TILLSAMMANS I MÄLARDALEN

»Den som har gjort en resa har något att berätta«tillsammans I MÄLARDALEN 2/07 Ny tidning för dig som reser i Mälardalen Vinter på spåret 04 > Välvilliga vägvisare 06 > Livet som pendlare 08 > Tuffaste miljövalet 12 >

Nyheter Vi blir allt fler! Att kunna förverkliga en dröm är och förblir för många just en dröm. I Mälardalen har dock allt fler kunnat realisera sin dröm om ett visst boende.idetta nummer ger vi exempel på personer som valt att bo och leva på platser som möjliggörs av goda kommunikationer.drömmen kan förverkligas främst genom tåget, en resmöjlighet som också ger möjligheter att utnyttja restiden. För att realiserade drömmar inte ska bli mardrömmar krävs att resandet fungerar.den som reser ofta måste känna att resorna uppfyller vissa grundkrav.när grundkriterierna är uppfyllda kan resan ge mervärden kanske utöver det man förväntar sig. I artikeln om Åke Lindström talar han om att tiden på jobbet ofta innebär tillgänglighet för andra. Tiden ombord på tåget är däremot Åkes egen ostörda tid, där han är tillgänglig för sig själv.symptomatiskt är att Åke faktiskt inte förordar kortare restid. Han är mån om sin egen tid. Carina Lindell, fastighetsmäklare i Strängnäs/Mariefred, talar om att människor söker högre livskvalitet, natursköna områden och ett lugnare tempo.vi ser just nu en förändring av regionens struktur,en grön våg som genom tåget kan ske med rimlig miljöpåverkan. Att förenkla och förbättra folks vardag är ett av de syften som är grunden för samarbetsbolaget Trafik i Mälardalen (TiM). Buss och tågtrafik bör planeras i förhållande till varandra och inte var för sig. Vi är som alltid nyfikna på vad du som resenär tycker och tänker om denna tidning.det är ni som läser den som styr vad den bör handla om. Hör gärna av dig till info@timinfo.se. Trevlig läsning! Jan Kyrk VD TiM AB Hjälp oss skapa framtidens biljettkoncept! Har du synpunkter på hur framtidens kort ska utformas? Var med i våra fokusgrupper eller kundpaneler. Vill du vara med och utforma framtidens resekort? Vi söker resenärer som vill vara med i våra fokusgrupper/kundpaneler allt för att utforma ett kort och ett system som är så praktiskt och enkelt som möjligt för våra resenärer. Och vi vill ha med både pendlare och er som reser mer sällan. Vi söker dig som kan tänka dig att vara med på ett möte varje halvår för att ge dina synpunkter på hur kortet ska utvecklas. Men vi vill också ha med personer som kan tänka sig att vara med i en kundpanel som vi kan nå med frågor via mail någon eller några gånger per år. Är du intresserad kontakta Sonja Hedström på Strateg Marknadsföring, som hjälper till med gruppmöten och kundpanel. Ring eller maila på 019-7644400,sonja.hedstrom@strateg.se. Trafik i Mälardalen (TiM) är ett samarbete mellan SJ, Länstrafiken Örebro, Länstrafiken Sörmland, Länstrafiken Västmanland, SL och Upplands Lokaltrafik. Tillsammans vill vi förenkla för dig som reser kollektivt i Mälardalen. Vill du veta mer? Läs på www.timinfo.se Tillsammans i Mälardalen utges av TiM. Spridningsområde: Mälardalen Ansvarig utgivare: Jan Kyrk Produktion: Publik Grafisk form: Jamendåså Tryck: Ljungbergs i Klippan Bild sidan ett: Fredrik Hjerling Redaktionsadress: TiM AB, c/o SJ AB Affärsutveckling 105 50 Stockholm Telefon: 010-751 50 09. Hemsida: www.timinfo.se Alla reportageresor har gjorts med kollektivtrafik.

Min plats i Mälardalen FOTO:ANDERS TUKLER OM WADKÖPING Wadköping har stått på sin plats sedan 1965 då man i samband med Örebros 700-årsjubileum invigde stadsdelen. Wadköping har fått sitt namn efter Hjalmar Bergmans namn på sin barndoms uppväxtmiljö. Namnet förekommer bland annat iromanen Markurells i Wadköping. Arrangemangen är många, bland annat gammaldags marknader,sång- och musikunderhållning, teaterföreställningar, dockteater och mycket annat. Julmarknaden har arrangerats sedan 1973. Källa: Örebro kommun Gammaldags julmarknad i Wadköping Marknadsstånd som dignar av julpynt,hantverk och godsaker.doft av granbarr och glögg. Och jultomten som kommit hela vägen från Nordpolen för att ta emot barnens önskningar. Det är gammaldags julmarknad iwadköping. I centrala Örebro bortom Stadsparken vid Svartåns strand ligger friluftsmuseet Wadköping Örebros eget Skansen. Det är Örebros minsta och mest pittoreska stadsdel och består av hus och gårdar från 1500-, 1600-, 1700-, och 1800- talets Örebro. Tillblivelsen av Wadköping hänger samman med stadens förnyelse på femtiotalet då allt gammalt skulle bort. Men tack och lov lyckades man rädda de gamla trähusen från rivningsdöden. Idag är Wadköping ett av Örebros smultronställen med bland annat hantverkare, konstnärer, handelsbodar, utställningslokaler och museer. Pyssel och tomte I Wadköping kan du också uppleva en riktig gammaldags julmarknad med alla klassiska julvaror som tomtar, halmslöjd, stickat, hantverk, julskinka, kransar, glögg och pepparkakor. Här finns även en tomteverkstad och traditionellt julpyssel och en tomte som tar emot barnens önskningar. Julmarknaden arrangeras klockan 12 16, söndag den 25 november samt 2, 9 och 16 december. Förutom själva julmarknaden är de gamla gårdarna med hantverksbodar, utställningar, café och butiker öppna. Text: Pia Runfors Läs mer på: www.orebro.se/astaden RESVÄG Från Örebro Resecentrum går du fem minuter upp till Järntorget. Därifrån tar du buss linje 7 mot Wadköping/Naturens Hus. 3

