ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Organisationsnummer: Platsnamn: Län: Kommun: Vattenfall Eldistribution AB 556417-0800 Kablifiering 24 kv Näs-Flärke Västernorrlands län Örnsköldsviks kommun Kontaktuppgifter Ägarrepresentant och mottagare av handlingar: Vattenfall Eldistribution AB 461 88 Trollhättan Handläggare MKB: Kopia av handlingar: E-mail: Tel. NEKTAB Munkbyn 605 840 13 Torpshammar @nektab.se

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar Vattenfall Eldistribution AB:s (Vattenfalls) planerade flytt av en delsträcka av en 24- kv luftledning. Ledningen är belägen i Näs- Norrflärke-Kubbmyren i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Denna MKB utgör bilaga till Vattenfalls ansökan om tillstånd enligt ellagen för ny nätkoncession för linje. Vattenfall planerar att markförlägga delar av befintlig luftledning samt förstärka nätet med ytterligare en utmatning från ställverket i Näs då ledningen i dag är gammal och leveranssäkerheten ej är tillfredsställande. Denna miljökonsekvensbeskrivning utreder och bedömer den påverkan och de konekvenser som nya 24 kv- ledningen kan få för människors hälsa och miljö. De olika sträckningsalternativen har genomgått en samrådsprocess. Efter att tagit inkomna yttranden i beaktande, har Vattenfall valt att gå vidare med ett sträckningsalternativ. Föreslagen ledningssträckning går från ställverket i Näs norrut på riksvägens västra sida och ansluter till befintligt nät strax söder om Norrflärke. En avgrening kommer att fortsätta i nordostlig riktning och ansluta till befintligt nät i Kubbe. I den mån det är möjligt kommer delar av förläggningen ske tillsammans med lokalnätet och fiberföreningen för att minska störningarna för de boende i området. I föreslagen sträckning kommer grävningsarbeten att göras för att ge plats åt kablarna i marken, borrning kommer att göras på vissa punkter för passage av väg och vattendrag. I anläggningsskedet krävs ett ca 10 m brett arbetsområde, efter anläggningstiden kommer schakten att återfyllas och markytan jämnas till. I driftsskedet kan en 4 m brett stråk att hållas fri från högväxande vegetation. Sträckningsförslagen har tagits fram i samråd med berörda markägare och har samrådits med markägare och andra som kan ha särskild rätt däri, allmänhet och berörda myndigheter. Ledningen står inte i strid med någon plan och bedöms därför inte ha några konsekvenser med avseende på planförhållanden. I driftskedet kommer synintrycket av den markförlagda ledningen att vara mycket begränsad och uppmärksammas enbart genom lägre vegetation i skogspartier. Åtgärden medför att den i dag befintliga luftledningen raseras och försvinner ur landskapsbilden. Under anläggningstiden förekommer viss störning för omgivningen som bedöms som ringa påverkan på boendemiljö och friluftsliv. Störningen består främst av buller och utsläpp till luften från transporter. Påverkan i driftskedet bedöms vara obefintlig. Påverkan i form av transporters utsläpp till luften och buller från arbetsmaskiner kan uppkomma om ledningen måste repareras. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna av projektet bedöms i sin helhet innebära obetydlig påverkan på människors hälsa och på miljön.

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 1 1.1 VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB...1 1.2 BAKGRUND...1 1.3 SYFTE MED PROJEKTET...2 1.4 OMFATTNING OCH GEOGRAFISK AVGRÄNSNING...3 1.5 GÄLLANDE LAGSTIFTNING...3 1.6 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA...4 1.7 VATTENFALLS MILJÖARBETE...5 2 PLANERING OCH PRÖVNING... 5 2.1 PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND...5 2.2 SAMRÅD OCH INFORMATION...6 2.3 TIDPLAN...6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 3.1 PLANFÖRHÅLLANDEN...7 3.2 MILJÖMÅL...7 3.3 MILJÖKVALITETSNORMER...8 4 ALTERNATIV... 9 4.1 NOLLALTERNATIV...9 4.2 UTREDDA ALTERNATIV... 10 5 STRÄCKNINGSBESKRIVNING... 13 5.1 RASERING... 14 6 TEKNIK... 15 6.1 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 15 6.2 UPPSKATTAD BYGGTID... 17 6.3 ARBETSMETODER... 17 7 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT... 18 8 MILJÖKONSEKVENSER... 20 8.1 BEDÖMNINGSGRUNDER... 20 8.2 LANDSKAPSBILD... 20 8.3 NATURMILJÖ... 21 8.4 KULTURMILJÖ... 27 8.5 FRILUFTSLIV... 28 8.6 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ... 28 8.7 NATURRESURSER... 29 8.8 INFRASTRUKTUR OCH TRAFIK... 29 8.9 UTSLÄPP TILL LUFT... 30 8.10 UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN... 30 9 SAMLAD BEDÖMNING... 31 9.1 MILJÖKONSEKVENSER... 31 9.2 MILJÖMÅLSUPPFYLLELSE... 32 9.3 MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 32 9.4 MILJÖKVALITETSNORMER... 32 9.5 JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIVET... 33 9.6 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 33 10 REFERENSER... 34

