Samkommunen 4 19.05.2011 PILOTERING AV EN NY EFTERFRÅGESTYRD KOLLEKTIVTRAFIKFORM 170/07/70/700/2010 sht 4 Styrelsen 50 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Avdelningsdirektör Ville Lehmuskoski, tfn 4766 4330 Bakgrund Anropsstyrd (efterfrågestyrd) kollektivtrafik betyder kollektivtrafik där fordonens rutter avgörs enligt passagerarnas resor. Fordonets rutt ändras allteftersom nya resor/resbeställningar görs. Anropsstyrd kollektivtrafik är mer flexibel än traditionell kollektivtrafik och erbjuder passagerare personligt skräddarsydd service men är samtidigt centralt styrd och så effektiv som möjligt. Den anropsstyrda kollektivtrafiken har tillämpats i världen tills vidare nästan endast i glest bebyggda områden samt vid transport av specialgrupper. Det är dock känt att den anropstyrda kollektivtrafiken har en betydelsefull potential i ordnandet av högklassig kollektivtrafik i stadsmiljön, då syftet med den anropsstyrda kollektivtrafiken är att skapa en tjänst som motsvarar nästan den servicenivån som personbilen har så att den lockar bilister att åka kollektivt. Kostnaderna för en högklassig anropsstyrd kollektivtrafik är högre än kostnaderna för en vanlig kollektivtrafik men klart mindre än kostnaderna för taxitrafik. Priset som kunden betalar ligger mellan priset på en kollektivtrafikbiljett och en taxiresa men typiskt närmare på priset av kollektivtrafikbiljett. Metropol-systemet är en ny efterfrågestyrd trafiklösning som är utvecklad inom forskningsprojektet vid Aalto-universitetets tekniska högskola. Som ansvarig ledare för projektet fungerar prof. Reijo Sulonen. Forskningsprojektet har finansierats av Tekes, HRT (tidigare HST och SAD), Helsingfors stads innovationsfond och kommunikationsministeriet. Som ledare för styrningsgrupp har fungerat Finlands Lokaltrafikförening r.f. Forskningsprojektet infaller under år 2007-2011 och det håller på att avslutas. Helhetsbudget för forskningsprojektet har uppgått till ungefär 1,5 milj. euro. Staten och Helsingforsregionens kommuner har tecknat ett intentionsavtal om att stärka metropolområdets konkurrenskraft. Som första åtgärd i intentionsavtalet (bilaga till föredragningslista) nämns förbättring av kollektivtrafikförbindelser mellan högskolecampus genom att starta ett särskilt pilotprojekt om anropstrafiksystem (Campus Shuttle) i samarbete med kommunerna och staten i trafiken mellan och inom campusområdena. I en bilaga till intentionsavtalet konstateras att en ny efterfrågestyrd trafiklösning har bereds inom Metropol-projektet. Översikt över situationen för Metropol-projektet har antecknats för kännedom av HRT:s styrelse på mötet 15.6.2010. På mötet mellan huvudstadsregionens stadsdirektörer 19.8.2010 (föredragningslista och beslut i bilaga) behandlades fortskridande av piloteringen av Metropol-projektet och den skilda finansieringen som projektet kräver. Projektet konstaterades vara i enlighet med intentionsavtalet och att den återstående finansieringen kan fås från medverkande parterna.
