Attityden till vindkraft Linn Björ Joel Falk Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik, Umeå Universitet Introduktion till ingenjörsarbete Handledning: Robert Eklund Programansvarig, Umeå Universitet Anna Persson Projekt- och utredningsingenjör, Skellefteå Kraft
Sammanfattning Vindkraftverk påverkar oss människor på flera olika sätt. Ett vindkraftverk ger ifrån sig ljud som kan orsaka irritation och störningar hos närboende. Ljudnivån beror dels på avståndet från vindkraftverket men också på luftströmmar, temperatur och markens form. I ett slätt landskap finns inte mycket hinder som bromsar upp ljudets utbredning vilket gör att ljudet enkelt kan färdas framåt. Vindkraftverkens höga torn och roterande vingar sticker ut från omgivningen och förändrar landskapsbilden. Det är därför mycket viktigt att placeringen av vindkraftverken noggrant planeras så att de inte får en negativ påverkan på landskapsbilden. Olika människor har olika förväntningar på hur landskapet ska se ut och kommer därför också att uppleva vindkraftverken olika. En landskapsanalys är bra att göra innan en byggnation då den kan visa om det är lämpligt att sätta upp vindkraftverk i området, eller om andra platser kan vara mer lämpade. Hinderbelysningen har också en påverkan på landskapsbilden genom att det lyser i mörkret. På vissa platser kan detta anses som mycket opassande medan på andra platser ge nya orienteringspunkter. Från ett vindkraftverk bildas en roterande skugga som kan vara obehaglig och ge upphov till stressreaktioner och det kan därför vara lämpligt att kunna stänga av verket under vissa tider. Ljusreflexer från vindkraftverk är inte längre ett problem eftersom de numera tillverkas i ett matt material som inte ger upphov till reflexer. Undersökningar har visat att stor del av befolkningen i Sverige är positiva och intresserade av vindkraft, men de tycker att de har en negativ påverkan på landskapsbilden och är oroliga för att ljudet kommer att vara störande. Vid en byggnation är det därför mycket viktigt att tidigt informera närboende om konsekvenserna och låta dem vara med och påverka. Om det inte tas någon hänsyn till deras åsikter eller frågor kan de känna sig nonchalerade och det kan leda till konflikt. Det är också viktigt att vindkraftverken fungerar som de ska. Ett stillastående vindkraftverk kan ge bilden av att vindkraft fungerar dåligt och är en opålitlig energikälla vilket kan leda till en negativ inställning till vindkraft.
Inledning... 2 Inledning... 2 Inledning... 2 Inledning... 2 Reflektion kring ingenjörsarbete... 2 Reflektion kring ingenjörsarbete... 2 Reflektion kring ingenjörsarbete... 2 Reflektion kring ingenjörsarbete... 2 Projektsammanfattning... 3 Projektsammanfattning... 3 Projektsammanfattning... 3 Projektsammanfattning... 3 Bilagor... 4 Bilagor... 4 Bilagor... 4 Bilagor... 4 Terminspresentation... 12 Terminspresentation... 12 Terminspresentation... 12 Terminspresentation... 12 Projektets namn... 14 Projektets namn... 14 Projektets namn... 14 Projektets namn... 14 Beställare... 14 Beställare... 14 Beställare... 14 Beställare... 14 Projektgrupp... 14 Projektgrupp... 14 Projektgrupp... 14 Projektgrupp... 14 Beskrivning av projektet... 14 Beskrivning av projektet... 14 Beskrivning av projektet... 14 Beskrivning av projektet... 14 Avgränsningar... 14 Avgränsningar... 14 Avgränsningar... 14 Avgränsningar... 14 Innehållsförteckning... 21 Innehållsförteckning... 21 Innehållsförteckning... 21 Inledning... 24 Inledning... 24 Inledning... 24 Inledning... 24 Bakgrund... 24 Bakgrund... 24
Bakgrund... 24 Bakgrund... 24 Syfte... 24 Syfte... 24 Syfte... 24 Syfte... 24 Frågeställning... 25 Frågeställning... 25 Frågeställning... 25 Frågeställning... 25 Metod... 25 Metod... 25 Metod... 25 Metod... 25 Begränsningar... 25 Ljud... 25 Ljud... 25 Ljud... 25 Ljud... 25 Ljudutbredning... 27 Ljudutbredning... 27 Ljudutbredning... 27 Ljudutbredning... 27 Maskering... 28 Maskering... 28 Maskering... 28 Maskering... 28 Landskapet... 30 Landskapet... 30 Landskapet... 30 Landskapet... 30 Hinderbelysning... 31 Hinderbelysning... 31 Hinderbelysning... 31 Hinderbelysning... 31 Ljusreflexer och skuggor... 32 Ljusreflexer och skuggor... 32 Ljusreflexer och skuggor... 32 Ljusreflexer och skuggor... 32 Resultat från tidigare rapport... 33 Resultat från tidigare rapport... 33 Resultat från tidigare rapport... 33 Resultat från tidigare rapport... 33 Slutsats... 36 Slutsats... 36 Slutsats... 36 Slutsats... 36 Källförteckning... 39 Källförteckning... 39 Källförteckning... 39 Källförteckning... 39
