder på att inte nya örnar skulle söka sig till området om de möjliga skadegörande individerna fälls. Effekten av en skyddsjakt kan därmed ifrågasättas. Naturvårdsverket bedömer mot bakgrund av dessa osäkerhetsmoment att sannolikheten för fortsatta skador inte är tillräckligt stor och att effekten av en skyddsjakt kan ifrågasättas. Kriteriet förhindra allvarlig skada kan därmed inte anses uppfyllt i detta fall. Det saknas mot bakgrund härav anledning att pröva om övriga kriterier för skyddsjakt är uppfyllda i detta fall då förutsättningar för skyddsjakt saknas redan i och med att kriteriet om att förhindra allvarlig skada brister. Er ansökan ska därför avslås. Övrigt Naturvårdsverket konstaterar att forskningsläget när det gäller skador orsakade av kungsörn på ren är begränsat och har för avsikt att i samråd med länsstyrelsen följa utvecklingen i området för att få en fördjupad kunskap om problematiken och eventuella lämpliga förebyggande åtgärder. Vidare instämmer Naturvårdsverket i länsstyrelsens uppfattning om att det skulle vara värdefullt för framtida bedömningar om de renarna som misstänks vara kungsörnsdödade skickades till Statens veterinärmedicinska anstalt för en fördjupad bedömning, och kommer verka för att så sker.
NATURVÅRDSVERKET 6(7) Beslut i ärendet har fattats av vikarierande generaldirektören Eva Thörnelöf efter föredragning av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. I ärendets slutliga handläggning har i övrigt deltagit sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka, juristen Hanna Ek samt handläggarna Petter Mahrs, Linda Ersson och Krister Mild. För Naturvårdsverket Eva Thörnelöf Rikard Janson Upplysning om hur man överklagar, se bilagan. Kopia till: Länsstyrelsen i Norrbottens län Sametinget Statens veterinärmedicinska anstalt Svenska samernas riksförbund SSR Viltskadecenter Miljødirektoratet Statens Naturoppsyn
NATURVÅRDSVERKET 7(7) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör ni ange deras namn, adress och telefonnummer.