HRT:s styrelse antecknade den erhållna informationen för kännedom vid sitt möte 24.8.2010 samt uppmanade HRT att fortsätta beredningen enligt den framförda. Efterfrågestyrd trafik har verkställts i Finland och i huvudstadsregionen bland annat i tjänstetrafik (till exempel JoukoJ60 i Helsingfors och SAMPO-trafik i Mellersta-Nyland) samt i specialtransporter (till exempel Helsingin matkapalvelukeskus). Metropol-systemet skiljer sig från de redan existerande applikationerna gällande efterfrågestyrd trafik genom följande del: Beställnings- och styrsystemet är helt automatiserat. Resorna beställs antingen genom Internet eller med mobiltelefon. Kunderna får ett servicelöfte. Systemet ser till att givna löften hålls. Beställnings- och styrningssystemet kopplas till ett prognossystem för restider på kort tidsintervall som tar rusningssituationer i beaktande och identifierar olika faktum som bidrar till rusningen. Servicenivån och prissättningen kan gälla bara för en resa. Priset kan variera till exempel enligt lovad servicenivå och tid på dygnet. Kunden gör sitt val på basis av de alternativ som systemet erbjuder. Begärda resor ordnas i realtid, omedelbart utan förhandsbeställningar. Fordon som kör resorna väljs genom en elektronisk auktion. Pilotsystemet anpassar sin funktion till efterfrågan. Systemet planeras så att det senare kan skalas till en omfattande användning samt till situationer där efterfrågan är väldigt stor. Fordonens körvägar optimeras automatiskt och kontinuerligt på basis av kundernas resbeställningar, trafiksituation och körningskapacitet. Ekologiska synpunkter och speciellt minimering av CO2-utsläpp ska tas i beaktande så noggrant som möjligt med hjälp av utvecklad navigeringsteknik. Fortskridande till piloteringsfas När man lanserar en ny tjänst till marknader, är det väldigt viktigt att säkerställa att användarna hittar tjänsten. En lyckad marknadsföring får användaren att inse alla de möjligheter som den nya tjänsten erbjuder. Också själva systemet ska vara tillräckligt lätt att använda, smidigt, pålitligt och ha ett konkurrenskraftigt pris. Under systemets undersöknings- och produktutvecklingsskede ska man beakta tjänstens kvalitet, kapacitetens tillräcklighet per område och att fordonets användningsgrad är tillräcklig. Under piloteringsfasen kan priselasticitet beaktas med hjälp av ett intelligent prissättningssystem. Då METROPOL-forskningsprojektet är avslutat övergås till beredningsfas på våren 2011 där det utvecklade piloteringssystemet testas och sätts i produktionsberedskap. Övriga aktiviteter under beredningsfasen är bland annat beredningen gällande biljettsystemet, kommunikation och marknadsföring samt beredning av trafikeringsavtal och anbudsförfarande. När produktionsberedskapen har uppnåtts ungefär vid slutet av 2012, övergås enligt HRT:s beslut till piloteringsfas som pågår under 36 månader.
Pilotservicen har förberetts så att området inom Ring I, Östra Helsingfors borträknad, skulle fungera som pilotområdet. Dessutom skulle campusområdena i Alberga och Norra Hagalund tas med. I pilotfasen skulle fordonskapaciteten vara ungefär 15 fordon. Med en sådan volym skulle man kunna betjäna ca 400 000 kunder per år. Tjänsten möjliggör att resorna kan beställas från vilken hållplats till vilken hållplats inom betjäningsområdet. Förutom vanliga kollektivtrafikhållplatser kan vilka platser som helst fungera som virtuella hållplatser om man har definierat dem på förhand. Till piloteringen kan kopplas övriga kollektivtrafikservicen i metropolområdet om det är ändamålsenligt. Som primärt alternativ erbjuder tjänsten en normal kollektivtrafikförbindelse enligt Resplanen om en konkurrenskraftig förbindelse kan hittas. Det uppkommer kostnader vid övergång till piloteringsfas som man inte har bereds för i HRT:s budgetplanering. Kostnaderna uppstår till följd av beredning av systemet samt av trafikens skötsel. Därför behövs det separat finansiering. Beräknade kostnader för utvecklingsarbete av styrnings- och servicesystem beräknas uppgå till 1,5 miljoner euro år 2011-2012.Operativa och trafikeringskostnaderna är i genomsnitt 2,8 miljoner euro per år varav största delen kan täckas med biljettintäkter. Subventionsbeloppet påverkas av antalet kunder och priset per kund. Den förväntade tilläggsfinansieringen för trafikering har preciserats på 1,5 miljoner euro per år från slutet av 2012 till slutet av 2015. HRT:s andel av tilläggsfinansieringen för system- och trafikeringskostnader anges i bilaga 3. Om överskridandet av budget som projektet orsakar år 2011 