Storskalig utrymning vägledning
Frågor om innehållet i den här broschyren kan ställas till: Bengt Wijkström, Länsstyrelsen i Stockholm Anne-Marie Falk, Länsstyrelsen i Stockholm Jessica Lindberg, Stockholms läns landsting REK Kjell Lindgren och Lars Byström, Polisens presstjänst Carl Posse, Polisens operativa avdelning Brita Molin, Stockholms stad Lena Mattsson, Södertälje kommun Foto omslag: Anne-Marie Falk Utgivningsår: 2013 ISBN: ISBN 978-91-7281-564-3 Denna publikation hittar du på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm 2
Innehåll Inledning... 5 Syfte med vägledningen... 5 Hotbild... 5 Storskalig... 5 Utrymning... 7 Strukturella förutsättningar faktorer som påverkar planeringen... 7 GIS för analys, beslutsunderlag och presentation... 8 Larmning...10 Utrymningsstation...11 Mottagningscentrum / mottagningsstation... 12 Avtal och ansvar för upprättande av mottagningscentrum...13 Mottagning...13 Registrering... 14 Säkerhet... 14 Organisationers ansvar...19 Kommunen... 19 Räddningstjänsten... 20 Landstinget / sjukvården... 20 Polisen... 21 Länsstyrelsen... 21 Lagrum för beslut och ansvar vid en utrymning...22 Lagrum och ansvar... 22 Andra lagar som berörs... 24 Studier och referenser...25 Studier... 25 Använda skriftliga källor:... 25 Transporter och vägar...15 Kommunikation...16 Samverkan... 18 Återflyttning... 18 3
4 Foto: Christina Fagergren.
Inledning Finns det några utrymningsplaner? Klarar vi av en storskalig utrymning? Dessa frågor har aktualiserats genom händelser som den kärntekniska olyckan i Fukoshima i Japan och orkanen Sandy i USA. Samverkansövningen 2011 med ett kärntekniskt haveri som scenario har också aktualiserat frågan. Med anledning av detta bildades en projektgrupp vid Länsstyrelsen bestående av representanter för Länsstyrelsen, polismyndigheten, brandförsvaret, landstinget med Stockholms lokaltrafik samt Stockholms stad och Södertälje kommun. Projektgruppens uppgift har varit att utarbeta en vägledning för planering av en storskalig utrymning. Syfte med vägledningen Syftet med vägledningen är den ska utgöra ett planeringsstöd för de aktörer som har till uppgift inhämta kunskap om utrymning eller behöver planera för en storskalig utrymning. Vägledningen kan också användas i utbildningssammanhang. Hotbild Projektgruppen tar inte ställning till vilket hot som kan leda till en utrymning. Bakgrunden till projektet är dock en kärnteknisk händelse med ett radioaktivt nedfall. En olycka eller ett antagonistiskt hot med farliga ämnen, CBRNE, bedöms också kunna leda till en storskalig utrymning. Storskalig Projektgruppens mål har varit att visa på åtgärder som vidtas vid en storskalig utrymning. Med storskalig så menar vi en utrymning som omfattar en stadsdel eller ett kvarter snarare än ett enskilt bostadshus. Den storskaliga utrymningen kan därmed omfatta samhällsviktiga funktioner som till exempel sjukhus, äldreboende, skolor men också kommersiella och industriella funktioner. Varje sådan funktion kan kräva sin egen plan för att åstadkomma en säker utrymning ur byggnaden. För exempelvis utrymning av sjukhus genomförs ett projekt i Västra Götalandsregionens regi som presenteras 2013. 5