BILAGOR Bilaga M1: Samrådsredogörelse Bilaga M2: Karta över planerad sträckning, delsträckor Bilaga M3: Karta över planerad sträckning, förläggningsmetoder Bilaga M4: Karta riksintressen Bilaga M5: Karta riksintressen Bilaga M6: Karta våtmarker m.m. Bilaga M7: Karta övriga naturmiljöområden Bilaga M8: Karta kulturhistorisk lämning Om inte annat anges nyttjas i denna MKB kartmaterial Lantmäteriet enligt avtalsnummer MS 2013/04895.

1 INLEDNING 1.1 Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO 14001 certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader, för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 177 000 km, vilket motsvarande ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 1.2 Bakgrund Aktuellt ledningsnät är gammalt och har en låg driftsäkerhet. För att säkerställa god elleverans planeras nu för upprustning av ledningsnätet på aktuell sträcka genom markförläggning av vissa delar. Delsträckan av ledningen är planerad att markförläggas på ny sträckning med en total längd av ca 6,1 km. 1

Figur 1. Översiktskarta 1.3 Syfte med projektet Syftet med upprustningen av befintligt nät är att höja leveranssäkerheten samt förstärka ledningsnätet med två matningar från ställverket i Näs, i dag finns bara en matning. Syftet med MKB:n är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på annan hushållning med material råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. 2

1.4 Omfattning och geografisk avgränsning Denna MKB omfattar markförläggning av del av befintlig 24- kv ledning på ny sträckning. Delsträckan av ledningen planeras att gå från Näs ställverk i söder till Norrflärke och Kubbmyren i norr där ledningen ansluter till redan befintligt nät. När planerad ledning tagits i drift raseras den del av befintlig luftledning som ersätts med markkabel. MKB:n är en bedömning av de miljökonsekvenser som dragningen medför i anläggningsskede och driftskede. MKB:n beskriver påverkan på följande intresseområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, boendemiljö, naturresurser, infrastruktur och trafik, utsläpp till luft samt till mark och vatten. Påverkan på landskapsbild bedöms endast för driftskedet. MKB:n omfattar även de miljö- hälsa och kulturaspekter som uppstår i samband med byggnation, drift och underhåll av ledningen. Anläggningsskedet omfattar perioden mellan byggstart och idrifttagning av ny ledning, totalt ca 8 månader. Konsekvenserna för enskilda områden utmed sträckningen kommer dock vara kortare än så. Driftskedet omfattar tiden efter anläggningsskedet. 1.5 Gällande lagstiftning För att uppföra eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd nätkoncession enligt ellagen (1997:857). Ellagen ställer krav på upprättande av MKB, som ska ingå i ansökan om nätkoncession. Innan en MKB kan upprättas ska samråd ske (enl. Miljöbalken 1998:808) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. 3

Miljöbalken (1998:808) 2 kap: Allmänna hänsynsregler. 3 kap: Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap 5: Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap: Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap: Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skyddsoch bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölag (1988:950) 2 kap: Bestämmelser om fornlämningar. 1.6 Allmänna hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglerna finns i Miljöbalkens 2 kap. Om någon vill eller tänker göra en åtgärd som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, finns en skyldighet att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med de allmänna hänsynsreglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen ska öka. 1.6.1 Kunskapsprincipen Kunskapskravet innebär att det är den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska ha tillräcklig kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas och kan skyddas. 1.6.2 Försiktighetsprincipen Redan risken för skador och olägenheter medför skyldighet att vidta åtgärder som hindrar negativa effekter på människors hälsa och miljön. Försiktighetsprincipen består av olika delar. Så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet på människors hälsa eller miljön, är verksamhetsutövaren skyldig att vidta åtgärder för att förhindra att verksamheten medför skada eller olägenhet. I yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador och olägenheter på människors hälsa och miljön. 1.6.3 Produktvalsprincipen Denna princip innebär ett krav på att inte använda eller sälja kemiska eller biotekniska produkter eller varor när det finns alternativa produkter eller varor som är mindre farliga för hälsa och miljö. 4

