Stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer

Stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer Redovisning för 2011

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2012-6-51 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2012 2

Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fördela statliga stimulansmedel riktade till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. Stimulansmedlen ska användas till att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre personer. Socialstyrelsen ska också på nationell nivå följa upp och utvärdera resultaten av de utvecklingsinsatser som kommuner och landsting genomfört med stöd av stimulansmedlen. Denna delrapport är en lägesbeskrivning för 2011 av hur 2007-2011 års stimulansmedel använts under året. Vidare ingår en uppföljning av de nya krav som ställdes på huvudmännen i anslutning till att dessa ansökte om stimulansmedel under 2010. Socialstyrelsen kommer att utvärdera stimulansmedlen i samband med att huvudmännen slutredovisar medlen våren 2013. Projektansvarig för uppföljningen är Andreas Johansson, som också har skrivit rapporten. Anna Ahlm har deltagit i arbetet. Ansvarig chef har varit Ann Holmberg. Statistiska centralbyrån har, på uppdrag av Socialstyrelsen, samlat in uppgifter från kommuner och landsting. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Stimulansbidragets syfte och inriktning 9 Uppdraget 9 Metoder 10 Redovisning av stimulansmedel 2011 11 Förbrukning av stimulansmedel 11 Anställningar med stöd av stimulansmedlen 12 Pågående och avslutade projekt 13 Samarbete och samverkan 14 Rehabilitering 16 Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan 16 Exempel på verksamheter under 2011 17 Bedömning av de viktigaste resultaten 19 Socialt innehåll 20 Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan 20 Exempel på verksamheter under 2011 21 Bedömning av de viktigaste resultaten 23 Demensvård 24 Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan 24 Exempel på verksamheter under 2011 25 Bedömning av de viktigaste resultaten 26 Läkemedelsgenomgångar 27 Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan 27 Exempel på verksamheter under 2011 28 Bedömning av de viktigaste resultaten 28 Förebyggande arbete 29 Uppföljning av kraven i 2010 års ansökan 29 Exempel på verksamheter under 2011 30 Bedömning av de viktigaste resultaten 31 Kost och nutrition 32 Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan 32 Exempel på verksamheter under 2011 33 Bedömning av de viktigaste resultaten 34 Läkartillgång 35 Exempel på verksamheter under 2011 35 Bedömning av de viktigaste resultaten 35 Referenser 37 Bilaga 1. 2010 års ansökningar 38 5

Bilaga 2. Utbetalade stimulansmedel samt pågående och avslutade projekt 2011 39 6

Sammanfattning Regeringen har sedan 2007 avsatt medel för att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Mellan åren 2007-2011 har Socialstyrelsen sammanlagt betalat ut cirka 4,9 mdkr i stimulansmedel. Avsikten med stimulansmedlen är att höja kvaliteten inom sju prioriterade områden: rehabilitering socialt innehåll demensvård läkemedelsgenomgångar förebyggande arbete kost och nutrition läkartillgång. 2010 beslutade regeringen att nya stimulansmedel inte längre kan erhållas för insatser inom området läkartillgång, men de övriga sex prioriterade områdena kvarstår. Samma år inledde regeringen också en omläggning av stimulansmedlen till ett mer prestationsbaserat system. Vid årsskiftet 2011/2012 pågick 1318 projekt, varav 1104 drevs av kommuner och 214 av landsting. Flest projekt bedrevs inom områdena socialt innehåll, demensvård och rehabilitering. Inom området läkartillgång, som inte erhållit någon ny finansiering sedan 2009, pågick endast ett fåtal projekt. Under 2011 avslutades 665 projekt. 549 av dessa hade kommunala huvudmän och 116 återfanns i landstingen. Av de avslutade projekten uppnådde över 90 procent det som planerats. 497 av de avslutade projekten har blivit del av ordinarie verksamhet. Det är vanligare att landstingen samarbetat med regionala FoU-enheter än att kommunerna gjort det. Landstingen har också i högre utsträckning än kommunerna involverat enskilda utförare i arbetet. Vid årsskiftet 2011/2012 finansierades 816 anställningar med stöd av stimulansmedlen. Huvudmännen har, på samma sätt som under 2010, i första hand anställt projektledare, sjuksköterskor, vårdbiträden, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och dietister. Under året erhöll, även det på samma sätt som under 2010, stora personalgrupper i såväl kommuner som landsting olika former av utbildning, t.ex. i demenskunskap, socialt innehåll, rehabiliterande förhållningssätt, fallprevention, strokevård samt kost och nutrition. I flera fall har personal också erbjudits handledning, t.ex. i utveckling av det sociala innehållet och rehabilitering. Stimulansmedlen har, utifrån huvudmännens egna bedömningar, främjat ett bättre samarbete mellan huvudmännen inom samtliga områden. Lands- 7

tingen ger genomgående en mer positiv bedömning än kommunerna vad gäller huruvida samarbetet förbättrats eller inte. Uppföljningen av de nya villkor som åtföljde 2010 års ansökningsomgång visar på en varierad bild. Ett krav för att erhålla stimulansmedel var t.ex. att huvudmännen skulle ange om de påbörjat arbetet med att ta fram olika former av program, avtal, planer etc. Socialstyrelsen har följt upp i vilken utsträckning dessa program, avtal, planer etc. nu är framtagna. Som exempel visar uppföljningen av rehabiliteringsområdet att samtliga landsting och kommuner som besvarat frågor om hur arbetet utifrån de nya villkoren fortskridit nu tagit fram gemensamma program, riktlinjer eller motsvarande dokument för rehabiliteringsarbetet som följer Socialstyrelsens föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20). Samtidigt redovisar två tredjedelar av kommunerna som fått besvara motsvarande frågor inom området förebyggande arbete att de har ett samverkansavtal, rutiner eller motsvarande dokument tillsamman med den andra huvudmannen rörande det förebyggande arbetet. Vidare framgår att dessa avtal, program, planer etc. inte alltid tagits fram som ett resultat av de nya villkoren från 2010 års ansökan. Sammantaget visar uppföljningen att stimulansmedlen även under 2011 använts till en bred uppsättning verksamheter inom såväl kommuner som landsting. 8