6 Foto: Anne-Marie Falk.
Utrymning Utrymning definieras enligt Rikstermbanken som förflyttning av människor för att skydda deras liv och hälsa. Evakuering föreslås utgöra en synonym till utrymning. Innan beslut fattas om utrymning av ett område genomförs en analys omfattande: de strukturella förutsättningar som föreligger i området, vilken risk som föreligger för allmänhet och egendom samt vilket behov räddningstjänst eller annan aktör har av att tillgå området. Efter denna analys kan det beslutas om att utrymning, inrymning eller annan metod ska tillämpas. Beslut om utrymning kan fattas av räddningsledare, polisen eller i vissa fall av annan myndighet. Vid en kärnteknisk händelse kan beslut om utrymning fattas av länsstyrelsen. Samverkansbehovet kring en utrymning är stort med många inblandade aktörer som måste koordinera sina åtgärder. Detta kan innebära att ett samverkansbeslut mellan flera aktörer ger bästa resultat. Då händelsen är omfattande föreslår projektgruppen att en utrymningsledare utses för att leda själva utrymningen och att en mottagningsledare utses för att leda mottagningen. Strukturella förutsättningar faktorer som påverkar planeringen Inför planläggningen kartläggs de faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid en utrymning. På grundval av dessa utgångsvärden för utrymning genomförs en analys med slutsatser som ligger till grund för den fortsatta planeringen. Begrepp / metod Utrymning Beordrad utrymning Rekommenderad utrymning Spontanutrymning Inrymning Innebörd Begrepp som används i lagstiftningen När räddningsledare eller annan beslutsfattare beordrar utrymning innebär det att myndigheter och kommun påtar sig ett omfattande ansvar för hela utrymningsprocessen från att utrymning beordras intill dess att återflyttning har skett Enligt projektgruppens uppfattning innebär detta att räddningsledare eller annan beslutsfattare påtar sig ett ansvar som både omfattar de som följer rekommendationen och för de som inte följer rekommendationen. Utrymningen stöds bland annat med information och åtgärder för att ge ökad framkomlighet. Registrering och mottagningsplatser behöver inte organiseras Enligt projektgruppens uppfattning innebär detta att enskilda personen delges sådan information eller uppfattar informationen som sådan att hon lämnar bostaden genom eget beslut. Räddningsledare eller annan beslutsfattare har ansvaret för informationen men inte för den enskildes beslut att lämna bostaden. Omfattande spontanutrymning kan stödjas av myndigheter och aktörer till exempel genom åtgärder för att ge ökad framkomlighet Enligt projektgruppen är detta ett begrepp som innebär att räddningsledare eller beslutsfattare beordrar eller rekommenderar invånare att stanna kvar inomhus eller i området 7
Exempel på faktorer som påverkar planeringen Områdets infrastruktur i form av bebyggelse och vägar, tunnelbana, spårbunden trafik Områdets topografi med bebyggelse och parker, vattendrag och andra faktorer av betydelse Samhällsviktiga verksamheter i området som kan kräva en särskild planering exempelvis sjukhus, äldreboende, barn omsorg och skolor och andra objekt Vilka aktörer ut näringslivete som representeras i området som industrier, företag och affärer Befolkningsstruktur omfattande demografi, kulturell bakgrund, etnicitet med syfte att tillgodose olika människors behov främst av information Informationsbehov på olika språk Vilka resurser som kan nyttjas för utrymning finns i området? Exempelvis kan buss och transportföretag användas för utrymningstransporter Finns det några frivilligorganisationer eller föreningar som kan få en roll vid en utrymning och mottagning. Se rollkort för organisationer Vilka resurser finns för att kunna ta emot de utrymmande? Andra faktorer som påverkar utrymningen Exempel på frågeställningar Vilka naturliga samlingsplatser dit utrymmande kan samlas för utrymning med buss eller bil föreligger? Vilka vägar är lämpliga för utrymning och vilka vägar kan nyttjas för lednings- och utryckningsfordon? Finns det vårdinrättningar, äldreboende som kräver särskilda resurser vid en utrymning? Vilket behov av information på olika språk behöver tillgodoses? Vilka lämpliga platser för att bilda ett mottagningscentrum finns? Behövs det reservkraft till någon verksamhet inom området? GIS för analys, beslutsunderlag och