1.6.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Utövare ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja återvinning och återanvändning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. 1.6.5 Lokaliseringsprincipen Utövaren ska välja den plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. 1.7 Vattenfalls miljöarbete Vattenfall Eldistribution AB är miljöcertifierade med hela sin verksamhet, med ett miljöledningssystem baserat på den internationella standarden ISO 14001. Enligt verksamhetsplan skall företaget överföra elkraft till sina kunder på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. Relationerna till kunder och allmänhet skall präglas av kreativitet, kvalitet och närhet, däri inbegrips även de krav som ställs på företaget ur miljösynpunkt. 2 PLANERING OCH PRÖVNING 2.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis att gälla tillsvidare för ledningar. Vattenfall kommer att ansöka om nätkoncession för linje för den planerade flytten av delsträckan gällande 24 kv-ledningen. Koncessionsansökan innehåller en MKB. Ei remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. När remisstiden gått ut beslutar Ei om koncession för ledningen. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten att anlägga och bibehålla ledningen på annans fastighet. Vattenfall har för avsikt att i första hand teckna en frivillig överenskommelse med berörda fastighetsägare, ett s.k. markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Om inte frivillig överenskommelse är möjlig begärs lantmäteriförrättning. 5

2.2 Samråd och information 2.2.1 Genomförda samråd Den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken, skall samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda parter som kan antas bli särskilt berörda. I detta projekt har förmöten hållits med Örnsköldsviks kommun och Länsstyrelsen i Västernorrlands län under våren 2014, för att få information om området och kartlägga faktorer som kan inverka på byggnationen. I ett tidigt skede undersöktes värden av natur- och kulturmiljö, friluftsliv och miljö. Inventering i fält genomfördes i samråd med berörda markägare och arrendatorer för att ta fram lämpliga sträckningsalternativ. Vattenfall utförde en skriftlig samrådsprocess för aktuellt projekt under hösten 2014. En skriftlig inbjudan skickades ut till berörda markägare, innehavare av särskild rätt, kommun, Länsstyrelse och enskilda som kan tänkas bli särskilt berörda av aktuellt projekt. En samrådsredogörelse finns att läsa under bilaga M1, där samrådsunderlaget finns bilagt. I samband med att samrådshandlingen sändes ut, sattes även en kungörelse in i Örnsköldsviks Allehanda 2014-10-13, för att informera allmänheten och inbjuda övriga till samråd som kan ha synpunkter på planerad verksamhet. Kungörelsen går också att läsa i samrådsredogörelsen under bilaga M1. Efter genomfört samråd (2015-05-25) framkom att en berörd markägare motsatte sig projektet i den utformning som föreslagits. Efter samtal med berörda beslutades att flytta sträckningen till befintlig luftledningsgata. Detta kommunicerades med berörda markägare och arrendator som inte hade något att erinra. Länsstyrelse och kommun kontaktades också gällande eventuell ändring av besluten om betydande miljöpåverkan. Vare sig kommun eller Länsstyrelse fann grund för att ändra sina tidigare beslut. Inkomna synpunkter har tagits i beaktande under det fortsatta arbetet i projektet och inför upprättandet av denna MKB. I samrådsredogörelsen redovisas inkomna yttranden och Vattenfalls bemötande av inkomna synpunkter. 2.2.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västernorrlands län har 2015-05-04, i enlighet med miljöbalken 6 kap 5, beslutat att aktuell ledning inte medför betydande miljöpåverkan. Beslutet har diarienummer 407-2964-15 och bifogas koncessionsansökan. Prövning av beslutet meddelades 2015-06-09 med Dnr:407-4640-15, också denna bifogas ansökan. 2.3 Tidplan Planerad inlämning av koncessionsansökan till Ei är satt till hösten 2015. Byggstart planeras ske våren 2017 och byggtiden beräknas ta ca 8 månader. 6

3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Planförhållanden En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med dessa ej motverkas får dock mindre avvikelser göras. 3.1.1 Berörda planer En översiktsplan är kommunens långsiktiga vision om användningen av kommunens mark- och vattenområden. Området omfattas inte av detaljplan eller utpekade mål i översiktsplan. 3.2 Miljömål 3.2.1 Nationella miljömål "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser". De nationella miljökvalitétsmålen är antagna för att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljökvalitétsmålen ska beskriva det tillstånd och den kvalité som Sveriges miljö samt natur- och kulturintressen måste uppfylla för att vara ekologiskt hållbara på sikt. Det ger en anvisning om vilken riktning samhällsutvecklingen måste ta för att Sverige ska uppnå ett långsiktigt tåligt samhälle. Sveriges miljömål är uppdelat i 16 miljökvalitétsmål, som listas nedan. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalité 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 7