Bakgrund Stimulansbidragets syfte och inriktning Regeringen har sedan 2007 årligen avsatt medel för att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har haft uppdrag att fördela medlen. Mellan åren 2007-2011 har Socialstyrelsen sammanlagt betalat ut cirka 4,9 mdkr i stimulansmedel. Avsikten med stimulansmedlen är att uppnå en höjning av kvaliteten inom sju prioriterade områden: rehabilitering socialt innehåll demensvård läkemedelsgenomgångar förebyggande arbete kost och nutrition läkartillgång. 2010 beslutade regeringen att nya stimulansmedel för området läkartillgång utgår. Samma år inleddes också en omläggning av stimulansmedlen till ett mer prestationsbaserat system. Uppdraget Socialstyrelsen ska följa upp och utvärdera resursförstärkningen av vården och omsorgen om äldre. Av Socialstyrelsens uppföljning och utvärdering ska det framgå hur verksamheterna inom de prioriterade områdena har utvecklats i förhållande till de mål som regeringen antagit, de lokala mål som angivits, till de riktlinjer som regeringen ställt upp samt hur de av stimulansbidraget finansierade insatserna har bidragit till denna utveckling. Uppföljningen ska ge en samlad och, i den mån det är möjligt, kvantifierad bild av utvecklingen inom de prioriterade områdena. Vidare ska det av redovisningen framgå i vilken utsträckning verksamheterna har samordnats mellan huvudmännen samt i vilken utsträckning huvudmännen har samverkat med de regionala FoU-enheterna. Slutligen ska Socialstyrelsen även redovisa hur mycket av medlen som kommuner och landsting har använt för de ökade kraven på dokumentation och inlämning av statistikuppgifter. Socialstyrelsen ska lämna en slutrapport med en samlad redogörelse till Regeringskansliet avseende användningen av stimulansbidraget som utbetalats 2007-2011. Slutrapporten ska lämnas senast den 30 juni 2013. En särskild uppföljning ska göras för 2010 års stimulansbidrag vilken ska lämnas senast den 30 juni 2012. Föreliggande rapport innehåller denna uppföljning. Bakgrunden är att regeringen i 2010 års beslut om stimulansmedel 9

(bilaga 1 till regeringsbeslut 2010-02-25 nr III:3) angav ett antal villkor som skulle gälla för respektive insatsområde. Socialstyrelsen utgick från dem i 2010 års ansökningsomgång. Socialstyrelsen konstaterade i informationsbrevet som publicerades i samband med att ansökningsomgången startade att regeringen, utöver att stimulera aktivitet och projekt, hade en önskan om att stimulera prestationer och resultat. Därför föreslog regeringen en successiv omläggning av riktade stimulansbidrag till ett mer prestationsbaserat system. Detta innebar en gradvis övergång till mer prestationsbaserade utbetalningar. Syftet med det nya systemet är att stärka incitamenten för huvudmännen att komma tillrätta med de problem och brister som kan finnas i vården och omsorgen om äldre personer. Metoder För att underlätta insamlingen av uppgifter utvecklade Socialstyrelsen, i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB), under hösten 2008 ett webbbaserat uppföljningssystem. Uppgifterna som presenteras i föreliggande rapport har på samma sätt som i tidigare uppföljningar hämtats in via dessa webblanketter, som skickats till samtliga kommuner och landsting som beviljats stimulansmedel. Genomgående i rapporten hänvisas till antal kommuner och antal landsting. Totalt ingår 300 kommuner i redovisningen, inkluderande stadsdelar och äldreförvaltningen i Stockholms stad. Fyra kommuner besvarade inte uppföljningen i tid och ingår därför inte i redovisningen. I rapporten benämns samtliga landsting och regioner som landsting, utom Gotland som redovisas som en kommun. Nytt i årets uppföljning är att huvudmännen fått svara på frågor som relaterar till kraven i 2010 års ansökningsomgång. 10

Redovisning av stimulansmedel 2011 Förbrukning av stimulansmedel Under 2011 betalade Socialstyrelsen ut över 264 mnkr i stimulansmedel till kommuner och landsting. 1 Vid årsskiftet 2010/2011 hade huvudmännen också cirka 950 mnkr kvar från föregående år som ännu inte förbrukats och som fördes över till 2011. Detta innebär att huvudmännen totalt disponerade cirka 1,2 mdkr för verksamheter under året. Totalt förbrukade huvudmännen cirka 670 mnkr under 2011. Tabell 1 visar hur mycket stimulansmedel som förbrukades inom respektive prioriterat område. Tabell 1. Förbrukade stimulansmedel under 2011, kommuner och landsting Område Belopp (tkr) Andel (%) Rehabilitering 167086 25 Demensvård 144219 22 Socialt innehåll 138401 21 Förebyggande arbete 74168 11 Kost och nutrition 61513 9 Läkemedelsgenomgångar 51968 8 Läkartillgång 21983 3 Individbaserad statistik och öppna jämförelser 10219 1 Summa, förbrukade medel 2011 669558 100 Redovisningen exkluderar en kommun som redovisat felaktiga uppgifter samt fyra kommuner som inte besvarat uppföljningen i tid. Av de medel som landstingen förbrukat under 2011, nyttjades mest till rehabilitering. Se tabell 2. Tabell 2. Förbrukade stimulansmedel under 2011, landsting Område Belopp (tkr) Andel (%) Rehabilitering 69445 32 Förebyggande arbete 35523 17 Demensvård 33619 16 Läkemedelsgenomgångar 32506 15 Läkartillgång 21856 10 Kost och nutrition 19459 9 Socialt innehåll 2899 1 Individbaserad statistik och öppna jämförelser 754 0 Summa, förbrukade medel 2011 216061 100 1 I bilaga 2 redovisas utbetalade stimulansmedel fördelat på respektive huvudman. 11

Kommunerna använde under 2011 mest stimulansmedel till socialt innehåll. Se tabell 3. Tabell 3. Förbrukade stimulansmedel under 2011, kommuner Område Belopp (tkr) Andel (%) Socialt innehåll 135502 30 Demensvård 110600 24 Rehabilitering 97641 22 Kost och nutrition 42054 9 Förebyggande arbete 38646 9 Läkemedelsgenomgångar 19462 4 Individbaserad statistik och öppna jämförelser 9465 2 Läkartillgång 127 0 Summa, förbrukade medel 2011 453497 100 Redovisningen exkluderar en kommun som redovisat felaktiga uppgifter samt fyra kommuner som inte besvarat uppföljningen i tid. Anställningar med stöd av stimulansmedlen Tabell 4 visar hur många tillsvidare- och visstidsanställda som den 31 december 2011 helt finansierades av stimulansmedel. Tabell 4. Antal tillsvidare- och visstidsanställda, exkl. timvikarier, som den 31 december 2011 helt finansierades av stimulansmedel i landsting och kommuner Yrkeskategori Visstidsanställda Tillsvidareanställda Total Projektledare 73 71 144 Sjuksköterskor 40 79 119 Vårdbiträden undersköterskor 44 71 115 Arbetsterapeuter 45 60 105 Övriga yrkeskategorier 38 54 92 Sjukgymnaster 40 36 76 Dietister 36 19 55 Apotekare 13 21 34 Arbetsledare 20 13 33 Läkare 13 4 17 Logopeder 4 4 8 Kuratorer 4 1 5 Äldrepedagoger 1 3 4 Hälsopedagoger 3 1 4 Vaktmästartjänst 1 3 4 Vårdlärare 1 0 1 Psykologer 0 0 0 Summa antal anställda 376 440 816 12