presentation Ett geografiskt informationssystem (GIS) kan användas för att sampresentera information om områdets infrastruktur, samhällsviktig verksamhet och befolkningsmängd. Baserat på information från olika skikt kan man identifiera dagbefolkning och nattbefolkning och därigenom beräkna hur många som berörs av en utrymning. Kartan ger överblick över gator och vägar samt erbjuder möjlighet att bedöma avspärrningar, utrymningsvägar och lämpliga platser för utrymningsstationer och mottagningscentrum. Information i GIS Infrastruktur Dag och natt befolkning Genomfarts- och huvudleder Användningsområde Överblick över området System för transporter, energi och information Boende Utrymningsvägar 8
E4 E20 Utrymningsområde Tunnelbana Pendeltåg Busstation Järnvägsstation Räddningstjänst Polisstation Skola Sjukhus Huvudled Genomfart Exempel på information ur GIS. Mottagningscentrum vid mottagande kommun Exempel på planering för utrymning. Mottagningscentrum Mottagningscentrum och utrymningsstation för registrering Utrymningsstationer. Polisen genomför registrering Anvisad väg ut 9
Foto: Bengt Wijkström. Larmning Viktigt meddelande till allmänheten genom radio eller siren är de vanligaste metoderna för att larma befolkningen att en händelse har inträffat. Framförallt radio och tv kan snabbt nå ut med den information som krävs inför en utrymning. Andra metoder för larmning kan vara SMS som riktas till de som befinner sig i ett visst område. I vissa fall kan information spridas genom högtalare eller information genom att söka upp de boende. Sociala media kan nyttjas vid en brådskande utrymning. Etablerade larmfunktioner Viktigt meddelande, VMA, genom radio eller tv Viktigt meddelande, VMA, genom utomhusaggregat Information genom media, radio, tv och tidningar Mindre vanliga Riktade SMS E-post meddelande Bil med högtalarutrustning Personal med megafon Personlig information Twitter Facebook Allmännyttiga och privata digitala informationstavlor 10
Foto: Anne-Marie Falk. Utrymningsstation Vid utrymningsstation registreras de utrymda samt ges information om händelsen och de alternativ som föreligger. För personer som inte kan ordna boende på egen hand eller har särskilda behov hänvisas till ett mottagningscentrum. Det kan behöva planeras för gemensamma transporter från utrymningsområdet till utrymningsstationen samt efter registrering till mottagningscentrum. Utrymningsstationen organiseras så att ett snabbt flöde kan passera. Registrering kan även ske direkt vid mottagningscentrum. Val av plats Där utrymmande passerar I anslutning till utpassage ur upprättad zon, avspärrning Möjligheten att ge infor mation Plats med god möjlighet till trafikdirigering Uppmärkning Fast märkning i förväg När händelsen inträffar Platsen kan framgå av broschyr eller liknande 11
Mottagningscentrum / mottagningsstation Mottagningsstation är ett begrepp för mottagning av utrymmande. Med mottagningscentrum avses en plats där en stor mängd personer kan få tillgång till en mängd service under en begränsad eller längre tid. Ett mottagningscentrum kan utgöras av en större anläggning exempelvis en idrottsanläggning. Ett annat alternativ är ett mottagningscent rum med flera satelliter. En sådan struktur innebär att de utrymmande först samlas till ett angivet mottagningscentrum och sedan får en hänvisning till närliggande byggnad där fortsatt stöd kan ges. Om registrering inte kunnat utföras tidigare så kan den ske vid mottagningsplats eller mottagningscentrum. Personal som arbetar i olika funktioner kan vara utsedda och finnas tillgängliga genom avtal. De bör ha fått utbildning för att kunna lösa sina uppgifter i mottagningscentrumet. Val av plats Följande behov kan behöva tillgodoses för de utrymda Behov av personal Följande behov finns för personal och aktörer Idrotts-, mässeller konferensanläggningar Hotell Skolor Samlingslokaler Förtäring Hygienutrymmen Plats för vila Information via person, radio, tv, internet Digitala eller analoga anslagstavlor Kontaktmöjligheter med telefon, e-post, sms Personliga förnödenheter, kläder, hygienartiklar för vuxna och barn. Enkel sjukvård Krisstöd Tolkhjälp Parkering för bilar Plats för husdjur Bankomat Barnomsorg Äldreomsorg Försäkringsfrågor Personal för drift av anläggningen Personal för ledning och samverkan Hälso och sjukvårdspersonal Posom-personal Socialjour, socialtjänst Personal för omsorg Restvärdesledare Städpersonal Kökspersonal Personal för krisstöd Tolkar It-personal Frivilligpersonal Personal för bevakning Plats för registrering Utrustning för registrering Kontor Kök Servering Lastplats Mottagning av material och lager Internetuppkoppling Telefon, bredband, Rakel Personalutrymmen för vila och hygien Möblerade utrymmen Städning och avfallshantering 12
Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Anne-Marie Falk. Avtal och ansvar för upprättande av mottagningscentrum När en lämplig anläggning för upprättande av ett mottagningscentrum har fastställts kan olika grader av förberedelser vidtas. Ansvar för att upprätta ett mottagningscentrum åligger främst kommunen. Genom delegation kan annan lämplig aktör utses för planering, upprättande och ledning när ett mottagningscentrum ska startas. En annan lösning är att upprättandet sker i samverkan mellan kommunen, räddningstjänsten, polisen och landstinget. Länsstyrelsen kan vid en kärnteknisk händelse eller när flera kommuner är berörda ha ett samordningsansvar. Avtal kan tecknas med Mottagning Mottagning av utrymmande sker vid mottagningscentrum eller mottagningsstation. Information till de utrymmande prioriteras. Vid planering för mottagning beaktas följande åtgärder Organisera så att de utrymmande möts av personal för information och vägvisning så snart de anländer till mottagningscentrum Inhämta de utrymmandes behov av vård, omsorg och övrigt stöd Planera för tidigt krisstöd Vid behov registrera Anläggning och hotell Transportbolag för buss och godstransporter Restauranger, restauratörer för att tillhandahålla utspisning Angränsande kommuner för mottagning av de utrymmande 13
Foto: Anne-Marie Falk. Registrering De utrymda ska registreras när de lämnar sin normala vistelse vid en utrymning. Orsaken till detta är dels att föra register över vilka som lämnat sin bostad och dels för att kunna förmedla kontakt med anhöriga som ringer och efterfrågar information om någon är utrymd eller inte. Polisen är ansvarig för registrering och har system för detta. Vanliga metoder för registrering Polisens registrering Polisens registreringsprogram Fylla i blankett som lämnas till polisen Alternativa metoder för registrering Fylla i blankett som lämnas till annan aktör än polisen SMS till angivet nummer Webbaserat insändande av uppgift Säkerhet Med säkerhet avses de åtgärder som krävs för att förhindra kriminalitet i anslutning till en utrymning. Det är viktigt för såväl aktörer som utrymmande att behovet av säkerhet tillgodoses i alla faser av en utrymning. Exempel på säkerhetshöjande åtgärder i det utrymda området Kameraövervakning Bevakning av område eller byggnader Installation av larm Väl definierad avspärrning Exempel på säkerhetshöjande åtgärder i anslutning till mot tagningscentrum Personal för bevakning Bevakning av område eller i byggnader Kameraövervakning Möjlighet till säker förvaring eller inlåsning av personliga ägodelar Närvaro av personal Utmärkning av personal som svarar för ledning och stöd Plan för utrymning av lokaler 14
Foto: Bengt Wijkström. Transporter och vägar Vid en utrymning kommer ett stort antal transportrörelser att ske. Vid planering är det viktigt att göra en bedömning av hur många som utrymmer med egna fordon och hur många som behöver transport ur området. Transporter och vägnät koordineras så långt möjligt. För att förbättra rörligheten till och från området finns flera åtgärder som kan vidtas. Exempel på transporter Enskildas utrymmande med personliga transportmedel Enskildas utrymmande med kollektiva transportmedel Planerade transporter av utrymmande genom särskilt organiserade persontransporter Anpassade transporter av personer med särskilda behov Transporter av förnödenheter Blåljus och andra händelseberoende transporter till och från området Åtgärder för förbättrad framkomlighet Samordning av vägar och resurser Anvisningar om vilka vägar som ger bäst utflöde Trafikledning och trafikstyrning av vägar Trafikdirigering av polis Beslut om enkelriktning och att flera körbanor tas i anspråk i utgående riktning Stöd med trafikinformation genom vägnätens digitala informationssystem Beslut om att vissa vägar endast nyttjas av blåljus eller aktörsbundna transporter 15
