Titel Hälsocoach Söderköping.

Relevanta dokument
Titel Integration på lika villkor.

Titel Att nå nya höjder.

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Titel Syfte Målgrupp

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

VÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

Multimodal smärtrehabilitering

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun

Rehabiliteringsgarantin

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Verksamhet/insatser

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Folkhälsa i Angered NOSAM

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

CIRKUSPROJEKT & HABILITERING: Malmö 2003, Linköping 2009, se mer nedan. CIRKUS CIRKÖR bedriver regelbunden träning för funktionshindrade.

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

Vinnarna av samverkan ska vara invånarna i Nordost

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

LUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Consultus Management Institute

Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag Hélène Pessah-Rasmussen

Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Konsultation med BVC och elevhälsa

Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan Malmö BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kristinehamn Friskvården i Värmland

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

[Närvarande] [Anmält förhinder]

primärvård psykiatri ömsesidig nytta genom ömsesidig konsultation Lars Wahlström SLSO, Anders Johansson Praktikertjänst

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Din hälsa i trygga händer

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland

Folkhälsa Fakta i korthet

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Folkhälsopolitiskt program

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare!

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

Elevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)

Transkript:

Titel Hälsocoach Söderköping. Syfte Bakgrund: Statistik visar 32% av arbetslösa ungdomar i ålder 20-29 år upplever ohälsa. Detta kan jämföras med 15% bland yrkesarbetande i samma ålder. Upplevd ohälsa är alltså dubbelt så vanligt i denna socioekonomiskt utsatta grupp. Frågor som gäller mat, fysisk aktivitet, alkohol, nikotin, sociala relationer, stress etc. har stor betydelse för hälsan. Arbetslöshet påverkar onekligen livsstilen, naturligtvis även för ungdomar. Enligt SCB är totala mängden ungdomar i ålder 18-24 år i Söderköpings Kommun 1080 personer, varav 16,3% arbetslösa (januari-april 2012, SCB/AF). Om dessa statistiska uppgifter kombineras med ohälsotalen ovan, borde åtminstone 50-60 tal av dessa ungdomar uppleva ohälsa. Sannolikt är motsvarande grupp i ålder 18-29 år dubbelt så stor, dvs. ca 100-120 personer. Nyttan med projektet är att på ett tidigt stadium identifiera risker som på sikt kan leda till långvarig ohälsa hos dessa ungdomar. Tanken är att öka medvetenheten och motivationen för att göra hälsosamma val i sin vardag. Detta kommer ge stora vinster båder på individ och samhällsnivå. Målgrupp Arbetslösa ungdomar 18-29 år Söderköpings kommun. På vilket sätt hälsofrämjande Medvetandegöra levnadsvanor som på sikt leder till ohälsa eller har lett till ökad risk för ohälsa. Ge ungdomarna verktyg till att göra hälsosammare val i sin vardag. På vilket sätt främjas jämlikhet Upplevd hälsa skiljer sig stort mellan arbetande ungdomar och arbetslösa ungdomar. Genom att på ett tidigt stadium identifiera ett riskbeteende och arbeta förbyggande bör detta främja jämlikheten mellan dessa grupper.

På vilket sätt socioekonomiskt utsatt grupp Arbetslöshet bland ungdomar är ett stort problem i dagens samhälle. Då många ungdomar idag står utanför arbetsmarknaden och studier visar på att arbetslöshet påverkar hälsan negativt, är detta en stor socioekonomisk utsatt grupp idag. Vilket sätt nytänkande och kreativt Medan många utsatta gruppers hälsa uppmärksammas utifrån socioekonomiska perspektiv (exempelvis ensamstående föräldrar, personer med invandrarbakgrund, etc.) finns inte några specifika hälsofrämjande satsningar just för denna grupp, åtminstone i kommunen/länet. Tillvägagångssätt Projektets koncept är att använda primärvårdens tvärprofesionella kompetens. Vi kommer initialt att använda oss av Hälsokurvan som redskap för att identifiera risker och få igång ett samtal med mål som är realistiska utifrån individens förutsättningar. Konceptet innebär även tekniskt och känslomässigt stöd och uppmuntran genom coachning från både de professionella och deltagare, enskilt och i grupp, utifrån individuellt åtgärdsprogram och personligt kontrakt för var och en av deltagarna. Stödet är tänkt att successivt minska både i frekvens och i intensitet vartefter deltagaren ökar självständig kontroll över sina levnadsvanor. Kombinationen av dessa olika perspektiv i en och samma sammanhängande insats över en längre tidsperiod borde öka sannolikheten för framgångsrikt resultat av satsningen för individen. Upplägget och preliminära tidsramar: Januari: Riktat postutskick av information om erbjudandet till presumtiva deltagare, ca 300-350 mottagare. Erbjudandet består av kostnadsfri hälsoundersökning, analys och genomgång av resultaten som ligger till grund för individuellt åtgärdsprogram med regelbunden uppföljning under 6-10 månader. Februari: De som tackar ja till erbjudandet får skatta sin hälsa/välbefinnande enligt VAS-skala samt besöker vårdcentralen där de genomgår hälsoundersökning enligt Hälsokurvan. Inom ramar för detta genomförs ett samtal med livsstils-ssk med genomgång av resultat av prover och kurvan. Vid behov sker även konsultation med andra professioner i teamet, så som dietist, kurator, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, mm. Detta leder till val av