Inledning Ett vindkraftverk eller en vindkraftpark kan påverka människan direkt eller indirekt. Den direkta påverkan är ljud, buller, skuggor eller annan fysisk störning, medan den indirekta påverkan är vår syn och uppfattning av vindkraftverken i landskapet. Bakgrund För att vår energiproduktion ska bli mer miljövänlig och skapa en hållbar framtid bör vi använda mer förnyelsebara energikällor. En av dessa förnyelsebara källor vi behöver bygga mer av är vindkraft, som är ett bra alternativ för klimatet. Ett vindkraftverk är relativt enkelt att sätta upp, det kräver inte mycket underhåll och påverkan på miljön är så gott som försumbar. Däremot finns en del nackdelar med dessa kraftverk. Ett vindkraftverk stör landskapsbilden, den ger ifrån sig ljud och skuggor och har en lätt irriterande hinderbelysning som blinkar när det är mörkt. Dessa följder påverkar de som bor i närheten av ett vindkraftverk och därför finns ofta ett motstånd från närboende vid planering och byggnationer av vindkraftverk och vindkraftparker i områden nära deras bostad. Detta motstånd gör att utvecklingen och byggnationerna av vindkraft bromsas och går långsammare framåt än det kunde ha gjort. Det här är naturligtvis ett problem och bör tas på stort allvar. Den här rapporten handlar om attityden till vindkraftverk. Den tar upp vad befolkningen anser är mest störande, varför det uppfattas som störande och vad som kan göras för att undvika konflikter. Det är en sammanställning av vad tidigare gjorda undersökningar visat. Syfte Rapporten ska ge en inblick i vad befolkningen och närboende har för positiva och negativa attityder kring vindkraft och dess påverkan, den faktiska påverkan (dvs. den verkliga påverkan) samt vad ett företag kan göra för att underlätta byggnationer och ge en positiv men ärlig bild av vindkraft.
Frågeställning De frågor som undersöks och diskuteras under rapporten behandlar människors syn och attityd samt den faktiska påverkan av vindkraftverk enligt följande frågor: Hur mycket ljud alstrar ett vindkraftverk och vad kan det ge för påverkningar? Hur påverkas landskapsbilden av ett eller flera vindkraftverk? Vilken kritik är vanligt förekommande från närboende vid planering och byggnation av vindkraftverk och vindkraftparker? Beror kritik ofta på okunskap? Vad har närboende för åsikter om vindkraftverk? Hur mycket anser närboende att de påverkas? Hur bör närboende bemötas för att upphäva eventuell kritik? Metod Genom att läsa tidigare gjorda rapporter om undersökningar angående vindkraftverkens påverkan på människor, teoretisk information och pratat med kunnande personal på relaterade företag har mycket information och teorier sammanställts där de viktigaste delarna lyfts ut och nu finns i denna rapport. För att ge ett exempel och stärka teorierna om hur närboende till vindkraftverk anser sig påverkas av vindkraftverken har en del frågor och resultat ur en tidigare gjord rapport tagits med. Begränsningar För att arbetet inte ska bli för brett har endast de delar som närbefolkningen till vindkraftverk ansåg påverkade dem mest valts att undersökas. Rapporten behandlar till exempel inte rennäring, påverkan på jakt och natur eller ekonomi. Ljud När man talar om ljud från vindkraftverk finns det två huvudsakliga källor som alstrar ljud. Det är dels det aerodynamiska ljudet som skapas när bladen sveper genom luften och dels det mekaniska ljudet som uppkommer inne i maskinhuset. De mekaniska ljudet är idag tack vare bra konstruktion av maskinhuset mycket mindre än de aerodynamiska ljudet och hörs därför inte om det inte är något mekaniskt fel som ger upphov till mer ljud än normalt. 1,2 Detta gör att ljudnivån beror på hastigheten längst ute på vingspetsarna som i sin tur beror på rotationshastighet och bladens längd. Därför måste frekvensen till ett större vindkraftverk med längre blad vara lägre än för ett litet vindkraftverk med kortare blad för att ljudnivån ska vara densamma. 1 2 Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, 2001. http://www.vindkraftnorr.se/faq.asp 2010-03-10.