Pågående och avslutade projekt Den 31 december 2011 pågick 1318 projekt med stöd av stimulansmedel. Projekten bedrevs främst med inriktning på det sociala innehållet och demensvård. Många projekt bedrevs också inom rehabiliteringsområdet. Se tabell 5. Tabell 5. Antal pågående projekt den 31 december 2011 Område Kommun Landsting Totalt Socialt innehåll 311 2 313 Demensvård 248 56 304 Rehabilitering 201 55 256 Kost och nutrition 144 28 172 Läkemedelsgenomgångar 101 45 146 Förebyggande arbete 99 23 122 Läkartillgång 0 5 5 Summa 1104 214 1318 Ett stort antal projekt, 665 stycken, avslutades under 2011. Även här rör det sig framförallt om projekt inom områdena rehabilitering, socialt innehåll och demensvård. Se tabell 6. Tabell 6. Antal avslutade projekt under 2011 inom respektive prioriterat område Område Kommun Landsting Totalt Rehabilitering 113 49 162 Socialt innehåll 140 2 142 Demensvård 124 15 139 Kost och nutrition 75 9 84 Förebyggande arbete 61 12 73 Läkemedelsgenomgångar 35 20 55 Läkartillgång 1 9 10 Summa 549 116 665 Huvudmännen har själva bedömt hur många av de avslutade projekten som uppnått det som planerades. Av huvudmännens bedömningar står det klart att en majoritet av projekten varit framgångsrika. Bedömningarna för respektive insatsområde framgår av tabellen nedan. 13

Tabell 7. Antal avslutade projekt under 2011 som uppnått det som planerades Område Kommun Landsting Totalt Rehabilitering 109 45 154 Socialt innehåll 137 0 137 Demensvård 120 14 134 Kost och nutrition 69 9 78 Förebyggande arbete 51 10 61 Läkemedelsgenomgångar 33 19 52 Läkartillgång 2 7 9 Summa 521 104 625 Andelen avslutade projekt som uppnått det som planerades, enligt huvudmännens egna bedömningar, är relativt jämn vid en jämförelse mellan de olika insatsområdena. Ett undantag är det förebyggande arbetet där huvudmännen ger något lägre bedömningar för hur framgångsrika projekten varit. Huvudmännen har vidare redovisat i vilken utsträckning de avslutade projekten blivit en del av ordinarie verksamhet. Se tabell 8. Tabell 8. Antal avslutade projekt under 2011 som blivit en del av ordinarie verksamhet Område Kommun Landsting Totalt Rehabilitering 93 38 131 Socialt innehåll 92 0 92 Demensvård 101 14 115 Kost och nutrition 55 6 61 Förebyggande arbete 49 10 59 Läkemedelsgenomgångar 25 8 33 Läkartillgång 1 5 6 Summa 416 81 497 Samarbete och samverkan Socialstyrelsen ska följa upp i vilken utsträckning verksamheterna har samordnats mellan huvudmännen och i vilken utsträckning huvudmännen samverkat med regionala FoU-enheter. Av tabell 9 framgår att stimulansmedlen främjat ett bättre samarbete mellan huvudmännen inom samtliga områden, om än i varierande utsträckning. 14

Tabell 9. Antal huvudmän som anser att samarbetet mellan huvudmännen förbättrats kring de aktuella områdena Område Kommun Landsting Ja Nej Ja Nej Rehabilitering 121 36 14 0 Kost och nutrition 75 48 11 0 Demensvård 171 44 13 2 sär- Läkemedelsgenomgångar skilt boende Läkemedelsgenomgångar ordinärt boende 97 14 14 1 36 30 13 3 Socialt innehåll 67 135 0 0 Läkartillgång i särskilt boende 1 0 4 1 Läkartillgång i ordinärt boende 0 1 4 2 Förebyggande arbete 76 33 11 0 Samarbetet mellan huvudmännen tycks alltså ha påverkats positivt i många fall. Något som kan noteras är att landstingen genomgående ger en mer positiv bedömning än kommunerna vad gäller stimulansmedlens betydelse för detta samarbete. I tabell 10 redovisas antalet kommuner och landsting som har samarbetat med FoU-enhet under året. Tabell 10. Antal huvudmän som har samarbetat med FoU-enhet inom respektive prioriterat område Område Kommun Landsting Ja Nej Ja Nej Rehabilitering 60 99 12 3 Kost och nutrition 29 103 3 8 Demensvård 67 147 8 8 Läkemedelsgenomgångar särskilt 21 90 6 11 boende Läkemedelsgenomgångar ordinärt 13 53 5 12 boende Socialt innehåll 45 168 0 0 Läkartillgång i särskilt boende 0 1 2 3 Läkartillgång i ordinärt boende 0 1 2 4 Förebyggande arbete 35 74 6 5 Det är vanligare att landstingen samarbetat med FoU-enheter än att kommunerna har gjort det. Även enskilda vårdgivare och andra enskilda aktörer har i många fall deltagit i arbetet med stimulansmedlen. Se tabell 11. 15

Tabell 11. Antal huvudmän som har involverat enskilda vårdgivare och andra enskilda aktörer i arbetet inom respektive prioriterat område Område Kommun Landsting Ja Nej Ja Nej Rehabilitering 46 116 11 4 Kost och nutrition 47 81 5 6 Demensvård 89 125 11 3 sär- Läkemedelsgenomgångar skilt boende Läkemedelsgenomgångar ordinärt boende 47 61 13 4 21 45 14 3 Socialt innehåll 68 145 0 0 Läkartillgång i särskilt boende 1 0 4 1 Läkartillgång i ordinärt boende 0 1 4 2 Förebyggande arbete 29 81 6 3 Tabellen visar att landstingen i högre utsträckning än kommunerna involverat enskilda vårdgivare och andra enskilda aktörer i arbetet. Framträdande områden är läkemedelsgenomgångar och demensvård. Rehabilitering Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan För att få statligt stimulansbidrag för rehabiliteringsprojekt under 2010 skulle kommunen och landstinget ha påbörjat ett arbete med att utarbeta ett samverkansavtal om rehabilitering enligt Socialstyrelsens föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20). Dessutom skulle kommunen och landstinget ha påbörjat ett arbete med att utarbeta ett gemensamt program för rehabiliteringsarbetet utifrån samma föreskrifter. Vidare angav Socialstyrelsen att detta program på sikt borde följas upp och utvärderas. 135 kommuner och stadsdelar har fått besvara särskilda frågor om hur arbetet utifrån de nya villkoren i 2010 års ansökan fortskridit. 123 av de 135 kommunerna redovisar att de vid årsskiftet 2011/2012 hade ett med landstinget gemensamt samverkansavtal, rutiner eller motsvarande dokument om rehabilitering utifrån uppställda krav. Samtliga kommuner och stadsdelar som svarat på frågan (134 stycken) hade vidare ett med landstinget gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument för rehabiliteringsarbetet. På motsvarande vis har 15 landsting fått besvara frågor om följderna av de nya villkoren. Samtliga 15 redovisar att de vid årsskiftet 2011/2012 hade ett samverkansavtal, rutiner eller motsvarande dokument om rehabilitering utifrån uppställda krav. De hade också ett gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument för rehabiliteringsarbetet. Av intresse är i vilken utsträckning huvudmännen utarbetat dessa avtal och program som en följd av att de sökte stimulansmedel under 2010, dvs. i vilken utsträckning var det de nya villkoren som var orsaken till att avtal och program togs fram? Bland kommunerna uppger en tredjedel av de som 16

