Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

Relevanta dokument
FORSKNINGSCIRKEL -ARENA FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING I MÅNGFALD

FORSKNINGSCIRKEL -ARENA FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING I MÅNGFALD

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering (SILU)

Interkulturella läroprocesser och integrering

Från monokulturellt till interkulturellt förhållningssätt och pedagogik i den mångkulturella skolan

Interkulturellt förhållningssätt

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola

Interkulturellt ledarskap

Ildikó Asztalos Morell Sociolog, HST, MDH Finns det gränser för öppenheten? En forskningscirkel inom omsorg i Flens kommun

Pedagogik GR (C), Mångfald i förskolan, 7,5 hp

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post:

Professionellt lärande, kunskapsformer och forskningscirklar. Sven Persson Professor Malmö universitet

Interkulturell skolutveckling och ledarskap Skolledaren och forskningen

Kvalitetsarbete i förskolan

Specialpedagogik och skolsvårigheter -vems svårigheter pratar vi om?

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

Skolledarkonferens september 2016

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Pedagogik GR (C), Mångfald i förskolan, 7,5 hp

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Regionalt utvecklingscentrum. för dig som arbetar i skola, kommun och näringsliv. VI UTVECKLAR PEDAGOGISKA VERKSAMHETER

Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete

Sociologi GR (A), Myndigheters arbete med våld i nära relationer, 7,5 hp

Interkulturell skolutveckling och ledarskap

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Interkulturalitet i förskolan. Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola

Utvecklingsarbete som inspirerar

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Hjärtligt välkomna till Nyanländas lärande! Onsdagen 12 november 2014

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum

Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys

Underlag för självvärdering

SAM Samverka Agera Motivera

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

Presentation för socialstyrelsen/skolverket. Mehrdad Darvishpour

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Lokal examensbeskrivning

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan 2013

Tyck till om förskolans kvalitet!

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN. - Uppmärksamma och bekräfta olikheter såsom kön, etnisk tillhörighet, religion och funktionshinder.

Riktlinjer för arbetet med flerspråkighet i förskolan

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Fortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

Den fria tidens lärande

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 16 (45)

Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018

Presentation av kommunbesöken hösten 2014 Piteå

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Version 3.0. KompoBib Datum för fortbildningarna

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Del 3: Checklista för inspektion

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Programme in Human Resource Management and Labour relations

6 OKTOBER 2015 FORSKNING PÅGÅR... om barn och unga

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

VÄLKOMMEN! NÄR OCH VAR? Mälardalens högskola Västerås 14 oktober Eskilstuna 15 oktober kl

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Transkript:

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet. Processledarutbildning, Mångfald, styrning och ledarskap (7,5 hp): cirka 30 deltagare Chefsutbildning, Interkulturellt ledarskap, i Flens kommun Öppna föreläsningar på MDH (bl a Tobias Hübinette, Gudrun Schyman, Angelina Taikon m. fl.) 10 forskningscirklar Cirka 160 deltagare (exklusive deltagare vid öppna föreläsningar) 9 forskare från MDH deltog som forskningscirkelledare Doktorand, Elisabeth C Andersson (pedagogik) har följt processledarutbildningen som utgör empiri för lic.avhandling Statsvetare från Örebro Universitet, Ann-Sofie Lennqvist, utvärderar chefsutbildningen i Flen.

Centrala utgångpunkter och teoretiska verktyg för utbildningssatsningarna i JämBredd Verksamhetsnära: deltagarnas vardag som utgångspunkt för lärande och kunskapsproduktion Tre centrala begrepp: Interkulturalitet: sprunget ur UNESCO:s diskussioner om förståelse mellan folkgrupper och nationer (mitten av 1970-talet). Utifrån en bred förståelse av begreppet kultur som meningssystem kan interkulturalitet och interkulturellt förhållningssätt förstås som synliggörande av hur olika kulturer samverkar och berikar varandra (Pirjo Lahdenperä, 2011, s.24) Intersektionalitet: teoretiskt ramverk för analyser av makt med utgångpunkt i olika samhällsgrupper (t ex. kön, klass, etnicitet) och hur de samverkar och vävs samman i olika kontexter. Normkritik: Det interkulturella förhållningssättet förutsätter en kritisk självmedvetenhet och en sund kritisk hållning till sin egen kultur och kulturella arv.