Kommunikation Informationsbehovet före, under och efter en utrymning är mycket omfattande. Allmänheten har ett mycket stort informationsbehov och deltagande aktörer har både så väl ett gemensamt som ett internt behov av information. Information till media och genom media är också viktigt för att ge en bild av händelsen och att kunna nå ut med information. Till höger: Exempel från Cardiff Man har delat in staden i zoner och sektorer för att identifiera vilken del av saden som påverkas av en händelse. Informationsmaterial sprids till stadens näringsidkare och fastighetsägare för att göra det möjligt att evakuera vid en händelse. Återges med tillstånd av Huw Williams, Emergency Management Officer, Cardiff Council. Kommunikationsområde för aktörer Före Organisationsstrukturer Beslutsnivåer Ansvars- och ledningsförhållanden vid olika scenarier Aktörernas gemensamma behov Kontaktvägar vid olika scenarier Tillgänglig kompetens och resurs för olika scenarier Informationsdelningsstrukturer och system Gemensamma utbildningar och övningar Under Egna och gemensamma lägesbilder Egna och gemensamma lägesanalyser på lång och kort sikt Tillgänglig resurs och kompetens Samverkansbehov/krav Sekundära samverkansparter, uppdragstagare, frivilliga, näringsliv Inriktning, planerade och vidtagna, beslut, åtgärder och resultat Efter Aktiviteter- och planering för återgång till linjeverksamhet Erfarenhetsutbyte/uppföljning Redovisningar/rapporter Revision av tidigare planer Kommunikationsområden från aktörer till allmänheten Före Vilken information kan spridas kontinuerligt i förebyggande syfte och hur kan den spridningen ske Vilka och hur många kan nås teoretiskt och praktiskt vid olika scenarier Vad behövs för att tillgodose olika behov som språk, kultur, handikapp, turister, etc. Identifiera användbara kanaler radio, tv, webb, telefon, sociala medier, flygblad, etc. Behov utanför primärt geografiskt område och målgrupp Alternativa arbetsplatser och metoder Identifiera sekundära samverkansparter Övningar/utbildning Under Bedömning av händelseförloppet Bedömt område/riskområde och tid för påverkan Möjliga och lämpliga skyddsåtgärder för den enskilde Vilken hjälp och stöd som samhället kan erbjuda Samhällsaktörernas planering Evakuerings- och utrymningsinstruktioner Instruktioner - för personer med särskilda behov, djur, egendom och näringsliv Hur information fås i fortsättningen och var information kan lämnas Efter Hemvändarinstruktion vid återflyttningen Kontaktvägar för olika behov Planering och redovisning av åtgärder för återgång till normalläge 16
17
Samverkan Samverkansbehovet är omfattande och etableras tidigt. I Stockholms län finns en etablerad samverkansfunktion, Samverkansfunktion för Stockholmsregionen som möjliggör en tidig samverkan. Utöver samverkansfunktionens parter finns ett stort antal aktörer som kan stödja utrymningen. Samverkans funktionen för Stockholmsregionen 26 kommuner Storstockholms brandförsvar Södertörns brandförsvar Landstinget SL SOS alarm Trafikverket Trafik Stockholm Länspolismyndigheten Länsstyrelsen Kustbevakningen Försvarsmakten Exempel på aktörer som kan stödja en utrymning SMHI Sveriges Radio Händelseberoende centrala och regionala myndigheter i stockholmsregionen Frivilligorganisationer Frivilliga samlingsorganisationer till exempel: Stockholms länsförbund för krishantering, Frivilliga resursgrupper i kommuner, FOS, Försvarsutbildarna. Volontärer Tolkpooler Trossamfund Parter ur näringslivet Andra länsstyrelser och angränsande kommuner som påverkas av utrymningen Bevakningsföretag Ideella föreningar Invandrarorganisationer Lokala bussföretag Privata vårdgivare Skatteverket folkbokföring och lägenhetsnummer skulle kunna användas för kartläggning av människor som bor innanför avspärrningarna. Ambassader Återflyttning Återflyttning kräver samma typ av planering, information och koordination som en utrymning. Ett beslut om återflyttning måste vara koordinerat med angränsande kommuner och myndigheter. Informationsbehovet bedöms som mycket stort och tydlig information är viktig för att en organiserad återflyttning ska kunna ske. Resurser och åtgärder för återflyttning kan vara lika omfattande som vid utrymningen. Exempel på åtgärder inför en återflytt Fortlöpande information till allmänheten Återuppta vård, skola och omsorg i ett tidigt skede Förbered tillfälligt boende om bostäder saknas Säkerställ att infrastrukturen fungerar före återflytt Planera för återuppbyggnad av skadade byggnader Förbered hantering av försäkringsärenden Återställ tilltro till samhällets förmåga att hantera en utrymning Genomför en utvärdering av händelsen 18