FOTO:GETTY IMAGES»Snön faller och vi med den«jamendåså BILD:

...eller? Trodde du att snöröjningen tar semester så fort snön töat bort och tussilagon tittar fram? Icke. Arbetet pågår året om och när solen skiner som mest då arbetar Banverket, SL och deras entreprenörer för högtryck med att förbereda sig inför kommande vinter. Att hantera snöröjning och vinterförberedelser är absolut inget snabbgöra. Vi vet aldrig när snön och kylan slår till eller till vilken grad och med vilka konsekvenser. Därför krävs en mycket noggrann planering, samordning och en löpande dialog, säger Yngve Handspik, koordinator för vinterförberedelser på Banverket. Förberedelserna startar redan i april när föregående säsong just avslutats. Då har vi fortfarande den föregående säsongen i färskt minne. Det är viktigt att dra nytta av de erfarenheterna, säger Yngve Handspik och får medhåll av kollegan Erland Köhl, ansvarig för snögruppen på SL. Under våren, sommaren och hösten arbetar man sedan med att förbereda sig serva, underhålla och även hitta möjligheter att förbättra sig. Lär av misstag Vilka lärdomar har man kunnat dra av vintern 2006/07? Förra vintern var ganska snäll med en mild december och januari. När snön och kylan kom i februari var den ganska normal ingen extrem kyla eller stora mängder snö på kort tid. Det innebar att trafiken i Mälardalen kunde flyta på utan nämnvärda störningar, säger Yngve Handspik. Med ett undantag. Den första november. Många resenärer minns kaoset som lamslog vägar och järnvägsnät i Stockholm och Mälardalen. Det var mycket beklagligt. Ovädret kom extremt snabbt och vi var tyvärr dåligt förberedda. Värmen i några av de mest centrala växlarna var inte inkopplad. Nu har vi lärt oss av misstaget. Inför kommande vinter har vi skärpt kraven mot våra entreprenörer så att växlarna är servade och klara senast den 15 oktober. De ska även pricka av alla åtgärder på checklistor och skicka in till oss. Hårdträning i Arvidsjaur Storstockholms Lokaltrafik, SL, har i början av varje vinter ett träningsläger i Arvidsjaur, 11 mil söder om polcirkeln. Där utbildar vi personal i hur de ska hantera snö och vi övar med olika fordon för att lära oss hur de fungerar under svåra vinterförhållanden. Dessutom testar och vidareutvecklar vi nya metoder och hjälpmedel i praktiken, säger Erland Köhl. Förra årets resa resulterade bland annat i att man nu bygger om munstyckena till snöblåsarna som blåser bort snö och is från tunnelbanans strömskenor. Det är också viktigt att veta vem som gör vad när så många aktörer är inblandade i vinterarbetet. Vi har en ständig dialog med våra kollegor på Banverket, trafikentreprenörerna och snöröjningsföretagen. Vi följer väderprognoserna noga, ringer varandra och tar gemensamma beslut. Det är viktigt att vi hjälps åt att få samma bild av situationen. Men trots alla noggranna förberedelser går det naturligtvis inte att garantera att trafiken alltid är fri från störningar. Drabbas Stockholm och Mälardalen av kraftigt snöfall och sträng kyla finns ingen möjlighet att hantera precis allt på en gång. Då måste alla aktörer vara på det klara med vilka prioriteringar som gäller vilka växlar som är viktigast och vem som gör vad, säger Erland Köhl. Text: Pia Runfors SL testar och vidareutvecklar nya metoder och hjälpmedel i Arvidsjaur. VANLIGASTE ORSAKERNA TILL FÖRSENINGAR PÅ TÅG OCH TUNNELBANOR Snö och is i spårväxlar är den absolut vanligaste orsaken. Växlarna är försedda med värme men det händer ändå att snö och isklumpar kommer in i växeln och att de inte hinner smälta undan. Resultatet blir att växeln inte kan sluta igen ordentligt.detta inträffar ofta när nedisade tåg kommer in i tätortsvärmen och släpper ifrån sig smältande is. Snötyngda träd och grenar som river ner kontaktledningar. Då får tågen ingen ström och kan inte köra. Isbildning på strömskenan som är i marknivå, gör att tunnelbanetågen inte får ström. Det finns strömskenevärme installerad på många platser men den mäktar inte alltid med att smälta isen. Sprickor i rälsen kan uppstå vid sträng kyla. Då blir stålet i räls och hjul mer känsligt för påfrestningar. FOTO:LASZLO SZABO, SL AB 5

