Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

Vad menas med stress? Ett subjektivt psyko-fysiologiskt tillstånd hos individen som innebär en hög arousal -nivå och samtidigt ett obehag! Kristensen 1998 suntliv.nu

+ + - Autonoma nervsystemet + sympatikus - parasympatikus HPA-axel HPG-axel Adrenalin Noradrenalin Kortisol Könshormoner Tillväxthormon Puls, blodtryck Ökad energiomsättning Tillväxt, reparation

VILOLÄGE Stressorer, KRAV i livet Ansträngning Stressreaktion ÅTERHÄMTNING SÖMN Långvarig Stressreaktion Otillräcklig återhämtning Risk för OHÄLSA! ARBETSHÄLSA

Yerkes-Dodsons kurva hög prestationsförmåga effektiv skärpt stimulerad oberörd TOPP minskad effektivitet mindre skärpt överbelastad orolig låg uttråkad irriterad utmattad låg stressnivå hög

Återhämtning i arbetslivet..?

Återhämtning Återställande av psykofysiologiska system som aktiverats under arbete tillbaka till en stabil baslinjenivå.., detta sker genom en situation där inga särskilda krav ställs på individen

Återhämtning under dygnet Krav, ansträngning 08 rast 12 lunch rast 17 fritid 22 SÖMN 08 Resurser, energi

Återhämtning under en arbetsdag Paus, rast Respit, andrum eget val låg ansträngningsnivå lustfyllt Sysslor fortsätter med arbetsuppgifter gör andra ärenden Friskvård" fysisk aktivitet, meditation, kultur Ger energi Tar energi Ger energi

Arbetsstress påverkar sömnen Arbetsstress Störd sömn Ökad känslighet för stress och sämre prestation på arbetet!

Arbetsmiljöundersökningen 2011

Ny diagnos - UTMATTNINGSSYNDROM Socialstyrelsen 2003, www.sos.se

Utmattningssyndrom A) Symtom på utmattning under minst två veckor till följd av stressfaktorer under minst sex månader B) Påtaglig brist på psykisk energi C) Sömnstörning, koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, irritabilitet och kroppsliga symtom vanliga. D) Symtomen orsakar lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden

Energikurva vid utmattningssyndrom Ca 1 år 2 v 6 mån 6-24 mån Stresskollaps

Tidiga tecken Kroppsliga symtom Trötthet, sömnsvårigheter, svårt varva ned Huvudvärk, nackbesvär, spänd Magbesvär, hjärtklappning. Kognitiva/mentala symtom Mera splittrad; svårt för att fokusera, ta in ny information, fatta beslut, prioritera Mentalt trött, stresskänslig Emotionella symtom Olust, lättirriterad, oro/ångest. Nedstämdhet

Tidiga tecken Beteendemässiga symtom Ständig tidspress Går fort, äter fort, pratar fort. Hoppar över raster Prioriterar bort hälsosamma återhämtande aktiviteter Drar sig undan från sociala aktiviteter Lättirriterad, avskärmad Risk för missförstånd, konflikter, fel, olyckor. Sämre prestation

Hur fånga upp tidiga signaler? Närvarande chef Observanta medarbetare Stöd från företagshälsovård Instrument LUQSUS; fhvmetodik.se KEDS; metodicum.se

Hur kan vi få kunskap om samband mellan arbete sjukdom? Ej exponerad Exponerad i arbetet Sjukdom, Besvär? Mätning 1 Mätning 2 Tid Psykosocial arbetsmiljö

Modeller för att studera arbetsstress Krav-kontroll, socialt stöd (Karasek, Theorell) ERI, effort reward imbalance, yttre och inre krav (Siegrist) Orättvis organisation ( organizational injustice ) Otrygg anställning.

SOCIALT STÖD Förbättrade bemästrings strategier AVSPÄND AKTIV Ökat lärande Inlärning hindrar stress KONTROLL sex frågor PASSIV ANSPÄND Stress hindrar inlärning KRAV, fem frågor Minskat lärande Inlärd hjälplöshet

Krav Kräver ditt arbete att du arbetar mycket fort? Kräver ditt arbete att du arbetar mycket hårt? Kräver ditt arbete en för stor arbetsinsats? Har du tillräckligt med tid för att hinna med arbetsuppgifterna? Förekommer det ofta motstridiga krav i ditt arbete?

