INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122
Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst 11,1 mmol/l) eller 2-tim-värde (kapillärt) vid peroral glukosbelastning (75 g) 12,2 mmol/l (venöst 11,1 mmol/l) eller HbA1c 48 mmol/mol Konfirmerande prov en annan dag eller kombination av ovanstående prover med pos utfall krävs för diagnos.
Gråzonen Nedsatt glukostolerans 2-tim-värde (kapillärt) vid peroral glukosbelastning 8,9-12,1 mmol/l Impaired fasting glucose fp-glukos 6,1-6,9 mmol/l
Diabetestyper Typ 1 autoimmun idiopatisk Typ 2 (insulinresistens + defekt insulinsekretion) Andra specificerade typer (genetiska rubbningar, endokrina sjd, pancreassjd, läkemedelsinducerad m fl) Graviditetsdiabetes
Autoimmun diabetes (typ 1) Autoimmun destruktion av betacellerna ( insulit ) Autoantikroppar (GAD, IA2) Samband med andra autoimmuna sjukdomar Lång subklinisk fas (flera år) med långsam utveckling av defekt insulinsekretion Oftast akut klinisk debut Remissionsfas - honeymoon-period Upphörd endogen insulinproduktion (90% efter 5 år)
Autoimmun diabetes (typ 1) Ärftlighet 10% har släktingar med typ 1 diabetes. 25-50% konkordans hos enäggstvillingar. Risk för barn: 1,5-6%. Koppling till HLA klass II antigen DQ 2 och DQ 8. Möjliga omgivningsfaktorer Virus (Coxsackie B, rubella m fl) Kemikalier ABO/Rh-immunisering Viktökning Psykisk stress????
Typ 1 diabetes - Geografisk variation. Åldersvariation. Könsvariation. Tidsvariation. Skandinavien och Sardinien har den högsta incidensen Incidensen typ 1 DM hos pojkar <14 år 350 ggr högre i Finland jmf med Kina. Insjuknandetopp vid 12 år hos flickor, vid 14 år hos pojkar. Fram till puberteten ingen större könsvariation, därefter vanligare hos pojkar/män. I Sverige har typ 1 DM ökat hos de yngre (<14 år) men minskat hos de äldre under de sista 20 åren.
LADA (Latent onset Autoimmune Diabetes in Adults) Autoimmun diabetes med debut i vuxen ålder (GAD-antikroppar) 10-15% av patienter som klassificerats som typ 2 diabetes vid debuten Långsammare insjuknande Insulinkrävande efter 6 mån-flera år
Hur diagnosticerar vi olika diabetestyper? Klinik Ö-cellsantikroppar (GAD, IA2) (C-peptidnivå) (Genetiska markörer)
Klinik Ärftlighet BMI Viktutveckling Symtomduration Ketonuri/ketoacidos
C-peptid Behov av exogen insulintillförsel anses föreligga om: f-c-peptid < 0,2 nm eller C-peptid efter stimulering med i.v. Glukagon eller måltid <0,7 nm OBS att dessa värden inte är strikt diagnostiska för typ 1 eller typ 2 diabetes och att C-peptidnivån blir falskt låg vid samtidigt lågt blodsocker samt vid långvarig hyperglykemi.
Behandling av typ 1 diabetes Typ 1 diabetes är en insulinbristsjukdom och behandlingen går i princip ut på att ersätta insulinbristen på ett så fysiologiskt sätt som möjligt men det finns problem: Att injicera insulinet subkutant är inte särskilt fysiologiskt. Förutom insulinet så påverkar det mesta i livet utfallet dvs blodsockret.
En person med typ 1 diabetes måste alltså ständigt planera lämplig insulindos i relation till en mängd saker såsom aktuellt glukosvärde, tidigare glukosvärden, tidigare given insulindos och sort, tid för matintag, måltidens innehåll, ev fysisk aktivitet tidigare eller senare under dagen, ev psykisk stress, ev annan sjukdom, fas i menscykeln, alkohol mm mm. Detta är inte helt lätt!!
Behandlingsmål HbA1c <52mmol/mol. Individuellt! Blodtryck <140/85 LDL-kolesterol <2,5 mmol/l (<1,8 mmol/l) Rökstopp Frånvaro av allvarlig hypoglykemi och symtomgivande hyperglykemi
Insulintyper Effekt inträder (tim) Maxeffekt (tim) Duration (tim) Snabbverkande insulinanalog (Humalog, Novorapid m fl) Snabbverkande regularinsulin (Actrapid, m fl) Medellångverkande insulin (Insulatard, Humulin NPH m fl) Långverkande insulinanalog (Lantus, Levemir, Tresiba ) 0-1/2 1-2 Ca 4 1/2-1 2-3 Ca 6 1-2 4-10 12-16-(24) 4-6 utan peak Ca 24
Structure of insulin aspart (NovoRapid ) B30 Thr Gly Ile Val Glu Gln Cys Cys Asp Pro Tyr Phe Phe Gly Arg Thr Asp Lys B28 A21 Asn Cys Tyr Asn Glu Leu Gln Tyr Thr Leu Ser Ile Cys Ser Glu Gly Cys Val Leu Tyr Leu Ala Glu Val Leu B1 Phe Val Asn Gln His Leu Cys Gly Ser His
Insulinbehandling vid typ 1 DM Basal-bolusbehandling Snabbanalog x3 + långverkande analog x1-(2) Insulinpump Varning för insulinbrist! Insulin behövs även om man inte äter!
Insulinpump Direktverkande insulinanalog Ger ökad flexibilitet, jämnare blodsocker, minskad risk för hypoglykemier, något lägre HbA1c och ofta högre livskvalitet Kräver aktiv patient Risk för ketoacidos vid stopp i insulintillförseln
Hur justerar man insulindoserna vid typ 1 diabetes? Basinsulinet justeras fr a med ledning av fasteglukosvärdet men även med ledning av övriga preprandiala glukosvärden. Måltidsdoserna justeras med ledning av glukosstegringen före måltid - 1 ½ tim efter måltid. Kontinuerlig glukosmätning, ett nytt instrument för att styra insulinbehandlingen
Kontinuerlig glukosmonitorering