För att nå miljökvalitétsmålen behöver företag, organisationer, frivilliga organisationer, myndigheter, länsstyrelser, kommuner, enskilda individer samt regeringen och riksdagen engagera sig och ta del av ansvaret. I detta projekt kan följande miljökvalitétsmål tänkas komma att beröra: Säker strålmiljö Frisk luft God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Rikt odlingslandskap Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker 3.2.2 Regionala miljömål På regional nivå har Länsstyrelsen i Västernorrland en samordnande roll i arbetet med miljömålen. Länsstyrelsens miljömål utgår från de nationella miljömålen och är en grundläggande utgångspunkt för miljöarbetet på regional och lokal nivå. Regionala miljömål är de nationella miljökvalitetsmålen samt generationsmålet. 3.2.3 Lokala miljömål På lokal nivå är de nationella miljökvalitétsmålen beskrivna i kommunens miljö- och energistrategi. Ett aktivt arbete i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle är den färdväg som anges i Örnsköldsviks kommuns miljöpolicy. Detta innebär att allt i verksamheten ska genomsyras av långsiktighet när det gäller ekologi, ekonomi och sociala faktorer. 3.3 Miljökvalitetsnormer 3.3.1 Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkan bedömas. Utifrån nuvarande status sätts mål och handlingsplaner för att på sikt bevara, alternativt förbättra kaviteten på aktuellt vatten. Sjön Flärken som ytterst berörs inom detta projekt ligger inom Bottenhavets vattendistrikt och pågående förvaltningscykel sträcker sig fram till 2015. Sjön har tidigare använts som vattentäkt men en läckande tank för eldningsolja förorenade sjön och möjligheten att nyttja vattnet som dricksvatten är numer förstörd. 8

I nuvarande förvaltningsperiod uppnås inte god kemisk status och förhoppningarna att nå god kemisk status före 2021 finns ej. 3.3.2 Luft Miljökvalitetsnormer för luft finns framtagna och regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). De ämnen som regleras är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. 4 ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär en beskrivning av de konsekvenser som blir om projektet och åtgärderna inte kommer till stånd. Syftet med beskrivningen av nollalternativet är att lättare kunna värdera den planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet i detta fall innebär att ingen upprustning av ledningen sker mellan ställverket i Näs till Norrflärke och Kubbmyren. En jämförelse med nollalternativet finns nedan i avsnitt 9.5. 9

4.2 Utredda alternativ Utredning har gjorts på två alternativa sträckningar, som presenterades i samrådet under hösten 2014. Efter genomfört samråd framkom att en markägare motsatt sig de två föreslagna alternativen. Efter detta upprättades ett tredje alternativ våren 2015. Figur 2. Kartan visar utredda alternativ som redovisades i samrådet Delsträcka A-B Ledningarna förläggs som jordkabel från befintligt ställverk i Näs västerut fram till Rv 348. Ledningen trycks under Rv 348 och fortsätter därefter norrut jämte riksvägens västra sida. Delsträcka B-C (alternativ 1, röd streckad linje på kartan) För att undvika passage genom tomtmark och bebyggelse som ligger nära vägen på västra sidan, trycks ledningen under Rv 348 och förläggs på östra sidan om vägen. Ledningen löper i huvudsak i åkermark på denna del. Delsträcka B-C (alternativ 2, blå streckad linje på kartan) Ett alternativt sträckningsförslag har tagits fram mellan punkt B och C. På denna sträcka fortsätter kablarna att löpa på västra sidan av Rv 348. Ledningen förläggs på denna sträcka i åker- skogs- och tomtmark. Ledningen löper längs med ett kulturmiljöområde på denna del. 10