Resvärdar visar vägen Var går bussen till Arlanda? Var ligger Stadshuset? Hur åker man till Örebro? Frågorna haglar i fredagsrusningen och tålmodigt pekar resvärdarna i olika riktningar.deras jobb är att hjälpa resenärer tillrätta så att de hittar rätt i byggröran vid Uppsala Resecentrum. De började som en arbetsmarknadsåtgärd plusjobbare. En helt ny yrkesgrupp som ingen egentligen visste att den behövdes. Idag är resvärdarna så uppskattade att Upplands Lokaltrafik, UL, vill ha kvar dem. Vi har fått otroligt positiva reaktioner. Det märks att vi behövs, säger Abrehet Tseggai, som har arbetat som resvärd i drygt ett år nu. Hon och kollegorna Annika Forsgren Piuva, Göran Ekblad och Ruelma Alido står på Centralplan framför stationshuset och tar emot frågor från resande. En ung pojke kommer fram och ber om hjälp med att hitta sin buss. Vi hjälper många barn. Jag tror att det är en trygghet för dem att vi finns här, säger Abrehet Tseggai. Men det är inte bara barnen som känner sig vilsna i resecentrumets byggröra. I perioder har hållplatser flyttats hit och dit och det har varit en riktig röra. Då har inte ens de mer rutinerade resenärerna haft en chans att hitta rätt. Vi har även hjälpt en och annan bussförare till rätta på området och några förvirrade tågförare med att hitta sina tåg, säger Annika Forsgren Piuva. Synskadade har eget nummer En grupp som har haft sällsynt stor nytta av resvärdarna är de synskadade. De har telefonnummer till resvärdarna och ringer när de behöver bli ledsagade. Så gott som dagligen är det någon som behöver hjälp. De skulle inte kunna ta sig fram utan oss. Vanligast är frågor om var olika bussar avgår. Resvärdarna får också en del frågor om biljetter, avgångstider och om vägen till olika platser i Uppsala. Med tiden lär man sig många av tidtabellerna och man får bra lokalkännedom. Och om det kniper tar vi hjälp av kontoret här intill, säger Annika Forsgren Piuva med ett leende och lyfter på locket till en av kommunens blå lådor med sand. Göran Ekblad hjälper resenärer tillrätta i fredagsrusningen. Ovanpå högen av sand ligger diverse turlistor, stadskartor och turistinformation. Till vintern har kommunen lovat att de ska få en alldeles egen låda. Udda frågor Ibland får resvärdarna också en del udda frågor. En gång frågade en kvinna hur lång tid det tar att få ut bagaget från Arlanda. Hon ville veta hur länge hon skulle behöva vänta på vänner som skulle komma med bussen från Arlanda. Den frågan kunde jag faktiskt inte helt säkert svara på, berättar Göran Ekblad. Trots att resvärdarna är så uppskattade är deras framtid oviss. I och med regeringsskiftet förändrades finansieringen av plusjobben och i mars drogs en del av bidraget in. Hittills har Vägverket skjutit till pengar, säger Roland Englund, arbetsledare för resvärdarna i Uppsala. UL vill dock inte förlora sina resvärdar. I november tog man därför beslut att anställa åtta av resvärdarna under hela 2008. Om anställningen förlängs efter det är dock oklart. UPPSALA RESECENTRUM Uppsala Resecentrum är en omfattande byggsatsning som kommer att göra resecentrumet till en centralpunkt för kollektivtrafiken i Uppsala. Ombyggnaden startade för två år sedan och beräknas vara klar i slutet av 2011. Det nya resecentrumet kommer dock att tas i bruk i etapper. RESVÄRDAR Resvärdarna kom till på initiativ av Vägverket och är en arbetsmarknadsåtgärd. De arbetar åt Upplands Lokaltrafik, UL.Plusjobb får vara i högst två år. I maj upphör arbetsmarknadsåtgärden helt och UL anställer åtta av Uppsalas 11 resvärdar. Resvärdarna jobbar i skift mellan klockan 6 och 21, helger klockan 8 18. All service är gratis,även ledsagning. Begreppet resvärd är så nytt att det inte ens finns i ordböckerna. Många busshållplatser att bytt plats under byggtiden, men Annika Forsgren Piuva visar vägen. Text: Pia Runfors Foto: Fredrik Hjerling 6

VAD TYCKER DU OM RESVÄRDARNA? Ingeborg Berghult, Östersund: Jag försökte hitta min buss men det verkade inte stämma med informationstavlan. Då var det smidigt attkunna fråga en resvärd. Jag slapp spilla tid på att leta. RobertRyman, Uppsala: Det är väldigt bra att de hjälper folk tillrätta i röran. Jag har sett resvärdarna många gånger och tänkt att det är en bra service. Idag frågade jag också om hjälp. Natalie Ahlström, Rimbo: Jag bor inte här så det var skönt att ha någon att fråga.imorgon ska min farmor och farfar skjutsa mig till bussen och då vetjag vart jag ska gå. Det känns bra attkunna vara till hjälp för så många, säger Abrehet Tseggai, en av Uppsalas mycket uppskattade resvärdar. Agneta Odén, Uppsala: Det är andra gången jag har nytta av resvärdarna. De är snälla och kan sin sak. Jag ska till Norrtälje och hittade inte busshållplatsen. 7