Ljudnivån som vindkraftverk ger ifrån sig mäts vanligtvis i LWA, vilket är ett mått som mäter ljudnivån i decibel på 10 meters höjd ovanför marken vid en vindhastighet på 8m/s. Moderna vindkraftverk har normalt en ljudnivå vid fundamentet som är runt 100-105 decibel oavsett effekt och denna ljudnivå förändras normalt sett inte mycket om inte verket har olika växlar vid olika vindhastigheter. 3 Det aerodynamiska ljudets karaktär påminner en del om naturligt förekommande ljud som uppkommer av att vinden påverkas av vegetation och andra föremål på marknivå. Om de naturliga ljuden är av högre ljudnivå än vindkraftverkets, kan ljudet från vindkraftverket försvinna och hörs därför inte. Detta fenomen kallas maskering (se Maskering). 4 Eftersom ljudnivån från ett vindkraftverk beror på bladspetsarnas hastighet innebär det att det kan vara en fördel att ha vindkraftverk med växlar då ljudet från vindkraftverket i detta fall kan följa den ljudnivå som avges från naturliga källor bättre än ett vindkraftverk utan växlar där ljudnivån är närmast konstant. Bild 1: Träden och buskarna under vindkraftverken kan ge upphov till maskering vid vindar på marknivå. 3 4 Ljud från vindkraftverk, 2001. Ljud från vindkraftverk, 2001.
Det aerodynamiska ljudet upplevs vanligen som ett lågfrekvent svischande ljud som påminner mycket om vindens naturliga ljud och uppfattas därför inte som lika störande. Däremot kan ett vindkraftverk ge ifrån sig ljud i form av rena toner som inte maskeras lika bra av de naturliga ljuden och upplevs därför som mer störande. Ljudet innehåller återkommande ljudimpulser eller tonkomponenter och uppkommer bland annat från förslitningsskador i växellådan. Den tillåtna ljudnivån från ett vindkraftverk med rena toner är 5 decibel lägre än normalt. Rena toner är dock ovanliga i moderna serietillverkade vindkraftverk. 5 Ljudutbredning Att ljudnivån avtar på längre avstånd beror på att ljudenergin fördelas över en större volym. På avstånd längre än 100 meter från ljudkällan kan man räkna med att ljudenergin sprids i en halvsfär där dess volym fyrdubblas för varje fördubbling utav avståndet. Ljudnivå är en logaritmisk storhet och medför därför att en avståndsfördubbling ger en ljudnivåssänkning på ungefär 6 decibel. Ljudnivån beror inte enbart av avståndet till vindkraftverket utan också luftströmmar, temperatur och typ av mark påverkar ljudets utbredning och styrka. En större markfriktion påverkar vindprofilen på vinden samt hur lätt ljudet reflekteras. På slät mark kan ljudet lättare breda ut sig än i till exempel en skog. Temperaturen påverkar ljudutbredningen då temperaturdifferenser mellan olika höjder i luften ger upphov till uppåt- och nedåtströmmar (se Bild 2). Bild 2: Visar hur ljudvågor uppför sig beroende på temperaturvariationer i höjdled. (a) Uppåtströmmar (b) Nedåtströmmar 5 Ljud från vindkraftverk, 2001.