Kontroll Har du frihet att bestämma hur ditt arbete ska utföras? Har du frihet att bestämma vad som ska utföras i ditt arbete? Får du lära dig nya saker i ditt arbete? Kräver ditt arbete skicklighet? Kräver ditt arbete påhittighet? Innebär ditt arbete att man gör samma saker om och om igen?

EFFORT REWARD IMBALANCE Enkätinstrument: 17 + 6 frågor YTTRE KRAV ANSTRÄNGNING INRE KRAV commitment BELÖNING LÖN UPPSKATTNING TRYGGHET UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

Vad orsakar stress i arbetslivet? Höga krav Brist på kompenserande faktorer: KONTROLL, handlingsutrymme, resurser STÖD, chef, kollegor BELÖNING, utveckling, bekräftelse, lön Möjlighet till ÅTERHÄMTNING Otydliga arbetsuppgifter Rollkonflikt Negativa känslor, emotionella krav Orättvisor, konflikter, mobbing, risk för hot och våld Stökig yttre miljö, störningar, buller Otrygg anställning

Stressrelaterade sjukdomar. Hjärt-kärlsjukdom Psykisk ohälsa Ångest, oro, depression, sömnsvårigheter, utmattningssyndrom (Socialstyrelsen 2003) Värk, smärta Infektioner Beteendeförändringar, t.ex. missbruk, ätstörningar, mm De flesta sjukdomar försämras av stressproblematik!

Arbetsstress och kranskärlssjukdom Meta-analys av Kivimäki 2006 Krav-kontroll, 11 studier ERI, 4 studier Orättvis organisation, 2 studier Vid en anspänd arbetssituation 43% ökad risk. Vid dålig balans mellan ansträngning och belöning 58% ökad risk. Vid orättvis organisation 62% ökad risk. Sammanfattning: ca 50% överrisk för kranskärlssjukdom vid exponering för arbetsstress.

Arbetsstress och psykisk ohälsa (ångest, depression, suicid) Meta-analys av Stansfeld 2006 12 prospektiva studier Resultat: Särskilt en anspänd arbetssituation (höga krav och liten kontroll) eller en kombination av hög ansträngning och liten belöning innebar ökad risk för mental sjukdom (ca 80% överrisk). Lågt socialt stöd på arbetet och otrygg anställning medförde också viss ökad risk.

Kränkande särbehandling Finsk studie, prospektiv design Kivimäki, Occup Environ Med 2003;60:779-783. Syfte undersöka om mobbing är en risk faktor för framtida hjärtkärlsjukdom och depression Enkät till 10969 anställda på finska sjukhus 5432 (4831 kvinnor och 601 män) besvarade enkät år 1998 och 2000

Kränkande särbehandling Mobbing på arbetsplatsen definierades som: När någon upplever att han eller hon» utsätts för social isolering eller utestängning» nedvärderas vad gäller arbetsinsatsen» hotas» utsätts för negativa omdömen eller andra negativa beteenden som är avsedda att skada Förekomst av mobbing: 5% 1998, 6% 2000

Samband mellan mobbing och insjuknande i hjärt- kärlsjukdom respektive depression Upplevd mobbing Antal Risk för hjärtkärlsjukdom* (286 fall) Inte vid något tillfälle 3884 1.00 Konfidensintervall (95%) Vid ett tillfälle 323 0.72 0.43 1.21 Vid båda tillfällena 65 2.31 1.15 4.63 Upplevd mobbing Antal Risk för depression* (214 fall) Inte vid något tillfälle 4109 1.00 Konfidensintervall (95%) Vid ett tillfälle 325 2.27 1.50 3.42 Vid båda tillfällena 64 4.81 2.46 9.40 Hjärtkärlsjukdom bestod av hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke eller högt blodtryck. *Riskerna justerades för kön, ålderskategori och inkomst.

