Handlingsplan vid krissituationer

Röbäcks skolområde Handlingsplan vid krissituationer för Linblommans skola, Linnéaskolan, Kasamarks skola och Röbäcks skola Dokumenttyp Handlingsplan Dokumentägare Per Eklund Dokumentinformation Handlingsplanen revideras varje läsårsstart Dokumentnamn Handlingsplan för krissituationer Dokumentansvarig Carola Ingelsson Fastställd/Upprättad Röbäcks skolområde Reviderad 2013-08-08 Version 4.0 Giltighetstid Tillsvidare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Krisgruppens mål 3 Handlingsplan 4 Allvarlig händelse under tid i skola/förskola 4 Allvarlig händelse under helg och lov 5 Rutiner vid dödsfall av barn/elev eller skolpersonal 5 Rutiner vid dödsfall av nära anhörig till barn/elev 5 Inför begravningen 5 Ansvarsfördelning 6 Klassrumssamtal Debriefing 7 Känslofasen 8 Avslutningsfasen 8 Telefonlista - Krisgruppen 9 Litteraturlista för personal och barn/elever 10 Krislåda Linblomman/Linneskolan 11 Krislåda Röbäcks skola 11 Krislåda Kasamarks skola 12 Råd till personal 12 Tänka på i mötet med sörjande 14 2

Krisgruppens mål Handlingsplanen och krisgruppen ska verka för ett snabbt agerande i olika krissituationer och vara till hjälp och stöd för alla berörda. All personal ska ha tagit del av handlingsplanen för krishantering vid skolorna. Planen ska omfatta alla elever och personal i Röbäcks skolområde och planen utgår från Rädda barnens bok Beredskapsplan för skolan - Barn i kris, som finns i skolornas krislådor. Vid skolorna finns en lokal krisgrupp bestående av rektor, skolsköterska, skolkurator, verksamhetsrepresentanter samt vid behov en kontaktperson från kyrkan. Rektor är sammankallande till de årliga träffarna vid terminsstart och ansvarar för att handlingsplanen följs. Krisgruppen skall kontinuerligt fortbilda sig. Vart tredje år genomförs fortbildning i någon form med all skolpersonal i krishantering/första hjälpen. Krisgruppen träffas i mars månad varje år för revidering av Handlingsplan för krissituationer. Verksamhetsrepresentant i krisgruppen ska: Ansvara för att gå igenom krisplanen i arbetslagen. Ansvara för att samla in telefonlistor från mentorer/klasslärare på elevernas anhöriga till anhörigpärmen. Ansvara för att inför revidering av Handlingsplan för krissituationer, samla in synpunkter från arbetslagen. Ansvara för att överlämna uppdraget till ny representant. Krisgruppen ska: Ansvara för krislådan Ansvara för att hålla förbandslådan intakt (skolsköterska). Rektor ska: Ansvara för att informera ny personal om krisplanen. Ansvara för att en anhöriglista på personal upprättas. Ansvara för att hanslingsplanen följs. Sammankalla krisgruppen; vid terminsstart för genomgång och översyn av handlingsplan vid krishantering samt vid akuta händelser på skolan informera övriga skolor i området, om det anses nödvändigt. Ansvara för att fortbildning. Skolområdeschef ska: Ansvara för att RSO:s krisgrupper träffas i mars varje år för översyn av planen. 3

HANDLINGSPLAN I Beredskapsplan för skolan - Barn i kris finns exempel på hur man hanterar olika krissituationer. Vi har här utarbetat en handlingsplan för åtgärder som skall vidtas om en allvarlig händelse inträffarunder tiden i skolan, där vi med allvarlig händelse avser en händelse där en större grupp elever och/eller personal blir berörda (olycka, dödsfall eller andra allvarliga tillbud). ALLVARLIG HÄNDELSE UNDER TIDEN I SKOLA 1. Medicinsk första hjälp. Första hjälp av personal vid skolan. 2. Ambulans och polis tillkallas via 112. 3. Vårdnadshavare underrättas så snart det är möjligt och helst av den som har mest information att ge. Undantag vid dödsfall då anhöriga skall underrättas av polis. Någon som känner familjen bör dock följa med. 4. Krisgruppen underrättas, Rektor ansvarar för detta. Någon ur krisgruppen avdelas för att finnas tillhands i personalrummet på skolan. Övriga i krisgruppen och annan berörd personal tar hand om kringstående i mindre grupper. 5. Press/media hänvisas alltid först till rektor och skall förhindras att göra spontana intervjuer. 6. Krisgruppen underrättar personal, även de som inte finns på plats, om fakta kring händelsen och om åtgärder som vidtagits. Rektor informerar övriga skolor i området och om så behövs ber om hjälp med personal, i första hand från skolornas lokala krisgrupper. 7. Klassrumssamtal/gruppsamtal utförs av lärare och vid behov av någon från krisgruppen (se bilaga 1, sid 8) innan skoldagens slut. Barn/elever skickas aldrig hem utan samtal). 8. Skriftlig information utformas/mångfaldigas, som komplement till den muntliga information som tidigare förmedlats till eleverna och för att informera föräldrar. 9. Stöd ges till berörda personal. Möte med skolans personal för att tala ut om vad som hänt och för att planera fortsatta åtgärder. För fortsatt krisarbete se Beredskapsplan för skolan - Barn i kris. Använd krislådan. 4