Organisationers ansvar Kommunen Kommunen har ansvaret för alla människor som verkar och vistas i kommunen. För de boende i kommunen har kommunen ett långtgående ansvar även vid en utrymningssituation. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar. Kommunens ansvar vid extraordinär händelse till exempel en utrymning Krisberedskap krisledningsorganisation (tjänstemän/politiker). Leder och samordnar kommunens ansvar. Samverkar med övriga aktörer. Konsekvenser på kort och lång sikt. Kommunikation. Uthållighet och bemanning. Vård- och omsorg för personer som inte kan ta hand om sig själv på ett eller annat sätt. Omsorg = mat, värme och tak över huvudet Vid en långvarig utrymning kan kommunen behöva planera för det kommunala ansvaret på flera områden. Kommunens ansvar Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inklusive individoch familjeomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning Det här är exempel på verksamheter som är frivilliga för kommunen att erbjuda Öppen förskola Fritidsverksamhet Bygga bostäder Energi Hälso- och viss sjukvård i hemmet Sysselsättning Näringslivsutveckling Kultur 19
Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Oskar Lorentzon. Räddningstjänsten Landstinget / sjukvården Räddningstjänstens ansvar Fattar beslut om utrymning vid händelser enligt lagen om skydd mot olyckor Avdelar Räddningsledare med ansvar för räddningsinsatsen Genomför räddningstjänst Lanstingets ansvar TiB. Leder hälso- och sjukvården. Inom landstinget sker även en samverkan mellan RKML (Regional katastrofmedicinsk ledning) och andra krisledningar ex SL:s krisledning. RKML samverkar även med de lokala katastrofledningarna på sjukhusen. Externt bör en samverkan mellan de olika organisationerna (aktörerna) ske Ansvarar för det somatiska och psykologiska omhändertagandet., bland annat vid sjukhusen, i primärvården och i psykiatrin. Bör göras i samverkan med kommunen och deras ansvar Ansvarar för sjukvårdstransporter Ansvarar för att information från och till landstinget är korrekt. Bör samordnas med övriga berörda organisationer (aktörer) i utrymningen Ansvarar för att delta i samverkan mellan berörda 20
Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Christina Fagergren. Polisen Länsstyrelsen Polisens ansvar Kan fatta beslut om utrymning enligt polislagen eller lagen om skydd mot olyckor Upprättar inre och yttre avspärrning Verkställer utrymningen Fastställer primära uppsamlingsplatser Registrering av utrymda personer och genomsökta områden Bevakning och skydd av det utrymda området Trafikdirigering/trafikreglering Extern information från egen organisation Brottsspaning och utredning Tekniska undersökningar Länsstyrelsens ansvar Tjänsteman i beredskap (TiB) Upprätta en regional lägesbild Verka för att samordna information Samordna arbetet om flera kommuner är drabbade Prioritera resurser på regeringens uppdrag Avdelar Räddningsledare vid kärnteknisk händelse 21
Foto: Jenny Frejing. Lagrum för beslut och ansvar vid en utrymning Lagrum och ansvar Följande avsnitt beskriver några av de lagar och föreskrifter som på ett eller annat sätt berör utrymning. För fullständig lagtext hänvisas till respektive lag. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Staten eller en kommun ska ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt (de fyra kriterierna). I propositionen till lagen står uttryckligen att lagens syfte är att det allmänna skall hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde inte själv kan eller med anlitande av någon annan klarar av att bemästra en olyckssituation. Det allmänna skall ingripa när det framstår som rimligt att detta skall ansvara för de åtgärder som behövs för att avvärja eller begränsa en skada (Prop. 2002/03:119) LSO och tillhörande förordning anger ramen för nytt jande rättsinnehavarens skyldigheter avseende brandskydd. I LSO beskrivs även möjligheten för räddningsledaren att beordra tjänsteplikt samt möjligheten till ingrepp i annans rätt. 22