Strömmarna tvingar ljudet uppåt eller nedåt mot marken vilket gör att ljudet fortplantar sig olika. Effekten blir tydligare hos vindkraftverk till havs då vatten (akustiskt sett) är ett mycket hårt ämne där ljudet lätt kan studsa på vattenytan istället för att absorberas. Detta medför att ljud från vindkraftverk till havs avtar mycket långsammare än ljud från vindkraftverk på land. 6 Bild 3: Ljudets reflektion mot havsytan. Maskering Ljudnivån från ett vindkraftverk är inte alltid det som avgör hur ljudet upplevs av människor, utan naturliga ljud i omgivningen påverkar hur störande vi upplever att ljudet är från verket. Det handlar med andra ord om hur mycket ljudet från vindkraftverket maskeras av de naturliga ljuden. Maskering uppstår då vinden nära marken interagerar med föremål ovanför markytan som till exempel träd och buskar. Hur kraftigt detta ljud är beror på vindens hastighet vid marknivån. En högre vindhastighet ger en högre ljudnivå och en lägre vindhastighet ger en lägre ljudnivå. När ljudnivån från maskeringen är lika hög eller högre än ljudnivån från ett vindkraftverk är det svårt att urskilja skillnaden mellan det naturliga ljudet och ljudet från vindkraftverket. De som kan upplevas som störande ljud från vindkraftverken maskeras då med naturligt ljud och det kan ha en betydande roll för hur vindkraftverk upplevs (se Resultat från tidigare rapport och Slutsats ). Det kan vara mycket svårt att beräkna hur mycket maskeringen kommer att påverka ljudet från vindkraftverken, speciellt eftersom vindhastigheten på marknivå varierar mer än på högre höjd. Detta kan leda till att ljudet från ett vindkraftverk upplevs som mycket störande under vissa tidpunkter på dygnet, medan andra stunder inte ens vara märkbart. Ett exempel är att det under dagen kan blåsa kraftigt vid marknivå och allt ljud från vindkraftverket maskeras, för att senare på kvällen när vinden avtagit vid marken och maskeringen försvunnit kan ljudet från vindkraftverket höras tydligt. 6 Ljud från vindkraftverk, 2001.
Bild 4: Vindkraftverk utanför Köpenhamn. Ljudet från vindkraftverken studsat på havsytan. Bild 5: Visar hur ljudnivån beror på vindhastigheten vid maskering, ett konstant varvtal och ett variabelt varvtal.
Landskapet Ett vindkraftverk sticker ut från dess omgivning och förändrar landskapsbilden. De höga tornen, deras färg, form och roterande vingar gör att det är lätt att lägga märke till dem och kan därför upplevas som ett störande moment eller något som inte passar in i landskapet. Eftersom olika människor har olika förväntningar på landskapets utseende kommer de också uppfatta vindkraftverket olika beroende på omgivande terräng, intresse och kunskap. Vindkraftverk står ofta i öppna landskap där det blåser mycket vilket gör att de också blir mer synliga. Ett stort vindkraftverk syns på längre avstånd och blir mer dominant i ett landskap, men vingarna på ett större vindkraftverk har lägre rotationshastighet vilket ger en mer harmonisk bild av verket. Den lägre rotationshastigheten beror på att hastigheten på bladspetsarna genom luften är nästan konstant 70 m/s oavsett hur stort verket är, vilket gör att vid längre blad blir rotationen långsammare än vid kortare blad. 7 Bilden till höger visar samma tre vindkraftverk taget från två olika platser. Detta är ett exempel på hur vindkraftverkens storlek kan uppfattas olika beroende på omgivande terräng. Den övre bilden är tagen på närmare avstånd än den undre, men vindkraftverken i den övre bilden kan ändå uppfattas som mindre. Vindkraftverken ser mindre ut i förhållande till trädet i den övre bilden, medan dem i den undre bilden ser mycket större ut än de träd och buskar som finns där. Bild 6: Vindkraftverk sett från två olika platser. Vid en byggnation av ett vindkraftverk eller en vindkraftspark är det viktigt att ta hänsyn till det omgivande landskapet. Om ett vindkraftverk byggs på en känslig plats som till exempel på ett fjäll eller i ett område förknippat med natur, landsbygd och tystnad, kan verket anses som mycket opassande och skapa både irritation och negativ syn på vindkraft. En sådan byggnation leder ofta till konflikter mellan företag och de närboende och bör därför undvikas. Att göra en landskapsanalys är ett bra sätt att gå till väga för att undersöka om ett område är lämpligt för vindkraft, men också för att få en uppfattning om hur vindkraftverken kommer att påverka landskapet. Då tas alla faktorer upp som kan vara av intresse. Landskapets form och innehåll utgörs av bland annat byar, åkrar, fornlämningar, skogar, bäckar, forsar, berg och dalar. Deras storlek och betydelse tillsammans med den kultur och användningsområden området har utgör tillsammans en grundläggande landskapsanalys. 8 7 8 Energimyndigheten, Vindkraft, ET 2007:32 Boverket, Vindkraftshandboken, 2009.