ALLVARLIG HÄNDELSE UNDER HELG OCH LOV 1. Krisgrupp och personal underrättas. 2. Vid behov ringer runt till rektor till berörda och informerar. Det kan också ske information via mejllistor om det anses lämpligt. 3. Vid längre skollov tar krisgrupp/rektor kontakt med kontaktperson på kyrkan för dess öppethållande och samarbete kring krisen/händelsen. Eleverna meddelas om möjligheten att söka stöd och hjälp hos kyrkan. Klassrums-/gruppsamtalet senareläggs till dess att klassen/gruppen kan samlas. RUTINER VID DÖDSFALL AV ELEV ELLER PERSONAL 1. Informera skolledningen. Den som får vetskap om det inträffade kontaktar rektor som i sin tur aktiverar krisgruppen på skolan. 2. En tid efter att polisen underrättat anhöriga om dödsfallet tar läraren eller någon från krisgruppen kontakt för att visa sitt deltagande i sorgen och för att tala om vilken information som skall ges i klassen/gruppen. 3. Klassen/gruppen informeras. Samla klassen/gruppen. Tänd ett ljus på skolbänken (ljus, ljusstake, duk, musik och diktbok finns i krislådan i personalrummet). OBS Bänken/elevens plats skall finnas kvar resten av terminen. Låt varje elev få tala om sin kamrat, vad han eller hon vet om händelsen och vad de känner. Låt alla barn/elever komma tills tals, men tvinga ingen. Målsättningen med samlingen är att eleverna skall gå hem med samma berättelse efter skoldagens slut. RIKTLINJER INFÖR BEGRAVNINGEN Skolan och kyrkan anordnar minnesstund. Prästen, läraren eller annan lämplig person tillfrågar de anhöriga om elevens kamrater har möjlighet att närvara vid begravningen. Diskutera med berörda elever vad som kommer att hända vid begravningen. Eleverna får en kortfattad skriftlig information om begravningen med sig hem. 5

ANSVARSFÖRDELNING VID DÖDSFALL Rektor: Informerar personalen om det inträffade. Det är viktigt att de vuxna ger samma information. Talar med vaktmästare om flaggning. Ombesörjer att det sänds blommor till familjen. Informerar övriga skolor på området. Informerar sig om begravning och vilka som skall deltaga. Utser person som vid lämplig tidpunkt samlar ihop den avlidnes tillhörigheter och överlämnar till familjen. Kontrollerar att eleven/ blir struken från klass/grupp, adresslistor och mailadresslistor (även personal i förekommande fall). Deltar i begravning och ombesörjer blommor. Klasslärare/handledare: Kontaktar krisgruppen för råd och stöd. Talar med anhöriga och gör eventuellt hembesök. Deltar i begravningen. Krisgruppen: Ska ge råd och stöd till personalen. Ska se till att sorgelådan finns på plats i personalrummet och att den är intakt med litteratur, duk, ram, ljusstake, ljus samt handlingsplan både före och efter användandet. RUTINER VID DÖDSFALL AV NÄRA ANHÖRIG TILL BARN/ELEV 1. Rektor informeras och gör en bedömning om krisgruppen ska samlas. 2. Om dödsfallet sker då eleven är i skolan underrättas eleven av polis och/eller anhörig. Personal följer med eleven till de anhöriga. 3. Klassläraren tar kontakt med anhöriga till eleven för att höra hur de vill att informationen ska lämnas till klasskamrater, samt hur skolan ska bemöta eleven när hon/han kommer tillbaka till skolan. 4 Ev. hålls klassrums-/gruppsamtal beroende på situationen. 6