Forskningscirklarna i JämBredd, 2010 Service bemötande Områdesutveckling and jobmatching Förskola(3) Grundskola Gymnasium Utbildning och språk Social tjänst Hälsa och omsorg Regelbunden och löpande handledning för forskningscirkelledarna, under ledning av Pirjo Lahdenperä (vetenskaplig ledare i JämBredd)

Osman Aytar, sociologi/socialt arbete: Frågor om bemötande, Flens kommun Margaret Obondo, pedagogik: Frågor om språk och kultur, Västerås Stad/IDAprojektet Marja-Terttu Tryggvason, pedagogik: Frågor om genus och mångfald i förskolan, Flens kommun Mehrdad Darvishpour, sociologi/socialt arbete: Frågor om hedersrelaterad problematik, Flens kommun Anette Sandberg, pedagogik: Frågor om genus och mångfald i förskolan, Arboga kommun Kamran Namdar, pedagogik: Frågor om mångfald i skolan, Flens kommun Torbjörn Messing, jämlikhetssamordnare på MDH: Frågor om genus och mångfald i skolan Margareta Sandström, pedagogik: Frågor om genus och mångfald i förskolan, Kungsörs kommun Ildikó Asztalos Morell, sociologi: Frågor om mångfald inom omsorg, Flens kommun Max Jakobsson, kulturgeografi: Frågor om mångfald och områdesutveckling, Västerås och Örebro kommun

Vad forskningscirklar är och kan vara: (1) På golvet-cirklar som bland annat söker beskrivningar av den tysta kunskap som finns i olika arbeten och verksamheter, Emancipatoriskt och demokratiskt fokus. Rötter i folkrörelsernas och fackföreningsrörelsernas studiecirklar (2) strategiska eller övergripande cirklar Kan t. ex. handla om forskningscirklar som verktyg för regional utveckling eller om strukturella förändringar. (3) cirklar som handlar om verksamhetsutveckling inom kommuner, näringsliv eller inom fackliga organisationer. Forskningscirklar som verktyg för att skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling genom att analysera och nå fördjupad kunskap tillsammans och under ledning av forskare. (Holmstrand och Haraldsson, 1999)

Forskningscirklar som modell för samverkan: En modell för samverkan som kan innebära att forskningsresultat och vetenskaplig kunskap ges spridning och eventuellt praktisk tillämpning (Holmstrand & Härnsten, 2003; Persson, odaterad). En modell för samverkan som kan bidra till initiera ny forskning och kunskapsutveckling då kunskapsluckor kan upptäckas i samarbetet mellan forskare och praktiker (Holmstrand & Härnsten, 2003; Persson, odaterad).

Förutsättningar för arbete i forskningscirkel Samarbetet mellan praktiker och forskare kan ses som ett kulturmöte ett möte mellan två världar (Holmstrand & Haraldsson) Kräver ödmjukhet bygger på dialog mellan forskning och praktik - och interkulturell kompetens. Kräver överenskomna spelregler : Hur ska arbetet ske? Tystnadsplikt? Högt i takt vad får sägas? Vem ska delta i cirkeln? Är heterogenitet viktigt? Är det viktigt att deltagarna delar erfarenheter från arbete inom samma verksamhet? Praktiskt arrangemang: lokaler, tider etc. Vad ska arbetet leda till? Hur ska det dokumenteras?

Vad ska arbetet leda till? Vilken inriktning ska arbetet ha? På golvet-cirklar Strategiska eller övergripande cirklar Cirklar som handlar om verksamhetsutveckling Holmstrand och Haraldsson, 1999 Cirklar för kunskapsfördjupning Cirklar i verksamhetsnära forskning, uppföljning och egenutvärdering Cirklar i utvecklingsarbete Lönnback & Östberg, odaterad

Erfarenheter från två forskningscirklar i JämBredd Ildiko: Forskningscirkel om. Max: Forskningscirkel om