Meritportfölj inom SFI. Idéer och tips för handledare ERIT

Meritportfölj inom SFI Idéer och tips för handledare ERIT

Förord Att skapa förutsättningar för nyanlända att arbeta med sin meritportfölj inom SFI (Svenska för invandrare) har varit basaktiviteten i projekten Synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne som bedrevs tiden 2006-10-01 2008-12-31 samt i aktuellt fortsättningsprojekt Etablering av synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne. Projekten har haft ekonomiskt stöd av European Refugee Fund (ERF) som administreras av Migrationsverket, Malmö stad, Arbetsförmedlingen (t o m 2008), Länsstyrelsen i Skåne (ekonomiskt stöd t o m 2008), kommunerna i Skåne Nordost respektive Nordväst samt Lund, Trelleborg och Ystad (ekonomiskt stöd under 2009). Deltagande kommuner har bidragit med medfinansiering via arbetsinsatser. Kommunförbundet Skåne har också ingått som partner. Ett av målen i pågående projekt Etablering av synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne är att i samverkan med kommunerna ta fram ett anpassat handledningsmaterial. Denna handledning har tagits fram i en arbetsgrupp där det tillsammans med projektledarna ingått SFI-lärare; Anna Helg Granbom från Forum Ystad, Ulrika Hall från Folkuniversitetet i Malmö, Katrin Olsson från Åstorps kommun, Catarina Bernhardtz och Maria Zietkiewicz från Lernia AB i Malmö, Inger Berg från Kristianstads kommun samt studie- och yrkesvägledare; Susanne Östenson från Lunds kommun samt branschcoach Veronika Persson från Meritutbildning AB. Texterna har sammanställts framför allt av Anna Helg Granbom, Forum Ystad, i samarbete med projektledarna Ingela Bergman och Ronny Nilsson.

Innehåll Förord...2 Inledning... 4 Meritportfölj...5 Varför meritportfölj?...5 Varför meritportföljsarbete inom SFI?...5 Vad säger läroplanen?...6 Varför utarbeta en arbetsplan för meritportföljsarbetet?...7 Vad är möjligt att uppnå i de olika kurserna?...7 Hur kan man arbeta med meritportföljen?...9 Start av arbetet...9 Andra tips...10 Hur kan man använda meritportföljen för grammatikinlärning?... 12 Hur kan man integrera meritportföljen i temat Arbete?... 13 Hur kan man integrera meritportföljen i temat Utbildning?... 16 Vad kan man beskriva under rubriken Övrig merit?... 18 Hur kan man beskriva sina kompetenser?... 18 Hur kan man använda meritportföljen när man söker jobb?... 20 Referenslitteratur och webbadresser... 23 Bilagor... 25 Bilaga 1 Förslag på arbetsplan... 25 Bilaga 2 Exempel på livshjul... 27 Bilaga 3 Exempel på kurs A... 28 Teckning symaskin... 28 Bilaga 4 Exempel på kurs A... 29 Teckning skönhetssalong... 29 Bilaga 5 Exempel på kurs B... 30 Arbete på skönhetssalong... 30 Bilaga 6 Exempel på kurs B... 31 Arbete på flyttfirma... 31 Bilaga 7 Exempel på kurs C... 32 Arbete som servitris... 32 Bilaga 8 Exempel på kurs C... 33 Praktik på Nils Holgerssonskolan... 33 Bilaga 9 Exempel på kurs D... 34 Arbete som administratör... 34 Bilaga 10 Exempel på kurs D... 36 Arbete som kock... 36 Bilaga 11 Exempel på kurs D... 38 Arbete som direktörsassistent och tolk... 38 Bilaga 12 Exempel på utveckling av text... 40 Min guldsmedsaffär, fas 1... 40 Min guldsmedsaffär, fas 2... 41 Min guldsmedsaffär, fas 3... 42 Bilaga 13 Exempel på utveckling av text... 43 Teckning... 43 Arbetsbeskrivning restaurang, fas 1... 44 Arbetsbeskrivning restaurang, fas 2... 45 Arbetsbeskrivning restaurang, fas 3... 46 Bilaga 14 Exempel på mindmap... 47 Bilaga 15 Ordlista till meritportfölj... 48 Bilaga 16 Hjälptexter beskrivningar... 50

Inledning Sedan meritportföljsarbetet inleddes har vi från SFI-lärare runt om i Skåne fått höra att många upplever arbetet med meritportföljen som betungande. De känner att det är så mycket annat som ska göras för att de studerande ska nå kursmålen. De studerande är inte alltid motiverade och tycker att det är för svårt. Vad lärarna många gånger saknar är en struktur för meritportföljsarbetet. De har svårt att finna vägar att använda meritportföljen som ett pedagogiskt verktyg bland andra; meritportföljen har inte integrerats i den vanliga SFI-undervisningen. De studerande försöker ofta skriva texter långt över sin språkliga förmåga med följden att texten blir obegriplig för läsaren. Tanken på att skriva en pedagogisk handledning, där handledares erfarenheter och idéer kunde förmedlas, väcktes. En referensgrupp från olika utbildningar i Skåne bildades och diskuterade hur man kan göra för att lyckas bättre med meritportföljsarbetet. Ur dessa diskussioner växte en pedagogisk handledning fram. Syftet med denna pedagogiska handledning är att underlätta för lärarna att integrera meritportföljen i SFI-undervisningen genom att ge tips på olika arbetsformer samt med hjälp av olika exempeltexter visa vilka krav som kan ställas på meritportföljstexterna i de olika kurserna. Vi vill visa att meritportföljen inte behöver vara en isolerad del av SFI eller utanför den ordinarie svenskundervisningen. Den är en viktig del av den språkliga utvecklingen då läraren använder meritportföljens texter på samma sätt som andra texter används i undervisningen d v s för att utveckla meningsbyggnad, grammatik, ordförråd etc. Med hjälp av konkreta exempel vill vi också visa hur man kan integrera meritportföljsarbetet i olika teman som undervisas på SFI. När man jobbar med teman som utbildning och arbete blir meritportföljen en naturlig del av detta arbete. Om läraren väljer att integrera meritportföljen i SFI-undervisningen stjäl inte meritportföljsarbetet tid från annat innehåll i undervisningen utan blir en av många arbetsuppgifter som utförs för att de studerande ska nå kursplanens mål. Meritportföljen kan då istället tillföra något till undervisningen, vilket leder till att studerande och lärare kan känna den motivation som krävs för att meritportföljsarbetet ska fungera. Meritportföljen kan dokumenteras i speciella word-mallar eller på Internet i e-portfolion. Arbetet med meritportföljen är dock detsamma oberoende av dokumentationsform. Det är främst SFI-lärare som fungerar som handledare, men även vägledare, flyktingsekreterare, datalärare, praktikanskaffare etc kan vara en resurs i detta arbete. Fortsättningsvis kommer vi att använda begreppet handledare för att beteckna denna funktion. Vi hoppas att denna handledning kan ge dig tips och idéer om hur du kan arbeta med meritportföljen i SFI-undervisningen. Lycka till med ditt meritportföljsarbete!

Meritportfölj Varför meritportfölj? I meritportföljen samlar individen alla de dokument som visar hans/ hennes utbildning och erfarenheter från arbetsliv och övriga verksamheter. För att ge en tydlig bild av sin kompetens gör individen egna utförliga beskrivningar. Arbetet med meritportföljen är en process som ger möjlighet till reflektion och analys. Effekterna som påvisats är: Individen ~ ~ får en dokumentation att visa upp ~ ~ får en fördjupad insikt om sin kompetens ~ ~ får ökat självförtroende ~ ~ blir bättre på att kommunicera kring sin kompetens ~ ~ blir väl förberedd på att söka arbete och välja utbildning Arbetsgivare ~ ~ får större möjlighet att bedöma individens kompetens Arbetsförmedlare, vägledare etc ~ ~ får bättre underlag vid diskussioner och planering av utbildning och arbete Validering; yrkesbedömning, bedömning mot gymnasiala kurser ~ ~ underlättas genom en väl genomarbetad meritportfölj Varför meritportföljsarbete inom SFI? Flera års erfarenhet visar nyttan och värdet av att arbeta med meritportföljen under SFI-utbildningen. Vikten av att de studerande redan i ett tidigt skede förbereds på sitt yrkesliv i Sverige påtalas i många olika sammanhang. Att kunna visa och redogöra för sina utbildningar och arbetserfarenheter är en förutsättning för tillträde på arbetsmarknaden. Detta förutsätter att man har ett språk som gör det möjligt att kommunicera kring sin kompetens. Detta understryks också i Programberedning för integration i arbetslivet, Sveriges kommuner och landsting. Följaktligen bör meritportföljsarbetet utgöra en viktig del i SFI-utbildningen och kan även vara ett utmärkt pedagogiskt verktyg. Studerande lär sig de arbets- och yrkesspecifika ord som är viktiga i kommunikationen med arbetsgivare, arbetsförmedlare, vägledare etc. Eftersom meritportföljsarbetet är fokuserat på den studerandes egna erfarenheter och upplevelser känns arbetet meningsfullt och kan påskynda språkutvecklingen. Meritportföljsarbete SFI 5

Genom att börja i ett tidigt skede med meritportföljen och använda portfoliometodik får de studerande tid för reflektion och blir medvetna om framstegen. De sparar sina texter och kan på så sätt tydligt se sin språkutveckling. Beskrivningarna i meritportföljen är givetvis beroende av den språknivå de studerande befinner sig på. Under den första tiden av studierna kan de studerande endast förväntas uttrycka sina erfarenheter på ett mycket enkelt språk. Efterhand blir texterna mer genomarbetade och de beskrivningar som skrivs mot slutet av studierna på D-kursen kan t o m hålla en mycket hög kvalitet både språk- och innehållsmässigt. Arbetet med meritportföljen under SFI-studierna får ses som en process där man kommer olika långt bl a beroende på de studerandes språkliga förutsättningar. Det blir handledarens uppgift att avgöra om den studerande, med utgångspunkt från hans/hennes kapacitet, har utfört sitt arbete med meritportföljen på ett sätt som i så hög utsträckning som möjligt visar hans/hennes kunskaper och erfarenheter. Vad säger läroplanen? En av SFI:s uppgifter är att förbereda studerande för ett yrkesliv i Sverige. I kommentarmaterialet till kursplanen 2009 skriver Skolverket följande: Utgångspunkten för utbildningen och lärandet är de studerandes utbildningsbakgrund, språkkunskaper, yrkeserfarenheter samt deras intressen och behov. Utbildningen i svenska kan med fördel kopplas till de studerandes erfarenheter och t ex ha en viss yrkesinriktning. Många studerande har yrkeskunskaper och erfarenheter från hemlandet. Att kunna redogöra för dessa och förstå hur de kan praktiseras och tillämpas i det svenska samhället gör att kunskaper och erfarenheter snabbare kan tas tillvara i arbetslivet i yrkessituationer som är relevanta för individen. Att kunna förmedla yrkeskunskaper från hemlandet är också meritportföljsarbetets kanske viktigaste mål. Kursplanens och meritportföljens mål skiljer sig alltså inte åt utan är detsamma. Målet för SFI är att eleven ska utveckla ~ ~ sin förmåga att läsa och skriva svenska, ~ ~ sin förmåga att tala, samtala, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, ~ ~ ett gott uttal, ~ ~ sin förmåga att använda relevanta hjälpmedel 6 Meritportföljsarbete SFI