Åke Lindström,pendlare»Plötsligt blev livet mycket enklare«timmarna på tåget är guld värda för mig.jag skulle inte vilja vara utan dem, säger Åke Lindström. För fem år sedan flyttade Åke Lindström och hans familj från Stockholm till Nyköping.I ett slag ökade restiden till jobbet till totalt två timmar varje dag och Åke oroade sig lite för hur det skulle gå att pendla. Men farhågorna förbyttes snabbt till en känsla av att jag vunnit tid.timmarna på tåget är den enda tid på dagen som är helt och hållet min egen som jag har full kontroll över. Åke Lindström är uppvuxen i småstäder Sollefteå, Kramfors och Härnösand längs höga kusten, Ångermanland. När han var 11 år tog han dock ett fast beslut att en dag flytta till Stockholm. Redan då lockades jag enormt av storstadens puls och utbud. Jag slukade böcker om Stockholm och granskade stockholmskartor i detalj. Så när han som 19-åring fick chansen flyttade han till storstaden och han trivdes som fisken i vattnet. Men var sak har sin tid och när Åke Lindströms fru ville komma närmare sina föräldrar i Oxelösund växte tanken att åter flytta till en småstad. De beslutade sig för Nyköping en mil från Oxelösund. Nyköping låg på ett rimligt pendlingsavstånd från mitt jobb i Stockholm. En timme i varje riktning. Sagt och gjort. Bostadsrätten i Stockholm byttes ut mot en bostadsrätt i centrala Nyköping bara cirka tio minuter från tågstationen. I Nyköping fanns ett helt annat utbud på bostäder till helt andra priser än i Stockholm. Fler och fler pendlare Från vår lägenhet har vi nära till allt gågatan med affärer, naturen och hamnen och sparar därmed en massa tid. Efter att ha bott i Stockholm i många år kändes det som att livet plötsligt blev väldigt enkelt. Åke Lindstöm ser också hur allt fler väljer att flytta och pendla. ÅKE LINDSTRÖMS RÅD TILL ANDRA PENDLARE: Se restiden som något användbartoch värdefullt tid då du kan passa på att jobba, läsa eller vila ostört. Ta ett snack med din chef.ni måste vara överens innan du fattar beslut om att flytta! Skapa vanor som det är lätt att uppfylla på tåget, till exempel läs sådant som du annars aldrig får tid att läsa då kommer du alltid att kunna känna dig nöjd. Passa dig för kostsamma ovanor.börjar du till exempel köpa kaffe attta med, så blir det lätt flera tusen kronor nya utgifter på ett år. 8

Jag har tillgång till storstadens utbud samtidigtsom jag kan leva ett småstadsliv,säger Åke Lindström. FOTO:FREDRIK HJERLING > 9

> Pendlarna här i Nyköping blir fler och fler. Det påverkar naturligtvis bostadsmarknaden. Det byggs mycket här i staden och man ser hur bostäderna är anpassade till stockholmare som pendlar. Det är mycket radhus och små villor med centralt läge nära stationen. Värdet på vår bostadsrätt har också ökat påtagligt, säger Åke Lindström. Egen tid Han kan inte hitta några nackdelar med livet som pendlare till småstaden. Jag upplever inte att jag går miste någonting. Om jag behöver något som bara finns att köpa i Stockholm kan jag ju handla det på vägen hem från jobbet. Även restiden har han vänt till något positivt. Jag jobbar som projektledare så på jobbet är jag alltid tillgänglig för andra. Och i hemmet har jag familjen som jag vill ge min uppmärksamhet. På tåget däremot har jag min egen ostörda tid. Två timmar som jag bestämmer över och disponerar helt själv. De är guld värda. En del väljer att läsa eller att sova under resan till och från jobbet. Eller att bara filosofera. Åke Lindström har valt att jobba. Har skapat rutiner Jag känner mig lyckligt lottad som kan räkna tiden på tåget som arbetstid. Här förbereder och avslutar jag min arbetsdag. Jag har skapat en rutin som fungerar. Om någon skulle fråga om jag ville korta restiden skulle jag faktiskt säga nej. För mig fungerar det så bra som det är. Text: Pia Runfors Nybyggaranda i Mälardalen Snabbtågen har skapat en nybyggaranda på många håll i Mälardalen. I takt med attrestiden kortas växer antalet pendlare och därmed också bostadsmarknaden. De hus och områden som byggs är också anpassade till inflyttarna radhus och små och medelstora villor till barnfamiljerna och sjönära bostadsrätter till 40-talisterna. Sedan Svealandsbanan kom 1997 har flera orter längs sträckan fått ett tydligt uppsving. Eskilstuna har vänt en negativ trend med utflyttning och bygger nu nya bostäder. Även Strängnäs och framför allt Mariefred har under senare år sett en tydlig boom av inflyttare. Mariefred har alltid haft stor inflyttning från Stockholm. Men sedan restiden kröp ner under 40 minuter har det mer eller mindre exploderat.vi har blivit som en förort till Stockholm, säger Carina Lindell, fastighetsmäklare på Mäklarhuset i Strängnäs/Mariefred. Det är mycket på gång i området kring Mariefred just nu. Bara i Marielundsviken, nära Läggesta station, planeras ytterligare 270 nya hushåll under det närmaste året. Vi har fått en härlig nybyggaranda. Det är framför allt många barnfamiljer som flyttar hit. Man söker högre livskvalitet, natursköna områden och ett lugnare tempo.samtidigt finns möjligheten att göra karriär eller studera. Den stora efterfrågan påverkar också bostadspriserna i området. Priserna har gått upp mycket under de senaste åren och ligger numera i nivå med Stockholms förorter.men det verkar inte hindra Stockholmarna från att komma hit, säger Carina Lindell. Claudia Wörmann är utredare på Mäklarsamfundet, fastighetsmäklarnas medlemsorganisation. Hon tycker att resandet haft en intressant utveckling av bostadsmarknaden genom åren. Attskumpa tåg är inte samma sak idag som det var förr.idag förlägger vi arbetstiden till tåget och väljer en livsstil. Snabbtågen har givit kommunerna en möjlighet att vända negativa spiraler med utflyttning.de kommuner som är med på noterna och anpassar boendet till inflyttarna lyckas naturligtvis bättre, menar hon. Bland annat är det viktigt att man anpassar boendet efter målgruppen och att man bygger bostäderna i nära anslutning till stationen. Hittills har det varit mycket barnfamiljer. Men jag tror också att 40-talisterna kommer attrita om kartan de kommande åren. De är rörliga, har god ekonomi och värderar livskvalitet högt.de är mycket flyttbenägna. Text: Pia Runfors 10

