Modellering av en Tankprocess

Relevanta dokument
Modellering av en Tankprocess

Innehνall 1 Introduktion Processbeskrivning Inloggning och uppstart

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

REGLERTEKNIK Laboration 3

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

] så att utflödet v( t) Vattennivån i tanken betecknas h(t) [m]. Nivån h är tankprocessens utsignal. u h Figur: Vattentank

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

PID-regulatorer och öppen styrning

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas).

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

Systemteknik/Processreglering F2

Simulering och reglerteknik för kemister

Formalia. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 1. Varför modeller? Föreläsning 1: Modeller och modellbygge

Reglerteknik 3. Kapitel 7. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Laplacetransform, poler och nollställen

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Flervariabel reglering av tanksystem

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

REGLERTEKNIK Laboration 5

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

PC-BERÄKNINGAR. REGLERTEKNIK Laboration 5 och inlämningsuppgift. Inlämningsdatum:... Inlämnad av labgrupp:... Gruppdeltagare:

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Laboration 2, M0043M, HT14 Python

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

vt 04 Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

Självstudieövning 1: Grundläggande PID-reglering

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

Konduktivitetsmätning

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Datorövning 1: Fördelningar

/TFE CJ, BT, BaE

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Reglerteknik för D2/E2/Mek2

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

Laboratoriet för värmeteknik/mats Nikus och Matias Waller. Tentamen i MATEMATISK MODELLERING den 12 december 2001

A

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Skolverkets svar, #1 #6 9. Några lösningar till D-kursprov vt

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Andra EP-laborationen

Temperaturreglering. En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator. θ (t) Innehåll Målsättning sid 2

Flervariabel reglering av tanksystem

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2. Tidskontinuerliga Reglersystem Övningsuppgift...13

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Föreläsning 9, Bestämning av tidsdiksreta överföringsfunktioner

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Bose-Einsteinkondensation. Lars Gislén, Malin Sjödahl, Patrik Sahlin

Föreläsning 14: Exempel på randvärdesproblem. LU-faktorisering för att lösa linjära ekvationssystem.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Reglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )

TMA226 datorlaboration

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

LAB 3. INTERPOLATION. 1 Inledning. 2 Interpolation med polynom. 3 Splineinterpolation. 1.1 Innehåll. 3.1 Problembeskrivning

Tentamen i Miljö och Matematisk Modellering för TM Åk 3, MVE345 MVE maj 2012,

Reglerteknik AK, FRT010

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Transkript:

UPPSL UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PS 2002, R 2004, BC 2009, 2013 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer. Modellparametrar bestäms experimentellt och den slutgiltiga modellen valideras. Obligatoriska förberedelseuppgifter: Läs igenom Exempel 2.5 i kurskompendiet. Lös förberedelseuppgifterna. Namn Handledarens kommentarer Årskurs Inskrivningsår Utförd den Lab godkänd Sign

Innehåll 1 Introduktion 2 1.1 Processbeskrivning................................. 2 1.2 Inloggning och uppstart.............................. 3 2 Processmodellering 3 2.1 Fysikalisk modellering............................... 3 2.2 Experimentell Bestämning av Modellparametrar................ 4 2.2.1 Estimering av K s1 och K s2........................ 5 2.2.2 Estimering av a 1 och a 2.......................... 5 2.2.3 Estimering av Kp.............................. 6 3 Modellvalidering 7 1

q 1in h 1 y 1 q 1ut = q 2in u PUMP h 2 y 2 q 2ut Vatten Figur 1: Tankprocessen. 1 Introduktion Målet med laborationen är att illustrera hur fysikalisk modellering kan användas för att skapa en adekvat beskrivning av ett verkligt system. tt kunskap om detta förfarande är viktigt har vi sett flera exempel på under kursens gång. Genom att använda kända fysikaliska relationer, baserade på rimliga antaganden, skall en tankprocess modelleras. Modellparametrar skall experimentellt bestämmas. Den erhållna matematiska modellen skall slutligen valideras genom några enkla test. 1.1 Processbeskrivning Processen som vi betraktar i denna laboration är en sk dubbeltank. Den består av två cylindriska vattentankar placerade ovanpå varandra. Den inre diametern kan antas vara lika för båda tankarna, dvs tankarna har samma tvärsnittsarea. Varje tank har även ett litet hål i botten. På grund av diverse fel vid framställningsprocessen av tankarna kan storleken på tankarnas bottenhål, dvs bottenhålens area, variera. Vattnet från den övre tanken rinner ner i den nedre tanken medan vattnet i den nedre tanken rinner ner i en behållare. Med hjälp av en elektrisk pump transporteras vattnet från behållaren upp till den övre tanken igen. Varje tank har dessutom en givare som ger en spänning proportionell mot vattennivån i den aktuella tanken. Figur 1 ger en schematisk bild av tankprocessen. Insignal till systemet är spänningen u (volt) som läggs på den elektriska pumpen. Vattenflödet från pumpen, q pump, är approximativt proportionellt mot den pålagda spänningen u, dvs q pump = K p u (1) Utsignalerna från processen är spänningarna y 1 och y 2 (volt) över nivågivarna i övre respektive nedre tanken. Eftersom givarna kan antas vara linjära fås följande samband mellan erhållen 2