En vindkraftspark bör ha en genomtänkt form och placering. Om vindkraftverken placeras ut slumpmässigt ser det mer rörigt och ostädat ut än om det istället har en symmetrisk eller regelbunden form. Landmärken som till exempel höjdskillnader och kustlinjer kan förtydligas med en vindkraftanläggning genom att placera verken så att landskapets konturer och form stärks och blir mer tydliga, men det är viktigt att inte vindkraftverken hindrar en utsikt eller ett betydande synfält. Bild 7: Här utgör vindkraftverken alléns högra sida. Hinderbelysning Ett vindkraftverk där tornet och vingspetsarna tillsammans utgör en maximal höjd på upp till 150 meter ska på dagen markeras med vitt ljus och på natten och vid gryning och skymning vara markerat med medelintensivt blinkande ljus. Om vindkraftverkets maximala höjd är 150 meter eller högre ska verket markeras med vit färg och högintensivt blinkande ljus. 9 Hinderbelysningen på vindkraftverken gör att verken även i mörker blir lätta att lägga märket till. Ljusets styrka är betydligt starkare än det ljus som kommer från vägbelysning eller ljussken från bebyggelse och det bidrar också till en ökad uppmärksamhet. I områden där belysningen från bebyggelse eller liknande är mycket svag, t.ex. vid friluftsområden och sommarbostäder blir därför den starkt blinkande belysningen en ny orienteringspunkt som både kan ändra landskapets utseende och harmoni. 9 Luftfartsstyrelsens författningssamling LFS 2008:47 13.
Ljusreflexer och skuggor När solen lyser på rotorbladen kan ljuset reflekteras och synas på mycket långa avstånd, men detta kan enkelt förebyggas genom att använda ett matt material på vindkraftverket som inte ger upphov till reflexer. Under en solig dag bildas en skugga bakom ett vindkraftverk. Skuggan från turbinen roterar i samma takt som turbinen på vindkraftverket och detta kan anses vara störande. Enligt Boverket bör skuggtiden för bebyggelse inte överstiga 30 minuter om dagen eller 8 timmar per år. Rörliga skuggor kan under längre tid orsaka stressreaktioner och irritation och därför kan det vara lämpligt att vissa vindkraftverk kan stängas av en viss tid på dagen för att förhindra roterande skuggbilder. Skuggor under vinterhalvåret kan bli betydligt längre än under sommarhalvåret eftersom solen under vintern inte står lika högt som på sommaren. Risken för att en bebyggelse ska skuggas av ett vindkraftverk är som störst om vindkraftverket placeras sydost-sydväst om området. Det finns ingen tydlig gräns vart skuggans märkbarhet upphör, men på 1,5 km från vindkraftverket kan skuggan uppfattas medan ett avstånd på 3 km inte ger några synliga effekter av skuggan. Bild 8: Skugga från ett vindkraftverk.