Bilaga 1 KLASSRUMSSAMTAL-DEBRIEFING Klassrums-/gruppsamtalet bör hållas inom 2-48 timmar efter det att allvarlig händelse inträffat. När samtalet väl påbörjats avbryter man inte med några pauser (toabesök ska vara gjorda innan samtalet sätter igång). INLEDNING - Läraren redogör för vad som ska hända och varför. Ex. "När någon dör fylls vi av tankar och känslor som kan göra oss både ledsna, rädda och arga. Genom att prata om det kan man klara ut missförstånd och efteråt känna att det känns lite bättre." - Eleverna informeras om att de efter samtalet, inte får berätta för andra vad kamraterna har sagt. Gärna vad de själva har sagt, men inte kamraternas berättelser. - Ingen får efter samtalet reta någon för det dom sagt eller gjort under samtalet, därför att inga känslor är fel. - Var och en talar för sig själv. Ingen talar för någon annan. - Alla ska berätta om hur de fick reda på olyckan, av vem och när. - Alla ges möjlighet, men ingen ska tvingas, att säga något om sina känslor. FAKTAFASEN Den här punkten är till för att ge alla samma syn på det som inträffat. Läraren förmedlar information om olyckan och alla inblandade måste tala om på vilket sätt de, i den situation de var, uppfattat händelsen. Om de varit inblandad i olyckan eller omhändertagandet bör de också tala om på vilket sätt de varit inblandad och hur de agerade. Det här skapar en helhet för samtliga och klarar upp eventuella missförstånd. Frågeställningar - Vad gjorde du när olyckan inträffade? - Hur fick du reda på det som hänt? - Vem var det som berättade för dig? - När fick du reda på det? 7

KÄNSLOFASEN Kan indelas i en Tanke- och en Reaktions del Tankedelen Frågeställningar: -Vad tänkte du när du fick reda på det? (för att få deras reaktioner på katastrofen) -Vad var det värsta med händelsen för dig? (för att få fram traumats kärna för individen) Reaktionsdelen Reaktionsdelen kan glida in från tankedelen genom att man går igenom sinnesintryck. Frågeställningar: Vad har du sett? Vad har du hört? Vad har du känt? Vad har du luktat, o.s.v. Om någon berättar om en reaktion kan frågan ställas om någon annan känt/reagerat på liknande sätt. Eleverna kan kanske behöva ta till papper och penna för att på ett bra sätt kunna beskriva/uttrycka vad de känner i teckningar eller i ord. AVSLUTNINGSFASEN Sammanfattning Här sammanfattas allt det som kommit fram av tankar och reaktioner. Det är dock viktigt att man som samtalsledare här inte favoriserar några tankar eller uttryck. Alla tankar är precis lika viktiga. Hur går vi vidare Tala om vad de kan förvänta sig av kris- och sorgereaktioner, i allmänhet. Det kan exempelvis påverka minnet och ge koncentrationssvårigheter. Till äldre elever kan man gärna ge en kort skriftlig information om krisreaktioner. Ge eleverna rådet att prata med vårdnadshavare och vänner, skaffa information, skriva dikter, eventuellt göra något tillsammans med de efterlevande. Nästa samling Det räcker inte med att bara samtala vid ett tillfälle. Därför avslutas samlingen med att boka tid för nästa sammanträffande, 1-5 dygn senare beroende på omständigheter och skick. 8

TELEFONLISTA KRISGRUPPEN Linneaskolan, Linblomman, Röbäck och Kasamarks skolor Namn Arbete Hem Mobil Per Eklund Skolområdeschef 16 59 08 226 86 070-601 86 55 Carina Axroth Rektor 16 59 09 420 74 070-560 80 52 Ulrika Hällman Rektor 16 59 38 070-260 70 34 Myrtle Nestander Rektor 16 49 90 12 52 90 070-566 59 38 Anna-Lena Engman Skolsköterska 16 52 12 14 60 94 073-800 05 99 Anne-May Viklund Kurator 16 59 99 070-333 51 24 Lena Gelfgren Lärare Lb 16 59 18 073-081 79 42 Malin Söderberg Lärare Lis 16 59 15 070-024 33 00 Jenny JAkobsson Lärare Lis 16 59 15 070-566 47 93 Stina Andersson Lärare Rb 16 59 31 070-319 21 23 Ulrika Dennerlund Lärare Kas 16 50 23 070-239 49 71 Röbäcks kyrka Mats Pelo Präst 200 29 18 Diakon 200 29 53 200 29 61 Svenska Kyrkans växel 200 25 00 Lena Hellgren Kanslist 16 59 06 Carola Ingelsson Kanslist 16 59 14 Jan Pettersson Vaktmästare 070-363 76 63 RESURSLISTA Namn Ambulans, Polis Brandkår 112 Kyrkans stödgrupp 112 POSUM, Umeå Kommun Polis ej Brådskande 114 14 Sjukvård Tegs vårdcentral 785 82 30 Sjukvårdsupplysningen 785 11 77 NUS 785 00 00 Akutmottagningen 785 34 00 BUP, Barn och Ungdoms psyk 785 66 00 112 psykiskt och socialt omhändertagande vi större katastrofer Socialtjänst Mottagningsenheten 16 10 02 Elevhälsan Lars-Åke Nordström Tf Verksamhetschef 16 51 05 070-333 74 87 Tolk Tolkförmedling Semantix 0770-45 74 00 9