När de studerande jobbar med meritportföljen tränar de sin förmåga att skriva svenska. När de läser yrkestexter tränar de sin läsförståelse och när de samtalar kring sina erfarenheter tränar de sin förmåga att samtala och lyssna. De använder ordlistor, datorer och andra relevanta hjälpmedel i meritportföljsarbetet. Läraren behöver alltså inte känna att meritportföljen tar tid från viktigare arbetsuppgifter som behövs göras för att de studerande ska arbeta mot kursmålen. Meritportföljen är en av många uppgifter de studerande arbetar med för att nå kursmålen. Varför utarbeta en arbetsplan för meritportföljsarbetet? Samtidigt som deltagarnas arbete med sina meritportföljer är en del av undervisningen i svenska så kan det med fördel vara en del av arbetslivsorientering och dataundervisning och stödjas av vägledare och/eller branschkunniga personer. Målsättningen och genomförande av meritportföljsarbetet kan med fördel läggas fast i en arbetsplan med utgångspunkt i en inventering av vilka resurser som finns tillgängliga inom SFI-undervisningen och därutöver inom dataundervisning, arbetslivsorientering, vägledning etc där deltagarna kan arbeta med sin meritportfölj i samverkan med SFIlärarna. Se bilaga 1 för förslag på Arbetsplan. Vad är möjligt att uppnå i de olika kurserna? Kurs A: Den studerande skriver inte i meritportföljen på denna nivå utan arbetar med att bygga upp ordförrådet kring hans/hennes yrken genom att: ~ ~ hitta yrkesbilder på Lexin-bildtema, Internet och i yrkeskataloger ~ ~ teckna sig själv i en arbetssituation och skriva ord till teckningen ~ ~ hitta kollegor att prata med och jämföra sina teckningar och bilder för att få igång den muntliga kommunikationen ~ ~ muntligt redogöra för sina erfarenheter utifrån sina bilder och teckningar Den studerande förbereder sin inventering, som görs i kurs B, genom att t ex göra ett s k livshjul. Se bilagor 2 4 för exempel på livshjul och teckningar. Meritportföljsarbete SFI 7

Kurs B: Den studerande börjar med att göra sin inventering och utgår då t ex från sitt livshjul som gjordes på kurs A. Om den studerande går studieväg 2 och påbörjar meritportföljen på kurs B, börjar han/hon ev med att göra ett livshjul och teckningar. Han/hon börjar sedan skriva sin meritportfölj. På kurs B ställs inga höga krav på språket i beskrivningarna. Den studerande fortsätter att samla ord och handledaren ger exempel med korta meningar med en enkel uppbyggnad. På det sättet får den studerande en mall att följa och frestas inte skriva över sin språkliga förmåga med följden att texten blir obegriplig för läsaren. Den studerande skriver på den språkliga nivå han/hon befinner sig; de mer abstrakta resonemangen i beskrivningarna får vänta tills han/hon nått en högre språklig nivå. Vid beskrivning av arbetsuppgifter är det enklast att börja med att lista arbetsuppgifterna med utgångspunkt från förarbetet som gjorts med teckningar och samlande av ord. På kurs B kan den studerande påbörja sitt CV och skanna sina betyg och intyg etc som ska ingå i meritportföljen. Om den studerande dokumenterar sin meritportfölj i e-portfolion kan hans/hennes CV skrivas ut automatiskt när alla obligatoriska uppgifter är ifyllda. Se bilagor 5 6 för exempel på texter från kurs B. Kurs C: Om den studerande går studieväg 3 och påbörjar meritportföljen på kurs C, börjar han/hon med att göra en inventering. Om den studerande går studieväg 2, och redan har börjat sitt meritportföljsarbete, arbetar han/hon under kurs C med att utveckla innehållet och språket i sina texter. När den studerande har slutat kurs C kan han/hon förväntas ha skrivit något under alla rubriker i meritportföljen. Listan med arbetsuppgifter från kurs B utvecklas på kurs C och den studerande beskriver mer utförligt hur han/hon gör uppgifterna. Det är lättast om varje arbetsuppgift får ett stycke. Språkligt sett är det viktigaste att läsaren kan förstå innehållet i meritportföljen och att den studerande har gett en tydlig bild av sina erfarenheter. Handledaren ger exempel på utbildnings- och arbetsbeskrivningar på den språkliga nivå de studerande befinner sig. Fortfarande är meningarna korta och enkla. Se bilagor 7 8 för exempel på texter från kurs C. 8 Meritportföljsarbete SFI

Kurs D: På kurs D kan handledaren ställa högre krav på språket i meritportföljen då den studerande har nått en högre språklig nivå. Den studerande kan gå tillbaka till texterna som han/hon skrev på tidigare kurser och utveckla språk och innehåll. Den studerande kan nu föra mer abstrakta resonemang. De korta meningarna med främst huvudsatser binds ihop och den studerande skriver texter med bisatser så att texterna får ett bättre flyt. Texterna ska ju spegla den studerandes språkliga nivå, så även på denna nivå måste vissa fel accepteras, även om de mest grundläggande felen bör vara korrigerade på kurs D. Se bilagor 9 11 för exempel på texter från kurs D. Kurs A D Utveckling av text: Se bilagor 12 13 för exempel på hur texter kan utvecklas under meritportföljens gång. Hur kan man arbeta med meritportföljen? Hur man som lärare/handledare vill arbeta med meritportföljen styrs av vilka studievägar och studerande man har. Olika arbetsformer passar olika grupper. Nedan följer exempel på olika arbetsformer inom meritportföljsarbetet. Start av arbetet Det är av stor vikt att tänka igenom hur man som utbildningsanordnare startar meritportföljsarbetet. Nedan följer några olika exempel på hur man kan introducera meritportföljen. Modersmål När meritportföljsarbetet påbörjas befinner sig ofta den studerande på en låg språklig nivå och det kan vara svårt att introducera meritportföljen på ett motiverande sätt på svenska. Det kan då underlätta om den studerande får introduktionen på sitt modersmål. Detta kan ske genom att låta studerande som har arbetat en längre tid med sina meritportföljer vara ambassadörer och berätta om syftet med meritportföljen och sina tankar kring meritportföljsarbetet för nya studerande med samma modersmål. Man kan även använda sig av modersmålslärare. Det finns också broschyrer och filmer om meritportföljen på olika språk. Meritportföljsarbete SFI 9

Ordlista När en studerande eller en liten grupp studerande börjar sitt meritportföljsarbete kan handledaren på lätt svenska introducera meritportföljen. Handledaren presenterar vad en merit portfölj är, varför det är bra att ha en meritportfölj och när man använder en meritportfölj. Den studerande jobbar sedan tillsamman med handledaren med en ordlista med ord som ofta förekommer i arbetet med meritportföljen. Det kan vara ord som t ex pärm, register, samla, komplettera, beskriva och dokument. Den studerande skriver orden på sitt modersmål och har sedan denna ordlista till hands under hela meritportföljsarbetet. När handledaren har försäkrat sig om att den studerande förstår syftet med en meritportfölj och förstår de ord som används under arbetet med den kan de tillsammans börja med inventeringen. Se bilaga 15 för exempel på ordlista. Inventering Om handledaren vill påbörja meritportföljsarbetet utan att introducera själva meritportföljen kan den studerande börja med att göra en övergripande sammanställning över vad han/hon gjort under sitt hittillsvarande liv i ett s k livshjul. Handledaren börjar med att berätta om sitt liv och gör ett livshjul utifrån denna beskrivning. De studerande gör sedan sina egna livshjul, vilket är till stor hjälp när de senare ska göra sin inventering. När de studerande har gjort sina livshjul kan de börja rita hur de olika arbetsplatserna de har varit på ser ut, olika arbetsuppgifter, verktyg och redskap m m. Detta är början på beskrivningarna av arbetslivserfarenhet som de senare kommer att göra i meritportföljen. Först senare kan handledaren välja att berätta om meritportföljens syfte och användningsområden. Se bilaga 2 4 för exempel på livshjul och teckningar. Andra tips Respons från handledare De studerande lämnar det de har skrivit på meritportföljslektionen till handledaren som skriver frågor och kommentarer. Dokumentet lämnas tillbaka när nästa meritportföljslektion börjar. På så sätt har de studerande alltid något att börja arbeta med och måste inte sitta och vänta på handledaren för att komma igång. Dessutom känner de att de får respons på sitt skrivande och kan se att texten växer och utvecklas. Grupparbete När de studerande kommit en bit i den språkliga utvecklingen och förstått lite av vad som förväntas att de ska beskriva i meritportföljen så kan de handleda varandra i grupp. Det kan t ex vara bra att låta 10 Meritportföljsarbete SFI