Trängsel på spåret SJ SKÄRPER PUNKTLIGHETEN Många resenärer drabbas av förseningar i trafiken i Mälardalen. I avvaktan på bland annat Citybanan gör SJ,SL och Banverket en gemensam satsning med 44 åtgärder som ska förbättra tåg- och pendeltågstrafiken. Målet är att halvera antalet förseningar på tre år. Tillsammans i Mälardalen gör en djupdykning för att se vad de olika åtgärderna innebär.först ut är punkt 37 och 38 som handlar om SJs arbete med punktlighet. För att förbättra punktligheten satsar SJ på att specialutbilda all tågpersonal i avgångsrutiner. Syftet är att skapa förståelse för hur viktigt det är att tågen rullar exakt på utsatt tid. I och med att resenärerna blir allt fler, blir också marginalerna mindre. Det betyder att vi måste vi bli vassare i vår precision, säger Linda Larsson, kvalitetssäkringsledare på SJ. Kedjereaktion Ett tåg som avgår ett par minuter sent startar ofta en kedja av effekter. Tåget missar sin plats i turordningen och tappar ofta ytterligare tid längs vägen. I slutändan är tåget kanske 15 minuter sent när det når slutdestinationen. Inte nog med det. Förseningen skapar dessutom ringar på vattnet och stör övrig trafik. Marginalerna är små och det är därför det är så viktigt att tågen rullar på utsatt tid, och om tåget ska rulla i tid innebär det att dörrarna måste stängas sekunderna innan. Det kan verka tufft att vi inte ska vänta in en resenär som kommer springande 20 sekunder sent. Men då kan man fråga sig om de 300 eller 400 personer som kom i tid och som redan sitter på tåget verkligen ska behöva drabbas och bli 15 minuter sena till slutdestinationen på grund av en person. Vi tycker inte det. Utbildningen av SJs personal har pågått sedan februari och har redan tydligt kunnat minska antalet förseningar. Det visar att små detaljer kan göra stora skillnader. Plattformspersonal Under våren gjorde SJ också ett försök med extra personal på plattformen för att hjälpa till vid avgång under högtrafik. Extrapersonalen svarade på frågor och hjälpte resenärerna till rätta. På så vis kunde ombordpersonalen fokusera på att avgå i tid. Försöket var mycket uppskattat och lyckat. Därför har vi beslutat att permanent införa mer personal på plattformarna till nästa år, säger Linda Larsson. Text: Pia Runfors 44 åtgärder mot förseningar BANVERKET 1. Spårpatruller som fixar i spåren runt Stockholm. 2. Mötesstationer i Barva och Grundbo mellan Södertälje och Eskilstuna. 3. Mötesstation i Almenäs mellan Södertälje och Eskilstuna. 4. Förlängning av dubbelspårsträcka mellan Södertälje och Eskilstuna. 5. Mötesstationer mellan Västerhaninge och Nynäshamn. 6. Ett extraspår vid Björnlunda utanför Gnesta. 7. Nya växlar vid Katrineholms station. 8. Byte av växlar söder om Stockholms central. 9. Byte av växlar vid norra delen av Stockholms central. 10.Signaler flyttas vid getingmidjan genom centrala Stockholm. 11. Höjd hastighet genom Stockholms central. 12. Höjd hastighet vid Årstaberg-Älvsjö- Flemingsberg. 13. Tätare signaler vid Knivsta och Flemingsbergs stationer. 14.Tätare signaler vid Karlberg, Sundbyberg, Jakobsberg, Ulriksdal. 15.Signalåtgärder mellan Kungsör och Valskog. 16. Förlängd plattform, tätare signaler och byte av växlar vid Bålsta station och in mot Stockholm. 17.Tåg kan köra in samtidigt från vardera håll på stationen i Norrköping. 18. Tåg kan köra in samtidigt från vardera håll på stationen i Västerås. 19. Höjd hastighet mellan Kallhäll och Karlberg. 20.Banvall över mosse stabiliseras mellan Stockholm och Uppsala. 21. Förstärkt elkraftvid Älvsjö. 22. Byte av bro över Nyköpingsån. 23. Sekundvisare på stationsklockor i Stockholm/Mälardalen. 24.Tågen avgår den tid som står angiven på biljetten. 25.Större tidsluckor mellan tågen på Mälarbanan, järnvägen mot Västerås. 26. Säkring av mark nära järnvägen och avverkning av träd. 27.Bättre text på skyltar på järnvägsstationer i Stockholm/Mälardalen. 28. Webbkameror på utvalda stationer i Stockholm/Mälardalen 29. Ny högtalaranläggning vid Stockholms central. 30.Automatiska högtalarutrop av förinspelade budskap. SJ 31. SJ fördjupar samarbetet om tidtabellerna med Banverket. 32. Nya rutiner för den dagliga trafikledningen. 33. Inställda avgångar följs upp noggrant. 34.Dubbeldäckarna byggs om för att uppfylla SJs krav. 35.Ytterligare satsning på förebyggande underhåll. 36. SJ startar egen lokförarutbildning. 37.Mer personal på plattformen i högtrafik. 38. All personal specialutbildas i avgångsrutiner. 39. Specialprojekt genomförs för ökad punktlighet på X 2000. 40.Lokförare och ombordpersonal utbildas i trängselhantering. SL 41.71 nya pendeltåg till 2008. 42. Ökad kapacitet på depåerna i Älvsjö och Bro. 43. Ny depå för nya pendeltåg i Södertälje. 44.All pendeltågspersonal har handdatorer med trafikinformation i realtid. 11