kunnat besvara frågan att det var de nya villkoren som gjorde att de initierade arbetet med att ta fram de efterfrågade dokumenten. På motsvarande vis är det 3 landsting som menar att det är de nya villkoren som legat bakom framtagandet av dokumenten. 100 kommuner och 13 landsting redovisar att de i dag arbetar utifrån det framtagna programmet eller motsvarande dokument. 26 kommuner och 2 landsting har följt upp och utvärderat programmet. Tabell 12. Uppföljning av 2010 års ansökan inom rehabiliteringsområdet Kommuner Landsting Ja Nej Ja Nej Utarbetat samverkansavtal? 123 12 15 0 Utarbetat program? 134 0 15 0 Följd av ansökan? 39 74 3 10 Arbetar utifrån programmet idag? 100 28 13 2 Har programmet följts upp & utvärderats? 26 99 2 13 Cirka 90 huvudmän har beskrivit vilka de bedömer vara de hittills viktigaste resultaten av att arbeta i enlighet med det framtagna programmet, riktlinjerna eller motsvarande dokument. Det som huvudmännen framförallt framhåller är att de har åstadkommit bättre samordning och samverkan mellan huvudmännen och att de bättre vet vem som gör vad. Samtidigt nämner några få att det för tidigt att dra några slutsatser. Exempel på verksamheter under 2011 Utbildning och handledning Sammantaget utbildades cirka 9 800 personer i 89 kommuner (varav 5 stadsdelar) och 680 personer i 9 landsting i ett rehabiliterande förhållningssätt. Utbildning i strokevård genomfördes också. Sammantaget var det över 730 personer som fick denna utbildning i 24 kommuner. För landstingens del erhöll cirka 2 630 personer utbildning i 10 landsting. Vidare utbildades cirka 3 240 personer i 49 kommuner (varav 2 stadsdelar) i fallprevention. Motsvarande siffror för landstingen var cirka 2 480 personer i 9 landsting. Utöver de utbildningar som genomförts har rehabpersonal också erbjudit övrig personal regelbunden handledning (minst en gång per månad). Under 2011 fick totalt cirka 12 100 personer handledning i 123 kommuner (varav 4 stadsdelar), och i landstingen uppgick antalet till 1 380 personer i 11 landsting. Handledningen har således getts av rehabiliteringspersonal och har haft övrig personal som målgrupp. Rutiner för hemrehabilitering I 52 kommuner (inklusive en stadsdel) och 10 landsting har rutiner för hemrehabilitering tagits fram med stöd av stimulansmedlen. Några landsting har utvecklat lite närmare vad arbetet utifrån dessa rutiner gett för resultat: 17

Mer struktur i möten och samarbete. Färre telefonsamtal mellan hemtjänst och HSL. Infört flödesschema för Senior Alert. Rehabiliteringsplanerna följs upp och telefonuppföljning med varje patient görs efter avslutad behandling. 90 procent av planerna har haft avsedd effekt. I vissa fall har patienterna fått nya vårdbehov och då genom teamet fått info om hur rätt vårdkontakt ska tas. Kortat inneliggande vårdtid. Ökat patientens aktivitetsförmåga. Hög patientnöjdhet med rehabiliteringsformen. Ett urval kommuner beskriver resultaten på följande vis: Resultat visar att behovet av hemvårdsinsatser, bostadsanpassning samt behov av annat boende har minskat hos brukare som har fått hemrehabilitering. Att hemrehabilitering i hemmet fungerar om man har bra teamsamverkan. Vi ser att vi har förbättringsområden när det gäller information mellan vårdplaneringsteam och verkställighet. Vi har också sett att andra inom organisationen uppfattar vårdplaneringsteamets arbete som otydligt. Utvärderingen visar goda resultat för de personer som erhållit rehabilitering. Däremot var det fortfarande svårt att få patienter i tidigt skede från sjukhuset, vilket arbetas vidare med under 2012. Ökade möjligheter till kvarboende minskade onödiga inläggningar. Gott resultat av hemrehabilitering. Stor andel av patienterna har förbättrat funktions- och aktivitetsförmåga. Minskad hemtjänst. Ekonomisk vinst. Förbättrat samarbete mellan rehab, hemtjänst och biståndsenheten i kommunen har lett till en bibehållen funktionsförbättring hos den äldre vårdtagaren. Överlämning av insatser från rehabpersonal till hemtjänstpersonal har varit av bättre kvalité och kan lättare följas upp. Antalet hemtjänsttimmar har minskat hos de brukare som fått hemrehabilitering. Rehabiliteringsteam och ombudsverksamhet På samma sätt som tidigare år har stimulansmedel använts till att inrätta, eller fortsatt tillhandahålla, rehabiliteringsteam. Så har skett i 13 av landstingen och 85 av kommunerna (varav 2 stadsdelar). 30 av kommunerna och 7 av landstingen uppger att rehabteamen inkluderar yrkesgrupper från både kommun och landsting. Som visats i tidigare uppföljningar av stimulansmedlen så ingår olika yrkesgrupper i rehabiliteringsteamen, oftast sjukgymnaster, arbetsterapeuter, biståndsbedömare, vårdbiträden och undersköterskor. Inom främst landstingen kan teamen också bestå av läkare, logopeder, kuratorer, och ibland även dietister och neuropsykologer. I 32 kommuner (varav en stadsdel) och 3 landsting har stimulansmedlen använts till att inrätta, eller fortsätta tillhandahålla, någon form av ombuds- 18