studerande som arbetar med samma yrke eller i samma bransch arbeta tillsammans. Då kan de hjälpa varandra, utbyta erfarenheter och träna på att samtala kring sitt yrke. Utveckling av ordförråd Då och då kan de studerande gärna bryta av skrivandet i meritportföljen med andra uppgifter för att de ska få nya kunskaper och utveckla sitt ordförråd. Studerande med ett visst yrke kan göra studiebesök på en passande arbetsplats. De kan då prata med någon branschkunnig och kan peka och fråga kring ord. De kan också läsa yrkesböcker för att få exempel på hur man kan beskriva yrket och utöka sitt ordförråd. På arbetsförmedlingens hemsida kan de läsa och se på film om sina yrken. Se exempel på förslag på referenslitteratur och webbadresser på sid 23. Gemensamma genomgångar Eftersom de studerande i början av sitt meritportföljsarbete har mycket begränsade språkkunskaper är det nästan en förutsättning för att de ska kunna komma framåt i sitt arbete att ha gemensamma genomgångar kring vad som ska skrivas under respektive rubrik. Som handledare kan man tycka att det tar mycket tid i anspråk, men det sparar tid i längden. Handledaren och de studerande skriver t ex tillsammans på tavlan vad som ska stå under rubriken Arbetsplatsbeskrivning. Det är bra att ge flera exempel. Handledaren väljer exempel från de studerandens arbetsplatser så blir det mer intressant. När de studerande t ex har gjort en Arbetsplatsbeskrivning kan de använda denna som mall när de gör arbetsplatsbeskrivningen till nästa arbete eller praktik. Rätt språklig nivå Vid genomgångarna används ett mycket enkelt språk, som de studerande, när de har utvecklats språkligt, kan göra mer avancerat. Det är viktigt att de studerande skriver på sin egen språkliga nivå. Om de skriver på en språklig nivå som de inte behärskar är risken att texterna blir obegripliga och näst intill omöjliga att rätta och kommentera för handledaren. Vid de gemensamma genomgångarna kan handledaren på detta sätt hjälpa de studerande att skriva på en språklig nivå de behärskar. Datalektioner De studerande bör arbeta med meritportföljen även på datalektionerna. Det är lämpligt att de studerande bl a introduceras i e-portfolion på dessa lektioner. De kan t ex söka på Internet efter bilder som kan illustrera deras arbete på ett bra sätt och leta efter hemsidor från deras gamla arbetsplatser eller skolor. De studerande kan fotografera när de t ex har praktik och infoga fotografierna i meritportföljen. Meritportföljsarbete SFI 11

Dokumentation Beroende på de studerandes datavana och tillgång på datorer, kan handledaren välja om de ska börja skriva i mallar/e-portfolio direkt när de börjar arbeta med meritportföljen eller om de ska vänta och skriva för hand och först senare överföra det handskrivna till datorn. Efterfrågan Ju fler personer som efterfrågar meritportföljen desto bättre. Studie- och yrkesvägledare, praktikanskaffare, arbetsförmedlare etc bör fråga efter meritportföljen. På så sätt kommer motivationsarbetet att underlättas. Språklig utveckling Ju fler tillfällen man kan arbeta med meritportföljen desto bättre. De studerande måste känna att meritportföljen är en viktig del av den språkliga utvecklingen och inte en isolerad arbetsuppgift ett par timmar/vecka. Temadagar En del utbildningsanordnare väljer att introducera meritportföljsarbetet under en eller flera temadagar. Olika aktörer som t ex studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och branschfolk förklarar syftet med och vikten av meritportföljsarbetet. De studerande gör sin inventering och kommer igång med sin meritportfölj. Detta kan bli en informativ och inspirerande introduktion av meritportföljen med många aktörer på plats. Andra utbildningsanordnare väljer att bryta av det ordinarie meritportföljsarbetet med temadagar under t ex temat Att söka arbete. I samband med att de studerande tränar på att skriva bra personliga brev när de söker arbete, genomför anställningsintervjuer med branschfolk, får information om olika yrken etc arbetar de med sin meritportfölj med hjälp av kunnigt branschfolk. Det kan vara lättare att engagera kringresurser såsom vägledare, arbetsförmedlare, yrkesfolk m fl vid temadagar. För deltagarna lyfts värdet av meritportföljsarbetet fram på ett positivt sätt. Hur kan den studerande använda meritportföljen för grammatikinlärning? Oavsett om läraren/handledaren väljer att ha gemensamma genomgångar av olika grammatikmoment och skrivregler eller om han eller hon individualiserar undervisningen, kan skrivandet i meritportföljen integreras i grammatikundervisningen. 12 Meritportföljsarbete SFI

Gemensamma genomgångar Om läraren/handledaren väljer att ha gemensamma genomgångar av olika grammatikmoment och skrivregler kan de studerande plocka fram sina meritportföljstexter vid dessa tillfällen. Läraren/handledaren låter dem rätta det grammatikmoment eller den skrivregel som just behandlats. Om de studerande t ex arbetar med ordföljd kan de gå igenom sina meritportföljstexter och rätta just ordföljden. Om de t ex arbetar med styckeindelning kan de göra på samma sätt. På detta sätt kan de studerande arbeta med alla grammatikmoment och skrivregler och meritportföljen bearbetas kontinuerligt och blir under arbetsgången mer korrekt. Individuella genomgångar Vid individuella genomgångar med de studerande kring deras meritportföljstexter blir det naturligt att inte bara diskutera innehållet utan även språket. Om en studerande t ex i sina texter genomgående skriver verben i infinitiv går läraren/handledaren igenom hur man använder de olika verbformerna och den studerande får i uppgift att gå igenom sina texter och rätta just verbformerna. De studerande och läraren/handledaren använder på detta sätt meritportföljens texter på samma sätt som de använder andra texter de studerande har skrivit. Meritportföljsarbetet blir en process där inte bara innehållet utan även språket utvecklas och meritportföljen integreras i det språkliga arbetet på SFI. Hur kan man integrera meritportföljen i temat Arbete? På kurserna B-D arbetar de studerande med temat Arbete på olika nivåer. Det är naturligt att meritportföljen blir en del av detta arbete. Nedan följer en beskrivning av hur meritportföljen kan integreras i detta tema. Vad som förväntas att de studerande ska beskriva i meritportföljen under rubriken Arbetsbeskrivning finns sammanfattat i e-portfolions hjälptexter, se bilaga 16. Arbetsplatsbeskrivning De studerande läser om, besöker och tittar på filmer om olika arbetsplatser. Med detta som utgångspunkt samlar de studerande och läraren/ handledaren tillsammans ord på tavlan. Det kan vara ord som t ex arbetsplats, anställd, chef, företag, kontor, bransch, avdelning och praktik. Utifrån ordlistan de har skapat, tränar de studerande muntligt på att beskriva en arbetsplats eller en praktikplats, som de har eller har haft, för varandra. Meritportföljsarbete SFI 13

De studerande och läraren/handledaren skriver sedan gemensamt arbets platsbeskrivningar på tavlan. De utgår då från de studerandes beskrivningar. Det är bra om flera exempel ges. De studerande skriver arbetsplatsbeskrivningar i sina meritportföljer. De läser varandras arbetsplatsbeskrivningar och ställer frågor om sådant de tycker är oklart eller vill veta mer om. De studerande bearbetar sedan arbetsplatsbeskrivningarna utifrån responsen de har fått. Dessa texter lämnas till handledaren som skriver sin respons och de studerande bearbetar texten utifrån handledarens kommentarer. De studerande kan också söka information om företag de jobbar på eller har jobbat på, på företagens hemsidor. Ibland kan bilder tillföra något till arbetsplatsbeskrivningarna. I sådana fall bör dessa infogas. Arbetstidsbeskrivning De studerande och läraren/handledaren diskuterar tillsammans begreppet arbetstid. De gör jämförelser mellan olika länder. Med diskussionen som utgångspunkt samlar de ord på tavlan. Det kan vara ord som t ex heltid, deltid, flextid och skift. Utifrån ordlistan de har skapat gör de studerande och läraren/handledaren sedan gemensamt beskrivningar av arbetstid på tavlan. De utgår då från de studerandes beskrivningar. Det är bra om flera exempel ges. Här kan läraren/handledaren och de studerande också passa på att repetera hur man skriver datum, t ex 1992-05-01, och de studerande kan fylla i Startdatum och Slutdatum. De kan också repetera olika sätt att skriva klockslag t ex Jag jobbade 9 15, Jag jobbade från 9 till 15 eller Jag jobbade mellan 9 och 15. Kanske behövs digital tid repeteras så att inte de studerande skriver 9 3 utan 9 15. De studerande skriver arbetstidsbeskrivningar i sina meritportföljer. Dessa texter lämnas till handledaren som skriver sin respons och de studerande bearbetar texten utifrån handledarens kommentarer. Arbetsuppgiftsbeskrivning De studerande delas in i grupper efter olika branscher de jobbar eller har jobbat i och de plockar sedan fram teckningar, bilder och/eller ordlistor de har samlat sedan tidigare. De studerande skriver ner ord och uttryck de behöver för att göra arbetsuppgiftsbeskrivningar. Om de kör fast kan de läsa yrkesböcker för SFI. De kan också besöka passande företag för att utöka ordförrådet eller gå in på Arbetsförmedlingens hemsida och läsa deras yrkesbeskrivningar och se filmer. Se sid 23 för exempel på litteratur och webbadresser. Ett bra sätt att beskriva sina arbetsuppgifter kan vara att beskriva en typisk dag på jobbet. Det kan då vara lättare att komma ihåg alla 14 Meritportföljsarbete SFI

arbetsuppgifter man utförde och beskrivningen blir mer strukturerad eftersom arbetsuppgifterna kommer i rätt tidsordning. De studerande gör sina arbetsuppgiftsbeskrivningar i sina meritportföljer och lämnar dem till handledaren som ger respons. De bearbetar texten utifrån handledarens kommentarer. Utförandebeskrivning Handledaren visar på tavlan hur man genom att utgå från arbetsuppgifterna kan beskriva utförandet. Varje arbetsuppgift får ett eget stycke för att beskriva hur den utfördes. De studerande måste lära sig att svara på frågor som Hur gjorde du? och Vad är viktigt att tänka på?. Handledaren utgår från de studerandes egna beskrivningar av arbetsuppgifter. Om en studerande t ex har som arbetsuppgift att servera visar handledaren hur den studerande kan beskriva utförandet genom att fråga: Vad gjorde du först?. Han/ hon kanske svarar Först gav jag gästerna menyn och berättade om de olika rätterna. Handledaren går vidare med frågan Vad gjorde du sedan?. Den studerandes svar kan bli Sedan lät jag gästerna tänka ett tag innan jag tog upp beställningen. Nästa fråga handledaren ställer är kanske Vad är viktigt att tänka på när du gör detta?. Den studerande kan svara Det är viktigt att hälsa gästerna välkomna och vara artig och glad. Det är också viktigt att ha god kunskap om rätterna som serveras så att jag kan beskriva dem korrekt. Det är speciellt viktigt om gästerna t ex är allergiker. När jag tar upp beställningen är det viktigt att vara noggrann så att det inte blir fel. Jag läser upp beställningen en gång för gästerna för att vara säker på att det är rätt. På detta sätt byggs texten ut och beskriver alltmer utförligt hur den studerande gjorde när han/hon serverade. Det är viktigt att, som handledare, kunna ställa frågor som leder den studerande vidare. Exempel på sådana frågor är: ~ ~ Hur gjorde du när? ~ ~ Vad gjorde du sedan? ~ ~ Vad var viktigt att tänka på när? ~ ~ Varför var det viktigt? ~ ~ Hur tänkte du när? ~ ~ Vilka verktyg/redskap/metoder/datasystem använde du när? Någon branschkunnig kan göra en mind-map, som handledaren lämnar till den studerande, med exempel på frågor som passar just det yrket som beskrivs. Detta kan underlätta mycket för handledaren som omöjligtvis kan vara insatt i alla yrken som de studerande beskriver. Se bilaga 14 för exempel på mind-map. Meritportföljsarbete SFI 15

