Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1

Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART BRÅBÄCK Landstinget Västernorrland FoU-Centrum, Sundsvalls sjukhus 851 86 Sundsvall Telefon: 060-18 25 33 Telefax: 060-18 25 45 E-post: lennart.braback@lvn.se OVE BJÖR Landstinget Västernorrland Epidemiologiska enheten Sundsvalls sjukhus, 851 86 Sundsvall Telefon: 060-18 25 37 Telefax: 060-18 25 45 E-post: ove.bjor@lvn.se För befolkningsstudien LIV OCH HÄLSA I NORRLAND svarar: Bo Stencrantz Jämtlands läns landsting Enheten för Samhällsmedicin och Folkhälsa Box 602, 832 23 Frösön Tel: 063-147556 Fax: 063-147530 E-post: bo.stencrantz@jll.se Hemsida: http://www.jll.se Göran Carlsson Landstinget Västernorrland Hälsopolitiska avdelningen 871 85 Härnösand Tel: 0611-80070 Fax: 0611-80026 E-post: goran.carlsson@lvn.se Hemsida: http://www.lvn.se Lars Holmgren Norrbottens läns landsting Hälso- och sjukvårdsavdelningen 971 89 Luleå Tel: 0920-71214 Fax: 0920-71220 E-post: lars.holmgren@nll.se Hemsida: http://www.nll.se Karl-Eric Karlsson Västerbottens läns landsting Landstingskontoret 901 89 Umeå Tel: 090-7857187 Fax: 090-773466 E-post: karleric.karlsson.lt@vll.se Hemsida: http://www.vll.se Epidemiologiska enheten Birgitta Malker Sundsvalls sjukhus 851 86 Sundsvall Tel: 060-182536 Fax: 060-182545 E-post: birgitta.malker@lvn.se Hemsida: http://www.lvn.se LIV OCH HÄLSA I NORRLAND ISSN: 1403-9397 2

Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Genomförande 5 Besvär och sjukvårdsutnyttjande 6 Skillnader mellan pojkar och flickor 6 Barnets plats i syskonskaran 7 Barnets ålder 7 Samband mellan barnets hälsa samt den vuxnes hälsa och livssituation 9 Förälderns allmänna hälsa 9 Långvarigt kroniskt handikapp hos föräldern 10 Förälderns rökvanor 10 Utbildning och sysselsättning 11 Mer att läsa 12 Bilagor 13 Bilaga 1 - Barnenkäten 13 3

Sammanfattning Resultaten måste tolkas med stor försiktighet med tanke på det stora bortfallet. Eftersom vi endast hade uppgifter om den ene förälderns livssituation blir sambandsanalyser svårvärderade. Undersökningen visade att magont, huvudvärk och allergi var vanligt förekommande både bland små och stora barn. Studien visade på tydliga samband mellan förälderns och barnets hälsa. Föräldrar som mådde bra hade också barn som mådde bra och föräldrar som hade någon kronisk sjukdom eller handikapp uppgav oftare att barnen hade olika typer av besvär. 4

Bakgrund Landstingen har till uppgift att svara för epidemiologisk bevakning av hälsoläget i befolkningen. Som ett led i detta arbete genomförde landstingen i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län tillsammans en befolkningsenkät, under hösten 1997, för att få en bild av befolkningens hälsa och livsvillkor. För landstingets planering och för uppföljning av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande arbete kan befolkningsenkäter ha en viktig funktion. En liknande enkät genomfördes av Jämtlands läns landsting under åren 1993-94. Befolkningsenkäten 1997 riktade sig till ett slumpmässigt urval av personer i de fyra norrlandslandstingen. Den riktade sig primärt till tre åldersgrupper: 18-24 år, 25-64 år och 65 år eller äldre. Enkäten innehöll också en bilaga (barnenkäten) med ett tiotal frågor kring egna barns hälsa. Samma frågor hade använts vid en motsvarande befolkningsenkät i Jämtlands läns landsting under åren 1993-94. I denna rapport redovisas resultaten från barnenkäten. Genomförande Sammanlagt tillfrågades drygt 22.000 personer i de fyra länen. Svarsfrekvens varierade mellan åldersgrupperna. I åldersgruppen 18-24 år var den 60 procent medan den var 64 procent i åldersgruppen 25-64 år. Det var 2.460 personer som besvarade barnenkäten, varav 1.697 personer hade barn under 18 år. I denna rapport redovisas endast enkätsvar från personer med barn under 18 år. De skillnader och samband som redovisas i rapporten är statistiskt säkerställda till 95 procent. Med tanke på det stora bortfallet måste dock resultatet bedömas med försiktighet. Resultaten diskuteras i korthet i direkt anslutning till resultatredovisningen. 5

