Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det stressmedicinska området och därigenom medverka till att göra Västra Götalandsregionen till förebild vad gäller hälsofrämjande arbetsplatser och behandling av stressrelaterad ohälsa. STRESS Genetiska faktorer Personlighet Tidigare erfarenhet /livshändelser Tidigare sjukdomar Levnadsvanor Aktuell belastning (potentiella stressorer arbetsliv och privatliv) Psykiska konsekvenser Upplevelse/Bemästring Stressfysiologiska reaktioner Somatiska konsekvenser Sociala konsekvenser
Stress är en naturlig reaktion som hjälper oss att mobilisera kraft och energi. Var går gränsen mellan stimulans och stress. Stress när det är övermäktigt eller okontrollerbart Kooihas Grooningen Stress och varningsklockor Somatiska konsekvenser Sociala konsekvenser Psykiska konsekvenser Tecken på för hög stressbelastning Kroppsliga Psykiska Beteendemässiga - Kognitiva Kroppsliga Huvudvärk Orolig mage Värk i nacke/axlar Sömnstörningar Infektionskänslig Känslig för ljud eller ljus Yrsel Tryck över bröstet
Psykiska Onormal trötthet Gråter lätt Blir arg lätt Humörsvängningar Panikångest Kognitiva Klarar inte av att göra flera saker samtidigt Svårt ta in fler intryck Mindre flexibel Svårt att koncentrera sig Glömmer och gör fel man inte brukar Rastlösare Mer obeslutsam Töjer på arbetstiden Mindre social/drar sig undan Ändrade motionsvanor Ändrade matvanor Ökat alkoholbruk och nikotinanvändning Beteendemässiga
Råd till chefer Visa i handling ditt intresse för varje medarbetare Var lyhörd för signaler på hög stressbelastning Uppmuntra till återhämtning inte till överarbete Föregå med gott exempel! KART-studien om Arbetsmiljö, Stress och Hälsa bland anställda i Västra Götalandsregionen Deltagare sedan 2004 Uppföljning 2006,2008, Samma deltagare + nya 2008 Uppföljning 2008- Organisation/verksamhet Yrkesgrupp Individ/kön och ålder Allvarligare stressrelaterade tillstånd (AST) i KART-studien 2004-100% 90% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 27% 23% 34% 2004 n=1050 2006 n=1042 2008 n=1017 n=990 AST: Klart ökade symptom på depressivitet, ångest och/eller utmattning/burnout 2004 n=181 22% 31% 2006 n=191 2008 n=191 n=206 Primärvård 3 2004 n=113 25% 2006 n=113 Sjukhus Primärvård Tandvård 2008 n=113 n=111
Riskfaktorer 2008 för självskattat utmattningssyndrom Höga krav Låg kontroll Liten belöning Brist på socialt stöd Dålig kommunikation Upplevt förändring som en försämring Låg fysisk aktivitet (mest stillasittande) Läkarsekreterare Fokusgrupper om medarbetarskap olika yrkeskategorier på Skaraborgs Sjukhus (här Falköping) -2012 Den goda spiralen för ständiga förbättringar Etik Kommunikation Effektivitet Kvalitet Struktur Stöd Delaktighet Arbetsmiljö Hälsa Lärande Vad är viktigt för att du skall trivas, må bra och utvecklas i jobbet?
Uppvarvning och självskattat utmattningssyndrom (s-ums) Uppvarvning s-ums Annan adm befattning (n=60) 2008 3% Enhetschef (n=189) 2008 Barnmorska (n=55) 2008 1 Biomed. analytiker (n=54) 2008 Sjukgymnast/Arbetsterapeut (n=87) 2008 4% 7% Läkare (n=181) 2008 Sjuksköterska/Spec. ssk (n=555) 2008 Tandsköterska (n=50) 2008 4% 7% 1 1 Psykolog/Kurator (n=52) 2008 17% Undersköterska (n=234) 2008 1 Läkarsekreterare (n=80) 2008 22% 21% 31% 0% 20% 40% 60% 100% Enhetschef (n=196) 2008 Känslor inför arbetet Positiva Verken eller Negativa Tandsköterska (n=53) 2008 8 87% 3% 2% 81% Barnmorska (n=59) 2008 85% 5% 7% Verksamhetschef (n=52) 2008 83% 8 Annan adm befattning (n=63) 2008 83% 7 1 Psykolog/Kurator (n=56) 2008 7 Undersköterska (n=248) 2008 7 71% 1 Sjuksköterska/Spec. ssk (n=571) 2008 7 71% 1 Läkare (n=188) 2008 75% 15% 15% Sjukgymnast/Arbetsterapeut (n=90) 2008 74% 1 Biomed. analytiker (n=60) 2008 1 17% Läkarsekreterare (n=84) 2008 64% 71% 20% 2 Har goda möjlighet att utveckla min kompetens I hög grad I viss mån I låg grad Ingen åsikt Verksamhetschef (n=57) 7 1 5% Enhetschef (n=227) 67% 23% 3% Läkare (n=202) 5 17% Sjukgymnast/Arbetsterapeut (n=100) 5 25% 1 Annan adm befattning (n=114) 55% 1 4% Tandsköterska (n=55) 47% 2 4% Psykolog/Kurator (n=61) 4 25% 2 2% Barnmorska (n=62) 44% 2 3% Sjuksköterska /spec. ssk (n=625) 44% 27% 27% 3% Undersköterska (n=265) 3 20% 37% 5% Vårdare/Skötare psyk (n=52) 37% 15% 44% 4% Biomed. analytiker (n=67) 2 21% 42% Läkarsekreterare (n=90) 1 52% 4%