Delsträcka C-D Ledningarna delar sig vid punkt C. Den del som fortsätter norrut mot Norrflärke förläggs öster om Rv 348 i åker- betesmark och trycks under riksvägen för att sedan ansluta till befintlig luftledning. Delsträcka C-E En av ledningarna viker av österut vid delningen i punkt C. Jordkabeln följer på denna sträcka befintlig byväg mot Norra Anundsjöån. Kablarna trycks med styrd borrning under Norra Anundsjöån, riksintresse natura 2000-område. Efter passagen av Anundsjöån förläggs kablarna i åkermark. Delsträcka E-F (Alternativ 1, röd streckad linje på kartan) Alternativet innebär förläggning i åkermark/ byväg fram till samfälld väg. Kablarna förläggs i rör i vägmitt. Vid den samfällda vägen förläggs kablarna i vägkant fram till punkt F. Delsträcka E-F (Alternativ 2, grön streckad linje på kartan) Alternativet innebär förläggning i åker/betesmark fram till samfälld väg. Jämte samfälld väg förläggs kablarna i vägkant fram till punkt F. Delsträcka F-G Kabeln förläggs norr om samfälld väg i vägkant för att ansluta till befintlig luftledning. Efter genomfört samråd och med beaktande av inkomna synpunkter, gjordes bedömningen att blått alternativ är den mest lämpliga sträckningen utifrån teknisk aspekt då ledningen skall samförläggas med lokalnät och ev fiber. Under våren 2015 framkom att en berörd markägare emotsatte sig de två nordliga alternativen (sträckning E-F, alternativ 1 och 2). Vattenfall tog då fram ytterligare ett tredje alternativ. Detta alternativ innebär förläggning i redan befintlig ledningsgata. 11

Figur 3. Delsträcka E-F, det tredje utredda alternativet. Delsträcka E-F (Alternativ 3) Efter Anundsjöån förläggs kablarna i åkermark runt åkerholme för att ansluta i befintlig ledningsgata. Sista delen av ledningen förläggs genom Kubbemyren för att sedan ansluta till befintlig luftledning vid punkt F. Länsstyrelsen i Västernorrland har beslutat att projektet inte medför betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalkens 6 kap 5. 12

5 STRÄCKNINGSBESKRIVNING De föreslagna sträckningsalternativen är uppdelade i 5 delsträckor, se karta i figur 4 nedan respektive bilaga M2. Ledningen förläggs i mark på hela sträckan och har en total längd på ca 6,1 km. Figur 4. Karta över delsträckorna Ledningen planeras från ställverket vid Näs i söder till Norrflärke i norr där den ena ledningen ansluter till befintlig luftledning och till Kubbmyren i nordost där den andra ledningen ansluter till befintlig luftledning. Kablarna förläggs med metoden schaktning, styrd borrning och eventuellt plöjning. I bilaga M3 finns förläggningsmetoderna längs ledningssträckan redovisade på karta. Nedan följer sammanfattande beskrivningar av varje delsträcka för den planerade ledningen. Alla delsträckor redovisas på kartor i bilaga M2. 13

Delsträcka A - B Delsträckan börjar öster om Rv 348 vid ställverket i Näs. Från ställverket schaktas ledningen västerut och trycks med styrd borrning under Rv 348 till västra sidan om vägen. Förläggning sker med schaktning väster om Rv 348 norrut fram till punkt B. Förläggning sker blandat i tomt- och åkermark. Delsträcka B C På denna del av ledningen kan samförläggning med lokalnätet ske. Ledningen schaktas fortsättningsvis ned på västra sidan om Rv 348. Den föreslagna sträckningen möjliggör/underlättar anslutning av berörda fastigheter till nytt lokalnät och fiber. Förläggning sker jämte ett kulturmiljöområde och schaktet görs i tomt-, åker- och skogsmark. Ledningarna trycks under riksvägen söder om anslutande byväg. Delsträcka C - D Ledningarna delar sig vid punkt C. Den del som fortsätter norrut mot Norrflärke förläggs öster om Rv 348 i schakt och går genom åker- betesmark och trycks under riksvägen för att sedan ansluta till befintlig luftledning. Delsträcka C - E En av ledningarna viker av österut vid delningen i punkt C. Ledningen följer på denna sträcka befintlig byväg mot Norra Anundsjöån. Kablarna trycks med styrd borrning under Norra Anundsjöån, riksintresse natura 2000-område. Metoden är schaktfri och påverkar inte grundvatten eller bottensediment samt att ingen uppgrumling av vatten sker. Delsträcka E - F Efter passagen av Anundsjöån förläggs kablarna i åkermark. Förläggningen sker i schakt alternativt plöjs ned på denna sträcka (beroende på markförhållanden) och rundar åkerholme och ansluter innan myren befintlig ledningsgata. Myren passeras norrut jämte fastighetsgränsen för att sedan ansluta i befintlig luftledning vid punkt F. 5.1 Rasering När ny ledning tagits i drift skall befintlig luftledning raseras. Stag, linor och stolpar (kreosot/arsenik) kommer att nedmonteras och hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. Stolpar läggs i upplag och transporteras därifrån för deponi/destruktion. Rasering kommer i största möjliga utsträckning att ske på tjälad mark då merparten av sträckningen går genom brukad åkermark. Vid känsliga områden såsom våtmarker och vattendrag kan stockmattor och andra lämpliga åtgärder vidtagas. Vid vissa partier berör raseringen våta markpartier samt sjö- och å-kanter. Vid dessa punkter finns två raseringsmetoder. Metod 1 Stolparna kapas i marknivå och den del som finns under marknivån lämnas kvar. Ingen åverkan på hydrologin sker då grävningsarbeten ej sker i våtmarken. 14