Besvär och sjukvårdsutnyttjande SKILLNADER MELLAN POJKAR OCH FLICKOR Flickor rapporterades oftare ha huvudvärk och magont än pojkar. Detta stämmer med andra undersökningar, vilka visar att psykosomatiska besvär är vanligare hos flickor än hos pojkar. Koncentrationsbekymmer är däremot vanligare bland pojkar. Deta gäller också astma- och allergibesvär. 15 procent av pojkarna uppgavs ha astma eller allergi. Studier från andra håll visar att astma och allergi blivit allt vanligare, inte minst i Norrland. Orsaken till allergiökningen är fortfarande oklar. Figur 1 Besvär och sjukvårdsutnyttjande hos flickor respektive pojkar. Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare/sjukhusmottagning, använt medicin eller haft besvär. 6

BARNETS PLATS I SYSKONSKARAN Resultaten från Barnenkäten visar att huvudvärk var vanligare hos det äldsta barnet. Barn utan syskon hade fler kontakter med läkare. Annars verkade inte plats i syskonskaran ha någon större betydelse. Figur 2 Sjukvårdskonsumtion och symtom i förhållande till barnets plats i syskonskaran. Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare, använt medicin eller haft besvär. BARNETS ÅLDER Huvudvärk var vanligt hos barn i skolåldern. I övrigt visade Barnenkäten inte på några stora skillnader i besvär mellan förskolebarn och skolbarn. Nästan hälften av alla förskolebarn hade fått hostmedicin någon gång under det gångna året (1997) och en tredjedel hade någon gång fått smärtstillande medel. Det här stämmer med de siffror som framkom 7

vid befolkningsenkäten i Jämtlands läns landsting åren 1993-1994. Där uppgavs att 44 procent av de yngre skolebarnen hade fått hostmedicin. Hostmediciner är idag som regel receptfria. Den stora användningen av hostmedicin återspeglar att förkylningar och hosta är vanliga problem bland små barn, framför allt bland barn på daghem och bland barn med äldre syskon. Användningen av hostmedicin antyder också att föräldrar gärna vill lindra sina barns besvär. Den terapeutiska effekten av hostmediciner är, mot bakgrund av kliniska studier, däremot tveksam. 30 procent av alla förskolebarn angavs ha fått antibiotika under det gångna året (1997). Motsvarande siffra för förskolebarn i Jämtland 1993 var 35 procent. De viktigaste orsakerna till att små barn får antibiotika ordinerat är öroninflammation och luftvägsinfektioner. Samtidigt vet vi att många luftvägsinfektioner är virusutlösta och då har antibiotika ingen effekt. En utbredd antibiotikaanvändning ökar risken för antibiotikaresistens och en minskad användning borde därför ligga i både barnens och i samhällets intresse. Dett har fört med sig att det numera i varje landsting finns s.k. STRAMA-grupper (Strategigrupper för Rationell Antibiotika-användning och M inskad Antibiotikaresistens). Fig. 3. Sjukvårdskonsumtion, medicinering och besvär hos barn (sammanlagt: 1.449 barn i åldern 0-6 år och 1.880 barn i åldern 7-17 år). Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare, använt medicin eller haft besvär. 8

Samband mellan barnets hälsa samt den vuxnes hälsa och livssituation Vi har också ställt den vuxnes hälsa och livssituation mot barnets hälsa. Då bortfallet varit betydande (omkring 40 procent) vi vet inte hur det påverkat våra resultat. Resultaten måste därför bedömas med stor försiktighet. Det är också svårt att i en sådan här undersökning avgöra vad som är orsak och verkan. Vi har här valt att redovisa resultaten för ett barn i familjen och har då valt det enda eller det yngsta barnet i en syskonskara. FÖRÄLDERNS ALLMÄNNA HÄLSA Föräldern fick svara på frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? med hjälp av följande svarsalternativ: Svarsalternativ Andel (procent) Mycket gott 26 Gott 51 Någorlunda 20 Dåligt eller mycket dåligt 3 Det var endast 3 procent av föräldrarna som uppgav att de mådde dåligt eller mycket dåligt medan ungefär en fjärdedel uppgav att de mådde mycket gott. Det finns ett statistiskt signifikant samband mellan förälderns hälsa och förälderns svar på frågor rörande: Flickor Pojkar Fått antibiotika sista 12 mån Haft ont i magen sista 3 mån Haft ont någonstans i kroppen sista 3 mån Haft ont i magen sista 3 mån Haft astma/allergi sista 3 mån Koncentrationsbekymmer Besvär med oro/ängslan Det intressanta är att sambanden alltid gick åt ett och samma håll. När föräldern uppgav att den egna hälsan var mycket god så innebar det också att färre av barnen uppgavs ha besvär. 9