verksamhet (fallombud, rehabiliteringsombud, etc.). Ombuden sprider kunskap och information till personal, men kan också aktivt stödja äldre personer i syfte att öka livskvaliteten och möjligheten att bo kvar hemma. Några kommuner har följt upp ombudens verksamhet, och pekar på följande resultat: Balans- och gymnastikgrupperna har varit attraktiva för äldre och tillströmningen av deltagare har varit mycket stor. Hjälpmedelsombud har medfört ett effektivare och individanpassat användande av hjälpmedel. I kombination med att vi har rehabpersonal ute i verksamheten och rehabombud är vi framgångsrikare i att förebygga och bibehålla funktioner hos de äldre längre. Effekterna av rehabassistenternas handledning är att det ger hemtjänsten en regelbunden påminnelse om vikten av vardagsrehabilitering och dess samverkan med specifika rehabiliteringsinsatser. Positiv utveckling, ökad kunskap, förståelse för problematiken, varandra och behovet av kompetenshöjning. Start av nätverk- stöd, handledning. 8 kommuner (varav en stadsdel) inrättade eller fortsatte tillhandahålla en befattning som MAR (Medicinskt ansvarig för rehabilitering) i kommunen under 2011 med stöd av stimulansmedlen. Kartläggning av fallolyckor I 29 kommuner (varav 2 stadsdelar) och 4 landsting kartlades fallolyckor inom ramen för insatser inom rehabiliteringsområdet. Under 2011 kartlades totalt över 4 000 äldre personer, varav cirka 70 procent var kvinnor och 30 procent var män. Bedömning av de viktigaste resultaten Huvudmännen har getts möjlighet att själva beskriva vilka de hittills viktigaste resultaten är av det arbete de bedrivit med stöd av stimulansmedel. Vad gäller rehabiliteringsområdet kan det konstateras att flera huvudmän redovisar att det gjorts satsningar på utbildning och att det lett till en ökad kunskap hos omsorgs- och hemtjänstpersonal. Kunskaperna om rehabiliterande arbetssätt uppges ha ökat. Många nämner också att arbetet resulterat i mer rehabilitering i hemmet. Ett urval huvudmän beskriver som exempel resultaten av deras arbete på följande vis: Fler patienter har fått en mer korrekt bedömning inför vårdplanering samt etablerande av mer effektiva rutiner. Samarbetet mellan vårdgivarna har förbättrats. Genom projektet har vi fått ökad kunskap och erfarenhet om varandras verksamheter, fått fler kommunikationsvägar och därigenom förbättrat samarbetsklimatet. Ökad tillgänglighet och därigenom trygghet för pati- 19

enterna genom att ha ett snabbt och kompetent omhändertagande via telefonrådgivning och direktinläggning. Vi har permanentat Hemrehabmodellen i verksamheten. Med hjälp av den modellen kan brukare erhålla rehabilitering i ordinärt boende, med hjälp av arbetsterapeut och sjukgymnast. Vistelsetiden på korttidsenheten har minskat för den enskilde. Större flöde av brukare som ges möjlighet att vistas på korttidsenheten. Kostnader för utskrivningsklara på sjukhuset har minskat till följd av det ökade flödet. En kvalitetshöjning har skett beträffande planeringen för hemgång för den enskilde. Antal brukare som kan återgå till ordinärt boende har ökat. Kort behandlingsprocess med i de flesta fall möjlighet till kvarboende i det egna hemmet. Med stöd av stimulansmedel har ett nytt arbetssätt utformats avseende hemrehabilitering. Hemrehabilitering bidrar till en ökad trygghet för den enskilde som får rehabilitering i hemmet t.ex. efter sjukhusvistelse. Genom att arbetsterapeut och sjukgymnast gått från att utföra punktinsatser vid enskilda behov till att vara en del av teamet har aspekter av aktiverande förhållningssätt och att sätta individuella mål stärkts i verksamheten. Projektet övergår nu till ett mer omfattande förändrings- och utvecklingsarbete. Ökat samarbete landsting och kommun. Ökad livskvalitet för den enskilde brukaren. Aktiverande förhållningssätt. Ökad samverkan inom sociala sektorn. Skapat hemteam. Minskat behov av hjälpmedel. Socialt innehåll Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan För att huvudmännen skulle få statligt stimulansbidrag under 2010 krävdes att de hade påbörjat utarbetandet av ett program för utvecklingen av det sociala innehållet i äldreomsorgen och att huvudmännen avsåg att följa upp och utvärdera arbetet. 176 kommuner och stadsdelar har fått besvara särskilda frågor om hur arbetet utifrån villkoren i 2010 års ansökan fortskridit. 134 av de 176 kommunerna redovisar att de vid årsskiftet 2011/2012 hade ett program, riktlinjer eller motsvarande dokument för utvecklingen av det sociala innehållet i äldreomsorgen. 78 kommuner uppger att programmet tagits fram som en följd av villkoren i 2010 års ansökan. På motsvarande vis har ett landsting fått besvara särskilda frågor om hur arbetet utifrån villkoren i 2010 års ansökan fortskridit. Landstinget redovisar att de har ett program för utvecklingen av det sociala innehållet i äldreomsorgen, men att det inte togs fram som en följd av att de ansökte om stimulansmedel. 128 av kommunerna arbetar idag utifrån programmet för utvecklingen av det sociala innehållet i äldreomsorgen. 54 kommuner har dessutom följt upp och utvärderat programmet. Samma sak gäller för landstinget. 20