Världens tuffaste miljömärkning Det finns idag ett stort urval av miljömärkningar,och det är inte alltid lätt för konsumenten attveta vad som är vad. Det är dock inga tveksamheter om Bra Miljöval. Svenska Naturskyddsföreningen står nämligen för världens tuffaste miljömärkning. Vi kollade hur det ser ut med miljömärkningen hos trafikbolagen i Mälardalen. SJ först ut SJ var det första svenska transportföretag som fick miljömärkningen Bra Miljöval kanske helt logiskt, eftersom tåget är det mest miljövänliga sättet att resa kollektivt. Bra Miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärke. Det visar vilka produkter som är minst skadliga för miljön och bygger på grundidéerna att vi måste spara på naturresurserna, att den biologiska mångfalden och människans hälsa inte får hotas samt att material ska kunna återföras till naturens kretslopp, användas på nytt eller återvinnas. Bra Miljöval är det enda miljömärke där kraven utformas helt av en oberoende natur- och miljöorganisation. En gång om året genomför Svenska Naturskyddsföreningen en noggrann kontroll av alla företag som använder Bra Miljöval-märket, och kraven blir hela tiden tuffare i takt med att utvecklingen gör det möjligt. En av de sektorer som kan få Bra Miljöval-märket är persontransporter, där målet bland annat är att påskynda övergången till förnybara drivmedel. Kriterierna för Bra Miljöval-märkta persontransporter började gälla 1994 och skärptes 2002. De nya kriterierna innebär en höjning av kraven på utsläpp av kolväten och kväveoxider. Svenska Naturskyddsföreningen ställer också krav på redovisning av partiklar till luft. Alla former av persontransporter kan märkas, och i Sverige är bland annat SJ och Arlandabanan märkta Bra Miljöval. För att klara kriterierna krävs bland annat att fordonen drivs med en hög andel förnybara energikällor och har en hög beläggningsgrad. Text: Krister Insulander Redan 1994 fick vi märkningen Bra Miljöval, säger SJs miljöchef Marie Hagberg. Och så sent som 2004 fick vi högsta betyg av Folksam för vårt arbete med att minska utsläppen. Kraven för att vara Bra Miljöval ökar hela tiden i takt med utvecklingen. Och SJ har varit pådrivande. För att märkningen ska vara trovärdig måste kraven vara höga. Om vem som helst kan använda märkningen finns det ingen poäng med den. För SJs del har detta inneburit diskussioner med leverantörerna, för att miljöarbetet inte ska krocka med avtal och säkerhetsföreskrifter. I våra avtal med dubbeldäckarna står det till exempel att vi ska använda vissa kemikalier,för att garantin ska gälla. Så där samarbetar vi med leverantören för att kunna byta till alternativ som är mer skonsamma mot miljön. SJ planerar även att miljöcertifieras enligt ISO 14001, i samband med attman 2008 ska skaffa ISO kvalitetscertifiering. 12