LÅNGVARIGT KRONISKT HANDIKAPP HOS FÖRÄLDERN På frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet?, svarade 25 procent av föräldrarna ja medan 75 procent svarade nej. Ungefär var fjärde förälder uppgav sig alltså ha någon form av långvarigt handikapp eller sjukdom. Om föräldern uppgav någon form av kroniskt handikapp eller sjukdom så var det också vanligare att han/hon svarade ja på följande frågor angående barnet: Flickor Pojkar Har barnet besökt sjukhusmottagning under de sista 12 månaderna? Har barnet fått medicin mot astma under de sista 12 månaderna? Har barnet haft huvudvärk? Har barnet haft ont i magen? Haft ont någonstans i kroppen under de sista tre månaderna? Haft astma/allergi? Har barnet besökt sjukhusmottagning under de sista 12 månaderna? Har barnet fått medicin mot astma under de sista 12 månaderna? Har barnet haft ont i magen? Resultaten stärker bilden av ett nära samband mellan förälderns hälsa och barnets hälsa och välbefinnande. FÖRÄLDERNS RÖKVANOR På frågan: Röker du?, svarade föräldrarna: Rökvanor Andel (procent) Har aldrig rökt 42 Har rökt tidigare 31 Röker ibland (t.ex. på fest) 11 Röker dagligen 16 En lång rad undersökningar visar att passiv rökning är en hälsorisk för barnen. Passiv rökning innebär bland annat en ökad risk för luftvägsinfektioner, astma och öroninflammation. 10

Sambanden mellan förälderns rökvanor och olika typer av besvär hos barnet var i vår undersökning ofta svårvärderade och långt ifrån entydiga. En förklaring kan vara att vi bara hade uppgifter om den ene förälderns rökvanor. För små barn gäller fortfarande att moderns rökvanor har större betydelse därför att små barn vistas längre tid tillsammans med sina mammor. Det ofödda barnet kan också exponeras för mammas rökning redan under fosterlivet. Förälderns rökvanor (nu och tidigare) påverkas dessutom av många andra faktorer som i sin tur påverkar barnens hälsa. Befolkningsenkäten visade att rökning är vanlig bland arbetslösa, lågavlönade och unga ensamstående kvinnor med barn. Vår undersökning visade att cirka 30 procent av barn till dagligrökare hade fått antibiotika under det senaste året jämfört med cirka 20 procent av barn till icke-rökare. Detta samband sågs emellertid bara hos flickor. Cirka 20 procent bland barn till dagligrökare hade under de senaste tre månaderna haft astma- eller allergibesvär i jämförelse med cirka 10 procent bland barn till förälder som aldrig eller sällan rökte. Sambandet mellan förälderns rökvanor och astma/allergi hos barnet sågs bara hos pojkar. UTBILDNING OCH SYSSELSÄTTNING Frågeformuläret innehöll också uppgifter om förälderns utbildning och sysselsättning. Många andra undersökningar har visat på samband mellan socialgruppstillhörighet, arbetslöshet och ohälsa. Vi kunde inte se några sådana samband i denna undersökning. Förklaringen kan vara att vi i den här undersökningen endast hade uppgifter om den ene förälderns situation. 11

Mer att läsa Formgren, Hans Omfattningen av allergi och annan överkänslighet Folkhälsoinstitutet 1998:1 Centrum för Barn- och Ungdomshälsa Barnrapporten Stockholms läns landsting 1998 Jakobsson, Gunborg och Köhler, Lennart Barns Hälsa i Sverige Socialstyrelsen 1991:12 Alfredsson, Johanna och Sundman, Lars Hur mår barn och ungdom i Gävleborg? Samhällsmedicin Gävleborg 1997:2 Strandberg, Björn Barns hälsa, Befolkningsenkäten 1993-94 Jämtlands läns landsting 1996 Sellström, Eva och Björk, Mona-Lisa Barnolycksfallsprojektet i Jämtlands län 1989-1993, Slutrapport Jämtlands läns landsting 1994 Persson, Lars Åke m.fl. Barns och ungdomars hälsa Folkhälsa i Norrland 1992 Lundberg, Thomas Barns och ungdomars hälsa i Västernorrland Landstinget Västernorrland 1994 Barnombudsmannen Upp till 18, Fakta om barn och ungdom SCB 1998 12

Bilaga 1 1 (2) Svara för ett barn i taget. Har du fler än fem barn, svara för de fem yngsta. Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 4 Barn 5 1. Är barnet en pojke eller flicka? Pojke Pojke Pojke Pojke Pojke Flicka Flicka Flicka Flicka Flicka 2. Hur gammalt är barnet? år år år år år 3. Har barnet under de 12 senaste månaderna besökt Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Läkare vårdcentral/hälsocentral Distriktssköterska Annan personal på vårdcentral/hälsocentral Barnavårdscentral Ungdomsmottagning Skolläkare/skolsköterska Elevvårdspersonal (kurator, psykolog) Sjukhusmottagning Tandläkare 4. Har barnet fått något av dessa mediciner under de 12 senaste månaderna Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Hostmedicin Näsdroppar Medicin mot astma Medicin mot allergi Penicillin eller annan antibiotika Smärtstillande preparat Annat. Vad? 13

5. H at r r e n å g o t S ä t t N e j N e j N e j N e j N e j Huvudvärk Ätstörning O n t O n t A l l e r g i / A s t m a A n n a t 6. H a r N e j N e j N e j N e j N e j Koncentrationsbekymmer B e s v ä r S v å r t B e h o v L ä s - 7. H a tr r e V a r f ö r? N e j J a, J a B, a r n e F i c k F ö r F ö r K a n S k u l A n n a t 2 (2) 14