bereds ett förslag till samkommunstämman och kostnaderna beaktas i verksamhets- och ekonomiplanen 2012-2015. I enlighet med huvudstadsregionens stadsdirektörmöte 19.8.2010 har HRT inlett detaljerade förhandlingar om fördelning av finansiering mellan olika parter (Aalto-universitet, Trafikverket, kommuner, Ajelo Oy). Indelningsgrunder för kostnaderna av systemutveckling och trafikering mellan Esbo, Helsingfors, Kervo, Kyrkslätt och Vanda anges i bilaga 3.Kyrkslätt och Kervo var inte representerade på mötet mellan huvudstadsregionens stadsdirektörer. HRT inser dock att det är ändamålsenligt ur alla parters synpunkt att också Kyrkslätt och Kervo deltar i projektet. Det handlar om utveckling av en ny kollektivtrafikform för hela HRT:s behov. Kervo och Kyrkslätt har underskrivit intentionsavtalet gällande metropolområdets konkurrenskraft enligt bilaga 1. Här presenterad utveckling av den efterfrågestyrda trafiken finns som första åtgärd i intentionsavtalet. Mot bakgrund av erfarenheterna från piloteringsfasen avgörs tjänstens användning senare när piloteringen är avslutad ca år 2015. Som långsiktig målsättning är att skapa en tjänst som omfattar hela HRT-området och som kompletterar "normal kollektivtrafik" och beaktar synpunkter i hållbar utveckling genom utvecklande teknologins medel för att kunna få bilister i betydelsefulla mängder övergå till kollektivtrafik. Grundande av bolag På basis av METROPOL-undersökningen har man grundat ett spin-off-företag Ajelo Oy från Aalto-universitets forskningsgrupp för utveckling av styrningsoch servicesystemet. Ajelo Oy behöver finansiering ca 1,5 miljoner euro för utveckling av styrnings- och servicesystemet och HRT:s andel skulle vara ett kapitallån på 400 000 euro (kapitallån är ett lån som definieras i 12 kapitlet i aktiebolagslagen) HRT är inte delägare i Ajelo Oy. Om HRT finansierar systemutveckling med kapitallån har HRT:s representant dock rätt att delta i möten av Ajelo Oy:s styrelse som observatörsmedlem som har närvarorätt med ytt-
randerätt utan rösträtt på mötena tills Ajelo Oy har betalat tillbaka det kapitallån som HRT har beviljat. Beredning av pilotering Faser som ingår i systemets utvecklingsfas och i beredning av pilotering 2011 och 2012 är bland annat: Utveckling av styrnings- och servicesystem Planering av trafikeringskoncept vid pilotering Definiering av ICT-lösningens krav och analysering av utnyttjandemöjligheter av de redan existerande systemen Verifiering och användning av disponibel realtidsinformation om restider vid ruttoptimeringen Planering av elektroniskt betalsystem och dess länkning till DRT-system Integrering av styrnings- och servicesystem till tredje parters system: resekortsystem, resplan och restidsprognossystem på kort sikt Utarbetning och förverkligande av marknadsföringsplan Beredning och anbudsförfarande av trafikeringsavtal Risker De vanligaste riskerna som hör samman med krävande pilotprojekt är att avtalsförhandlingar uppskjuts, nyckelpersoner flyttar till nya uppgifter, förseningar och att kostnaderna skenar. Sannolikheten för att riskerna förverkligas kan påverkas med riskhanteringens medel. Detta projekt har en speciell risk att till exempel tjänsten som erbjuder mera möjligheter för olika trafikidkare förstås fel, som en service som minskar antalet kunder från ena parten. Därför är det viktigt att olika trafikidkare med olika fordon är med i planeringen. Det är möjligt att planera systemet så att alla trafikidkare kan dra nytta av det. Risken under piloteringsfas och efter den är att tjänsten inte används i tillräckligt utsträckning. Därför är det viktigt att systemet planeras så att det är högklassigt, flexibelt och pålitligt. Också kundpriset ska vara konkurrenskraftigt. Förbättring av kvalitet ska fortsätta i piloteringsfasen och efter den samtidigt när man redan förbereder sig att snabbt och kraftigt höja kapaciteten. Det är också möjligt att miljökonsekvenser från detta med hållbar utveckling enhetligt system ifrågasätts. Därför ska man redan i planeringsfasen säkerställa att fordon används effektivt på en tillräcklig användningsgrad. Exakta och transparenta kalkyler om miljökonsekvenser talar då för sig. Fortsättningsåtgärder - den fortsatta beredningen av utkast till konsortieavtal så att styrelsen kan godkänna avtalet senare om samkommunstämman beslutar bevilja kapitallånet. Avtalsutkastet preciseras ännu bland annat vad gäller parternas ansvar och immateriella rättigheter. På samkommunstämman bekräftas finansieringsandelar kapitallån inberäknade som behövs med olika parter.