Metod 2 Stolparna i sin helhet lyfts upp. För att skydda intilliggande vattendrag/våtmark läggs en duk runt stolpgropen som samlar upp jord och grus som följer med upp då stolpen lyfts. På så sätt skyddas vattendrag från grumling och sedimentering. Gropen återfylls med liknande jordmassor som finns i området för att förhindra eventuell dränering av stolpgropen ner i vattendraget. 6 TEKNIK 6.1 Tekniska förutsättningar Nedan beskrivs de tekniska förutsättningarna i detta projekt. Markförläggning av kabel Ledningen består av två stycken 3- ledade kablar. I schaktet förläggs även en kopparlina för jordtag och rör för fiber. För aktuell sträckning kommer två, eventuellt tre, olika förläggningsmetoder att användas, förläggning i grävt schakt (A), förläggning i tryckta rör (B, ex vid passage av Norra Anudnsjöån samt under vägar). Eventuellt kommer mteoden plöjning att användas på delsträcka E-F om markförhållandena tillåter. På delar av sträckan kan även kabel för distributionsnätet (24 kv) förläggas i samma schakt. Principskisser över kabelgraven visas nedan. Figur 5. Shaktprofiler Kablarna kommer att schaktas ned i marken och förläggas på ett djup av ca 0,55 m. Kabelgravens bredd i botten kommer att vara ca 0,4 m. Vid anläggningsskedet kommer schaktet vid ytan att vara ca 0,9 m men variera något beroende på markförhållanden. I anläggningsskedet krävs ett ca 10 m brett arbetsområde. Där ledningen markförläggs genom skogsmark kommer träd och vegetation att behöva avverkas. I driftskedet kommer en 4 meter bred gata att hållas fri från högväxande vegetation. 15

Figur 6. Exempelbild över arbetsområde. Vid igenfyllnad av schaktet används sand som kringfyllnad runt kablarna. De massor som grävs upp och som inte består av vassa stenblock som kan skada kablarna, läggs tillbaka igen i kabelgraven. Eventuella överskottsmassor forslas bort från arbetsområdet. Kabelns utformning Markkablarna som Vattenfall planerar att använda är av typen 3-ledarkabel. Ledningen består av två stycken PEX- isolerade (tvärbunden polyeten) 3-ledarkablar med aluminiumledare och skärmtrådar, se figur 7 nedan. De två kablarna kommer att ha olika kabelareor, 95 mm 2 och 150 mm 2. Figur 7. 3-ledad kabel 16

7 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledarnas inbördes placering. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex från de elapparater som förekommer i hemmen. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bla deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. 18

Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Fält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en ledning på ledarnas inbördes placering och strömmens storlek. För aktuellt 24 kv- förband har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad ström genom kablarna på 58 respektive 17 A. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde vilket kan förändras i framtiden beroende på om energibehovet i regionen ökar. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av 24 kv- ledningen redovisas i diagrammet nedan. Figur 9. Magnetfält (EMF) från aktuell 24 kv- ledning. 19

8.4.2 Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Förläggning är planerad strax utom aktuellt ytobjekt. I det fall lämningar upptäcks i samband med grävningarna avbryts arbetena och kontakt tas omedelbart med Länsstyrelsen. Påverkan bedöms som obefintlig i anläggningsskedet och i driftsskedet. 8.5 Friluftsliv Planerad kabelförläggning berör ej några utpekade områden för friluftsliv. 8.5.1 Påverkan, konsekvenser och skyddsåtgärder För de människor som vistas för friluftsliv vid projektområdet kommer eventuellt en viss störning att ske under anläggningstiden i form av buller, transporter och schakt som kan hindra framkomligheten. Detta är dock endast temporärt under byggnationstiden, som är en begränsad period. Under anläggningsskedet bedöms påverkan som ringa och i driftskedet som obefintlig. 8.6 Bebyggelse och boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. Begreppet boendemiljö beskriver bebyggelseområdens kvalitéer utifrån aspekterna buller, magnetfält och utsikt. Ledningen kommer att gå genom ett område som till viss del är bebyggt. Avståndet mellan planerad ledningen och närmsta bostadsbyggnad är ca 10 m. Störningar i anläggningsskedet består främst av transporter och utsläpp till luften samt av buller. Buller och vibrationer kan förekomma under anläggningstiden och uppstår från maskiner och fordon i arbete. När ledningen är i drift består störningen främst av magnetiska fält som uppkommer vid ledningen. En magnetfältskurva (EMF) för aktuell ledning redovisas i avsnitt 7, där finns även mer information om elektriska och magnetiska fält. Markkabeln alstrar inga hörbara ljud. När ledningen är i drift förekommer endast buller och vibrationer vid en eventuell reparation som då uppstår från fordon och maskiner i arbete. 8.6.1 Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Under anläggningstiden sker en viss påverkan i form av buller och utsläpp till luft från transporter. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd för buller från byggplatser och krav kommer att ställas på entreprenören att följa dessa. 28