prioriterade påverkansområden och individuella mål på ett års sikt samt delmål för närmaste period på 3-5 månader. Individuellt åtgärdsprogram tas fram för egna åtgärder på hemmaplan. Åtgärderna kan innebära områden som motion, dygnsrytm, tankemönster, beteende, aktiviteter, etc. inklusive ev. medicinering, terapi, träningsprogram och andra relevanta behandlingar. Det är deltagarens egna mål/delmål och åtgärder/aktiviteter som är viktigaste fokus i programmet. Personligt kontrakt utformas för varje deltagare där egna åtaganden mot sig själv beskrivs utifrån åtgärdsprogrammet. Deltagarna beskriver även sitt önskvärda framtida hälsotillstånd i form av ett personligt brev till sig själva från tidpunkten för programmets avslut (förseglas och förvaras på vårdcentralen, postas till deltagaren ett år senare). Mars: Workshops/seminarium i grupper om 10-20 personer genomförs där deltagarna får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och målsättningar/åtgärder för att under professionell ledning av livsstils-ssk, kurator och läkare ge stöd och uppmuntran till varandra samt utbyta sina erfarenheter. Mars-Juni: Därefter genomförs individuella motiverande uppföljningssamtal/coaching via telefon. De sker med utgångspunkt i individuella åtgärdsprogrammet/personliga kontrakten, med 2-4 veckors mellanrum under 3-4 månades period (enligt individuella behov/överenskommelse, 2-10 samtal/person). Augusti: Sedan görs en ny hälsoundersökning enligt Hälsokurvan, med en ny genomgång av resultaten. Förändringar mellan resultaten i första och andra tillfället jämförs och sätts i samband med individuella åtgärder enligt programmet samt ev. andra förändringar i personliga livsstilen. Individuellt åtgärdsprogram förnyas/uppdateras, med ev. justeringar i personliga kontraktet. Augusti: En ny omgång av seminarium/workshops genomförs i samma grupper för ömsesidigt stöd och utbyte mellan deltagarna samt professionella/samarbetspartners. September-December: Därefter följer ännu en period av individuella motiverande uppföljningssamtal/coaching utifrån uppdaterat åtgärdsprogram/personliga kontrakten, denna gång med 4-6 veckors mellanrum under 3-4 månader (1-3 samtal/person). Tanken är att successivt minska graden av professionellt stöd för mer självständigt ansvarstagande för deltagarnas kontroll över egen livsstil och hälsa.

December: I periodens slut sker tredje hälsokoundersökning enligt hälsokurvan och en ny skattning enligt VAS-skalan. Utfallet av skattningen och resultaten från samtliga tre hälsokontroller gås igenom för att återigen tydliggöra dynamiken i dessa och deras samband med individuella åtgärder. Aktuella mål/delmål samt individuellt åtgärsprogram/personligt kontrakt uppdateras för deltagarens eget genomförande och uppföljning efter projektets slut. December-Januari: Gemensam erfarenhetskonferens genomförs för samtliga. Personliga brev skickas till deltagarna i samband med projektets avslut. Ev. en ny VAS-skattning med samtliga deltagare i slutet av 2014. Start 2013-02-15 Slutdatum 2014-01-31 Lönekostnad Personalkostnader inklusive sociala avgifter SEK 418.500:- Material Material och varor, övriga kostnader SEK 61.500:- Resor SEK 0 :- Kostnader Belopp 480.000 KR

Konto Bankgiro: 435-5616 Namn Petra Andersson Enhet Geria Vårdcentral i Söderköping E-post: petra.andersson@lio.se Telefon: 010-104 07 11 Intern samverkan med Geria Vårdcentral i Söderköping Extern samverkan med Samarbetspartners: Söderköpings Kommun, Arbetsmarkandsenheten, Arbetsförmedlingen Samtycke Jag har läst och accepterar villkoren för ansökan. Jag har informerat ansvarig chef som samtycker till ansökan enligt ovan.