Öppet kommunikationsklimat Verksamhetschef (n=52) 2008 92% 8 Enhetschef (n=196) 2008 91% 92% Sjukgymnast (n=90) 2008 82% 87% Tandsköterska (n=53) 2008 81% Annan admbefattning (n=61) 2008 Sjuksköterska/Spec. ssk (n=572) 2008 Undersköterska (n=249) 2008 7 7 7 Barnmorska (n=59) 2008 75% Biomed. analytiker (n=59) 2008 83% Psykolog/Kurator (n=56) 2008 71% Läkare (n=186) 2008 Läkarsekreterare (n=84) 2008 67% 6 70% Andel ganska bra / mkt bra 0% 20% 40% 60% 100% Inflytande Stor t Visst Litet Ver ksamhetschef (n=50) 6 Avdelnings chef (n=211) 47% 4 5% Sjukgymnast/ Ar betster apeut (n=92) 45% 45% Psykolog/ Kur ator (n=55) 40% 55% Annan adm bef attning (n=100) 33% 54% Vår dar e/ Skötar e psyk (n=51) 43% 33% Adm.ass/ sekr eter ar e (n=50) 22% 5 22% Tandsköter ska (n=53) 15% 40% 45% Läkar e (n=193) 57% 30% Biomed. analytiker (n=62) 50% 37% Sjuksköter ska / spec. ssk (n=607) 55% 33% Bar nmor ska (n=61) 5 31% Under sköter ska (n=260) 54% 3 Läkar sekr eter ar e (n=89) 4 * Att påverka..hur jag arbetar, arbetsmängd, arbetsmiljö 4 Nöjd med balansen för egen skull och andra Tandsköter ska (n=55) 64% Adm ass. / Sek. (n=52) 5 Ver ksamhetschef (n=57) 54% Biomed. analytiker (n=67) 52% Enhetschef (n=227) 4 Annan adm bef attning (n=114) 47% Under sköter ska (n=266) 47% Sjuksköter ska / spec. ssk (n=625) 45% Bar nmor ska (n=62) 44% Vår dar e/ Skötar e psyk (n=52) 42% Psykolog/ Kur ator (n=61) 43% Sjukgymnast/ Ar betster apeut (n=97) 41% Läkar e (n=201) Läkar sekr eter ar e (n=91) 34% 3 0% 20% 40% 60% 100%
Vilka faktorer skapar hälsa på arbetsplatsen? KASAM Känsla av sammanhang. Meningsfull, begriplig och hanterbar. Meningsfullhet Varför/för vems skull finns vi här? Positiva upplevelser t.ex. vacker miljö, kultur och natur. Samhörighet Fungerande kommunikation. God gemenskap och socialt stöd. Bli sedd och respekterad. Humor, arbetsglädje och trivsel. Vilka faktorer skapar hälsa på arbetsplatsen? Vi provar SAMSPELSDIALOGEN VG spelet Etik& bemötande/värderingar Chef/Ledarskap Medarbetarskap God vård/kund Begriplighet Öppen och kontinuerlig information vid förändring. Att förstå uppdraget, Kunskap för sin uppgift. Utrymme för reflektion, återkoppling, ett lärande arbetssätt. Hanterbarhet Yrkesskicklighet, kompetens tas till vara, möjlighet att utvecklas. Ork, att uppmuntra hälsosammare livsstil. Kommunikativ förmåga och ett bra kommunikationsklimat. En fungerande organisation. Vilka faktorer skapar hälsa på arbetsplatsen? Balans Rimlig arbetsbelastning. Återhämtning. Flexibilitet, variation, kreativa inslag Uppmuntra problemlösning. Fånga upp tidiga signaler på stress. Delaktighet Aktivt deltagare Lärande. Kompetensutveckling. Fasta arbetsgrupper och rutiner för att kontinuerligt förbättra Utveckla samarbetet mellan yrkesgrupper. Tydlighet Rolltydlighet. Att målen är tydliga och kända. Tydliga prioriteringar. Att ansvar och befogenheter följs åt. Tydliga regler och förhållningssätt Veta vem som gör vad Veta vem som fattar beslut
ISM-rapport 9 Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Hälsa och stress Hälsofrämjande arbetsplatser Individ Arbetsplats - Organisation Chefs- och ledarskap Effektiva metoder Övergripande erfarenheter Individ Arbetsplats Organisation och ledarskap Hur vet vi att vi lyckats? Kortversion Uppdatering av ISM-rapport 9 www.vgregion.se/ stressmedicin