Handledaren måste upprepade gånger ge exempel på utförandebeskrivningar då det är ett svårt, men viktigt, moment i meritportföljen. De studerande skriver sina utförandebeskrivningar i meritportföljen och lämnar dem till handledaren som ger respons. Texterna bearbetas av de studerande utifrån handledarens kommentarer. Vid beskrivning av utförandet måste texterna oftast bearbetas många gånger för att de verkligen ska svara på frågan Hur?. Samarbetsbeskrivning Läraren/handledaren skriver ordet samarbete till vänster på tavlan och självständigt arbete till höger. De studerande ska sedan placera olika yrken där de tycker att de passar bäst. Om det bara är samarbete i ett yrke placeras yrket till vänster, om det är lika mycket samarbete och självständigt arbete placeras yrket i mitten o s v. De studeranden motiverar sedan i grupp varför de har placerat yrket just där. De diskuterar också på vilka sätt samarbete med annan personal, externt och internt, förekommer och hur man arbetar självständigt. De studerande kan sedan muntligt berätta för varandra på samma sätt om yrken de har eller har haft. De gör sedan sina beskrivningar kring samarbete/självständigt arbete i meritportföljen och lämnar texterna till handledaren som ger respons. De studerande bearbetar texten utifrån handledarens kommentarer. Övrig information Här kan de studerande beskriva sådant som de gjorde på en arbetsplats utöver deras arbetsuppgifter, t ex om de gick någon utbildning/kurs, hade fackliga uppdrag eller var aktiva i kommittéer. Hur kan man integrera meritportföljen i temat Utbildning? På kurserna B-D arbetar de studerande med temat Utbildning på olika nivåer. Det är naturligt att meritportföljen blir en del av detta arbete. Nedan är en beskrivning av hur meritportföljen kan integreras i detta tema. Vad som förväntas att de studerande ska beskriva i meritportföljen under rubriken Utbildning finns sammanfattat i e-portfolions hjälptexter, se bilaga 16. Läraren/handledaren och de studerande inventerar kunskaper som finns i klassen om skolsystemet i Sverige. De ritar upp på tavlan hur Sveriges skolsystem ser ut. De gör sedan en jämförelse mellan olika länder och diskuterar vilka likheter och skillnader som finns. Med diskussionen som utgångspunkt samlar de studerande och läraren/ handledaren tillsammans ord på tavlan och skapar en ordlista med ord 16 Meritportföljsarbete SFI

som hör ihop med skolsystemet. Det kan vara ord som t ex grundskola, gymnasium, KY, obligatorisk, betyg, intyg, examen, ämne och förkunskapskrav. Utifrån ordlistan de har skapat tränar de studerande muntligt på att berätta för varandra hur deras hemlands skolsystem ser ut. De beskriver också sin egen skolgång. Det är viktigt att inte försöka överföra hemlandets skolsystem till det svenska utan försöka beskriva hemlandets skolsystem som det verkligen fungerar där. De studerande och läraren/handledaren skriver sedan gemensamt på tavlan utbildningsbeskrivningar t o m. Längd. De utgår då från exempel från de studerandes egna utbildningar. Det kan vara bra att börja med grundskola och gymnasium som är relativt lätt att beskriva och vänta med övriga utbildningar där de studerande måste utveckla utbildningens innehåll. Här kan läraren/handledaren också passa på att repetera hur man skriver datum, t ex 1974-08-01. Klassen diskuterar tillsammans vilka ämnen de studerande i Sverige studerar. De skriver en ordlista med ämnesorden på tavlan. Sedan diskuterar de tillsammans vilka ämnen, som inte finns i Sverige, som de studerande i andra länder studerar och skriver en ordlista på tavlan. De kan också diskutera i vilka utbildningar praktik ingår. Det kan bli en intressant diskussion om hur det kommer sig att vi studerar olika ämnen i olika länder. Resten av utbildningsbeskrivningen skrivs tillsammans på tavlan. Läraren/handledaren använder exempel från de studerandes utbildningar. De studerande skriver sina utbildningsbeskrivningar från grundskolan eller gymnasiet. Dessa texter lämnas till handledaren som skriver sin respons och de studerande bearbetar utbildningsbeskrivningarna utifrån handledarens kommentarer. Utbildningsbeskrivningarna från grundskola och gymnasium brukar inte skapa några problem. Däremot kan det vara svårare att beskriva innehållet på yrkesutbildningar och universitet. Här kan man försöka hitta utbildningsbeskrivningar från motsvarande svenska utbildningar på Internet. De studerande kan läsa beskrivningarna och samla relevanta ord och uttryck. Det gäller bara att var uppmärksam som handledare så att de studerande inte bara skriver av den svenska beskrivningen utan att förstå dess innebörd. Beskrivningen de gör måste ju stämma överens med utbildningen de faktiskt har genomfört. Meritportföljsarbete SFI 17

Vad kan man beskriva under rubriken Övrig merit? Under rubriken Övrig merit i e-portfolion ska de studerande beskriva meriter de har skaffat sig utanför sina arbeten och utbildningar. Vad som förväntas att de studerande ska beskriva i meritportföljen under rubriken Övrig merit finns sammanfattat i e-portfolions hjälptexter, se bilaga 16. De studerande och läraren/handledaren diskuterar vad ordet merit betyder och ger exempel på olika meriter och på vilka sätt de kan vara meriterande när man t ex söker jobb. Det kan vara meriter som t ex styrelsejobb, tränare, utlandsboende, längre utlandsresor och stipendier. De studerande kan plocka fram livshjulen de tidigare gjort och kontrollera om det finns rubriker där som de inte har beskrivit under rubrikerna Arbetsbeskrivningar och Utbildning, men som kan vara en merit. När man jobbar med rubriken Övrig merit kan de som har arbetat längre tider i hemmet fundera kring på vilket sätt det arbetet kan vara en merit. De kanske har utfört arbetsuppgifter utanför vardagssysslorna inom familjen. Exempel på sådana arbetsuppgifter kan vara att de t ex har bakat till större fester, odlat grönsaker och sålt på marknaden eller utfört handarbete till andra. Ibland kan det vara svårt för de studerande att direkt komma på alla uppgifter de utförde när de arbetade i hemmet. De kan behöva tid för reflektion för att sedan återkomma till sina texter. De studerande skriver sina beskrivningar av övriga meriter. Texterna lämnas till handledaren som skriver frågor och kommentarer. De studerande bearbetar sedan sina beskrivningar utifrån handledarens respons. Hur kan man beskriva sina kompetenser? Kompetenser uttrycks i ~ ~ språkkunskaper ~ ~ sociala färdigheter ~ ~ organisatoriska färdigheter ~ ~ tekniska färdigheter ~ ~ datorkunskap ~ ~ konstnärliga färdigheter ~ ~ övriga färdigheter I meritportföljen ska de studerande beskriva sina kompetenser. En förutsättning för att kunna göra det är att de innan de börjar skriva har fått ett stort ordförråd kring begreppet kompetens. Vad som förväntas 18 Meritportföljsarbete SFI

att de studerande ska beskriva i meritportföljen under rubriken Kompetenser finns sammanfattat i e-portfolions hjälptexter, se bilaga 16. När de studerande arbetar med temat Arbete är det naturligt att även prata kring olika kompetenser. Det är viktigt för de studerande att fundera kring sina kompetenser eftersom de beskriver dem i sina personliga brev när de söker jobb och de måste vara beredda på att kunna svara på frågor kring sina kompetenser vid en anställningsintervju. Meritportföljsarbetet är alltså en bra förberedelse inför jobbsökandet. De studerande kan t ex studera platsannonser och lista vilka kompetenser och egenskaper som efterfrågas i annonserna. Klassen samlar tillsammans ord på tavlan och gör en ordlista. Det kan vara ord som utåtriktad, empatisk, kreativ, händig och social. Läraren/handledaren ser till att orden som finns i e-portfolion finns med på listan. Läraren/handledaren ger sedan de studerande exempel på olika sorters yrken. De studerande diskuterar i grupp vilka kompetenser som krävs för dessa yrken och varför man behöver just de kompetenserna. De kan då använda sig av orden de har samlat i ordlistan. Det kan bli intressanta diskussioner kring likheter och skillnader på krav på kompetens i olika länder. De studerande delas sedan om möjligt in i branschgrupper efter vilka yrken de jobbar eller har jobbat med. Tillsammans diskuterar de vilka kompetenser som behövs för deras yrken och varför. De funderar sedan självständigt på vilka kompetenser de har och hur de har fått dessa kompetenser. Det är lämpligt att beskriva kompetenserna i slutet av meritportföljsarbetet då de studerande är klara med sina beskrivningar. Detta görs i Europass CV då Word-mallar används. I e-portfolion finns det särskilda flikar för Språkkunskaper och Kompetenser. Det innebär att beskrivningarna av kompetenser blir en sammanfattning/summering av de beskrivningarna som redan finns. Redovisning av sina språkkunskaper gör de studerande lämpligast genom att beskriva i vilka sammanhang som de kan förstå, tala och skriva det aktuella språket, hur man har skaffat sina språkkunskaper etc. De studerande kan också behöva vägledning i vad de behöver reflektera över, t ex om alla kompetenser har redovisats och om det framgår i beskrivningarna hur och i vilka sammanhang de har använt sina kompetenser. Detta kan handledaren göra samtidigt som han/hon ger respons på texterna. Det är värdefullt om denna handledning också kan göras av vägledare. Meritportföljsarbete SFI 19