Resultat från tidigare rapport I Rapport 1/2002 STÖRNINGAR FRÅN VINDKRAFT: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk skriven av Eja Pedersen och Kerstin Persson Waye finns undersökningar gjorda i Laholms kommun i maj år 2000 om vad närboende anser om vindkraftverken vid deras bostad. De verk som fanns i Laholm under den tiden hade nästan alla en tornhöjd på 50 meter och effekten var mellan 150 kw 650 kw. Att undersökningen handlade om störningar från vindkraftverk doldes och de medverkande fick informationen att det var en undersökning om deras boendemiljö i stort. Det var 356 stycken som svarade där alla var mellan 18 75 år. En av frågorna de fick besvara var vad de ansåg mest störande i deras boendemiljö (se Tabell 1). Flugor och gödsellukt var det som störde mest och sedan var det buller från vindkraftverk där 16 % störde sig på det när de vistades utomhus och endast 8 % när de var inomhus. Buller från vägtrafik och gräsklippare ansågs inte lika störande. Tabell 1: Störningsmoment i boendemiljö inomhus och utomhus. Tabellen visar andelen störda inomhus och utomhus för de olika störningsmomenten. I frågan om deras inställning till vindkraft visade det sig att de flesta var positiva (se Tabell 2). Hela 61 % var antingen positiva eller mycket positiva till vindkraft medan endast 13 % var negativa eller mycket negativa.
Andel i procent Mycket positiv 20 Positiv 41 Varken positiv eller negativ 26 Negativ 8 Mycket negativ 5 Tabell 2: Inställning till vindkraft. Tabellen visar hur stor andel som var positiva respektive negativa till vindkraft. En annan uppgift i undersökningen var att invånarna skulle välja vilka påståenden de ansåg stämde med vindkraft (se Tabell 3). Män och kvinnors svar skildes för att kunna visa en eventuell skillnad mellan deras svar, men de svarade i stort lika. Det som de var mest överens om var att vindkraft är miljövänligt då totalt 79 % höll med, men det framgick också att ytterst få tyckte att vindkraft var vackert och inbjudande. Kvinnor % Män % Totalt % Effektivt 33 25 29 Ineffektiv 8 23 14 Miljövänligt 81 76 79 Miljöförstörande 4 10 7 Onödigt 7 15 10 Nödvändigt 36 38 37 Fult 35 37 36 Vackert 11 6 9 Inbjudande 6 3 5 Hotfullt 4 3 4 Naturligt 21 18 20 Onaturligt 21 37 27 Störande 22 29 25 Passar in 14 15 14 Tabell 3: Påståenden om vindkraftverks olika egenskaper. Tabellen visar hur stor andel som ansåg att de olika påståendena stämde överrens med deras uppfattning av vindkraftverk. Invånarna fick frågan om vad de tyckte att vindkraftverk hade för påverkan på landskapsbilden (se Tabell 4). 40 % ansåg att verken hade en negativ eller mycket negativ påverkan och 21 % tyckte att de var positivt eller mycket positivt. Det ska nämnas att de som bodde i områden med högre ljudnivå hade överlag en mer negativ inställning till kraftverkens påverkan på landskapsbilden.
% Mycket positiv 7 Positiv 14 Varken positiv eller negativ 39 Negativ 22 Mycket negativ 18 Tabell 4: Vindkraftverkets påverkan på landskapsbilden. Tabellen visar andelen som anser att vindkraftverk har en positiv respektive negativ påverkan på landskapsbilden. De frågades vad de ansåg att ett vindkraftverk påverkar och stör mest i deras boendemiljö (se Tabell 5). Det mest störande tyckte de var ljud från rotorbladen, men också att vindkraftverken förändrade utsikten där 14 % störde sig på detta. 90 80 70 60 Skuggor f rån rotorblad Ljusref lexer f rån rotorblad Ljud f rån rotorblad Ljud f rån maskinhus Förändrad utsikt 50 40 30 20 10 0 Märker, men störs inte Störs ganska mycket Märker inte Störs inte säkskillt mycket Störs mycket Tabell 5: Vindkraftverks påverkan i boendemiljö. Tabellen visar andelen som störs av olika effekter av vindkraftverk och hur ofta. Bland störningar från ljud, skuggor och ljusreflexer var det ljudet som ansågs som mest störande (se Tabell 6). Hela 48 % stördes dagligen eller nästan dagligen. Skuggor och ljusreflexer störde vanligast någon eller några gånger per år.