- Ovannämnd samkommunstämma sammankallas av styrelsen. - Projektering av den fortsatta beredningen i HRT Beredningen och piloteringen pågår i fem år och endast den offentliga subventionen är sammanlagt ca 5 miljoner euro. Projekteringen innehåller bland annat rekrytering av projektdirektör därför att projektet förutsätter handledning och koordinering på heltid i HRT. - Handledning av projektet så att HRT:s synpunkter tas på bästa möjliga sätt i beaktande vid beredningsfasen av pilotprojekt som startar 2012 och projektets riskfaktorer minimeras så gott som möjligt samt beredningarna genomförs så att pilotprojektets piloteringsfas kan starta år 2012 som planerat. Förslag (SR) Styrelsen beslutar a) anteckna den erhållna informationen för kännedom b) tillfråga HRT:s medlemskommuner om de kan bevilja HRT ett kapitallån på 400 000 euro med 1 % ränta, och göra ett förslag om låntagning till samkommunstämman enligt följande: Helsingfors 246 373 euro Esbo 74 205 euro Vanda 56 800 euro Kyrkslätt 10 467 euro Kervo 9 715 euro Grankulla 2 440 euro c) framföra samkommunstämman att samkommunstämman bemyndigar styrelsen att ge ett kapitallån på 400 000 euro till Ajelo Oy, som anges i 12 kapitel i aktiebolagslagen enligt bifogat skuldebrev på det villkoret att HRT:s medlemskommuner beviljar HRT de lån som avses i punkt a). d) godkänna utkast till konsortieavtal och utkast till dess bilagor som grund för den fortsatta beredningen så att avtalet med bilagor kan föreläggas styrelsen för godkännande om samkommunstämman beslutar bevilja kapitallånet enligt punkt c) e) bemyndiga HRT att fortsätta beredningen av pilotprojektet på det sätt som nämns i texten. Styrelsen förutsätter dessutom att handledning av projektet sköts i HRT så att HRT:s synpunkter tas på bästa möjliga sätt i beaktande vid beredningsfasen av pilotprojekt som startar 2012 och projektets riskfaktorer minimeras så gott som möjligt samt beredningarna genomförs så att pilotprojektets piloteringsfas kan starta som planerat år 2012. Behandling Beslut Stadsdirektörerna Juhani Paajanen och Torsten Widén, kommundirektören Tarmo Aarnio samt styrelsemedlemmarna Hannele Kerola, Nina Knaapila och Corinna Tammenmaa avlägsnade sig från mötet under behandling av detta ärende. Styrelsen beslöt att godkänna förslaget.
Samkommunstämman 19.5.2011 Styrelsens förslag Samkommunstämman beslutar att a) bemyndiga styrelsen att ta ett kapitallån på totalt 400 000 euro med 1 % ränta från HRT:s medlemskommuner enligt följande: Helsingfors 246 373 euro Esbo 74 205 euro Vanda 56 800 euro Kyrkslätt 10 467 euro Kervo 9 715 euro Grankulla 2 440 euro b) bemyndiga styrelsen att ge ett kapitallån på 400 000 euro till Ajelo Oy som anges i 12 kapitel i aktiebolagslagen enligt bifogat skuldebrev på det villkoret att HRT:s medlemskommuner beviljar HRT de lån som avses i punkt a). Behandling Representant på samkommunstämman Olli Isotalo föreslog avvikande från styrelsens förslag att lånet inte tas från städerna utan lånet till Ajelo Oy finansieras med samkommunens ackumulerade överskott och/eller kommunandelar. Ordförande understödde förslaget. Representant på samkommunstämman Seija Vanhanen kom till mötet under behandling av detta ärende. Beslut Samkommunstämman beslöt enhälligt a) att bemyndiga styrelsen att bevilja ett kapitallån på 400 000 euro till Ajelo Oy som anges i 12 kapitel i aktiebolagslagen enligt bifogat skuldebrev och b) att lånet inte tas från städerna utan lån som beviljas till Ajelo Oy finansieras med samkommunens ackumulerade överskott och/eller kommunandelar. Bilagor: Bilaga 1. Intentionsavtalet mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om stärkning av metropolområdets konkurrenskraft Bilaga 2. Beslut gällande projektet på huvudstadsregionens stadsdirektörsmöte 19.8.2010 Bilaga 3. Indelningsgrunder för kostnaderna av systemutveckling och trafikering mellan Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt och Vanda Bilaga 4. Projektets presentationsbildserie på sammötet mellan huvudstadsregionens stadsdirektörer och rektorforum 10.3.2011 Bilaga 5. Utkast till konsortieavtal med bilagor (icke offentligt) Bilaga 6. Skuldebrev för kapitallån