[Närvarande] [Anmält förhinder]

Transkript

1 Malmö stad [Alias] 1 (5) Minnesanteckningar Mötesdatum Plats och tid Helsingborg kl [Närvarande] Närvarande Anmält förhinder [Anmält förhinder] Vid protokollet Åsa Hallén, justerats av Birgitta Halses den 30 maj 1. Välkomnande och praktisk info 2. Vi som träffades kom från 12 kommuner, inklusive nio stadsdelar i Malmö, samt en utvecklingsledare, Kommunförbundet Skåne, 32 personer samt Birgitta Halses och Cecilia Ljungh Kommunförbundet Skåne. 3. Uppdatering av Beslutsstöd 2013 Birgitta Halses Birgitta går igenom arbetsmodellen på kfsk hemsida. beslutsstod/beslutsstod html Nytt under Skattning av upplevd svårighet: Angelägenhet är utbytt till Svårighet Nytt i Riskanalys 1: Angelägenhet är utbytt till Konsekvens Nytt: Sammanfattande bedömning. Väger samman svårighet/konsekvens, effekt/nytta, nyttjandegrad och riskanalys Professionens bedömning ska in här. Förtydligande: efter sammanfattande bedömning omprövas prioriteringen. All blå text är klickbar och tar dig vidare till skalorna. minnesanteckning beslutsstöd docx Övergripande info: Biståndshandläggarna är på väg att börja sitt arbete med beslutsstöd enligt ICF, Nationellt fackspråk. Socialstyrelsen har utvecklat två modeller i samarbete med några kommuner : BAS- Behov Av Stöd, bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen Äldres behov i centrum- vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov. Implementering kommer att påbörjas i landets kommuner under 2013 och Dokumentation i Pro Capita plus - Christina Linders, arbetsterapeut i Trelleborg

2 2 (5) Bra om man från början har möjlighet att lägga in Beslutsstöd i sökordsträdet under delen för bedömning. Christina visar hur man lagt upp trädet i Trelleborg Se bilaga. Kommuner som använder Pro Capita har använt lite olika sökord. Under de flesta rubriker kan endast frastexter och enstaka meningar skrivas. Vill man ha utrymme för att skriva lite mer måste rubriken Kartlagt hälsotillstånd, Analys eller likande rubrik användas. Bedömningsmoduler ex vis ADL taxonomin går att lägga in i förväg så att den går att klicka fram. Bra att skriva in vad beslutsstödet gäller så det blir tydligt vad beslutsstödet gäller om det blir fler beslutsstöd i en patients journal. Viktigt att ha en tydlig struktur för hur vi prioriterar ett ärende även om vi inte skriver in det i patientens journal. Vissa kommuner använder ärendelista för detta behov. I Hälsobedömning i Pro Capita skulle man kunna skriva in prioritering av ärendet. Diskussion kring hur vi arbetar med ledtider och vad som händer om vi inte håller våra ledtider? Återkoppla till chef om man inte håller den måluppfyllelse om är beslutad. Skriva avvikelse på sig själv? Socialstyrelsen går in och tittar på Måluppfyllelse. 5. Guldkorn utbyte av goda exempel från implementeringen av Beslutsstöd kommunerna emellan. Malmö: Artikel i Vård och Omsorgstidningen Spaning i Malmö Stad. Sida på intranätet med dokumentation kring Beslutsstöd med länkar till Kommunförbundet. Bildat Referensgrupp med Styrgrupp. Bjuda in Daniel som inspiration i referensgruppen. Beslutsstöd är förankrat i FSA:s kvalitetsråd (och har uppskattats där). Fler yrkesgrupper (handläggarna) ska också påbörja sitt arbete med Beslutsstöd vilket kommer ge ett gemensamt språk och vi kan alla få en skjuts. MAR tjänster kommer i Malmö Stad som kan vara med och driva arbetet vidare med Beslutsstöd. Kävlinge: Viktigt att det finns lite tryck på att de ska göras. Gruppen valde ut vissa ärenden ex vis träning, ADL träning, BAB (för bedömning av funktionstillstånd), arbetsstolar, rollatorer och rullstolsförskrivning. Har arbetat i grupper med patientfall för att implementera. Lund: började också med vissa ärenden, bra med frastexter vid dokumentation som både guidar och styr. Arbetet med kollegialgranskning driver arbetet framåt. Alla rubriker måste inte vara med för att det ska vara ett Beslutsstöd. Birgitta: Kan vara svårt att få alla patienter att skatta insatsen och få en delaktighet. Det är dock viktigt att vi tänker in den delen av beslutsstöd även om det inte blir den enskilde som skattar utan personal eller anhörig. Viktigt att vi för samtalet så den enskilde förstår. Arbeta med att utveckla sitt sätt att föra ett professionellt samtal.