Hur kan man använda meritportföljen när man söker jobb? När de studerande arbetar med temat Arbete brukar de också träna på att söka jobb. Vid jobbsökandet blir det tydligt för dem vilken stor fördel de har av att ha jobbat med meritportföljen. Det stora, betungande arbetet är redan gjort när de ska skriva personligt brev, CV och förbereda en anställningsintervju. Läraren/handledaren inleder temat Att söka jobb med att diskutera med de studerande varför det är viktigt att ha en meritportfölj när man söker jobb. Läraren/handledaren informerar om att de studerande ska skriva i sina personliga brev att de har en meritportfölj samt ta med sig den på besök hos t ex handläggare på Arbetsförmedlingen och på anställningsintervjuer. Läraren/handledaren och de studerande kan också diskutera på vilka sätt meritportföljsarbetet har förberett dem för jobbsökande. Personligt brev De studerande använder sig av meritportföljen när de tränar på att skriva personligt brev eftersom de har alla fakta om utbildningar, arbetslivserfarenheter och kompetenser samlade där. De upptäcker att de har stor hjälp av meritportföljsarbetet eftersom de under arbetet med meritportföljen har lärt sig ord och uttryck de behöver när de ska skriva ett personligt brev. Läraren/handledaren och de studerande diskuterar syftet med ett personligt brev och vad ett sådant brev ska innehålla. De går också igenom hur man inleder och avslutar brev, skriver datum etc. De tittar gemensamt på olika exempel på personliga brev och diskuterar vad som är bra och dåligt med dem. De studerande delas sedan in i grupper och får en platsannons samt flera exempel på personliga brev från personer som söker arbetet i platsannonsen. De studerande agerar arbetsgivare och diskuterar i gruppen vem eller vilka av de arbetssökande som de vill kalla på anställningsintervju och motiverar sina beslut. På detta sätt blir de medvetna om hur viktigt det personliga brevet är när man ska marknadsföra sig själv. De studerande skriver sedan personliga brev till platsannonser de själva har valt. Läraren/handledaren ger respons på breven, som de studerande sedan bearbetar. När breven är rättade kan läraren/handledaren kopiera breven och dela ut till klassen som sedan diskuterar vad som är bra med breven och vad som kan förbättras. Det är bra om slutprodukten är på en näst intill perfekt svenska så att de studerande kan använda detta brev som mall när de söker arbete. Det är dock viktigt att påpeka att de inte bara kan skriva av mallen. De måste alltid skräddarsy brevet efter det jobb de söker och då lyfta fram de kompetenser de beskrivit och som efterfrågas i det sökta jobbet. 20 Meritportföljsarbete SFI

CV Läraren/handledaren beskriver vad ett CV är och berättar att det alltid ska bifogas när man söker jobb. Han/hon visar exempel på CV och använder sig då av meritportföljens CV. Tillsammans kan läraren/handledaren och de studerande gå igenom de olika orden som finns som rubriker i CV:t. Detta blir en bra repetition eftersom orden har funnits i de studerandes beskrivningar i meritportföljen. Om de studerande skriver meritportföljen i mallar kan klassen gemensamt skriva ett CV på tavlan. De utgår då från de studerandes CV:n. Det är bra om flera exempel ges. Om de studerande skriver sin meritportfölj i e-portfolio och har registrerat de utbildningar och arbeten man haft, sammanställs CV:t automatiskt och kan skrivas ut. I e-portfolion, under fiken Presentation, kan de studerande spara sina personliga brev och sina CV:n, om de har olika CV beroende på vilket arbete de söker. Det kan vara bra att ha alla dokument som de kan ha nytta av när de söker arbete på ett ställe och e-portfolion kan vara ett lämpligt ställe för detta. Anställningsintervju De studerande har också stor nytta av meritportföljen när de tränar på att förbereda sig inför en anställningsintervju. Först diskuterar klassen vad som är viktigt att tänka på när man ska gå på en anställningsintervju. Läraren/handledaren ger sedan de studerande frågor som är vanligt förekommande på anställningsintervjuer. Dessa frågor inkluderar naturligtvis frågor om utbildning, arbetslivserfarenhet och kompetenser. De studerande väljer en jobbannons till ett jobb som de låtsas söka eller söker på riktigt. Om de t ex söker ett jobb som bilmekaniker är det viktigt att de kan beskriva vilka erfarenheter de har av just detta jobb, vilka arbetsuppgifter de har haft samt hur de utförde dessa arbetsuppgifter. De studerande får i uppgift att förbereda sig inför en anställningsintervju. När de förbereder sin anställningsintervju tränar de muntligt på det de har skrivit i meritportföljen. Läraren/handledaren eller, om möjligt, branschfolk genomför sedan anställningsintervjun på ett så realistiskt sätt som möjligt. Om de studerande som intervjuas tillåter det, kan intervjun filmas så att den studerande själv eller hela klassen kan diskutera vad som fungerade bra och mindre bra med intervjun. Eventuellt kan anställnings intervjun göras om efter nya förberedelser. När de studerande arbetar med temat Arbete fungerar det bra att använda läroboken Arbetsliv från Liber. Till läroboken finns webbaserat material samt ett omfattande kopieringsmaterial. Läroboken är skriven för SFI, men passar främst studieväg tre då texterna är relativt avancerade. Meritportföljsarbete SFI 21

22 Meritportföljsarbete SFI Hur stor del av arbetsgången som beskrivs ovan som läraren/handledaren väljer att arbeta med beror naturligtvis på vilken kurs och studieväg man undervisar. Det går att arbeta med de delar av arbetsgången som passar de studerande på den nivå de befinner sig och kanske arbeta vidare med temat när de har nått en högre språklig nivå.

Referenslitteratur och webbadresser Förslag på lärobok till Tema Arbete: Arbetsliv, Marie Håkansson/Lena Söderberg, Liber Förslag på yrkesböcker: vård och omsorg: Vård och omsorg, Eva Källsäter, Liber Ljungbacken, svenska i vården, Märta Johansson, Natur och Kultur Idas arbetsvecka, Att arbeta inom vård och omsorg, Märta Johansson, Natur och Kultur Ord med tanke på vård och omsorg, Berggren/Lundkvist, Gleerups Webbmodul, Vård och omsorg, Gleerups hantverk och bygg: Hantverk och bygg, Eva Källsäter, Liber bar nomsorg: Barnomsorg, Eva Källsäter, Liber Förskolan Liljan, Att arbeta inom Barnomsorg, Natur och Kultur Ord med tanke på barn, Berggren/Lundkvist, Gleerups teknik och industri: Vinklar och rör, Att arbeta med teknik, Gunnel Bergström, Natur och Kultur Webbmodul, Teknik och industri, Gleerups transport: Bakom ratten, Att arbeta med transport, Märta Johansson, Natur och Kultur r estau rang: Hos Karlssons, Att arbeta på restaurang och i storkök, Märta Johansson, Natur och Kultur Webbmodul, Service, Gleerups handel: Harrys Hörna, Att arbeta inom Handel, Torbjörn Hansen, Natur och Kultur övr igt: Sju jobb, Att läsa och skriva på jobbet, Lars Wäremark, Natur och Kultur Förslag på bildlexikon: Bildteman, Lexin, Nordstedts Engelsk bildordbok, Inger Hesslin Rider, Nordstedts (finns på flera olika språk) Meritportföljsarbete SFI 23

Förslag på yrkeslexikon: Business, engelsk-svensk-engelsk, Peter H. Collin, Nordstedts Medicine, engelsk-svensk-engelsk, Peter H. Collin, Nordstedts Teknisk ordbok: 11 språk, Nordstedts Medicinsk ordbok: 11 språk, Inger Hesslin Rider, Nordstedts Svensk-engelsk fackordbok, Ingvar E. Gullberg, Nordstedts Alnader, svensk-arabiskt och arabisk-svenskt lexikon, Marwan Kassem/ Issam El-Ali, Rättstolken Marwan Kassem (lexikon inom juridik, ekonomi, politik, samhälle och arbetsmarknad) Förslag på information om olika kompetenser: Intelligensaffischer, Christer Gudmundsson, Brain Books Förslag på hemsidor: ~ ~ www.arbetsformedlingen.se (yrkesbeskrivningar samt för vissa yrken film) ~ ~ fackförbund/branschers hemsidor ~ ~ http://lexin.nada.kth.se (lexikon för ett antal språk samt bildlexikon) ~ ~ www.utbildningsborgen.se/static/safir/safir/index.htm (svenska och arbetsliv för invandrare) ~ ~ www.skolverket.se/sb/d/2615/a/15544(stödmaterial i yrkessvenska för olika yrken) 24 Meritportföljsarbete SFI

Bilagor Bilaga 1 Förslag på arbetsplan bakgrund Ange antal SFI-studerande samt klasser, nivåer. På vilket sätt har man arbetat med meritportföljen hittills. de förväntade effekterna bedöms vara att ~ ~ den studerande får en ökad insikt kring sin kompetens och bättre kan kommunicera kring sina kunskaper och färdigheter ~ ~ handläggare inom kommunen och arbetsförmedlingen lättare och tidigare kan identifiera den studerandes kompetens ~ ~ arbetsgivare kan lättare överblicka och bedöma den studerandes kompetens mål år 2010 Målgrupp alla studerande Vad uppnått: SFI A Den studerande pratat om sin utbildning och sitt arbete. Ritat vissa delar av arbetet alt samlat bilder på arbetssituationer. SFI B Den studerande beskrivit utbildningar och arbeten med enkla meningar understött av ordlista. Gjort ett enkelt CV och ett enkelt personligt brev. SFI C Den studerande utvecklat beskrivningarna av utbildningar och arbeten. Utvecklat CV:t. SFI D Den studerande ytterligare utvecklat beskrivningarna av utbildningar och arbeten. Färdigt CV samt skrivit personligt brev. tillgängliga resurser Inventerat tillgängliga resurser i form av personal SFI-lärare Vägledare Datalärare Praktikanskaffare Flykting-, invandrarmottagare Arbetsförmedlare etc Inom Svenskundervisning Dataundervisning Arbetslivsorientering Introduktionsverksamhet Meritportföljsarbete SFI 25

genomförande (Aktivitets- och tidsplan) Information till de studerande om varför och hur, frivillighet? När handleda antal timmar vem? Handledning av SFI-lärare, datalärare, vägledare, flykting-/invandrarsekreterare, inom arbetslivsorientering m m. Speciella insatser t ex temadagar Deltagarnas eget arbete resp grupparbete. Arbetsgång Hur startas arbetet upp? Hur samverka? Särskilda aktiviteter? En del av svenskundervisning: textbearbetning, grammatik etc? Delmål relaterat till SFI-nivåerna? uppföljning rapportering När och hur skall uppföljning göras? Vem/vilka är ansvariga? Erfarenhetsutbyte, när och hur? 26 Meritportföljsarbete SFI