Tabell 13. Uppföljning av 2010 års ansökan inom området socialt innehåll Kommuner Landsting Ja Nej Ja Nej Utarbetat program? 134 42 1 0 Följd av ansökan? 78 44 0 1 Arbetar utifrån programmet idag? 128 5 1 0 Har programmet följts upp & utvärderats? 54 78 1 0 Cirka 100 huvudmän har kommenterat vilka de bedömer är de hittills viktigaste resultaten av att arbeta i enlighet med det framtagna programmet, riktlinjerna eller motsvarande dokument. Som exempel på vilka resultat som lyfts fram så har huvudmännen nämnt en bättre struktur, god planering och tydligare mål. Även att det är mer fokus på det sociala innehållet som en del av omvårdnaden, och större medvetenhet hos omsorgspersonalen lyfts fram. Vidare nämns att medarbetarna i dag har en ökad kunskap om vad det sociala innehållet innebär. Exempel på verksamheter under 2011 Utbildning och handledning Betydande utbildningsinsatser för personalen genomfördes under 2011 i kommunerna rörande det sociala innehållet. I 128 kommuner (varav 7 stadsdelar) utbildades cirka 16 800 anställda kring det sociala innehållet. Utöver utbildningsinsatserna har stora personalgrupper haft tillgång till regelbunden handledning. I de 118 kommuner (varav 7 stadsdelar) där sådan handledning erbjudits har cirka 6 720 anställda fått handledning i hur det sociala innehållet kan utvecklas. Inventering av brister och utvecklingsinsatser I 111 kommuner (varav 4 stadsdelar) har stimulansmedlen använts till att inventera brister i det sociala innehållet i särskilt boende. På samma sätt genomfördes inventeringar av brister i det sociala innehållet för dem som bor i ordinärt boende i 87 kommuner (varav 6 stadsdelar). Precis som tidigare år har en mängd olika insatser genomförts för att utveckla det sociala innehållet i både särskilda och ordinära boenden. Några exempel från ordinärt boende är erbjudande om olika former av gruppaktiviteter, skapande av mötesplatser, utbildning av personal, etc. Följande citat ger en bild av hur arbetet sett ut: Vi har tillsamman med kommunens kulturstrateg, frivilligorganisationer och föreningslivet arbetat för att bredda programutbudet i hela kommunen. Resultatet är ett mycket omfattande utbud av aktiviteter som spänner över de flesta intresseområden. Aktiviteter erbjuds både på träffpunkter i Vård- och omsorgs regi som ute i samhället. En metod har arbetats fram för att integrera det sociala innehållet i den enskildes genomförandeplan. Metoden har introducerats för medarbetare inom hemtjänsten. Aktivitetshuset Tuben blev under 2011 en mötesplats 21

för seniorer där projektet erbjuder Qi Gong, Balansträning, sittande gymnastik, en föreläsningsserie, matlag, firande av traditionella högtidsdagar. Aktiviteter i stort sett varje dag såsom caféverksamhet, studiecirklar, filmvisning, utställningar, stavgång, sittgympa, stickträffar, scrapbooking, föreläsningar, temadagar friskvård, seniormässa mm. Det har visat sig hur viktigt det är att bara ha någonstans att vara och träffa andra. Mycket arbete har lagts ner på ökat socialt innehåll för de som kommer. En väntjänstgrupp har bildats, den engagerar människor, sprider trivsel och skapar positiva mervärden för alla inblandade. Det har funnits möjlighet för personalen att ansöka om utvecklingsbidrag [inom] det sociala innehållet till förmån för brukarna, vilket innebär att de har kunnat ansöka om medel till att genomföra olika festligheter till exempel kräftskivor och utflykter. Det viktigaste arbetet för att kunna utveckla det sociala innehållet har varit att arbeta tillsammans med stadsdelens föreningar och frivilligorganisationer. En öppen mötesplats finns i varje stadsdel, närhetsprincipen är en viktig faktor när det gäller att utveckla det sociala innehållet för äldre. Informationsmaterial har tagits fram för de öppna mötesplatserna. I särskilda boenden har utvecklingen av socialt innehåll t.ex. handlat om skapande av mötesplatser, utbildning av personal, utflykter, träning, etc. Se t.ex. följande citat: Vi har arbetat fram ett utvecklingsprogram för det sociala innehållet. Vi har inrett en 40-50 tals lägenhet till minnenas lägenhet som används av såväl personal och boende som anhöriga. Vi har skapat 28 st minneskorgar med olika teman som cirkulerar runt på alla demensboenden samt dagcentralerna. Kvalitetspiloter har genom intervjuer och samtal kartlagt vilka aktiviteter som erbjuds inom särskilt boende samt vilka aktiviteter som kommunen i övrigt kan erbjuda för personer inom särskilt boende. Arbetet har tydliggjort vilka aktiviteter som upplevs viktiga, vilka aktiviteter önskas oftare samt vilka som helt saknas. Detta blir grunden till det fortsatta arbetet med aktivering inom de olika verksamheterna. Sex olika aktivitetslådor cirkulerar inom de olika avdelningarna med inspirerande och stimulerande material, allt från wii- spel till spa-aktiviteter. Lånebank, vi har köpt in material och skapat en utlåningsbank med temalådor, spel, filmer, musik etc. Ett aktivitetsombud per avdelning på våra särskilda boenden har i sitt nätverk fått utbildning i form av studiebesök och föreläsningar. Medarbetarna vid särskilt boende har utbildats i värdegrund och salutogent förhållningssätt. Dessa har sedan arbetat med att skapa trevliga måltidssituationer, fler sociala och kulturella aktiviteter utifrån de boendes intresse och förmåga. Chefer och politiker har även fått utbildning 22

inom området för att förstå vikten av och ge stöd till sociala och hälsofrämjande aktiviteter. Kvaliteten på underhållning och aktivitetsutbud har höjts. En idéverkstad med tillhörande lager har upprättats och varierande utbud av aktivitetsmaterial har inköpts. Specifik inriktning på personer med utländsk bakgrund Projekt eller aktiviteter som specifikt riktat sig till personer med utländsk bakgrund tycks på samma sätt som under föregående år inte ha varit särskilt vanliga. Exempel på insatser som ändå genomförts är skapande av samtalsgrupper, utflykter, kulturkvällar och särskilda informationsinsatser. Citaten nedan visar hur några huvudmän redovisat: Särskilda insatser har gjorts för äldre invandrare. Syftet har varit att nå utlandsfödda med information om äldreomsorgen och att de kan ta kontakt med äldrelotsarna. Vi har vänt oss till invandrare genom samarbete med SFI-verksamheten. Syrisk-ortodoxa kyrkan kommer och besöker de personer som har önskemål om detta. Vi har bastu till de finska boendena på ett annat särskilt boende. En avdelning finns med inriktning demens som har finskspråkig personal och boende. Vid seniorcentrum i [ ] har en grupp arabisktalande besökare bildat en samtalsgrupp tillsammans med vuxenstödjare och projektledare, de träffas regelbundet och utbyter erfarenheter, planerar och genomför gemensamma aktiviteter och teman. Ett samarbete har skett med syriska föreningen där utflykter, friskvårdsdagar och utbildning av den personal de har på sin träffpunkt har erbjudits under 2011. Verksamheterna har även studiebesök med besökare i varandras verksamheter. [Vi har] samarbetat med andra aktörer, bland annat en iransk förening, i ett av bostadsområdena avseende kulturkvällar för olika åldrar och med olika bakgrund. Ett separat projekt har bedrivits för invandrarkvinnor, benämnt Ladies Villa. Verksamheten beräknas under våren 2012 ingå i den centralt placerade mötesplatsen. Bedömning av de viktigaste resultaten Några huvudmän nämner som viktiga resultat att personalen fått en större medvetenhet om vikten av en mer individanpassad vård och omsorg. Andra huvudmän framhåller utvecklingen av mötesplatser och träffpunkter. Dessa uppges vara uppskattade. Nedan redovisas några citat för att ge en bild av hur huvudmännen resonerat. Antalet utbildningar ökar. Bland annat har läkarna i teamet genomfört utbildningar i smärthantering för kommunernas personal under år 2011. 23