I driftskedet består påverkan främst av magnetiska fält som uppkommer kring ledningen, se magnetfältskurva för aktuell ledning under avsnitt 7. Närmsta bostadsbyggnad är belägen ca 10 m ifrån ledningen och magnetfältet är på detta avstånd nere på mycket låga nivåer. Bedömningen är att inga negativa konsekvenser av magnetfält med avseende på boende och arbetsmiljö bedöms uppstå från ledningen. Vid en eventuell reparation av ledningen kan påverkan i form av buller och utsläpp till luft uppkomma från transporter och maskiner. I anläggningsskedet bedöms påverkan på boendemiljö som ringa och i driftskedet som obefintliga. 8.7 Naturresurser Under byggnationstiden kommer naturresurser att användas för anläggningen. Material åtgår för att producera kablarna. Då schaktet fylls igen används kringfyllnad vid kablarna i form av sand. De massor som grävs upp och som inte består av vassa stenblock, som kan skada kablarna, läggs tillbaka igen i kabelgraven. Bränsle kommer att användas av fordon i anläggningsskedet. 8.7.1 Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Inga utsläpp till mark och vatten sker under normala arbetsförhållanden. Vid en eventuell olycka kan oljespill ske. Krav kommer att ställas på entreprenörer att kunna hantera den typen av situationer samt att sanering ska ske. Konsekvensen för hushållning av naturresurser bedöms som ringa. 8.8 Infrastruktur och trafik Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Ledningen kommer att korsa riksväg 348 samt privata infarter till berörda fastigheter. 8.8.1 Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig infrastruktur. En viss påverkan i anläggningsskedet kommer att uppstå då arbetsfordon transporterar sig i området och begränsar framkomligheten samt att privata tillfartsvägar kortvarigt kan komma att blockeras. I driftskedet påverkas trafiken enbart vid eventuella reparationer. Konsekvenserna i driftskedet bedöms som obetydliga. 29

8.9 Utsläpp till luft De arbetsmaskiner och fordon som används till transporter och arbeten under anläggningstiden kommer att vara källor till avgaser och utsläpp till luften. 8.9.1 Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Under anläggningsskedet kommer vissa utsläpp till luft att förekomma från arbetsmaskiner och fordon. Vid arbetet kommer maskinparken att släppa ut avgaser i huvudsak bestående av kolväten, kvävedioxider och partiklar till närområdet. Tillskottet av luftföroreningar från maskinparken är tillfällig och utgör endast en mycket liten del av den totala mängden utsläpp i närområdet. I driftskedet kan det vid eventuella reperationer förekomma mycket små och tillfälliga utsläpp till luft från arbetsmaskiner och fordon. Konsekvenserna av utsläpp till luft från fordon och arbetsmaskiner bedöms som obetydliga. 8.10 Utsläpp till mark och vatten De arbetsmaskiner och fordon som används till transporter och arbeten under anläggningstiden kan vid olycka vara källor till utsläpp i mark och vatten. 8.10.1 Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Under anläggningsskedet ska mark och vatten, under ett normalt arbetsförfarande, inte påverkas negativt av olika utsläpp. Vid ett maskinhaveri, oljespill eller annan olycka kan dock en viss påverkan ske. Vid entreprenadupphandling ställs krav på att arbetsmaskiner ska använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylenglykol. Lastbilar ska köras på miljöklass 1 diesel. Röjsågar etc. bör köras på alkylatbensin. Uppställning av bränsletankar och dylikt skall ske på plats som utvalts med hänsyn till att begränsa de miljöskador som kan uppstå vid utsläpp. Hänsyn ska också tas till risk för påkörning, närhet till avlopp m.m. Entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. I driftskedet kan det vid eventuella reperationer uppstå maskinhaveri, oljespill eller annan olycka och en viss påverkan kan då ske. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna som obetydliga. 30