LITTERATURLISTA Sorg och omsorg Barn i sorg Kris och katastrof, en handbok för skolan Beredskapsplan i skolan Sorg, saknad och sammanhang När det krisar i skolan När det krisar i förskolan Atle Dyregrov, Magne Raundalen Atle Dyregrov Marianne Andersson Rädda Barnen Gunilla Brinck Karin Nordblom/Ulla Magnusson Karin Nordblom/Inger Krarup FÖRSLAG TILL LITTERATUR FÖR ELEVER Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgren Alla åldrar Hur kunde hon? Annika Holm Åk 7-9 Lindansaren, Elsie Johansson Åk 7-9 I taket lyser stjärnorna, Johanna Thydell Åk 7-9 Solar Plexus, Marie-Chantal Long Åk 7-9 Dansa på min grav, Aidan Chambers Åk 7-9 Nora från Ingenstans, Anna Lyrevik Åk 7-9 FÖRSLAG TILL HÖGLÄSNING FÖR BARN Så var det när Olas farfar dog, Resan till Ugri-La-Brek, Sadaji och de tusen pappersdrakarna, Jag saknar dig, jag saknar dig, Dödenboken, Monica Gydal 5-9 år Thomas Tidholm 5-9 år Eleanor Coerr 9-12 år Peter Pohl från 9 år Pernilla Stalfelt från 6 år 10

Krislåda Linblomman/Linnéaskolan Plats: Glasskåpet vid entré till personalrummet Innehåll: Linblomman/Linnéaskolans/Röbäcks skolas handlingsplan vid krissituationer Nordblom, Magnusson Rahm; När det krisar i skolan, en handledning vid kris och katastrof, Gothia 2002 Ljus, värmeljus Ljusstake 4 st Tändstickor Dukar 4 st Ram 4 st Vas 3 st Blommor Musik CD 4 st Anteckningsböcker, pennor Anhöriglista till skolans personal, revideras varje höst vid skolstart Anhöriglistor till skolans elever finns på Linblomman i pärm vid telefonen på varje hemvist. Linnéaskolan vid telefon i arbetslagsrum Skolkatalog Skolan och elever i sorg. Dikter. Texter och dikter att läsa för elever Birkehorn, R: Praktisk krishantering. Litteratur för vuxna Dyregrov, A: Barn i sorg. Litteratur för vuxna Krislåda Röbäcks skola Plats: Rektors kontor i bokhyllan Innehåll: Linblomman/Linnéaskolans/Röbäcks skolas handlingsplan vid krissituationer Nordblom, Magnusson Rahm; När det krisar i skolan, en handledning vid kris och katastrof, Gothia 2002 Dukar 2 st Ljus Ljusstakar Tändstickor Ramar Blommor Anhöriglistor förskolans personal revideras varje höst Anhöriglistor till skolans elever finns i pärm i personalens arbetsrum Video Barns sorg är randig Böcker - När klassen berörs av dödsfall - Förbered barnen för livet - Beredd på det ofattbara 11