3 3 (5) Vellinge: Hur dokumenterar vi när vi inte har samma uppfattning om behov av insats som den enskilde har. Ev. under första riskanalysen eller i en kommentar till Effekt/Nytta. Motiverande samtal. Bedömningen kan påvisa behov av kontakt med andra professioner. Örkelljunga: Står nu inför att starta. Ska vi göra det på allt? Medarbetare tycker att det känns svårt att göra på säbo/lss. Replik från Säbo Malmö. På säbo är det bra med Beslutsstöd för att det ger en helhetsbild och man får på fötter för att gå vidare koppla in SSK, kalla på läkare, prata livsstil osv. Daniel: Synsättet som präglar Beslutsstöd ska spridas till alla yrkesgrupper även läkare och SSK. Vi behöver stöd från MAS och MAR i tankesättet i organisationerna och verksamheten. 6. Petra Hansson och Lina Smith Malmö Högskola, socionomprogrammet, verksamhetsutveckling. De har gjort ett examensarbete- implementeringsstudie av hur tre kommuner (av åtta tillfrågade) implementerat Beslutsstöd. Framgångsfaktorer och hinder för implementering. Tillvägagångssätt: Mål-processutvärdering kvalitativansats, öppna och semi öppna frågor samt tillämpat tidigare forskning. Se bilaga. Kort från arbetet: Framgångsfaktorer: Motivation i inledningsfasen har varit betydelsefull faktor Motivation genom ledarskap viktigt hur ledningen prioriterade beslutsstöd särskilt i början. Orsaker till bristande motivation: Ifrågasättande av värdet och mening Upplevde inte BS som en fördel. Såg inte nyttan Svår dokumenterat Tog tid Orsaker till Motivation: Ökad kvalitet, insikt om att medarbetarna inte uppfyllde sitt förskrivaransvar fullt ut. Anpassning av BS till verksamhetens behov Rimligare syn på BS och när det skulle tillämpas Information Utbildningens betydelse Hur osäkerhet kan reduceras lösningsfokuserat förhållningssätt, kontinuerliga möten uppdaterad utbildning allt för att ge trygghet. Används Forumet? Frekvensen varierar De som använder det tycker att Forumet ger värdefull info. Successivt införande

4 4 (5) Viktigt att få tid att bearbeta införandet av ny arbetsmetod. Anpassningssvårigheter Upplevs som komplex metod, ger ökad dokumentationstid, svårt att arbeta med det i praktiken, datastöd saknades. Anpassningsmöjligheter: Förenklingar och begränsningar, utveckling för att passa datasystem. Slutsats: Framgångsfaktorer motivation, information, successivt tillvägagångssätt, möjlighet till anpassning Avslutande diskussion kring hur mycket man kan anpassa en metod under implementeringsfasen? 7. Diskussion kring prioriteringsordning i Beslutsstöd Birgitta Halses Viktigt att vi har fokus på bedömning. Hur arbetar vi med prioriteringar och bedömningar. Göra en inledande prioritering sedan en bedömning efter det prioriterar vi igen utifrån den information vi fått till oss i bedömningen. Förväntad Effekt/Nytta och Konsekvens avgör hur snabbt man måste arbeta med ärendet inom given prioriteringsnivå. Ändras prioriteringsnivån? Hur stort är behovet? Vad är kostnadseffektivt? Evidensbaserad praktik arbeta utifrån bästa vetenskapliga kunskap om insatsernas effekt, lyssna på patienten, dennes erfarenhet och förväntningar samt den professionella expertisen. Professionen dokumenterar om man har avvikande åsikt gällande patientens skattning eller förslag på möjlig insats. Ändringar i Priolistan: Ny text som beskriver vad som ingår i de olika prio nivåerna utifrån behovsnivå. Genomgång av ett patientfall kring sömnsvårigheter angående hur vi arbetar med prioritering. Genomgång av patientfall otrygghet av balans. Svårighet att gå utomhus. Behov av att handla prio 3 för utomhus rollator eller prio 2 för att kunna handla och få mat? 8. Sammanfattning Cecilia Ljung viktigt att politikerna involveras när vi diskuterar prioriteringer. Måste finnas politiska beslut om vi ska kunna arbeta fullt ut med prioriteringar. Varför Beslutsstöd? Personer med behov av hjälpmedel väntas öka - fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster anställs - följa processer och rutiner, likartat arbetssätt - patientens delaktighet tydlig och strukturerad

5 5 (5) Strukturerade och tydliga prioriteringar behövs då resurserna är för små i förhållande till efterfrågan (Hjälpmedelsinstitutet 2010) Stora skillnader i service och kvalitet inom vård- och omsorgssektorn (SOU 2012:33 Gör det enklare!) - skillnaderna blir mindre accepterade av medborgarna - patienter/anhöriga ställer högre krav på information och inflytande över sin egen vård Dessa ovanstående punkter har presenterats på ledningskonferens den 15 maj för ledningspersoner inom sociala området, Kommunförbundet Skåne. 9. Nästa nätverksträff. 14 november kl i Malmö. Vi återkommer med plats. Förslag på ämnen att ta upp: Professionens sammanfattande bedömning. Fortsatt diskussion kring prioritering. Ev. få med någon från Vård och omsorg, Stadskontoret alternativt politiker som kan medverka i diskussion kring helhetssyn och prioriteringar. AusToms genomgång av instrument.