Tabell 6: Svarsfrekvens över störningar från ljud, skuggor och ljusreflexer. Tabellen visar hur många som upplever störningar från ljud, skuggor och ljusreflexer och hur ofta de störs. Slutsats Det som orsakar mest motstånd från närboende vid planering och byggnation av vindkraftverk varierar från fall till fall, men överlag är ljudet från vindkraftverket och en förändrad landskapsbild det som ofta förekommer vid anmärkningar från befolkningen. Vindkraftverkets påverkan på landskapet är i hög grad personlig och ses därför på olika sett från olika människor. Om ett vindkraftverk passar in eller inte kan bero på sin egen attityd till vindkraft, men det finns många rekommendationer om vart vindkraft inte är lämpligt. I ett område med starka kulturhistoriska värden eller en plats förknippat med tystnad och orörd natur skulle ett vindkraftverk kunna ändra områdets värde och attraktivitet till det sämre. Vindkraftverket skulle ge en förändrad landskapsbild som kanske inte alls passar in i dess utseende och det lugn som tidigare fanns kanske skulle ersättas av ett svischande pulserande ljud. Detta skulle inte vara ett bra resultat av en byggnation och därför är det viktigt att välja platser där vindkraftverk kan passa in och bli en del av landskapsbilden. Vindkraftverk i andra områden skulle istället kunna tillföra nya värden, ge utveckling och vara en symbol för ren energi. För att ta reda på om ett område är lämpligt för vindkraftverk är det för det första mycket viktigt att det är bra vindförhållanden, dvs. att det blåser tillräckligt mycket (vanligt är att medelvindhastigheten ska vara minst 7 m/s) men också att det är rätt sorts vind (vinden får inte innehålla för mycket turbulens då detta ger oregelbundna förslitningar på vindkraftverket). Om vindförhållandena är bra bör området genomgå en landskapsanalys som kan ge en relativt bra bild av hur pass lämpligt det är med vindkraftverk i området. Om det inte finns några direkta värden, till exempel kulturlämningar, som gör vindkraften olämplig kanske det finns indirekta värden hos befolkningen och närboende. Det är därför mycket viktigt att tidigt informera närboende om planer och byggnationer av vindkraftverk och vindkraftparker så att de får chansen att vara med och
påverka. Det kan enligt dem som bor i området vara så olämpligt att bygga vindkraftverk där att projektet måste skjutas upp eller eventuellt avbrytas. I en telefonintervju med ett företag som planerar mycket för vindkraftparker i Sverige frågades vad de upplevde för motstånd från närboende. De kunde nämna fyra orsaker som var vanligt förekommande från närboende vid byggnationer. Dels var de rädda för att deras jaktmarker skulle försvinna om det skulle byggas vindkraftverk på dem, men eftersom detta inte stämmer blir det inte längre något problem enligt företaget. De var oroliga för att fåglarna skulle flyga in i de roterande bladen, men det är inte heller något stort problem. Det tredje de oroade sig för var att ljudet från vindkraftverken skulle vara störande, men för företaget var det inget problem eftersom de alltid byggde vindkraftverken på så pass stort avstånd att det inte skulle upplevas som störande. Det sista som togs upp var det som också är svårast att kunna förhindra, nämligen att landskapsbilden kommer att få ett annat utseende och att eventuell turistnäring kommer att minska då landskapet blir mindre attraktivt. Detta är något som inte ska förekomma. Att landskapet skulle bli mindre attraktivt tyder på bristande förundersökningar, dålig planering och kommunikation med närbefolkningen. Innan en byggnation startas bör företag och befolkning vara överrens för att alla ska bli nöjda. Landskapet tillhör alla och dem som bor i området är de som kommer påverkas mest. Bild 9: Vindkraftverk. Resultatet från undersökningarna i Rapport 1/2002 STÖRNINGAR FRÅN VINDKRAFT: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk kan vissa slutsatser dras. De medverkande och deras åsikter om vindkraftverk kan naturligtvis inte representera hela Sveriges befolknings uppfattningar, men det ger ändå en bild av hur man som granne till vindkraftverk tycker och tänker. Att det kunde vara störande att bo i närheten av ett vindkraftverk var tydligt. Både ljud från gräsklippare och buller från tåg var mer accepterat, trots att de båda har en högre ljudnivå än ett vindkraftverk. En anledning till att vindkraftverken ändå var mer störande kan vara att de låter ofta och syns hela tiden, en gräsklippare är bara framme någon gång då och då. Överlag är de flesta positiva och intresserade av vindkraftverk, men de vill inte gärna att de ska byggas i närheten av deras bostad. Det är främst ljudet och en förändrar landskapsbild som framhäver detta motstånd. Många anser att ett vindkraftverk har negativ påverkan på landskapet och att det inte alls passar in, men detta kan försöka undvikas genom att noggrant planera och testa hur vindkraftverken ska placeras med hänsyn på omgivningen, de boende, utsikt och andra vindkraftverk. Ett vindkraftverk är mycket stort och därför kommer det att synas vart det än placeras, men det kan vara en fråga om att vänja sig. I framtiden kommer vi vara mer vana att det står vindkraftverk i våra landskap och då kanske vi inte reagerar lika mycket utan det kommer känns mer naturligt. Däremot är ljudet svårare att förhindra. Det gäller även här att noga planera vart vindkraftverket kan sättas upp för att inte närboende ska störas.