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. I enlighet med denna lag ska kommuner och landsting analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och presentera resultaten i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunerna och landstingen ska fastställa en plan på hur de skall hantera extraordinära händelser. Kommuner och landsting ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får utbildning och övning inför extraordinära händelser. Hänsyn ska tas till tystnadsplikt vid inblick i en kommuns eller landstings verksamhet gällande åtgärder under extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Polislag (1984:387) A, Utrymning vid olycka där misstanke om brott som hör under allmänt åtal inte föreligger. Polislag (1984:387) 3: Reglerar att Polismyndigheten ska, utöver Åklagarmyndigheten, även samverka med andra myndigheter och organisationer när deras verksamhet berör polisverksamheten. Samt särskilt myndigheter inom socialtjänsten och underrätta om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem. Samt en generell anvisning/rekommendation om att andra myndigheter ska ge polisen stöd/bistå dem i deras arbete, Lag (2003:413). Lag (1990:712) om undersökning av (allvarliga) olyckor 8: Ger Polismyndigheten lagstöd för att spärra av en olycksplats, ta hand om egendom och vidta andra åtgärder som krävs för att säkerställa en kommande utredning för annan myndighet/organisation om åtgärden inte kan skjutas upp. Lagen är ett komplement till Polislagen och Rättegångsbalken men upphör när annan myndighet/organisation har inlett sin utredning. Fortsatt lagstöd för Polismyndigheten får då sökas i annan författning, till exempel Rättegångsbalken. B, Utrymning vid olycka eller annan fara där misstanke om brott som hör under allmänt åtal föreligger. Särskilda befogenheter i den skyddande/förebyggande verksamheten. Polisens särskilda befogenheter i samhället kan inte överlåtas till annan eftersom lagstöd saknas. Den ger rätt till våldsanvändning, olika tvångsmedel som husrannsakning, beslag av bevisföremål, avlyssning och övervakning med tekniska hjälpmedel samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Polislag (1984:387) 23: Kan det av särskilda skäl anses finnas en risk att något brott, som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom, kommer att förövas på en viss plats, får en polisman i syfte att avvärja brottet eller bereda skydd mot detta, i anslutning till denna plats, 1. bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe för att söka efter sprängmedel, vapen eller något annat farligt föremål, 2. avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, meddela förbud mot flyttande av visst föremål eller mot trafik med visst kommunikationsmedel eller vidta någon annan sådan åtgärd. 23
Föreligger allvarlig risk för brott som avses i första stycket, får en polisman för att söka efter ett farligt föremål även kroppsvisitera personer som uppehåller sig på platsen. En åtgärd som avses i denna paragraf får endast om fara är i dröjsmål vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten. Lag (2009:389). Rättegångsbalk (1942:740) 27:15 För säkerställande av utredning om brott må byggnad eller rum tillstängas, tillträde till visst område förbjudas, förbud meddelas mot flyttande av visst föremål eller annan dylik åtgärd vidtas. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är utformad som en ramlag och innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Landstingen styrs utifrån detta att planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap ska upprätthållas. Gällande underrättelseskyldighet får regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvård som behövs till skydd för enskilda eller hälso- och sjukvårdens bedrivande i övrigt. Socialstyrelsen som myndighet har till uppgift att meddela föreskrifter till skydd för enskilda. Vid inträffande av extraordinära händelser i fredstid kan kommuner och landsting på begäran ställa hälso- och sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå en annan kommun eller landsting. annat innefattar planer för evakuering av en vårdenhet till en annan. Detta ska ingå i såväl den regionala katastrofmedicinska planen som motsvarande planer för sjukhus och primärvårdsområden som omfattas av den katastrofmedicinska planeringen. Landstingen ansvarar för att berörd personal har tillräcklig kunskap om planerna för att kunna omsätta dessa i