Miljö FOTO:JAMENDÅSÅ Bra Miljö-Upptåg 2008 2008 ska Upptåget mellan Gävle och Upplands-Väsby märkas Bra Miljöval. Åtminstone om det blir som Upplands Lokaltrafik har tänkt sig. Vi har beställt Bra Miljöval-el från Banverket till nästa år,säger Ylva Cohn, miljöansvarig på UL. Upplands Lokaltrafik förbereder för närvarande en ansökan till Svenska Naturskyddsföreningen om att få miljömärka Upptåget. ULs miljöbelastning domineras dock av utsläppen från busstrafiken, som har en större påverkan på miljön än tågen. Även där kommer vi attbli mer offensiva i vårt miljöarbete, bland annat genom att medverka vid försök med fossilfria bränslen och smart trafikplanering,säger Ylva Cohn. Vid nästa trafikupphandling kommer UL också att bli tuffare i kraven på leverantörerna att ta fram bättre miljöalternativ.och en miljöcertifiering enligt ISO 14001 har diskuterats. Det finns dock inga pengar avsatta för detta i nuvarande budget.men vi går i den riktningen genom att göra en miljöredovisning för 2007. Miljöledning på Länstrafiken Vi har inga planer på certifiering för närvarande.däremot arbetar vi efter ett miljöledningssystem sedan ett och ett halvtår, säger Christer Eklund, miljöansvarig på Länstrafiken. Länstrafiken arbetar kontinuerligt för att miljöbelastningen ska minska både i den egna verksamheten och hos entreprenörerna, det vill säga de företag som kör på uppdrag av Länstrafiken. Förutom att vi ställer miljökrav vid alla våra upphandlingar utbildar vi också personalen i miljöfrågor,så att alla berörda kan agera miljömedvetet i sitt arbete, säger Christer Eklund. För närvarande arbetar Länstrafiken med att försöka anpassa fordonen enligt Svenska Lokaltrafikföreningens miljöprogram för 2007. SLTF har satt ett nytt mål för koldioxidutsläpp i 2007 års miljöprogram. Just nu tittar vi på de ekonomiska konsekvenserna av att anta även det målet. SL siktar högt När SL fick certifieringen ISO 14001 i början av 2006 var man det första kollektivtrafikföretaget i Sverige att miljöcertifieras. Och i miljöpolicyn står bland annatatt 100 procent av SLs spårtrafik ska drivas med el från förnybar källa. Vi driver all spårtrafik förutom pendeltågen på vind- och vatten-el, som från årsskiftet är märkt Bra Miljöval-el. Vi har dock ännu inte bestämtoss för om vi ska söka licens för Bra Miljöval för själva transporttjänsten, säger Stefan Wallin, miljöansvarig på SL. SL skriver i sin miljöpolicy att förtaget ska vara det mest miljövänliga resealternativet och en föregångare på miljöområdet inom transportbranschen. Förutom att följa aktuell lagstiftning så ska man minska utnyttjandet av fossil energi och minska utsläppen av föroreningar i luften. SLs miljöledningssystem fungerar som en garanti för effektivt miljöarbete och för en ständig förbättring av miljöarbetet.och den renaste resan till och från jobbet gör du i Stockholm med SL, om du inte cyklar eller promenerar. 13

Trängsel på spåret Sittplats? Ja,tack! Endast ståplats. För många tågpendlare är en stol en bonus. Men det finns ett ljus i tunneln. I januari ska platsbristen vara åtgärdad, säger SJs planeringschef Bertil Hellgren. Då har vi äntligen tillräckligt med tåg i Mälardalen. Under hösten har SJ haft stora problem med platsbrist på tågen, framför allt på morgnarna. De som pendlar in till Stockholm har ofta tvingats stå upp, framför allt på sträckorna Västerås Stockholm och Eskilstuna Stockholm, säger Bertil Hellgren. På eftermiddagen är problemet mindre eftersom resandet är mer utspritt, förutom ett av tågen till Uppsala där det också är trångt. Orsaken är helt enkelt brist på tåg. Alstom, den franske tågtillverkaren, har inte levererat funktionsdugliga dubbeldäckare. Av våra 43 dubbeldäckare är det bara 21 som går i trafik. När vi tog de första tågen i drift 2004 visade det sig vara stora tekniska problem. Så idag får tillverkaren gå igenom tågen och göra en omfattande ombyggnad innan vi skickar ut dem i trafik. Och de dubbeldäckare som har börjat rulla 2007 har också varit väldigt driftsäkra. nu också får en back-up med fordon, att sätta in om det skulle behövas. Vi blir inte lika sårbara som tidigare. Dessutom är pendlandet inte statiskt folks resvanor ändras hela tiden. Varje terminsstart innebär några spännande veckor för oss, då vi måste vara beredda att göra snabba förändringar. Men allt går naturligtvis inte att gardera sig mot. Signalfel, skador på rälsen, akut sjukdom eller ett tåg som krockar med en älg det kan alltid ske oförutsedda händelser som vi inte hinner lösa inom rimlig tid för en pendlare. Men efter årsskiftet kan vi åtminstone parera en del av detta, säger Bertil Hellgren. Text: Krister Insulander Längre tåg Men de är likväl för få, och där bottnar problematiken. Den personalbrist som fanns för några år sedan är åtgärdad, och några fler avgångar är inte aktuella det finns inte kapacitet på spåren och det är inte heller något som resenärerna efterfrågar. Våra pendlare vill att tågen ska gå i tid. Och de vill sitta, säger Bertil Hellgren. Sitta ska de också få göra. Åtminstone efter årsskiftet, då ytterligare sex dubbeldäckare tas i drift. Då kan vi förlänga tågen och därmed lämna plats för fler sittande passagerare. Tågresandet ökar ju hela tiden i Mälardalen, och då måste vi svara upp mot det. Förutom att dubbeldäckarna kan kopplas ihop till längre tåg innebär dessutom tillskottet att SJ 14

