Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott och psykosomatiska symtom som magont, huvudvärk, hjärtklappning, sängvätning
Skillnader mellan pojkar och flickor Bris berättar att av de som kontaktar dem är 94,6% flickor o 5,6% pojkar Flickor har lättare att söka hjälp, berätta om och sätta ord på sin psykiska ohälsa Pojkar skriver mer om självmord Pojkar skriver om ensamhet,tvångstankar, droger, självförakt, självskadebeteende. Pojkar verkar oftare isolerade. Lägger oftare skulden på andra utanför sig själva.
Skillnader mellan pojkar och flickor enligt BRIS Flickor verkar ha mer relationer Flickor lägger oftare skulden på sig själva och ser sig själva som dåliga Flickor oftare inåtagerande och pojkar är oftare utåtagerande Flickors självmordstankar innehåller sällan konkreta planer
Ångest hos barn och unga Panikångest, social fobi, fobi, Kan ta sig diffusa uttryck såsom psykosomatiska reaktioner, ständig oro. Kan uppfattas som gnällighet, trots eller bråkighet Barn kan beskriva ångest som en obehaglig fysisk upplevelse, ibland livshotande. Synrubbningar, panikattacker, andningsproblem,sömnrubbningar Barn funderar mycket på varför de får ångest
Tvång Öppna och stänga dörrar på ett särskilt sätt. Kolla att ytterdörren är låst. Akta sig för bakterier genom att hålla sig extremt ren, undvika att ta i vissa saker, städa noga och tvätta sig ofta. Tankar om att allt måst vara symmetriskt
Tvång Känslan att vilja straffa sig själv eller betvinga rädsla eller ångest. Tvångstankarna tar tid och energi, distraherar och stör. Hindrar förmågan att koncentrera sig. Kan uppleva beteendet som självvalt, sakna sjukdomsinsikt.
Fobier och rädsla Rädsla för sociala sammanhang Rädsla för att inte vara psykiskt frisk Rädsla för spindlar, hissar, mat mm Rädslan, fobin hindrar barnen att leva ett normalt liv
Blygsel Blyg, hämmad, tyst leder till psykiskt lidande Få kompisar, mest data och tv. Dåligt självförtroende, negativ självbild, känner sig tråkiga o ointressanta Vill inte vara ensamma men vet inte hur de ska bryta ensamheten, rädsla för att bli avvisad, rädsla för att skämmas Leder till depression, självmordstankar. Kan försöka dölja att de känner sig utanför.
Depression hos barn och unga Upplevelser av att känna sig nedstämd, trött, inte orka något, zombieliknande, känna sig tom, död inuti Gråter i ensamhet, klump i magen Ledsenheten beskrivs ofta som en följd av relationer till andra, svek, förluster Ledsenhet över brister hos dem själva, känner sig fula, feta, misslyckade Ibland bara en känsla som inte går att härleda
Depression hos barn och unga Symtom kan vara irritation, rastlöshet, aggressionsutbrott, ont i kroppen, sömnproblem, tröstäta eller inte vilja äta Koncentrationssvårigheter, bristande ork Kan leda till problem i skola Förstärker en redan låg självkänsla Kopplat till tankar om självmord Oftast hos pojkar kan våldshandlingar och missbruk vara symtom
Att känna utanförskap Att känna sig udda och annorlunda jämfört med kompisarna när man mår dåligt. Känslor av skam, ensamhet o utanförskap. Barnen drar sig undan socialt. Att sjukskriva barn från skolan när de är tillräckligt deprimerade verkar förvärra depressionen.
Behandling ångest o depression hos barn och unga Barn och unga är i större utsträckning beroende av förhållandena i sin omgivning Psykiska symtom ses som en reaktion på att livsförhållandena inte är bra Behandling kan fokusera på att förändra livsvillkoren för de unga genom t ex Familjeterapi för att förbättra kommunikationen och den känslomässiga atmosfären i familjen.
Behandling ångest och depression för barn och unga Medicinsk behandling med exempelvis antidepressiv medicinering KBT-terapi Samtalskontakter Förändra skolsituationen. Anpassa skolmiljön efter ungdomens behov. Stoppa mobbing. Ibland väljer ungdomen att byta skola.
Självskadebeteende Att avsiktligt skada sig själv. Debiterar ofta i tonåren. Mer än 5% av ungdomarna skadar sig själva avsiktligt någon gång. Ofta flera i kamratkretsen som skadar sig, barnen inspirerar varandra Hur? Skära, bränna,strypa, slå och rispa på armar, ben, mage under fötter, på fingertoppar, på brösten, i underlivet eller hela kroppen.
Självskadebeteende Hur? De dunkar huvudet i väggen, överdoserar receptfria värktabletter eller bantar ner sig. De snattar, exponerar sig på nätet eller låter sig utnyttjas sexuellt. svårkontrollerade impulshandlingar utlösta av till ex bråk i familjen eller mobbningssituationer eller kan det ske planerat och regelbundet ibland flera gånger om dagen. Utlösande känslor kan vara ångest, ensamhet,självförakt, fet, ful, äcklig, misslyckad och fel.