1 Bilaga 2, Exempel på livshjul Bilaga 2 Exempel på livshjul Meritportföljsarbete SFI 27

Bilaga 3 Exempel på kurs A teckn i ng symaski n Bilaga 3, Exempel på kurs A Teckning- symaskin 28 Meritportföljsarbete SFI 2

3 Bilaga 4 Exempel på kurs A Bilaga 4, Exempel på kurs A teckning skönhetssalong Teckning - skönhetssalong Meritportföljsarbete SFI 29

Bilaga 5 Exempel på kurs B arbete på skönhetssalong Arbetsplats Jag arbetat på skönhetssalong. Namn Beauty salong i Phuket i Thailand. 6 personer arbetar där. Anställningstid och arbetstid Jag arbetat 1987 2007. Tid 11.00 23.00 alla dagar. Arbetsuppgifter Jag kan klippa hår och färga hår. Jag kan manikyr och filar med nagelfil. Jag klistrar klister och lösnaglar. Jag målar med nagellack. Jag kan sminka och säljer örhängen och piercing. Jag tar på rouge. Jag målar läppstift. Jag kan plocka ögonbryn med pincett. Jag kan ögonskugga och maskara. 30 Meritportföljsarbete SFI

Bilaga 6 Exempel på kurs B arbete på flyttfirma Arbetsplats Jag arbetar på en flyttfirma i Taiwan. Den heter Allied Pickfords Movers International. Jag jobbar tillsammans med tjugo personer. Jag skriver inventarielista. Anställningstid och arbetstid Jag arbetar 2004 2006. Jag arbetar från måndag till fredag klockan 7:00 till 17:00 varje dag. Jag jobbar ibland på helgen. Kunder har ibland bråttom. Arbetsuppgifter Kontor pratar vilken kund jag träffar. Jag träffar kund i deras hus. Vi pratar hur vi flyttar. Jag pratar för arbetare hur de packar. Arbetare packar. Jag inventerar. Jag skriver nummer och namn på saker arbetare packar. Vi ställer alla kartonger i en container om mycket saker. Vi ställer alla kartonger i en bil om lite saker. Kund läser inventarielista och kontrollerar och skriver namn. Jag ge en kopia på lista till kund och en till kontor. Meritportföljsarbete SFI 31

Bilaga 7 Exempel på kurs C arbete som servitris Arbetsplats Jag arbetade som servitris på Dusit thani hotel i Bangkok i Thailand. Det är ett 5 stjärnigt hotell i Thailand, har 517 rum, 8 restauranger och mycket annat. Dusit thani är på Silom vägen, som är viktig väg i Bangkok. Silom vägen är affärvägen. För 36 åren sedan Dusit thani var det högsta hotel i Thailand. Dusit thani öppnade för över 37 år sedan. Anställningstid och arbetstid Jag var servitris på Lobby louge i 6 månader 1991. Lobby louge öppnade från klockan 7.00 till klockan 24.00. Min arbetstid var 8 timmar per dag och jag hade en ledig dag per vecka. Jag hade olika tider i schema. Arbetsuppgifter På Lobby louge det spelade piano och hade sångare också. Lobby louge öppnade klockan 7.00 och stängde klockan 24.00. På morgongen kommer kunderna och har något dryck. Flesta är kaffe. På eftermiddag kommer kunderna för att dricka alkohol dryck. De började spelade piano klockan 19.00 till 24.00. Så kommer flesta kunderna på här timmar. Kunderna kommer dricker och lyssnar musik. De kom för drack något innan eller efter mat. Mitt arbete var att servera dryck och ta betalt av kunderna. Jag frågar kunderna vad de vill dricka. Jag skriver beställning på papper. Jag går till baren och ger papper till personal. De gör drycken och jag ger den till kunder. Jag måste veta vad som finns i olika drinkar om kunder frågar. Jag går till kassan och får notan av personal och ger notan till kunderna. Jag tar betalt och ger pengarna till kassan. Jag ger gästerna all sorts information om t ex sevärdheter om de frågar. Eller om var de hittar olika saker i Bangkok. Det är viktigt att lyssna på kunderna och göra rätt och att vara artig. Jag måste lösa problem om t ex notan är fel. Jag måste kontrollera med kassan. Om kunderna är fulla jag måste försöka få dem att sluta dricka. Om de inte slutar kallar jag på vakt. 32 Meritportföljsarbete SFI

Bilaga 8 Exempel på kurs C praktik på nils holgerssonskolan Praktikplats Jag har praktik i skolan som heter Nils Holgersonskolan i Simrishamn. Det är en privat skola. Skolan har förskola till högstadiet. Skolan har ungefär 20 lärare och 6 klasser. Jag jobbar i klass 3 och i fritid. Praktikperiod och arbetstid Jag började 10 november 2008 och slutade 10 juni 2009. Jag arbetade mån, ons och fredag förmiddag från 8.10 till 11.20 och på eftermiddagen från 13.00 till16.00. Arbetsuppgifter Min praktik är språkpraktik. Jag pratar med eleverna och med klasslärare i min klass och med andra lärare. Jag hjälper elever i matematik och lite i dator. Om de har problem med något jag hjälper. Jag går med de till gymnastik på annan skola och hjälper på gymnastiken varje onsdag. De ska inte gå i trafiken själva. Jag kontrollerar att de går säkert. Om de behöver hjälp med kläder eller läraren behöver hjälp att plocka fram saker jag hjälper. Jag går till träslöjd på annan skola och hjälper varje fredag. De ska inte gå i trafiken själva. Jag kontrollerar att de går säkert. Om de har problem och inte kan på slöjden jag hjälper elever. Varje måndag finnas en halv timme musik och alla vi sjunger med musiklärare. På rasten elever leker ute och finns lekplatsen och de spelar fotboll eller springer och jag eller andra lärare tittar till eleverna att ingen är ensam på rasten eller någon är dum. Efter rast de går tillbaka till klass. Jag är inte själv med elever. Annan lärare är alltid med. Meritportföljsarbete SFI 33

Bilaga 9 Exempel på kurs D arbete som administratör Arbetsplats Min arbetsplats var Kök och Inredning. Den ligger i Bagdad i Irak. Det är en butik. De säljer inredningsdesign och kök. Åtta personer arbetade på mitt företag. Fem arkitekter, två administratörer och chefen arbetade där. Anställningstid och arbetstid Jag arbetade på Kök och Inredning från september 2006 till februari 2007. Jag arbetade från måndag till fredag klockan 9 12 och 14 19. Jag arbetade klockan 9 13 på lördag. Arbetsuppgifter Min arbetsplats var Kök och Inredning. Den ligger i Bagdad i Irak. Det är en butik. De säljer inredningsdesign och kök. Åtta personer arbetade på mitt företag. Fem arkitekter, två administratörer och chefen arbetade där. Anställningstid och arbetstid Jag arbetade på Kök och Inredning från september 2006 till februari 2007. Jag arbetade från måndag till fredag klockan 9 12 och 14 19. Jag arbetade klockan 9 13 på lördag. Arbetsuppgifter Jag arbetade som administratör. Jag jobbade på administrativ avdelning. Jag registrerar alla inkomster, utgifter och kundkontrakt. Jag jämför information om inkomster och utgifter på banken och på mitt företag. Om de inte är samma jag måste söka efter fel, till exempel om företaget glömde att bokföra insättning eller om kunden gjorde insättning och glömde skicka till mitt företag. Jag gjorde finansiell rapportering. Jag skriver rapporter om inkomster, utgifter och vinst. Jag skriver allt i administrativt system så min chef kan se. Jag ser inkomster i kunders betalning och utgifter i leverantörers fakturor och dataprogram i Excel räknar vinst. Jag visar för min chef. Jag samarbetar med annan person på administrativ avdelning som gör samma sak. 34 Meritportföljsarbete SFI

Jag skriver kundkontrakt. Arkitekter säger vad kunder vill ha och hur mycket kostar. Sedan jag skriver kundkontrakt med priser. Kunder betalar och jag skickar betalning till banken med bud eller ibland de gjorde överföring och jag skriver i administrativt system. Kunder betalar kontant eller med kort. Jag pratar med kunder om kontrakt, kostnad och hur de betalar och pratar om produkten. Jag betalar löner. Jag räknar löner i Excel. Det fanns formel. Revisor på Kök och Inredning skickade till mig hur mycket lön jag betalar till personal, om de hade semester till exempel. Jag betalar lön två gånger varje månad. Jag betalar alla utgifter på företaget. Jag skriver utgifter i datasystem som heter A2 och Saint. Jag hade ansvar för handkassa. Jag hade lite pengar som kontoret använder till exempel till papper och bläck. Meritportföljsarbete SFI 35

Bilaga 10 Exempel på kurs D arbete som kock Arbetsplats Jag arbetade i Bratunac i Bosnien. Jag arbetade på hotell Fontana. Det var ett stort hotell i centrum av Bratunac. Hotellet var kategori A och B. Det som räknas som A och B innebär hög standard i Bosnien på denna tiden. Det var ett kök med 50 60 kvm. Restaurangen var uppdelad på fyra salar men plats för 400 500 personer totalt. 8-10 personer arbetade i köket per skift. Det var en chefskock, tre kockar och fyra assistenter. Jag hade en fin spis. Spisen var 3 4 m lång. Det fanns fyra gasplattor, 4 elplattor och 2 stora grillplattor. Ugnen var liten men här bakades bara bröd och kakor. Vi hade två stora varmluftsugnar som var ca 2 m höga. Ugnarna var bra till grönsaker, stekar och potatis. Anställningstid och arbetstid Jag arbetade där från 1982 1991. Jag arbetade skift. Skift 1 var uppdelat på tre tider. Den första var 04.00 13.00, nästa 06.00 14.00 och nästa 08.00 16.00. Skift 2 var uppdelat på tre tider. Den första var 15.00 23.00. nästa 16.00 0.00 och nästa 17.00 01.00. Skiften var rullande. Köket stängde klockan 0.00. Arbetsuppgifter När jag arbetad första skrift och börjar kl 04.00 börjar jag med göra en grönsaksbuljong. Buljongen kan stå i kylen max två dagar. Sedan gjorde jag två olika sorters soppa. Det fanns alltid två olika soppor på menyn. En soppa med svinkött och en utan. Jag gjorde också alla såser med buljongen som bas. När jag provsmakade såsen använde jag aldrig metallsked. Det kan ge såsen en bismak. Jag provade alla mina såser på tefat av porslin eller i en porslinskopp. Då fick jag en korrekt smakupplevelse. I Bosnien har alla restaurangen gulaschsoppa på menyn varje dag. Så varje dag lagade jag det. Det är skillnad på bosnisk, tysk och ungersk gulasch. Jag kan laga alla tre. Den bosniska och ungerska är starkare. Jag lagade ingen stark gulasch för att kunden kunde välja om den ville ha stark eller svag soppa. När jag är klar med dessa arbetsuppgifter har de kockar som arbetar skift 2 kl. 15.00 23.00 kommit. När jag arbetar skift 2 kl.15.00 23.00 förbereder jag allt kött inför kvällen. Jag arbetade bara med färskt kött. Köttet kom alltid i stora bitar. Restaurangen hade en egen styckare som gjorde det första arbetet med köttet. Jag valde vilka bitar jag ville ha. Jag skar det i mindre bitar. 36 Meritportföljsarbete SFI