spänning och vattenhöjd (h 1 och h 2 ) i respektive tank: y 1 = K s1 h 1 y 2 = K s2 h 2 där K s1 och K s2 är proportionalitetskonstanter för nivågivarna. (2) (3) 1.2 Inloggning och uppstart ssistenten informerar om hur man loggar in samt startar upp datorn! Notera att det är viktigt att resultat presenteras med minst tre/fyra värdesiffror. I vissa fall kan MTLB formatet long (skriv format long i MTLB) vara användbart. Se även help format. 2 Processmodellering 2.1 Fysikalisk modellering Utifrån exemplen 2.1 och 2.5 i kurskompendiet Modellering av Dynamiska System fås att tankprocessen kan beskrivas av två kopplade differentialekvationer dh 1 dt = q 1in q 1ut dh 2 dt = q 2in q 2ut där är tvärsnittsarean av en tank. Flödet in i den övre tanken, q 1in, är självklart identiskt med flödet igenom den elektriska pumpen, q pump, medan flödet in i den nedre tanken, q 2in, är lika med flödet ut ur den övre tanken, q 1ut. Förberedelseuppgift 1: Baserat på de antaganden som görs i Exempel 2.5 i kurskompendiet samt (1), visa att vårt tanksystem (4)-(5) kan beskrivas med följande modell: dh 1 dt = a 1 2gh1 + K p u (6) dh 2 dt = a 2 2gh2 + a 1 2gh1. (7) där a 1 och a 2 betecknar arean av bottenhålet för den övre respektive den nedre tanken. (4) (5) 3

ntag nu att vi låter u = u 0 vara konstant. Efter en viss tid kommer vattennivån i tankarna atthastabiliseratsigpåenkonstantnivå.vihardånåttjämvikt(stationäritet), dvsdh 1 /dt = dh 2 /dt = 0. Förberedelseuppgift 2: nge jämviktspunkterna för systemet (6)-(7) då u = u 0. Uttryck svaret som funktion av a 1, a 2, Kp, u 0 och g. 2.2 Experimentell Bestämning av Modellparametrar Målet i detta avsnitt är att bestämma parametrarna i vår tankmodell, beskriven av ekvationerna (6) och (7), experimentellt. För att justera insignalen u [0, 9.99], dvs bestämma inflödet till den övre tanken används MTLB-funktionen proc da(0,u). Den på motorn pålagda spänningen styrs alltså av u. 4

2.2.1 Estimering av K s1 och K s2 ppliceraenkonstant spänningu = u 0 påpumpenochlåt vattennivånitankarnastabiliseras; välju 0 såattvifårenstationär vattennivåvidca10cm.observeraatt dettarrelativt långtid förvattennivåernaatt stabiliserasig. Mät vattennivånitankarna,h 0i,icm (användlinjalerna på tankarna). Mät även spänningen över givarna, y 0i (volt). Proportionalitetskonstanterna K si ges sedan enligt (2) och (3) av y 0i /h 0i. Notera att detta skall göras för båda tankarna, i = 1,2. Resultat: u 0 =... (8) K s1 = y 01 h 01 =... (9) K s2 = y 02 h 02 =... (10) 2.2.2 Estimering av a 1 och a 2 Förberedelseuppgift 3: Ett sätt att bestämma a 1 / fås genom att betrakta följande experiment: mät tiden t 1 som det tar för vattennivån i den övre tanken att sjunka från h 11 till h 12 då u = 0. Då gäller att a 1 / ges av a 1 = 2 ( h 11 h 12 ) g t 1 (11) Härled (11). Ledning:Skrivomekvation(6) (medu = 0)såattvänsterledetblir dh 1 h1.integreravänsterledet från h 11 till h 12 och högerledet från tiden t 1 till t 2. Efter integreringen, ersätt t 2 t 1 med t 1. Låt h 11 = 12cm, h 12 = 8cm och g = 981cm/s 2. Bestäm t 1, enligt experimentbeskrivningen i förberedelseuppgift 3, och a 1 / enligt (11). Glöm ej att stänga av pumpen! 5