Ljusreflexer är i dagens läge inte längre ett problem eftersom de vindkraftverk som byggs idag är tillverkade i ett material som inte reflekterar ljuset på samma sätt som tidigare. Det bildas inte längre några ljusreflexer. Skuggor är svårare att förhindra, men möjligheten att kunna stänga av vindkraftverket under en viss tid då skuggan anses som irriterande gör att detta problem kan undvikas. Bild 10: Vindkraftpark. För att en byggnation av ett vindkraftverk eller vindkraftpark ska bli lyckad där både företag och närboende kan komma bra överens ligger mycket av ansvaret hos företaget. Det är mycket viktigt att de närboende tidigt informeras om planerna för vindkraftverken så att de får chansen att vara med att påverka. Ofta vet de som bor i området vad som är viktigt att bevara och vart det kan vara lämpligt eller inte lämpligt att sätta upp vindkraftverk. Det är viktigt att de får veta vilka konsekvenser den färdiga anläggningen kommer att ha. Det är vanligt att tro att följderna kommer att bli värre än det till slut visar sig att de blev och därför måste den information som ges till de närboende stämma bra överens med det blivande resultatet. Om konsekvenserna visar sig vara värre än de blivit lovade kan detta leda till konflikt och en negativ syn på vindkraft. En annan viktig faktor för en lyckad byggnation är att vindkraftverken fungerar och levererar energi. När bladen på ett vindkraftverk roterar är de lätt att lägga märke till och vissa störs av detta, medan ett stillastående vindkraftverk stör även det. Det är därför viktigt att även informera om varför kraftverken ibland står stilla, annars är det lätt att tro att vindkraft fungerar dåligt och bli negativa mot den miljövänliga energikällan.
Källförteckning Fakta och undersökningar: Tore Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, Studentlitteratur, 2007, 2:a uppl. Energimyndigheten, Vindkraft, ET 2007:32 Boverket, Vindkraftshandboken, 2009 Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, 2001 Länsstyrelsen Dalarna, Vindkraft kring Siljan en landskapsbedömning, Rapport 2010:02 http://www.vindkraftnorr.se/faq.asp 2010-03-10 Luftfartsstyrelsens författningssamling LFS 2008:47 13 Eja Pedersen, Kerstin Persson Waye, STÖRNINGAR FRÅN VINDKRAFT: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk, Rapport 1/2002 Bilder: Framsida: Borås Tidning, www.bt.se, 2009-03-20, Foto: Scanpix Bild 1: Energimyndigheten, Vindkraft, ET 2007:32 Bild 2: Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, 2001 Bild 3: Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, 2001 Bild 4: Expressen, 2010-01-15, Foto: Scanpix Bild 5: Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, 2001 Bild 6: Boverket, Vindkraftshandboken, 2009 Bild 7: Energimyndigheten, Vindkraft, ET 2007:32 Bild 8: Energimyndigheten, Vindkraft, ET 2007:32 Bild 9: www.sperianprotection.se, Miller SafEscape ELITE Bild 10: www.lansstyrelsen.se/jamtland, 2010-04-27