Kontakten med hemsjukvården fungerar mycket bra och samarbetet med primärvården har förbättrats. Merparten av personalen uppger att de fått ökade kunskaper i ämnet, idag finns utarbetade rutiner för hur och vem som upprättar individuella genomförandeplaner på samtliga enheter inom äldreomsorgen. Arbetet har inneburit ett synsätt mot ett mer individanpassat arbete. Det sociala innehållet är mer individanpassat, vilket innebär att vi erbjuder fler aktiviteter i mindre skala. De öppna mötesplatserna ger en bra möjlighet för personer i ordinärt boende att delta i aktiviteter. Utbudet för personer i särskilt boende har ökat. Medarbetare upplever att fokus på de äldre ökat samt att det efter projekten är lättare att tänka och våga prova nya idéer och arbetssätt än tidigare. Verksamheten överlag har i genombrottsmetoden (och arbetsmallar till denna) fått ett verktyg för kvalitets- och utvecklingsarbete som passar för samtliga professioner. Verktyget har vi kvar och jobbar vidare med efter avslutade projekt. Våra aktiviteter har starkt bidragit till att vi har kunnat minska på antalet platser i särskilt boende samt även minskat på antalet timmar i hemtjänsten! OCH trots detta har vi har höga betyg från brukarna när de själva får tycka till om äldreomsorgen i vår kommun. Detta måste tyda på att de äldre är nöjda med den verksamhet vi erbjuder. Maktförskjutningen från verksamhet till individ. Det är individen själv som avgör hur han/hon vill leva för att känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Demensvård Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan För att få statliga stimulansbidrag under 2010 skulle kommunen och landstinget ha påbörjat ett arbete med att utarbeta ett gemensamt program för vården och omsorgen om personer med demenssjukdom inklusive dem med begynnande symptom. Ett sådant program skulle vara baserat på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård. 191 kommuner och 15 landsting har fått besvara särskilda frågor om hur arbetet utifrån de nya villkoren i 2010 års ansökan fortskridit. Av de 191 kommunerna hade 147 stycken vid årsskiftet 2011/2012 ett med landstinget gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument för vården och omsorgen om personer med demenssjukdom. Något som också gäller för 12 av de 15 landstingen. För hälften av kommunerna var det de nya villkoren i 2010 års ansökan som medförde att de tog fram programmet. För övriga kommuner var det andra faktorer som låg bakom arbetet, eller så har kommunerna inte kunnat svara på frågan. En liknande bild gäller också för landstingen. 129 kommuner och 9 landsting uppger att de idag arbetar utifrån programmet för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Ett 30-tal huvudmän har följt upp och utvärderat programmen. 24

Tabell 14. Uppföljning av 2010 års ansökan inom området demensvård Kommuner Landsting Ja Nej Ja Nej Utarbetat program? 147 44 12 3 Följd av ansökan? 75 56 6 5 Arbetar utifrån programmet idag? 129 17 9 3 Har programmet följts upp & utvärderats? 34 111 1 11 Ungefär 120 huvudmän har beskrivit de hittills viktigaste resultaten av att arbeta i enlighet med det framtagna programmet, riktlinjerna eller motsvarande dokument inom demensområdet. Bland dessa har några fått kännedom om personer med demenssjukdom i ett tidigare stadium av sjukdomen, vilket innebär att de kan ge ett riktat stöd tidigare. Några har fått till stånd ett gemensamt arbetssätt, tydligare rutiner, bättre vårdkedja eller tydligare beskrivning av arbetsgång och ansvarsfördelning. I ett svar nämns att det skett ett samlat krafttag för hela länet Exempel på verksamheter under 2011 Utbildning och handledning Huvudmännen redovisar i flera fall att stimulansmedlen använts till utbildningsinsatser i demenskunskap. I 178 kommuner (varav 12 stadsdelar) och 12 landsting utbildades sammantaget över 26 250 anställda. I 151 kommuner (varav 13 stadsdelar) och 9 landsting genomfördes även utbildningar i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Över 23 000 personer deltog i dessa utbildningar. Cirka 6 350 anställda i 123 kommuner (varav 10 stadsdelar) och 3 landsting fick dessutom regelbunden handledning i sitt arbete med dementa. Nya platser i gruppbostäder och dagverksamheter för personer med demens I 3 kommuner användes stimulansmedlen till att skapa nya platser i gruppbostäder för 17 kvinnor och 18 män. Vidare arbetade 17 kommuner med att skapa nya platser på dagverksamheter för personer med demens. 100 kvinnor och 67 män berördes av denna verksamhet. Demensteam I 107 kommuner (varav 6 stadsdelar) och 7 landsting användes stimulansmedel till att inrätta, eller fortsatta tillhandahålla, demensteam. I teamen arbetade cirka 1 200 personer. 31 kommuner (varav 2 stadsdelar) och 7 landsting redovisar att särskilda läkarresurser knutits till demensteamen. Några landsting och kommuner har följt upp demensteamens arbete. Citaten nedan ger en bild av vilka vinster som demensteamen har lett till. Som exempel pekar landstingen på följande resultat: Lokalt är man mycket nöjd med samverkan med specialistmottagningar men arbetet med primärvården behöver utvecklas mer. 25

8 patienter som annars hade blivit inlagda har kunnat stanna i sin invanda miljö med stöd från BPSD-team. Även arbetsmiljön har förbättrats mycket. Mer systematiskt arbetssätt i fråga om utredningar och samverkan. Större andel patienter med demenssjukdom utreds och behandlas i primärvården med konsultstöd av specialistläkare. Ett urval kommuner framhåller på motsvarande vis: Ökad trygghet för personer med demens, Ökad förståelse för och strukturerat arbetssätt vid och för att förebygga BPSD-problematik. Sjuksköterskorna [har] fått redskap och metoder för att handleda personal. Bättre stöd till de dementa. Större kontinuitet, mer kunskaper till personalen. Tillgängligheten per telefon för anhöriga uppskattas. Hembesök minskar oro. Teamet följer brukaren genom kommunens olika insatser. Trygghet för både brukare och personal. Teamets kunskapsspridning bland personalen visar på minskad oro hos den demenssjuke. Demensteamets arbete innebär att den enskilde personen kan bo kvar längre i ordinärt boende och känna värdighet och välbefinnande. Stödet till anhöriga har ökat. Bedömning av de viktigaste resultaten Det som framförallt nämns i huvudmännens bedömningar av de hittills viktigaste resultaten av deras arbete är olika typer av utbildning av personalen i demenskunskap, samt tillgång till handledning och reflektionsgrupper. En ökad kunskap om demenssjukdomar och bemötande nämns också. Några få huvudmän nämner att de bildat demensteam, vilket i hemtjänsten kan leda till en ökad personalkontinuitet visavi den dementa. Bättre bemötande av dementa och deras närstående och anhöriga lyfta fram. Några nämner att användningen av psykofarmaka har minskat. Olika former av samverkan nämns också som viktiga resultat. Nedan redovisas några citat för att exemplifiera huvudmännens resonemang. Den stora vinsten är att projektgruppen är tvärprofessionell och man har genom detta fått högre kompetens och kunskapsspridning. Projektet har bidragit till att man kan arbeta med frågor som gör att omhändertagandet, behandlingen och rutiner blir likartade i de deltagande kommunerna. Kompetensen om demenssjukdomar har ökat hos personalen. Samverkan mellan primärvård, kommunal verksamhet och sjukhus har förbättrats. Utredning, diagnostisering, uppföljning och utvärdering av personer med demenssjukdom eller befarad demenssjukdom har blivit mer strukturerad. 26