När jag skar oxkött behövde jag en mycket vass kniv. Jag skar inte bara kött. Jag blandade också t ex. lamm och kalv och olika typer av kryddor. Det blev pleskavica och cevapcici. Jag diskade inga redskap. Det gjorde mina assistenter men jag torkade mina arbetsytor. Eftersom jag var ansvarig för maten. Jag hade alltid fyra knivar; en till gris, till nöt till kyckling och en speciell kniv till fisk. Dessa knivar diskade min assistent varje gång jag använt dem. Jag förberedde inte fisk eftersom den togs färsk direkt från stora tankar som fanns i en hörna i köket. Ekonomen kom till köket två gånger varje dag en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Då fick jag fylla i lappar och skriva vad jag behövde. När jag arbetar kl. 16.00 0.00 tog jag beställningar. När en gäst beställer knappar servitrisen in det i restaurangen. Det kommer upp ett kvitto från en liten maskin i köket och på kvittot står vilket bord som hade beställt och vilket mat som hade beställts. När maten var klar ringde jag i en klocka. Inom ett par sekunder måste servitrisen hämta maten, annars blev maten kall och kunder inte serveras. Man måste hela tiden beräkna tiden. När soppan som är förrätt går ut tar det ca tio minuter innan jag måste börja med varmrätten. Om jag inte ger kunden mat i rätt tid kommer gästen inte tillbaka och jag förlorar mitt arbete. Om det inte fanns några beställningar gick jag ut i salarna där gästerna äter. Jag fyllde på saker och gav instruktion till assistenterna. Jag sa hur grönsaker skulle skäras. Varje kväll la vi ca 20-50 kg potatis i vatten. Assistenterna skalade potatisarna och jag satte igång ugnen. Alla potatisar satte jag inte i ugn. De potatisarna låg i vattenbad på natten. På morgonen fanns vit skum. Jag tog bort och jag satte in potatisen i ugnen på morgonen. Av den här potatisen gör man mycket goda pommes frites och bra potatismos. När jag arbetade kl. 17.00-01.00 måste jag börja med att hjälpa den kock som höll på med beställningar. Jag dekorerade alla tallrikar och kontrollerade att de andra kockarna hade allt de behövde, t.ex. knivar, grönsaker, visp, mortel osv. Det var jag som sprang mellan kockarna och klockan och kontrollerade att allt kom ut snabbt. Mellan 0.00-01.00 var jag tvungen att kontrollera att allt var förberett inför morgondagen t.ex. kött, grönsaker m m. Fattades det något måste jag skriva en lapp och ekonomen beställde nästa dag. Jag städade bara mina arbetsytor. En speciell kvinna kom varje natt och städade köket, golvet, väggar och arbetsytorna. Hon diskade upp den sista disken. Jag har aldrig arbetat glutenfri eller laktosfri kost. Meritportföljsarbete SFI 37

Bilaga 11 Exempel på kurs D arbete som direktörsassistent och tolk Arbetsplats Min arbetsplats var Torgovij kvartal. Det ligger i staden Omsk i Ryssland. Det är ett företag som arbetar i byggnation. Huvudkontoret var i Moskva. I Omsk var det bara en filial. Det fanns en filialchef och ca 10 anställda. Anställningstid och arbetstid Jag arbetade på företaget från 1 oktober 2007 till 1 november 2008. I Torgovij kvartal arbetade jag från måndag till fredag klockan 9 20. Jag hade lunchrast klockan 13 13.30. Arbetsuppgifter I Torgovij kvartal arbetade jag som direktörsassistent och tolk samtidigt. Jag var ansvarig för att planera direktörens agenda. Jag fick information från min chef vad han skulle göra, vilka möten han hade. Efter det kunde jag planera vilken tid och var han skulle ha ett möte med någon. Mitt syfte var att spara hans tid och göra hans dag mer effektiv. Eftersom min chef var från Moskva, var det svårt för honom att vet vilka företag fanns i Omsk. Så min uppgift var att få och förbereda olika information om byggnadsföretag som han var intresserad av. Först sökte jag informationen på Internet. Jag besökte olika hemsidor av byggnadsföretag. Sen ringde jag dem och frågade om deras erfarenhet, kostnad och så vidare. Ibland måste jag ringa till företag och fråga en sekreterare om möte mellan hennes och min chef. Jag var också ansvarig för att göra olika analyser av byggnadsmaterial som man kunde köpa i Omsk. Jag måste bestämma vilka byggnadsmaterial skulle vara biligare och bättre för vårt företag. Jag gjorde det tillsammans med teknisk ingenjör. För att hitta informationen om byggnadsmaterial använde jag Internet. Vanligtvis finns det på företags hemsidor. Om det inte finns, ringde jag till företag och bad dem att skicka ett dokument med namn på material och kostnad. Jag var ansvarig för sammanställning av olika offerter av något material som vi var intresserade av. Efter det analyserade tekniska ingenjören alla offerter och valde den bästa. Också var jag ansvarig för HR. När vi behövde någon ny anställd, måste jag skicka en vakans till TV och Internet. Från min chef fick jag information om vilken person han ville ha. Det var en kravspecifikation på utbildning, ålder, erfarenhet. Jag analyserade alla CV som vi fick. Jag tittade på all information i CV och bestämde om den bemötte våra krav eller inte. Efter det valde jag några personer efter våra krav. Dessa 38 Meritportföljsarbete SFI

personer skulle vi intervjua. Första gången intervjuade jag dem. När någon person kom för intervju, tittade jag först hur han såg ut. Efter det frågade jag olika saker om utbildning, erfarenhet, intressen, karaktär. Också frågade jag en person om till exempel varför han vill jobba hos oss, vad han vet om oss, vilken lön han vill ha och så vidare. Det var mycket viktigt för mig att titta hur personen reagerade och svarade för att förstå hans personlighet. Om de var passande, pratade min chef med dem. Vi hade internationell partner i USA som förberedde en plan för utbyggnad som Torgovij kvartal skulle bygga i Omsk. Så jag översatte alla brev, fakturor och annan information som vi fick från dem från engelska till ryska. Ibland ringde jag dem och pratade om något som min chef ville veta eller överlämnade hans information till dem. Huvudförhandling mellan internationell partner och Torgovij kvartal var i Moskva. Meritportföljsarbete SFI 39

Bilaga 12 Exempel på utveckling av text min guldsmedsaffär, fas 1 Min guldsmedsaffär 1 Kategori Arbetsplats Bransch Ort Land Arbetsplatsbeskrivning Eget företag Guld Atif Handel Basra Irak Startdatum 2006-11-06 Slutdatum Guldsmedsaffär i Irak. Affär heter Guld Atif. 2 människor arbetar och jag. Vi sälja smycken. Vi göra smycken. Avslutat Slutdatum 2008-08-23 Arbetstid Jag jobba alla dagar. Jag jobba inte fredag. Jag jobba kl 9-19. Arbetsuppgifter Viktigaste arbetsuppgifter Göra smycken, räkna pengar, skylta, sälja smycken, betala lön Göra smycken, sälja smycken 40 Meritportföljsarbete SFI

min guldsmedsaffär, fas 2 Min guldsmedsaffär 2 Kategori Arbetsplats Bransch Ort Land Arbetsplatsbeskrivning Eget företag Guld Atif Handel Basra Irak Startdatum 2006-11-06 Slutdatum Jag hade guldsmedsaffär i Irak. Affär hette Guld Atif. Jag hade två anställda. Vi säljde och gjorde smycken. Avslutat Slutdatum 2008-08-23 Arbetstid Jag jobbade alla dagar. Jag jobbade inte fredag. Jag jobbade kl 9-19. Arbetsuppgifter Utförande Göra smycken, räkna kassan, skylta, sälja smycken, betala lön till anställda Jag gjorde olika guldsmycken som ringar, halsband, armband örhängen och medaljonger. Jag gjorde alla smycken för hand inte maskin. Jag sålde också smycken. Varje dag jag räknade kassan och lägger i kassaskåp. Jag skriver i bok hur mycket sälja. Varje vecka jag betala lön till anställda. Jag gjorde fint i skyltfönster. Jag gjorde olika guldsmycken som medaljonger och skriver bokstav på de. Jag använder verktyg t.ex. hammare, fil och olika tänger. Jag hade också slipverktyg, guldtråd, guldplåt, brännare,syra m.m. Samarbete/Självständigt arbete Viktigaste arbetsuppgifter Det är viktigt spara all guld som blir över när jag gjorde guldsmycke. Jag jobbade med två anställda. Jag berättade vad de gjorde. Om många kunder alla måste hjälpa. Jag är chef och bestämma. Göra smycken och sälja smycken Meritportföljsarbete SFI 41

min guldsmedsaffär, fas 3 Min guldsmedsaffär3 Kategori Arbetsplats Bransch Ort Land Arbetsplatsbeskrivning Eget företag Guld Atif Handel Basra Irak Startdatum 2006-11-06 Slutdatum Jag ägde guldsmedsaffär i Irak. Affären heter Guld Atif. Jag hade två anställda. Vi säljde smycken och vi gjorde smycken. Det kom mycket människor till affären. Den ligger på stor gata i centrum. Avslutat Slutdatum 2008-08-23 Arbetstid Arbetsuppgifter Utförande Jag jobbade alla dagar utom fredagar. Jag jobbade kl.9-19. Göra smycken, räkna kassan, skylta, sälja smycken, betala lön Jag gjorde olika smycken som ringar, halsband, armband, örhängen och medaljonger. Jag köpte guldtackor och smälter. Jag gjorde alla smycken för hand, inte maskin. Jag kan laga smycken om sönder. Jag sålde också smycken. Det är viktigt att vara artig och hjälpa kunder. Jag visade olika smycken och kunder provade. Jag kan ändra storlek på ring så passar. Varje dag jag räknade kassan och la i kassaskåp. Jag gör bokföring. Varje vecka jag betalade lön till anställda. Jag räknade timmar och räknade lön. Jag gjorde fint i skyltfönster. Det är viktigt så kunder vill komma in. När jag gör nya saker jag byter smycken i skyltfönster. Jag bestämmer pris på smycken och skriver på papper på smycken. Jag gjorde olika guldsmycken som medaljonger och skrev bokstäver på dem. Jag använder olika verktyg som hammare, fil och olika tänger. Jag hade också guldtråd, guldplåt, brännare, syra m.m. Hur jag gör smycke: 1. Klippar formen på medaljongen. Jag bestämde formen. 2.Stämplar bokstäver på medaljongen i en press som pressade bokstäver. Det är viktigt blir fint. 3.Klipper guldtrådar. Olika längder för olika medaljonger. 4.Virar tråden kring en stång. Det var viktigt att dimensionen för öglor blir rätt. 5. Tar bort tråden och klipper ringar och gör en ögla. Jag löder ihop. 42 Meritportföljsarbete SFI