9.2 Miljömålsuppfyllelse I detta projekt berörs målen säker strålmiljö, levande sjöar och vattendrag och god bebyggd miljö, frisk luft, rikt odlingslandskap, myllrande våtmarker och hav i balans samt levande kust och skärgård av de totalt 16 miljökvalitétsmålen i Sverige. Om projektet blir av och ledningen flyttas innebär det ökad leveranssäkerhet samt att nuvarande luftledning försvinner ur lanskapsbilden. Ledningen bedöms ha en neutral påverkan på de berörda miljömålen. Som skyddsåtgärd vid passage av vattendrag kommer ledningen att dras genom rör. I de våta partierna kommer åtgärder att vidtagas för att minimera påföljande skador och påverkan på våtmarker, sjöar, vattendrag och hav. Den planerade ledningen bedöms inte påverka de övrigt identifierade miljömålen. 9.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Vattenfall kommer att beakta de allmänna hänsynsreglerna enligt lag (Miljöbalkens 2 kap). 9.3.1 Kunskapsprincipen (MB 2 kap 2 ) Vid projektering har objekt som kan påverkas av ledningsdragningen identifierats. Krav kommer att ställas i bygghandlingen för att minska påverkan. Genom att anlita entreprenörer för arbetena, vilka är väl förtrogna med förläggning av kabel, kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap. Det finns mycket få risker förknippade med byggnationen. 9.3.2 Försiktighetsprincipen (MB 2kap 3 ) Vattenfall tillämpar den av myndigheterna rekommenderade försiktighetsprincipen. Under byggnationstiden kommer arbetet att ske med försiktighet för att minska störningen för närboende, djur och miljön. Kablarna kommer att förläggas, enligt Vattenfalls bedömning, med bästa möjliga teknik. 9.3.3 Produktvalsprincipen (2 kap 4 ) Vattenfall utvärderar kemikalier som ingår i anläggningar och strävar efter att minska påverkan från kemiska produkter. 9.3.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap 5 ) Materialet i kablarna kan materialåtervinnas eller energiåtervinnas i framtiden. 9.3.5 Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 ) Sträckan har valts så att minsta möjliga påverkan uppstår på människors hälsa och miljö. 9.4 Miljökvalitetsnormer Projektet bedöms inte påverka normerna i avsnitt 3.3 på ett negativt sätt. 32

9.5 Jämförelse med nollalternativet I det aktuella fallet innebär ett nollalternativ att ingen upprustning av elnätet sker. Det skulle även innebära att de konsekvenser som projektet skulle medföra uteblir. Ingen vegetation skulle behöva avverkas, styrd borrning skulle utebli och marken skulle inte utsättas för schaktning. Ett nollalternativ skulle innebära att befintlig ledningsstruktur bibehålls med större risk för leveransstörningar och högre underhållskostnader. 9.6 Sammanfattande bedömning Den sammanvägda bedömningen är att projektet ger obetydliga negativa konsekvenser för de nationella miljömålen och miljökvalitetsnormerna. Det aktuella nollalternativet, att projektet inte genomförs, skulle innebära att boende på orten inte får tillgång till elektrisk kraft. En mer detaljerad konsekvensbedömning för vad det skulle innebära har inte gjorts i denna MKB. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna av projektet bedöms i sin helhet innebära obetydlig påverkan på människors hälsa och på miljön. 33

10 REFERENSER Ellagen (1997:857) Miljöbalken (1998:808) Lag om kulturminnen m.m. (1988:950) Elförordningen (1994:1250) Starkströmsförordningen (2009:22) Energimarknadsinspektionens handbok för koncessionsansökningar (finns att läsa på www.ei.se) Strålsäkerhetsmyndigheten (www.stralsakerhetsmyndigheten.se) Europeiska Landskapskonventionen (http://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/vart- internationellaarbete/europaradet/europeiska-landskapskonventionen/) Skogsstyrelsen Skogens Pärlor (www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/) Informationskartan Länsstyrelsen (http://gisvg.lst.se) Riksantikvarieämbetet Fornsök (www.fmis.raa.se) Örnsköldsvik kommuns hemsida (www.ornskoldsvik.se) Sveriges miljömål (www.miljomal.nu) Vatteninformationssystem Sverige (www.viss.lansstyrelsen.se) Jordbruksverket (http://www.jordbruksverket.se/tuva) 34