» iskalla tågvagnar, trevåningssängar i trä och ett damlandslag som tvingade mig att dansa västerländsk disko.» Johan Tell, författare och journalist Just som man trodde attdet sista tåget gått och den sista stationsbyggnaden sålts för att göras om till reklambyrå var det som om utvecklingen vände. Istället pratar vi om tåg i positiva ordalag och inte bara när det gäller att pendla till jobbet och resa till farmor utan även som ett sätt att resa på semester. Jag tänker på denna revansch när jag tar tågchartern till Italien. Sitter där med min roman, mitt glas rödvin och ser landskapet skifta från tyska slätter över alper till Norditalienska kullar med räta rader av olivträd. För oss från tågluffargenerationen var det i samband med OS i Barcelona, som vi slutade betrakta tåget som en valmöjlighet när det gäller utlandsresor. Då, 1992, tyckte spanjorerna att de kunde undvara budgetturister som tågluffare och la en extra avgift på dessa. Tilltaget spred sig till andra länder.ville inte spanjorerna ha våra tågluffare vill vi inte ha deras. Därtill verkade alla tågbolag vilja ha mer ordning,fler platsbokningar,prydliga affärsresenärer,färre smulor på sätena och inga sovsäckskokonger på hatthyllorna. Varpå dyra och obegripliga zonsystem infördes vilket fick alla presumtiva tågluffare att sätta pekfingret i vädret och ta flyget till den Grekiska övärlden. När sedan lågprisflyget började konkurrera med bisarrt låga priser eftersom de slapp betala diverse miljöskatter,trodde man att tåget växlat in på det slutgiltiga stickspåret. Och attman skulle bli sittande där med sina minnen av: Transsibiriska. Sex dygns skakande över tundra och tajga. All tid i restaurangvagnen med för söt rysk champagne och för salt kaviar.alla ödsliga stationer med trötta, påbyltade gummor säljandes flaskor med fet kefir. All förundran över dessa städer: Omsk, Tomsk, Novosibirsk som med sina betongslitna hyreskaserner,sina träruckel och rökhostande industrier verkade vara nedsläppta från himlen som ett straff från ovan. Sri Lanka. Tåget från det plågsamt heta Columbo upp i de svala tegrönskande bergen där alla var så vackra, där allt var så paradisiskt, där ingen trodde att kriget snart skulle komma. Kina. Det bisarra tåget längs Gula Floden med sina iskalla vagnar,sina trevåningssängar i trä och med det där damhandbollslaget som tvingade mig att ikorridoren visa hur man dansade västerländsk disko. Alla dessa minnen kommer åter när jag idag tar tåget till sommarstugan i Sörmland, till föreläsningen i Piteå eller vart jag nu är på väg. När tågåkandet nu åter tar fart är det inte bara vi gamla tågluffare som blir vinnare. Det är även det rofyllda resandets seger över det stressiga och det miljövänliga färdsättets triumf över dem som bidrar till växthuseffekten. En win win win-situation med andra ord. Johan Tell journalist och författare till boken 100 sätt att rädda världen. 15

Mälardalen lever! Har du tips på roliga händelser i Mälardalen? Maila till johanna.uhr@sj.se Fira julen på Sätra Brunn På Sätra Brunn kan du fira julafton med rimstuga och ett varmt och skönt dopp i vedeldade badtunnor mitt i skogen. Här finns också pulkor, pyssel och annat trevligt tidsfördriv för både ung och gammal. Vid midnatt stämningsfull mässa i Sätra brunnskyrka. Societetshuset står uppdukat hela helgen med kaffe, frukt,godis och annat gott som hör julen till. För mer information: www.satrabrunn.se Sveriges modernaste bandyarena i Västerås FOTO:PELLE NORÉN I mitten av oktober invigdes ABB Arena Syd den enda bandyarenan i Sverige i sitt slag.den är också det största som har hänt bandyn i Västerås någonsin. Arenan är nämligen Sveriges modernaste inomhusbandyarena, kombinerad med en evenemangsarena för stora produktioner, tävlingar och evenemang.bandyarenan har en publikkapacitet på 9 000 personer. För mer info: www.rocklunda.com RESVÄG Åk tåg till Sala eller Västerås, därifrån går bussar med VL, ända fram till Sätra Brunn. Sök din resa på www.timinfo.se RESVÄG Åk tåg till Västerås,sedan buss med VL mot Norra Gryta. Gå av vid ABB Arena /Rocklunda. Sök din resa på www.timinfo.se Djungelboken på Teater Västmanland 1 till 30 december Teater Västmanland bjuder på en avdisneyfierad,lekfull och modern föreställning om relationen mellan Baloo och Mowgli. Den tar även upp ämnen som utanförskap och utsatthet.för hela familjen med nyskriven musik av Eric Gadd. För mer information: www.teatervastmanland.se RESVÄG Tåg till Västerås,sedan gång alternativt buss med Västmanlands lokaltrafik, VL, till Slottsgatan. Sök din resa på www.timinfo.se Nyår i Uppsala < Premiär nyårsafton I en röra av sketcher,filmsekvenser och musik levererar Niklas Högefjord och Mats Lindberg i AMOK sin syn på Sverige och Uppland idag.även detta år bjuder Reginateatern på en helkväll i krogmiljö med utsökt mat från Görans Kök. Med start på nyårsafton blir det totalt tolv föreställningar. För mer information: www.reginateatern.se RESVÄG Tåg till Uppsala central, därifrån gång alternativt buss med Upplands lokaltrafik, UL, till Trädgårdsgatan. Sök din resa på www.timinfo.se < Stigtomta Struts gårdsbutik med olika strutsprodukter RESVÄG 14 km öster om Nyköping ligger Stigtomta Struts ett familjeföretag med 250 strutsar.här finns en liten gårdsbutik där man kan köpa olika strutsprodukter:filé, biff, wok, färs,pastrami, rökt strutsstek, medvurst, kabanoss,strutsgrillare samt strutsleverpastej. Stigtomta har också andra strutsprodukter,bland annat dammvippor,ägglampor och -skal, tvål och skinnprodukter som klockarmband och skärp. För mer information: www.stigtomtastruts.com Tåg till Nyköping, sedan Länstrafiken Sörmlands buss till Stigtomta kyrka och en promenad till Stigtomta Struts. Sök din resa på www.timinfo.se