Självskadebeteende Funktion; Upplevelser av outhärdlig smärta lindras när de ersätts av kroppslig smärta. Ett sätt att hantera intensiva känslor av ångest, aggression och självförakt. Kan ge en känsla av kontroll i en outhärdlig situation. Ett högljutt rop på hjälp. När man skadar sig friges kroppens naturliga morfin vilket kan ge upphov till en beroendeproblematik.
Självskadebeteende Barnens upplevelser: Har ofta tänkt på det länge innan de börjar Kan inte låta bli att skada sig När de hållt på ett tag känner de utanförskap till friska barn och bara gemenskap med andra som skadar sig, stigmatiserande effekt En del barn vill visa sitt lidande, andra barn vill dölja på grund av skamkänslor
Självskadebeteende Självskadebeteendet utförs för att lindra psykiskt lidande men istället får det motsatt effekt. Det orsakar ännu mer psykiskt lidande. Ökad ångest, skuld- och skamkänslor. Fördjupad depression.
Behandling självskadebeteende Viktigt med snabb behandling DBT dialektisk betendterapi MBT mentaliseringsbaserad terapi
Att möta människor med självskadebeteende Våga se att personen skadar sig. Fråga utan att vara påträngande eller anklagande. Acceptera personen som den är. Ett kritiskt anklagande förhållningssätt kan förvärra känslor av skam, skuld, värdelöshet Uppmärksamma personens känslor och behov Var lyhörd för personens negativa känslor innan självskadebeteende Uppmuntra till samtal om känslor o behov
Ätstörningar Anorexi Självsvält Panikartad känsla för att gå upp i vikt. Störd kroppsuppfattning(uppfattar sig själv som tjock) utebliven menstruation minst 15% mindre kroppsvikt än normalt Äter minimalt, tränar överdrivet. Misslyckande att äta Intensivt sysslande med mat åt andra.
Ätstörningar Nedsatt koncentrationsförmåga, nedsatt immunförsvar o låg kroppstemperatur. Muskelförtvining, onaturlig hårväxt på kroppen och i ansiktet. Bulimi Hetsätning minst 2 ggr i veckan. Att försöka göra sig av med maten t ex kräkningar, fasta, överdrivet tränande, laxermedel
Ästörningar Bulimi Hetsätning leder till skam och skuldkänslor, försöker dölja problemen. Kan orsaka mag och tarmproblem, näringsbrist. Menstruationen kan försvinna trots normalvikt. Kräkningar kan ge tandskador och sår i matstrupe. Ätstörningar räknas som ett självskadande beteende.
Ätstörningar Bland ungdomar med ätstörningar och annat självskadebeteende finns de som pratar om sig själva som två personligheter en destruktiv sida av jaget och en konstruktiv sida av jaget. En kamp mellan de olika sidorna.
Ätstörningar behandling Få hjälp att bryta viktnedgång Öppenvård eller slutenvård. Kostprogram för viktökning, kontakt med medicinsk personal. Få hjälp att hantera ångest. KBT, förändra negativa tankemönster angående ätande, vikt och kropp. Familjebehandling. Medicinsk behandling, antidepressiv medicin.
Att möta människor med ätstörningar Ta ansvar för att vårdtagaren får tillräckligt med näring Tvång kan bli nödvändigt. Respekt, omtanke integritet. Försök motivera vårdtagaren till behandling. Många saknar insikt och motivation. Låt vårdtagaren ta ansvar i enlighet med planering.
KASAM i arbetet med barn och unga med psykisk ohälsa Begriplighet Förstår barnet sina egna och andras känslor? Hjälp barnet att förstå sig på och göra egna och andras känslor begripliga. Hjälp barnet att tolka.
KASAM i arbetet med barn och unga med psykisk ohälsa Hanterbarhet Har barnet resurser för att handskas med sina egna och andras känslor? Barnets strategier vid psykisk ohälsa. Hur svarar barnet an på samtal? Hur svarar barnet an på insatser?
KASAM i arbetet med barn och unga med psykisk ohälsa Meningsfullhet Kan barnet ge sina känslor en mening och sätta in dem i ett sammanhang? Känner barnet att det finns någon mening med livet? Att hjälpa barnet att hitta coopingstrategier att handskas med tankar, känslor och det som händer i livet.
Råd från BRIS Betrakta barnet med respekt och som aktör i sitt eget liv. Förutsätt inte att barnets föräldrar är välfungerande, trots att du kanske fått det intrycket Tänk på vikten av en trygg relation. Våga fråga även om det allra svåraste Gå inte bakom ryggen på barnet och gör sådant som barnet inte vet att du ska göra till exempel berätta vidare till andra.
Råd från BRIS Om du måste göra något som barnet inte vill, förklara för barnet varför du måste agera som du gör. Var flexibel i de sätt som barnet vill berätta. Mail, brev, sms, telefon..
Råd från BRIS Barn vill ha hjälp att komma ifatt i skolan. Barn vill råda över sekretessen. Barn behöver en relation när de ska prata. Barn behöver få information.