praktiken. I föreskriften rekommenderas också samverkan med angränsade landsting, kommunal eller statlig räddningstjänst, larmcentraler, polis, kommuner, försvarsmakt samt centrala statliga förvaltningsmyndig heter. För att den personal som är inblandad i den katastrofmedicinska organisationen ska vara förberedd rekommenderar Socialstyrelsen att evakuerings- och brandövningar genomförs. Personalen ska ha tillräcklig utbildning för att vara förberedd för allvarlig händelse. Ovanstående innebär att evakueringsplaner ska finnas vid samtliga landsting. All nyanställd personal ska tidigt och kontinuerligt informeras om vad som gäller på sin arbetsplats vid händelse av en evakuering. Denna information kan exempelvis ingå i grundläggande brandskyddsutbildning för personal som är anställd av landstinget. Andra lagar som berörs Att genomföra en utrymning som både omfattar allmänheten och samhällsfunktioner till exempel evakuering av en vårdinrättning är en komplex händelse och kommer att involvera flera olika aktörer som arbetar under olika lagstiftningar. Dessa lagstiftningar redovisas inte här. Socialstyrelsen författningssamling (SOSFS) (2005:13), Fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap. I SOSFS (2005:13) ges föreskrifter och allmänna råd vad den katastrofmedicinska beredskapen ska baseras på. Det anges vad en katastrofmedicinsk plan ska innehålla vilket bland 24
Studier och referenser Studier Evacuation Responsiveness by Government Organisations (ERGO) är ett EU-projekt som avslutades 2011. Projektet inriktade sig på att stödja myndigheter och andra aktörer i risksystemet i planeringen för massutrymning inom sina ansvarsområden. Förutom att stödja ansvariga att förbereda, planera och utföra massevakuering syftade projektet också till att förbereda och utbilda allmänheten. I projektet har vi tagit del av material från ERGO och haft dialog med projektledaren Prof. Duncan Shaw. Københavns kommune/ Københavns brandvæsen har i Specialplan for Humanitært Støttecenter planerat och förberett för utrymning/evakuering för upp till 10 000 medborgare. Representanter från projektgruppen har besökt Köpenhamn och ansvariga från Köpenhamn har medverkat vid en konferens i Stockholm för att dela med sig av sina erfarenheter. Cardiff har en avdelning för Emergency Management som har utvecklat ett system för utrymning/evakuering av delar av staden. Deltagare från projektet har deltagit i en konferens i Bristol för att ta del av planeringen. I Dorset, Weymouth arrangerades tävlingarna i segling under OS 2012. I samband med tävlingarna planerades för en omfattande utrymning/evakuering av publiken. Dessa förberedelser presenterades också i samband med konferensen i Bristol. Använda skriftliga källor: Evacuation Responsiveness by Government Organisations (ERGO) Final report, Evacuation Preparedness Assessment Workbook, 2012 Calender: Aston University Birmingham Crisis Centre (2011): Duncan Shaw, Pavel Albores, Susan Anson, Paul Kailiponi, Magesh Nagarajan, Patrick Tissington and Tom Hart Förstudie: Projekt utrymning. Samverkansområde Skydd, undsättning och vård. Kortversion, Transportstyrelsen 2012 ISO/TC 223/WG6 Mass evacuation Guidelines for planning. BSI submission to WG6 for consideration in the development of ISO 22315 Cardiff City Centre Evacuation Guidance: Cardiff Council Emergency management in Cardiff A practical guide. Huw Williams, Emergency Management Officer, Cardiff Council Handbok Utrymning (1994), Statens Räddningsverk, Befolkningsskyddsavdelningen Projektrapport 2:4 2012: Evakuering och utrymning, Petter Kärrlander, Länsstyrelsen i Örebro län SAMÖ-KKÖ 2011: Sammanställning skede 2 och 3, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Specialplan for Humanitaert Stöttecenter (2008): Köbenhavns Brandvaesen v/sikkerhed & Beredskab Venue host area case study. Large scale evacuation for Weymouth & Portland during London 2012. Plan writer: Liam Patton (Dorset County Council Emergency Management Officer). Plan agreed: June 2012. Case submitted: Dec 2012 25
Egna anteckningar
Mer information kan du få av Länsstyrelsens enhet för samhällsskydd och beredskap Tfn: 08-785 40 00 Denna publikation hittar du på vår hemsida www.lansstyrelsen.se/stockholm Adress Länsstyrelsen i Stockholms Län Hantverkargatan 29 Box 22 067 104 22 Stockholm Tfn: 08-785 40 00