Resultat: t 1 =... (12) a 1 =... (13) För att bestämma a 2 / upprepas experimentet ovan för den nedre tanken. Låt h 21 = 12cm, h 22 = 8cm och g = 981cm/s 2. Bestäm t 2, tiden det tar för vattennivån i den nedre tanken att sjunka från h 21 till h 22, och beräkna a 2 / enligt nedan. Notera att utflödet från den övre tanken skall vara noll (sätt ett finger för utflödeshålet). Resultat: t 2 =... (14) a 2 2 = ( h 21 h 22 ) =... (15) g t 2 2.2.3 Estimering av Kp Förberedelseuppgift 4: Ett sätt att bestämma K p / fås genom att betrakta följande experiment: mät tiden t som det tar för vattennivån i den övre tanken att stiga från h 11 till h 12 med konstant inflöde, u = u 0 och inget utflöde, q 1out = 0. Det gäller då att K p / ges av K p = h 12 h 11 u 0 t (16) Härled (16), förslagsvis genom att manipulera ekvation (4), under givna experimentantaganden. Låt h 11 = 8cm, h 12 = 12cm och u = u 0 (välj exempelvis u 0 från (8)). Bestäm t, enligt experimentbeskrivningen i förberedelseuppgift 4, och Kp/ enligt (16). Glöm inte att strypa utflödet från den övre tanken (sätt ett finger för utflödeshålet)! 6

Resultat: t =... (17) K p =... (18) Vi har nu bestämt alla parametrar, och modellen (6)-(7) är därmed bestämd. 3 Modellvalidering Följande stycke kommer att belysa en mycket viktig aspekt av modelldesignen, nämligen validering. Målet med detta steg är att säkerställa att antaganden och parameteruppskattningar som har gjorts i modelleringssteget kan betraktas som godtagbara. Om så inte är fallet, vilket är mycket vanligt, får man på ett eller annat sätt modifiera sin modell tills ett acceptabelt resultat uppnås. En av de enklaste former av validering man kan tänka sig är att jämföra beteendet hos det verkliga systemet med en simulering av den erhållna modellen. Det första vi skall göra är att definiera vår modell så att vi kan simulera den i MTLB. Detta görs genom att i MTLB evaluera funktionen def sys( a1,a2,kp,k s1,k s2 ), där ni anger de numeriska värdena av a 1, a 2, Kp, K s1 och K s2 som ni bestämde i föregående stycke. Notera att K s1 och K s2 inte direkt ingår i modellen (6)-(7). De behövs dock för att kunna relatera spänningarna från nivågivarna, y i, till vattenhöjden i tankarna, h i, enligt (2) och (3). För att simulera ett stegsvar för er modell används funktionen sim tank(u0,tend). Funktionen plottar, för 0 t Tend, responsen (förändringav vattennivåerna h i ) från en förändring av insignalen vid t = 5 från u = u0 till u = u0+1. Uppgift: Simulera er modell för olika värden av u 0 (och Tend). Hur lång tid tar det för systemet att uppnå jämvikt? Har u 0 någon inverkan? Är det någon skillnad mellan de två tankarna? Kommentera! 7

Härnäst skall vi jämföra det verkliga systemet (tankprocessen) med er modell för att kontrollera att den framtagna modellen är acceptabel. MTLB kommandot validering kan användas för att jämföra responsen på ett stegsvar (amplitud 0.5) för den verkliga processen och er modell. Uppgift: Körkommandotvalideringmedu 0 enligt(8).noteraattniskallanvändaproc da(0,u 0 ) för att stabilisera systemet runt jämnviktsnivån svarande mot u 0 innan ni kör kommandot validering. Stämmer verklighet och simulering överens? Om inte vad kan det bero på? Vad kan man göra åt det? vslutande kommentar: I kursen reglerteknik kommer ni att lära er hur man använder dynamiska modeller för att designa regulatorer, tex för att automatiskt styra pumpen så att nivån i en av tankarna hålls nära en önskad nivå. För att kunna göra detta behövs välkalibrerade dynamiska modeller! 8