Arbetsmiljöns betydelse för hjärtkärlsjukdomar 2015

- Personer som har gott medmänskligt stöd i arbetsmiljön, möjlighet till kontroll över det egna arbetet eller som behandlas rättvist har mindre sömnstörningar än andra. - Personer som har höga arbetskrav, psykiskt ansträngande arbete eller utsätts för mobbning på arbetsplatsen har mer sömnstörningar än andra. Även de som har en situation där belöningen (t ex lönen eller omgivningens uppskattning) är låg eller inte står i proportion till ansträngningen har mer sömnstörningar. - Personer som arbetar skift har mer sömnstörningar. Samband mellan skift och sömnstörningar visar sig även i minskad förekomst av sömnstörningar för dem som slutar arbeta skift.

Symtom på depression är vanligare vid. - En spänd arbetssituation, dvs höga krav och liten möjlighet att påverka - Lågt stöd i arbetsmiljön - Mobbing och konflikter - Liten belöning i förhållande till ansträngning - Otrygg anställning

Symtom på utmattningssyndrom är vanligare vid. - Bristfälligt stöd i arbetsmiljön - Liten belöning i förhållande till ansträngning - Otrygg anställning

Friskfaktorer Mindre besvär av depression och utmattningssyndrom vid goda möjligheter till kontroll och upplevd rättvisa på arbetet.

Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad symtom på depression och symtom på utmattningssyndrom!

Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se Arbetsmiljön skördar 1.000 offer varje år Publicerat 2010-11-18 Varje år dör mellan 60 och 70 personer på jobbet. Men det är inte hela sanningen.. Arbetslivet fortsätter att skörda offer många år efter att den anställde har slutat jobba. I själva verket dör drygt 1 000 personer av arbetsrelaterade sjukdomar varje år. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. Rapport 2010:3. Arbetsmiljöverket, www.av.se

Orsaker till arbetsrelaterade dödsfall, 25-74 år 400 350 300 250 200 150 cancer lung- och luftvägssjukdom hjärtinfarkt 100 50 0 kvinnor män

Död i arbetsrelaterad hjärtinfarkt

Hälsofrämjande faktorer på arbetet Rimliga krav med möjlighet till anpassning och hjälp att prioritera Tydliga arbetsuppgifter, mål och rutiner God kommunikation, öppet klimat, stöd från ledningen Möjlighet till utveckling, bekräftelse, delaktighet Rättvisa och jämlikhet Ett välfungerande i verksamheten integrerat systematiskt arbetsmiljöarbete

Friskfaktorer Hälsa och Framtid http://www.ammuppsala.se/sites/default/files/rapporter/2013/ ammuppsala_rapport1_2013.pdf Närvarande ledarskap Positiv inställning till kompetensutveckling Bra kommunikation Möjlighet att byta arbetsuppgifter Chefen prioriterar när det är för mycket att göra Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete

Hur gör man i praktiken..? Prevent Arbetsmiljöverket www.fhvmetodik.se Institutet för stressmedicin www.vgregion.se/ stressmedicin Metodicum www.metodicum.se

OSHA Europeiska Arbetsmiljöbyrån En god arbetsmiljö är en god affär

AHA-studien Arbete och hälsa i process och verkstadsindustri Syfte Finna effektiva metoder för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro inom industrin Finna metoder för att mäta produktivitetsförändringar i relation till investering i de anställdas hälsa Ca 4000 anställda på fyra företag (Sandvik, StoraEnso, Södra, Volvo). Startade år 2000, 3-års uppföljning. Arbetskraftsindex och produktivitet beräknades. Konklusion Satsningar på förbättrad hälsa och arbetsförmåga hos de anställda är ett långsiktigt sätt att öka företagets produktivitet. Det behövs upprepade interventioner och kontinuitet.

Samband psykosocial arbetsmiljö, hälsa och produktivitet Indikatorer på friska arbetsplatser Rapport från IFAU, Jensen I 2012 Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Vingård E, Lindberg P. Rapport 2012:7. Arbetsmiljöverket Kunskapsläget är ofärdigt, men inte ostabilt

Positiv psykologi i arbetslivet

Sammanfattning Hur skapar vi friska arbetsplatser? Avsätt tid för hälsofrämjande systematiskt arbetsmiljöarbete kontinuitet, integrerat i den vanliga verksamhet Utveckla ledarskapet och medarbetarskapet Utveckla samarbetet mellan HR och FHV Använd vetenskapligt utprovade verktyg www.fhvmetodik.se; www.vgregion.se/stressmedicin; www.metodicum.se

TACK!