All personal inom särkilt boende har fått utbildning kring bemötande och arbetssätt vid beteendemässiga och psykiska symptom hos personer med demenssjukdom (BPSD) och om de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Ökad följsamhet till nationella riktlinjer och länsgemensamt vårdprogram för demens. Demensvården har blivit mer personcentrerad. Förståelsen för ett relationsorienterat bemötande har ökat. Inom alla verksamheter finns utbildade team som arbetar enligt Genombrottsmetoden. Metoden har synliggjort att små förändringar i vardagen kan innebära stora förändringar för den enskilde. Här kan nämnas trädgårdsmiljöer, måltidssituationen, inomhusmiljö med färgsättning, aktivitet, minneslådor, Rubens dockor, husdjur. Med stöd av stimulansmedel har dagverksamhet startat. Resultatet av verksamheten visade att personerna kunde bo kvar hemma längre och få en bra stimulans på dagarna samtidigt som anhöriga fick avlastning. Det goda resultatet genererade att dagverksamheten integrerades i ordinarie verksamhet. Det synliggjorde även behovet av att höja kompetensen inom demensområdet och även inom äldrepsykiatrin vilket resulterade i bemötandecirklar för hemtjänsten. Läkemedelsgenomgångar Uppföljning av villkoren i 2010 års ansökan Kravet för att få del av det statliga stimulansbidraget under 2010 var att kommunen och landstinget hade påbörjat utarbetandet av ett gemensamt program för systematiskt uppföljning av läkemedelsanvändningen för äldre personer. Programmet skulle syfta till att öka antalet och kvaliteten på läkemedelsgenomgångarna. Vidare angav Socialstyrelsen att detta program på sikt borde fastställas och följas upp och utvärderas. 94 kommuner har fått besvara särskilda frågor om hur arbetet utifrån villkoren i 2010 års ansökan fortskridit. Av dessa kommuner hade 77 stycken vid årsskiftet 2011/2012 ett med landstinget gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument för systematisk uppföljning av läkemedelsanvändningen för äldre personer. På motsvarande vis har 17 landsting fått besvara frågor om hur arbetet utifrån villkoren i 2010 års ansökan fortskridit. 15 av dessa redovisar att de vid årsskiftet 2011/2012 hade ett med kommunerna gemensamt program eller motsvarande. En majoritet av kommunerna tog fram det efterfrågade programmet som en följd av att de sökte stimulansmedel. För landstingens del var det en lägre andel som tog fram programmet av denna anledning. Socialstyrelsen angav i villkoren för att söka stimulansmedel att programmet på sikt borde fastställas av landstinget och kommunen. Vid årsskiftet 2011/2012 hade så skett hos cirka 80 procent av de aktuella kommunerna och landstingen. Nästan samtliga kommuner, och alla landsting, uppgav vidare att de idag arbetar utifrån programmet. 30 kommuner och 9 landsting har följt upp och utvärderat programmet. 27

Tabell 15. Uppföljning av 2010 års ansökan inom området läkemedelsgenomgångar Kommuner Landsting Ja Nej Ja Nej Utarbetat program? 77 17 15 2 Följd av ansökan? 46 21 6 8 Har programmet fastställts? 62 14 12 3 Arbetar utifrån programmet idag? 72 5 15 0 Har programmet följts upp & utvärderats? 30 45 9 5 Ett 50-tal huvudmän har svarat på frågan om arbetet utifrån programmet, riktlinjerna eller motsvarande dokument ökat antalet och kvaliteten på läkemedelsgenomgångarna. Av dessa huvudmän bedömer ett 20-tal att så är fallet. Flera anser att det är för tidigt att göra en bedömning av effekterna. Exempel på verksamheter under 2011 Utbildning och handledning Över 6 000 personer som arbetar i särskilda boenden fick utbildning i läkemedel för äldre. Utbildningarna anordnades i 65 kommuner (varav 6 stadsdelar) och 16 landsting. I 31 kommuner och 14 landsting utbildades vidare cirka 2 140 personer som arbetar med äldre i ordinarie boenden. I 66 kommuner (varav 6 stadsdelar) och 6 landsting erhöll personal som arbetar i särskilda boenden regelbunden handledning om äldre och läkemedel. Personal som arbetar med äldre i ordinarie boenden fick regelbunden handledning i 29 kommuner och 8 landsting. Läkemedelsgenomgångar Under 2011 genomfördes läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden för över 8 520 personer. Ungefär 2 430 var män och 6 090 kvinnor. Flertalet läkemedelsgenomgångar var tvärprofessionella. Exempelvis ingick ofta läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, omsorgspersonal och apotekare. Läkemedelsgenomgångarna i ordinarie boenden var inte lika omfattande. Huvudmännen redovisar sammantaget att de genomförde läkemedelsgenomgångar för cirka 5 700 personer. Ungefär 70 procent var kvinnor och 30 procent män. Även dessa läkemedelsgenomgångar var i övervägande utsträckning tvärprofessionella. 82 kommuner (varav 4 stadsdelar) och 17 landsting uppger att Socialstyrelsens indikatorer användes vid läkemedelsgenomgångarna i särskilda boenden. För de läkemedelsgenomgångar som genomfördes för personer i ordinarie boende användes Socialstyrelsens indikatorer i 31 kommuner och 15 landsting. Bedömning av de viktigaste resultaten Några huvudmän nämner att de har uppdaterat läkemedelslistor så att de är aktuella. Flera nämner att de har minskat läkemedelsanvändningen. Några 28