- Barns sorg - Sommarlandet - Stöttebrev - Plötsligt händer det 2 st Musik CD Krislåda Kasamark skola Plats: Skåpet i personalrummet Innehåll: Kasamarks skolas handlingsplan vid krissituationer. Ljus, värmeljus, ljusstakar Vita dukar 2 st Tändstickor/tändare Fotoram 1 st Vas 3 st Klassisk musik 2 st Anhöriglistor till skolans elever finns i en pärm vid broschyrstället i personalhallen (övre plan) samt att alla klasslärare har listan för sin klass. Listan revideras varje höst vid skolstart. Skolkatalog med elevernas hem telefonnummer. Böcker; När klassen berörs av dödsfall Skarpa lägen Visst får du gråta Mörker och ljus Min farfar och lammen Katten som älskade regn Barn i sorg Råd till personal 1. Var nära och närvarande. Visa att Du ställer upp, att Du finns och att Du deltar. Även om det är flera som visat sitt deltagande är det viktigt att veta att också Du vet. Våga visa Din egen sorg och bestörtning. 2. Försök inte släta över Ord som Det är inte så farligt blir till hån i den här situationen. Det här är det farligaste och hemskaste som kunde hända. Hjälp att sörja istället för att försöka trösta. 3. Lyssna aktivt Det finns inga så välmenande råd som hjälper. Men lyssna, ta in, bekräfta känslan. Var delaktig. 12

4. Var inte rädd för gråten. Att gråta är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka gråten stoppar man också känslan. Och då dyker den upp senare, ibland efter många år. 5. Ge hjälp med orden. Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen är faktiskt att klä den i ord. Att tala om händelsen är det första steget av en bearbetning som senare kan gå vidare. 6. Boka ny tid. Se till att Du är tillgänglig även fortsättningsvis. Lämna Ditt telefonnummer och boka en ny tid som visar att Du är beredd att fortsätta samtalet. 7. Kom igen. En sorg av den här storleken är inte klar med ett samtal. Ta själv ansvaret för att höra efter hur det är. Om det inte går att träffas, skriv ett litet kort. I och med att ni skriver så finns ju också tanken där. 8. Ge sorgen tid. En del av bearbetningen består i att älta det som skett. När det är klart upphör upprepningarna av sig själva. Det är inte ovanligt att det tar ett halvår innan de inblandade verkligen kan gå vidare. 9. Var dig själv. Försök inte vara psykolog eller präst eller läkare om du inte är det. Här är det bara medmänsklighet, medkänsla och medlidande som gäller. Håll tyst Håll ut Häll i 13

TÄNKA PÅ i möte med sörjande Tänk på hur du själv skulle vilja bli bemött (Gyllene regeln) a inte beslut åt den sörjande, såsom: Hon är nog så chockad så hon vill nog inte ha några besök eller Han behöver nog lite lugn och ro så jag väntar med att ringa. veka inte att ringa, skriva, hälsa på så snart som möjligt även om du känner dig tafatt och saknar ord. rösta inte med tomma fraser som: Det var nog bäst som skedde eller Gud har nog en mening med allt. ig om du inte vet vad du ska säga. En tyst vän är bättre än ingen vän alls. appa inte modet om du i det akuta skedet av sorgen inte blir så väl mottagen. Den sörjande uppskattar säkert din omtanke men orkar kanske inte just då med ditt besök. röttna inte på att bry dig om din sörjande vän när vardagen kommer och kondoleansblommorna vissnat. En blick, ett brev eller frågan: Kan jag göra något för dig? betyder mycket. ro inte att du förstår hur den sörjande känner det. Varje sorgeprocess är unik och bara den sörjande själv vet hur det känns. ålamod behöver du utrusta dig med för att förstå den sörjande, för sorgen tar sin tid. Räkna med minst ett år. illåt den sörjande att känna det han/hon känner och säga det han/hon säger. Tillåt också de till synes absurda och groteska känslorna, drömmarna och fantasierna, om du till äventyrs skulle få förtroendet att ta del av dem. De är i högsta grad normala i en sorgeprocess. Förbud och pekpinnar försvårar, förlänger och kan i värsta fall förhindra vandringen genom sorgens mörka tunnel, tillbaka till livet. a på allvar den sörjandes önskan om att få vara sig själv, få slippa bjudningar, resor, aktiviteter m m. Bli inte orolig om den sörjande för en tid förkastar dina förslag till aktiviteter och istället isolerar sig. Respektera önskan men sluta inte att höra av dig. En kärleksfull väntan är den bästa hjälpen. Till sist: Allting har sin tid och varje företag under himmeln har sin stund. Födas har sin tid och dö har sin tid. Bryta ned har sin tid och bygga upp har sin. Gråta har sin tid och le har sin Riva sönder har sin tid och sy ihop har sin tid. Tiga har sin tid och tala har sin. (Ur Pred. 3:1-7) En sammanfattning av Peter Andréasson, f.d. sjukhuspräst i Umeå. 14