4 Bilaga 13 Exempel på utveckling av text Bilaga 13, Exempel på utveckling av text teckning Teckning Meritportföljsarbete SFI 43

arbetsbeskrivning restaurang, fas 1 44 Meritportföljsarbete SFI

arbetsbeskrivning restaurang, fas 2 Arbete som Arbetsplats Thairestaurang Anställningstid och arbetstid 8 år från 1992, Från 6.00 18.00 Arbetsuppgifter Jag började klockan sex på morgonen. Jag gick igenom recept som jag skulle laga. Jag kan laga kyckling i curry med kött och thaisallader och olika soppor. Sen dukade jag borden och hackade upp grönsaker, kött och kyckling. Gästen beställde och jag lagade och lade upp maten. Innan stängning jag diska rent alla redskap och städa undan efter gästerna. Meritportföljsarbete SFI 45

arbetsbeskrivning restaurang, fas 3 Arbete som kock Arbetsplats Restaurang som heter Phetgasem. Jag arbetade själv och hade fem bord. Anställningstid och arbetstid 8 år från 1992, Från 6.00 18.00. Arbetsuppgifter Jag ägde en phetgasemrestaurang och jag jobbade som kock. Där tillagade jag olika maträtter. Min restaurang låg på Phetgasemg 1 i Bangkok Thailand. Jag jobbade ensam, hade ingen anställd. På min restaurang fanns fem bord och jag hade take away också. Varje dag började jag klockan sex på morgonen och gick till marknaden för att handla grönsaker, kött, kyckling och andra saker. Sen gjorde jag rent dem och lagade olika maträtter. Jag gjorde alltid fem olika maträtter som var dagens, fast det gick att beställa annan mat också jag hade 15 olika rätter på min meny. Jag gjorde cirka 80 portioner varje dag och kalkylerade med cirka 80 100 portioner varje dag. Råvaror köpte jag varje dag på marknaden och förvarade dem i kylskåp under dagen. Maten stod framför baren och var varm och jag lade upp den i aluminium former. Jag serverade maten på tallrikar om gästerna satt ner vid borden. Jag planera maträtterna efter vad jag tyckte om att laga. Jag kan laga kyckling i curry med kött och thaisallader och olika soppor. I thailand finns hälsovårdmyndigheter som kom och kontrollerade två gånger per år att det var rent och städat. Jag fick aldrig anmärkning. Jag tog emot betalning och hade pengarna i en kassaapparat. På kvällen räknade jag kassan och deponerade halva beloppet på banken. Den andra halvan sparade jag för att göra inköp nästa dag. Jag stängde klockan sex på kvällen och städade och diskade rent innan jag gick hem. Jag betalade varje år ett belopp för mitt företag namn men i Thailand betala vi inte skatt. 46 Meritportföljsarbete SFI

Bilaga 14 Exempel på mindmap 5 Bilaga 14, Exempel på mindmap Meritportföljsarbete SFI 47

Bilaga 15 Ordlista till meritportfölj Skriv vad ordet betyder på ditt modersmål, eller på svenska om du kan. Det är ord som du kommer att höra många gånger under din utbildning. Diskutera gärna ordens betydelse i små grupper. Meritportfölj Pärm Register Erfarenhet Beskriva Mall Presentation Meritförteckning (CV) Studier Utbildning Bransch Yrke Övrigt Samla Sortera Dokument Betyg Intyg Diplom Utbildningsbevis Utbildningsanordnare Innehåll 48 Meritportföljsarbete SFI

Beskriva Summera Komplettera Förkunskapskrav Pågående Utförande Inventering Kompetens Merit Referens Meritportföljsarbete SFI 49

Bilaga 16 Hjälptexter beskrivningar Arbetsbeskrivning Hjälptext Arbetsplats Gör en översiktlig beskrivning av arbetsplatsens verksamhet: vad man producerar och/eller vilka tjänster man erbjuder, ungefärligt antal anställda, vilken avdelning du arbetade på mm. Arbetstid Vilka arbetstider hade du? Exempel: måndag fredag kl 8.00 16.00. Om du hade skiftarbete, schemalagd arbetstid, arbetade nätter, hade jour, oregelbunden arbetstid osv så beskriv det. Arbetsuppgifter Skriv in alla dina arbetsuppgifter, dvs vad du arbetade med. Utförande Beskriv noga och tydligt hur du utförde varje arbetsuppgift! Hur du arbetade, verktyg, metoder m m. Vad var viktigt att tänka på? Varför? Vilket ansvar hade du? Ta hjälp av relevanta detaljer när det behövs. Samarbete/självständigt arbete Beskriv om och hur du samarbetade med andra på arbetsplatsen samt om och på vilket sätt du arbetade självständigt. Övrigt Övrig information Här kan du beskriva sådant som du gjorde på denna arbetsplats utöver dina arbetsuppgifter, t ex om du gick någon utbildning/ kurs, hade fackliga uppdrag, var aktiv i kommittéer. Tänk på att utbildningar/kurser som du beskriver här bör du också beskriva under Utbildning. Tänk på att uppdrag, aktiv i kommittéer eller liknande som du beskriver här bör du också beskriva under Övrig merit. Utbildning Hjälptext Förkunskapskrav Vilka krav måste man uppfylla för att få delta i utbildningen? Beskriv innehållet i utbildningen T ex ämne/ämnen du läste, innehåll, nivå. Om flera ämnen ingick, skriv hur länge du läste varje ämne. Ingick något större arbete så beskriv detta, t ex examensarbete, arbetsprov. 50 Meritportföljsarbete SFI

Övriga meriter Beskrivning Övrig merit är t ex styrelseuppdrag i en förening, politiska eller fackliga uppdrag, uppdrag som tränare, utlandsboende och längre utlandsresor. Här kan du också ta med stipendier eller andra utmärkelser, om du har fått sådana. Kompetenser inkl språkkunskaper Hjälptext Språkkunskaper Beskriv hur du skaffat dig din kunskap i detta språket! Exempel: genom utbildning, varit utomlands en längre tid. Beskriv också i vilka situationer du förstår, talar och skriver detta språket. Skriv in din egen bedömning av nivån på språket du behärskar. Exempel: läser obehindrat romaner, kan beskriva på ett enkelt sätt vad jag arbetar med, kan skriva detaljerad text kring tekniska ämnen. Sociala färdigheter Sociala kunskaper och färdigheter handlar om att leva och arbeta med andra människor i positioner där kommunikation är viktigt och i situationer där lagarbete har avgörande betydelse (t ex kultur eller idrott), i multikulturella miljöer osv. Beskriv din sociala kompetens! Exempel: god lagspelare, lätt att smälta in i en multikulturell miljö vilket är något jag lärt genom arbete utomlands, god kommunikationsförmåga som jag fått genom min erfarenhet som försäljningschef. Organisatoriska färdigheter Organisatoriska kunskaper och färdigheter handlar om att samordna och administrera t ex personal, projekt och budgetar, på arbetet, inom föreningsliv (t ex kultur och idrott) och i hemmet osv. Beskriv din organisationsförmåga! Exempel: ledarskap då jag var ansvarig för ett arbetslag på 10 personer, har organisationssinne eftersom jag har erfarenhet inom logistik, god erfarenhet av att leda projekt. Glöm inte att beskriva hur du skaffat dig din organisatoriska kompetens (utbildning, yrkesmässigt sammanhang, seminarier, föreningsliv, fritid osv). Meritportföljsarbete SFI 51

Tekniska färdigheter Tekniska kunskaper och färdigheter handlar om att skickligt kunna använda särskilda typer av utrustning, apparatur osv, utöver datorer, eller om tekniska kunskaper och färdigheter inom ett särskilt område, t ex tillverkningsindustrin, hälso- och sjukvård, banksektorn. Beskriv din tekniska kompetens! Exempel: god behärskning av kvalitetskontrollprocesser ( jag var ansvarig för genomförandet av kvalitetsrevision på min avdelning ). Glöm inte att beskriva hur du skaffat dig din tekniska kompetens (utbildning, yrkesmässigt sammanhang, seminarier, föreningsliv, fritid osv). Datorkunskap Datorkunskaper handlar om ordbehandling och andra applikationer, databassökning, vana vid Internet, avancerade kunskaper som t ex programmering. Beskriv din IT-kompetens! Exempel: god behärskning av Microsoft Office-verktyg som Word, Excel och PowerPoint, grundläggande kunskap om grafikprogrammen Adobe Illustrator och PhotoShop. Glöm inte att beskriva hur du skaffat dig din IT- kompetens (utbildning, yrkesmässigt sammanhang, seminarier, föreningsliv, fritid osv). Skriv in alla dina datorkunskaper i detta fält, gör en tom rad mellan om du har flera. Övriga färdigheter Beskriv dina övriga kunskaper och färdigheter som kan vara en merit och som du inte beskrivit under tidigare kategorier! Exempel: hobbies, sport, föreningsansvar. Glöm inte att beskriva hur du skaffat dig din övriga kompetens (utbildning, yrkesmässigt sammanhang, seminarier, föreningsliv, fritid osv). Skriv in alla dina övriga färdigheter i detta fält, gör en tom rad mellan om du har flera. 52 Meritportföljsarbete SFI

Kalmnäs formgivning Projekt Etablering av synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne 1/1 31/12 2009